slagsidan.se - AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

▼

Idrottsgalan teckenspråkstolkad

Publicerad: 21 januari 2026, 11:30

📝 Sammanfattning

Ikväll hålls Idrottsgalan där Sveriges främsta idrottare hyllas och årets största idrottsprestationer belönas. Tittarna röstar fram Jerringpriset och programmet leds av Carolina Klüft. Sändningen, som teckenspråkstolkas, börjar klockan 20 på SVT24.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är en saklig programupplysning om att Idrottsgalan teckenspråkstolkas; den sätter en neutral, serviceinriktad ram. Innehållet matchar rubriken och fokuserar på hyllning, tittarröstning och sändningstid utan politisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Neutral ton utan värdeladdade ord; positiva termer som 'prestigefyllda' och 'största' är standard i evenemangsbevakning och driver ingen politisk agenda.

⚖️ Källbalans

Inga externa källor eller citat; texten bygger på SVT:s egen information. Avsaknad av motröster är rimlig för en ren programnotis.

🔎 Utelämnanden

Saknar detaljer om nominerade, röstningsprocess, fler tillgänglighetsalternativ (textning, streaming) och var sändningen kan ses i Play. Ingen kritik eller kontext, men det är normalt för en serviceartikel.

✅ Slutsats

Innehållet är kort, informativt och undviker politiska ramar. Betoningen på tillgänglighet kan tolkas som allmänt inkluderande, men utan ideologisk argumentation. Helhetsintrycket är neutral-centrerat, typiskt för public service-programinformation.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, fokuserar på att sändningen teckenspråkstolkas; överensstämmelse mellan rubrik och text.

💬 Språkvinkling

Saklig, reklamliknande ton utan värdeladdade ord; inget politiserande språk.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger enbart på SVT:s egen information, inga externa källor eller röster citeras.

🔎 Utelämnanden

Ingen större kontext saknas; alternativ syn på evenemangets relevans eller andra tillgänglighetsformer nämns inte, men bedöms marginellt.

✅ Slutsats

Texten är i stort sett opolitisk och neutral, med en informativ ton och utan ideologiska vinklar. Fokus på tillgänglighet kan tolkas som en lätt vänsteraccent, men frånvaron av politiskt laddat innehåll och balanserad framställning ger tydlig mittposition.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller vinkling. Den speglar sakligt att Idrottsgalan teckenspråkstolkas.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan emotiva eller laddade ord. Texten beskriver evenemanget och dess inslag på ett informativt sätt.

⚖️ Källbalans

Ingen extern källa eller röst citeras, men det är en ren programnotis utan behov av bredare perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Inga relevanta fakta eller röster utelämnas med tanke på artikelns syfte som programinformation.

✅ Slutsats

Texten är helt neutral och informativ, utan någon ideologisk vinkling eller värdering. Den presenterar endast fakta om Idrottsgalan och dess tillgänglighet. Därför klassas den som centristisk enligt analysramen.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Bornholm helt utan ström

Publicerad: 21 januari 2026, 10:56

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Hela Bornholm är utan ström på grund av ett fel på en havskabel, vilket påverkar 18 572 hushåll. Elnätsbolaget Energinet arbetar intensivt för att återställa elförsörjningen och förväntar sig att strömmen ska vara tillbaka klockan 21 på onsdagen. Ett kraftverk är i färd med att startas för att hjälpa till med återställningen.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken Bornholm helt utan ström är direkt och informativ, med dramatik som speglar sakläget. Ingressen följer samma faktiska ton och ger tidpunkt, orsak och prognos. Ingen uppenbar vinkling eller rubrik–text-mismatch.

💬 Språkvinkling

Saklig, byråkratisk ton med tekniska termer som havskabel, prognos och återupprätta. En viss dramatik i helt utan ström, men i linje med omfattningen. Citat används sparsamt och neutralt.

⚖️ Källbalans

Källor är Trefors, Energinet, TV2 Bornholm och DR – officiella och tekniska aktörer samt public service. Avsaknad av röster från drabbade hushåll, lokala myndigheter, sjukvård och näringsliv. Perspektivet är top-down och operativt.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring till vad som orsakat felet i havskabeln eller risk för följdhändelser. Inga uppgifter om påverkan på samhällsviktiga funktioner, säkerhet eller beredskap. Ingen svensk/regional kontext trots närhet och tidigare energiinfrastrukturhändelser i området.

✅ Slutsats

Artikeln är teknokratisk och operativt inriktad, med fokus på driftstörning, åtgärder och tidsprognos. Den förlitar sig på officiella källor och undviker politiska tolkningar eller fördelningsfrågor, vilket placerar den i mitten. Frånvaron av värderande språk eller policydebatt förstärker centerprägeln.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken beskriver sakligt läget utan värdeladdade ord och överensstämmer med innehållet; ingen antydan om skuld eller dramatik.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt; "helt" och "högtryck" ger lätt dramatik men utan politisk laddning.

⚖️ Källbalans

Källor är elbolag, nätbolag och två danska medier; inga röster från drabbade hushåll eller oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring till varför kabeln fallerat, inga konsekvenser för samhällsservice eller invånare, och inga alternativa orsaksförklaringar.

✅ Slutsats

Rapporten är tekniskt saklig, med få värdeord och utan politiska tolkningar. Frånvaron av ideologiska teman eller konfliktframing placerar den nära mitten. Därför bedöms texten ha en dominerande mittenlutning.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdad vinkling eller överdriven dramatik. Artikeln fokuserar på faktiska händelser och undviker spekulativa ramar.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade ord eller känslomässiga uttryck. Citat från elbolag och myndigheter återges utan värdering.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar elbolaget Trefors, Energinet och hänvisar till TV2 Bornholm och DR. Inga röster från drabbade hushåll eller oberoende experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om hur hushållen påverkas, eventuella samhällskonsekvenser och om det finns kritik mot hanteringen. Ingen bakgrund om tidigare liknande händelser ges.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen teknokratisk och saklig, med fokus på fakta och myndighetsåtgärder utan politisk vinkling. Avsaknaden av politiska perspektiv, kritik eller värderande språk ger ett tydligt centerperspektiv enligt svensk skala. Ingen ideologisk slagsida åt vare sig vänster eller höger märks.

0% Vänster · 95% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

SVT:s specialsändning: När världsordningen rubbas

Publicerad: 21 januari 2026, 10:39

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SVT sänder en specialsändning där korrespondenter och reportrar diskuterar aktuella globala konflikter som påverkar Sverige, Europa och världen, inklusive situationer i Grönland, Arktis, Gaza, Iran och Ukraina. Sändningen erbjuder senaste nyheter, verifierad fakta och snabb analys för att hjälpa tittarna att förstå de pågående förändringarna. Programmet kan följas på SVT Play och SVT2 klockan 19.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken När världsordningen rubbas använder dramatisk ram och antyder global instabilitet. Innehållet är en programannons som lovar analyser om Grönland, Arktis, Gaza, Iran och Ukraina samt hur Sverige påverkas. Vinkeln är bred och institutionell snarare än partipolitisk.

💬 Språkvinkling

Tonläget är sakligt men med lätt alarmism genom ord som rubbas och snabb analys. Självbeskrivningar som verifierad fakta signalerar auktoritet och stärker ett teknokratiskt anslag.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egna korrespondenter och reportrar utlovas som källor. Inga externa experter, berörda parter eller politiska beslutsfattare nämns. Perspektivet blir redaktionellt och kan sakna mångfald av röster.

🔎 Utelämnanden

Artikeln specificerar inte vilka frågor som ställs, vilka metoder för faktaverifiering som används eller hur motstridiga uppgifter hanteras. Urvalsskäl för fokusområdena förklaras inte, och centrala dimensioner som ekonomi, migration eller Kina/Taiwan nämns inte.

✅ Slutsats

Fokus på verifierad fakta, snabb analys och SVT:s egna reportrar signalerar ett teknokratiskt, institutionstroget anslag utan tydlig ideologisk slagsida. Avsaknaden av värdeladdade ställningstaganden, samt brett urval av utrikesämnen, pekar mot en mittenorienterad framställning. Små inslag åt vänster/höger kan anas via konflikternas säkerhets- och humanitära fokus, men de är svaga.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken talar om en rubbad världsordning, vilket skapar en dramatisk krisram trots att texten bara annonserar ett program. Ingen tydlig ideologisk riktning men fokus på global osäkerhet kan förstärka ett allmänt alarmistiskt perspektiv.

💬 Språkvinkling

Självreklam med uttryck som ”verifierad fakta” och ”snabb analys” stärker SVT:s trovärdighet. I övrigt neutral och saklig ton utan emotiva ord om aktörerna i konflikterna.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egna korrespondenter och reportrar lyfts fram; externa experter, berörda parter eller kritiska röster saknas, vilket begränsar perspektivbredden.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om varför konflikterna uppstått, aktörernas motiv eller alternativa tolkningar. Avsaknad av kritisk reflektion kring SVT:s egen roll och jämförelser med andra medier.

✅ Slutsats

Texten är huvudsakligen en programannons som betonar teknokratiska värden som fakta och snabb analys utan att politisera innehållet. Frånvaron av värdeladdning och konfliktlinjer ger den ett status-quo-präglat, centristiskt anslag. Därför klassas lutningen som främst centristisk.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på globala kriser och antyder en dramatisk förändring av världsordningen, vilket kan förstärka känslan av osäkerhet och behov av expertanalys. Inramningen är bred och saknar tydlig politisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, med fokus på "verifierad fakta" och "snabb analys". Inga värdeladdade ord eller tydliga känslomässiga uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egna korrespondenter och reportrar nämns som källor. Externa experter, politiker eller berörda parter från de aktuella regionerna saknas.

🔎 Utelämnanden

Det framgår inte vilka perspektiv eller röster från de berörda länderna som inkluderas. Ingen information om alternativa analyser eller kritik mot SVT:s urval ges.

✅ Slutsats

Sändningen presenterar sig som saklig och neutral med fokus på fakta och analys, men lutar mot ett teknokratiskt och balanserande förhållningssätt utan tydlig politisk färg. Bristen på externa röster och politiska perspektiv förstärker en centerorienterad, status quo-inriktad rapportering. Ingen tydlig vänster- eller högervridning framträder.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

”Utmanar FN” – därför tvekar världen om Trumps fredsråd

Publicerad: 21 januari 2026, 10:16

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA:s president Donald Trump har bjudit in cirka 60 länder till ett nytt fredsråd, däribland Rysslands president och Israels premiärminister. Rådet, som ursprungligen var tänkt för återuppbyggnad av Gaza, har nu ett bredare globalt uppdrag, vilket har lett till tveksamhet från flera länder, inklusive Sverige, som ännu inte har svarat på inbjudan. Trump vill att medlemmarna ska underteckna rådets stadgar vid Världsekonomiskt forum i Davos, men det är oklart hur många som kommer att göra det.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken 'Utmanar FN' och 'världen tvekar' ramar in rådet som problematiskt och antyder bred skepsis. Fokus på att många tvekar och att Sverige lutar åt nej förstärker en negativ inramning, medan skäl för initiativet får mindre utrymme.

💬 Språkvinkling

Värdeord via citat: 'utmanar', 'Trump-dominerat', 'forceras fram'. Betoning på 'vetorätt' och 'tvekar' ger kritisk ton. Få neutrala eller positiva beskrivningar av rådets syften.

⚖️ Källbalans

Källor domineras av en svensk forskare och svenska ministrar samt indirekta hänvisningar till Frankrike och Polen. Trumps administration eller länder som stödjer rådet ges ingen egen röst. Trumps FN-kritik återges kort utan fördjupning.

🔎 Utelämnanden

Saknar genomgång av rådets stadgar, juridiska grund och möjliga fördelar såsom snabbare beslut. Avsaknad av röster från ja-sägare som Netanyahu eller andra kandidatländer. Ingen jämförelse med tidigare kontaktgrupper eller koalitioner.

✅ Slutsats

Artikeln betonar FN:s legitimitet och expertkritik av alternativa arrangemang, med begränsat utrymme för förespråkare, vilket pekar mot en institutionellt orienterad mittfåra. Tonen är teknokratisk och försiktigt skeptisk snarare än ideologiskt laddad. Avsaknad av jämlikhetsramar respektive högerbetoning på suveränitet/marknad stärker centerdominansen.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in initiativet som ett hot mot FN och fokuserar på världens tvekan snarare än motiv eller möjlig nytta; ger en negativ vinkel redan från start.

💬 Språkvinkling

Ord som ”så kallade”, ”underminerar”, ”Trump-dominerat” och ”forceras” färgar texten kritiskt och antyder bristande legitimitet.

⚖️ Källbalans

Endast kritiska röster citeras: svensk forskare, svenska ministrar, franska och polska tveksamheter; inga uttalanden från USA-administrationen eller länder som stödjer rådet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka länder som överväger att gå med, Trumps officiella argument eller potentiella fördelar med rådet, vilket hade gett bredare kontext.

✅ Slutsats

Texten försvarar indirekt det nuvarande FN-systemet och återger främst kritiska, institutionellt orienterade röster – typiskt för en mittenposition som värnar status quo och multilateralism. Viss tonalitet mot Trump kan tolkas som vänster, men avsaknad av tydliga jämlikhets- eller fördelningsramar gör att mittfårans technokratiska perspektiv dominerar.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen betonar att Trump utmanar FN och att världen tvekar, vilket ramar in initiativet som kontroversiellt och problematiskt snarare än neutralt.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men använder ord som 'utmanar', 'underminerar' och 'forceras fram', vilket kan ge en negativ klang kring Trumps initiativ.

⚖️ Källbalans

Forskare och svenska regeringsföreträdare citeras, liksom vissa europeiska ledare. Trumps eller hans anhängares perspektiv presenteras endast indirekt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar röster som stödjer Trumps initiativ eller argumenterar för alternativa internationella strukturer utanför FN.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten genom att återge både kritik mot och viss förståelse för behovet av reformer inom internationella samarbeten. Fokus ligger på institutionella och legitimitetsfrågor snarare än ideologiska konflikter, men kritik mot Trumps initiativ får något större utrymme än stödjande röster.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Nya förslaget: Utdrag ur misstankeregistret krav för att jobba i skolan

Publicerad: 21 januari 2026, 09:38

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Regeringen föreslår hårdare kontroller för dem som söker jobb i skolan genom att kräva utdrag ur både brotts- och misstankeregistret. Dessutom vill man underlätta för skolor att dela information om elever för att skydda barn och unga samt förebygga gängkriminalitet. Förslagen presenterades av utbildningsminister Simona Mohamsson (L) på en pressträff.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter 'krav' på misstankeregisterutdrag, vilket ramar in förslaget som nödvändig trygghetsåtgärd. Den speglar regeringens perspektiv och nämner inte integritets- eller rättssäkerhetsinvändningar. Kroppen tar också upp informationsdelning mellan skolor som inte framgår i rubriken.

💬 Språkvinkling

Ord som 'hårdare kontroller', 'brottsförebyggande', 'skydda barn' och 'trygg plats' ger en trygghets- och ordningsram. Värdeladdningen är mild men gynnar en lag-och-ordningstolkning.

⚖️ Källbalans

Artikeln är i praktiken enkällig: utbildningsministern presenteras och citeras. Inga fack, rättsexperter, integritetsmyndigheter eller oppositionen bemöter förslaget. Frånvaron av kritiska röster ger obalanserad källbild.

🔎 Utelämnanden

Saknar konsekvensanalys av integritet och rättssäkerhet, t.ex. att misstankeregister omfattar icke fällda personer. Inga uppgifter om hur vanligt problem är, internationella jämförelser, IMY:s bedömning eller fackens syn. Oklara rättsmedel, tidsgränser och risk för diskriminering.

✅ Slutsats

Betoningen på trygghet, brottsförebyggande och gängkriminalitet följer en högerorienterad ordningsagenda. Enkällig regeringstolkning utan integritets- eller jämlikhetsinvändningar förstärker lutningen. Den sakliga tonen och frånvaro av starkt värdeladdat språk ger dock en betydande centrumprägel.

15% Vänster · 40% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver kravet på utdrag ur misstankeregistret och betonar skärpta kontroller, utan att problematisera åtgärden eller antyda någon kontrovers.

💬 Språkvinkling

Termer som "hårdare kontroller", "skydda barn" och kopplingen till "gängkriminalitet" ger ett alarmerande trygghetsramverk och legitimerar förslaget.

⚖️ Källbalans

Endast utbildningsministern citeras; inga kommentarer från opposition, fack, integritetsjurister eller forskare som kunde ge andra perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte rättssäkerhet, integritetsaspekter, kritik mot misstankeregister eller statistik över brott kopplat till skolpersonal.

✅ Slutsats

Artikeln speglar regeringens trygghetsargument utan alternativa röster och betonar brottsförebyggande ordning, vilket lutar mot en högerorienterad säkerhetsdiskurs. Avsaknad av integritets- och rättssäkerhetsfokus minskar vänsterperspektivet, medan saklig rapportering ger viss centerandel.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på regeringens förslag om hårdare kontroller och nämner misstankeregistret, vilket kan förstärka en känsla av ökad otrygghet i skolan och behov av skärpta åtgärder.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men betonar trygghet och brottsförebyggande, vilket förstärker bilden av ett akut problem. Citat från ministern understryker vikten av trygghet i skolan.

⚖️ Källbalans

Endast regeringens och utbildningsministerns perspektiv presenteras. Andra röster, såsom fack, jurister eller elevrepresentanter, saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte kritik mot förslaget, exempelvis integritetsaspekter, rättssäkerhet eller risk för stigmatisering. Ingen expert- eller oppositionell synpunkt lyfts.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig teknokratisk och pragmatisk vinkel där regeringens förslag presenteras utan ifrågasättande, vilket är typiskt för centerpositionen. Fokus ligger på brottsförebyggande och trygghet, men utan att lyfta ideologiska konflikter eller kritik. Avsaknaden av alternativa röster förstärker intrycket av status quo och balans snarare än tydlig vänster- eller högervridning.

10% Vänster · 60% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Förslag: Gamla oljepannor stärker beredskap

Publicerad: 21 januari 2026, 09:23

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Energimyndigheten föreslår att fjärrvärmeaktörer behåller gamla oljepannor för att stärka beredskapen inför kris eller krig. Detta baseras på lärdomar från Ukraina och syftar till att avskräcka från angrepp mot Sverige. Trots att olja används i liten omfattning och pannorna avvecklas, finns det fortfarande cirka 500 oljepannor kvar i landet.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken vinklar förslaget positivt med fokus på säkerhet ("stärker beredskap"). Artikeln följer samma ram med Ukraina som lärdom. Avsaknad av problematisering av klimat- och kostnadsaspekter gör att åtgärden framstår som okontroversiell.

💬 Språkvinkling

Tonen är mestadels saklig, men uttryck som "kris eller krig" och citatet om "avskräckning från att angripa Sverige" förstärker hotbilden och legitimerar åtgärden. Få värdeladdade adjektiv i övrigt.

⚖️ Källbalans

Endast Energimyndigheten och en handläggare citeras. Inga röster från fjärrvärmebolag, miljöorganisationer, kommuner eller oberoende experter återges. Avsaknad av kritiska eller alternativa perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Utelämnar klimat- och utsläppskonsekvenser, kostnader för att behålla oljepannor och försörjningssäkerhet för olja. Saknar jämförelse med alternativa beredskapslösningar (biobränslen, elpannor, mobila verk). Ingen kommentar från branschen eller politiken om hur förslaget påverkar mål och regelverk.

✅ Slutsats

Helhetsintrycket är teknokratiskt och försiktigt: en myndighet presenterar en lösning för beredskap utan att politisera frågan. Ensidigt källval och frånvaron av tydliga ideologiska konflikter pekar mot en mittenlogik som prioriterar praktisk balans och status quo. Säkerhetsramen ger viss högerklang, men den är inte dominerande.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer förslaget som en förstärkning av beredskapen, vilket implicit värderar idén positivt och utelämnar miljö- och kostnadsaspekter.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt men säkerhetsladdat; ord som "höja vår förmåga" och "avskräckning" betonar hotbild och nytta.

⚖️ Källbalans

Endast Energimyndighetens handläggare får ordet; inga kritiska röster från miljörörelsen, branschen eller politisk opposition inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Ingen information ges om klimatpåverkan, ekonomiska kostnader eller hur förslaget förenas med Sveriges fossilfria mål, vilket begränsar helhetsbilden.

✅ Slutsats

Artikeln presenterar en myndighets teknokratiska förslag utan ideologisk konflikt, med fokus på praktisk beredskap snarare än värderingsdriven debatt. Frånvaron av både tydlig statlig omfördelningsretorik och marknadsliberala argument placerar innehållet i en pragmatisk mittfåra, vilket ger en centristisk övervikt.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på beredskap och förslagets positiva syfte, utan att problematisera miljöaspekter eller alternativa lösningar.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, med myndighetspersonens citat som betonar försvar och avskräckning.

⚖️ Källbalans

Endast Energimyndigheten och dess handläggare får komma till tals; inga kritiska röster eller miljöperspektiv inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte miljökonsekvenser, klimatmål eller eventuella invändningar från miljöorganisationer eller politiska partier.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och pragmatisk vinkel, där beredskap och myndighetsförslag står i centrum utan politisering. Frånvaron av både miljökritik (vänster) och marknadsargument (höger) gör att rapporteringen lutar mot mitten, med fokus på status quo och saklighet.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Elfel fick Trumps plan att vända

Publicerad: 21 januari 2026, 09:20

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Det amerikanska presidentplanet Air Force One med president Donald Trump ombord fick vända om på grund av ett elfel strax efter avgång mot Davos. Trump bytte till ett annat flygplan för att fortsätta resan till Världsekonomiskt forum. Det är oklart om hans tal i Davos kommer att skjutas upp.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Neutral och faktabaserad rubrik som speglar innehållet: ett elfel fick presidentplanet att vända. Ingen dramatik eller spekulativ vinkling; rubriken matchar brödtextens uppgift om ett ”mindre elfel”.

💬 Språkvinkling

Sakligt språk utan laddade ord. Använder ”ett mindre elfel” och ”oklart” som återger källan utan förstärkning. Inga negativa värdeomdömen om Trump eller institutioner.

⚖️ Källbalans

Enda identifierade källan är Vita huset. Inga oberoende flygsäkerhets- eller WEF-källor citeras. Perspektivet blir därmed ensidigt, men rimligt för en kort nyhetsflash.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om standardförfarande vid tekniska fel och flygplansmodell. Ingen oberoende bekräftelse från FAA/piloter eller uppdatering från WEF om schemat. Ingen bedömning av säkerhetskonsekvenser eller ovanlighet.

✅ Slutsats

Texten är en kort faktarapport utan politiska värderingar, med neutral ton och fokus på händelseförlopp. Källorna är begränsade (främst Vita huset), men det rör en teknisk incident och presenteras teknokratiskt. Sammantaget indikerar det en centerpräglad, status quo-orienterad förmedling snarare än vänster- eller högervinkling.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar sakligt på ett tekniskt problem utan värderande ord; ingen skillnad mellan rubrik och artikeltext upptäcks.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt; ord som ”mindre elfel” och ”oklart” är informativa utan laddning eller insinuation.

⚖️ Källbalans

Uppgifterna kommer enbart från Vita huset; inga oberoende flygsäkerhetsexperter eller andra källor tillfrågas, men ämnet är begränsat tekniskt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur vanligt sådana fel är, säkerhetsrutiner för presidentflyg eller konsekvenser för Davosprogrammet, vilket hade gett mer kontext.

✅ Slutsats

Texten är övervägande faktabaserad och lågmäld utan ideologisk vinkling. Källvalet är smalt men inte riktat åt något håll, och temat är tekniskt snarare än politiskt. Sammantaget uppvisar den en neutral, teknokratisk ansats som placerar den lätt i mitten av skalan.

30% Vänster · 40% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar neutralt på det tekniska felet och nämner Trump utan värdering. Ingen vinkling mot politik eller person, och ingen mismatch mellan rubrik och innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan värdeladdade ord. Citatet om ”ett mindre elfel” återges korrekt och utan tolkning.

⚖️ Källbalans

Endast Vita huset citeras, men i denna tekniska nyhet är det rimligt. Inga andra röster eller perspektiv behövs för sakfrågan.

🔎 Utelämnanden

Ingen relevant information verkar utelämnad givet artikelns fokus på det tekniska felet och resan. Ingen politisk eller säkerhetsmässig kontext saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt saklig och undviker politiska eller värderande vinklar. Fokus ligger på ett tekniskt problem och återger endast nödvändig information utan att ta ställning. Detta ger ett tydligt centerperspektiv enligt svenska public service-normer.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

1 000 dansksoldater till Grönland

Publicerad: 21 januari 2026, 09:14

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Uppemot 1 000 danska soldater kan skickas till Grönland under året, enligt danska TV2. Omkring 300 soldater har redan anlänt till Nuuk och Kangerlussuaq, och ytterligare personal från marinen och flygvapnet kan också skickas. Danmark vill ha en särskild Natoinsats runt ön efter Donald Trumps uttalande om att USA ska ta över Grönland.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Neutral för

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och speglar textens huvuduppgift om truppantal och destination. Framing kopplar insatsen direkt till Trumps utspel, vilket antyder ett reaktivt hotperspektiv utan att nämna andra drivkrafter i Arktis.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt. Orden utspel och formuleringen ta över ön kan ge en negativ laddning mot Trump och förstärka hotbilden.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar enbart till danska TV2 och saknar direkta citat. Inga röster från dansk regering, grönländska företrädare, Nato eller USA hörs. Analytiker- eller forskarperspektiv saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om att Trump tidigare talat om att köpa Grönland och bredare arktisk säkerhetskontext (Ryssland, Kina, Thulebasen). Ingen grönländsk reaktion, rättslig grund för en Natoinsats, eller klargörande om uppdragets art, tidsram och officiell bekräftelse.

✅ Slutsats

Helheten är torrt faktabaserad och teknokratisk med få värderingar, vilket pekar mot center. Kopplingen till Trumps utspel ger en lätt kritisk vinkling mot en högerfigur, medan fokus på Nato och militär tillför en svag högerskugga. Sammantaget dominerar ett centrerat, nyhetsmässigt anslag med marginell vänsterdragning.

28% Vänster · 56% Center · 16% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter siffran 1 000 soldater som om den vore beslutad, trots att texten anger att det är en möjlig nivå, vilket förstärker dramatiken.

💬 Språkvinkling

Begreppet "utspel" och uttrycket att USA ska "ta över" ön laddar Trumps förslag negativt och ger en antydan om aggressivitet.

⚖️ Källbalans

Nyheten bygger helt på uppgifter från danska TV2; inga röster från dansk regering, grönländska politiker, Nato eller USA hörs.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om Grönlands självstyre, USA:s befintliga Thule-bas, rysk Arktis-närvaro samt grönländska reaktioner på truppökningen.

✅ Slutsats

Artikeln är i huvudsak saklig och kortfattad, med begränsad värdering av Danmarks militära drag. Den subtilt kritiska tonen mot Trump ger en svag vänsterförskjutning, men den övergripande rapporteringen är neutral och källmässigt torftig. Sammantaget dominerar ett centristiskt, nyhetsbyrålikt anslag utan tydlig ideologisk agenda.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men fokuserar på antalet soldater utan att ge kontext till varför de skickas.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan värdeladdade ord. Inga känslomässiga uttryck eller starka adjektiv används.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på uppgifter från danska TV2 och nämner endast danska och amerikanska perspektiv. Grönländska röster eller Nato-perspektiv saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur grönländska myndigheter eller befolkningen ser på militärnärvaron, eller hur Nato ställer sig till insatsen.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger fakta utan att ta ställning. Den undviker politiska eller ideologiska vinklar och presenterar informationen teknokratiskt, vilket är typiskt för en centerposition. Avsaknaden av grönländska röster och djupare kontext bidrar till ett status quo-perspektiv.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

I fokus: Pengarna bakom maktspelet – vad är Grönland värt?

Publicerad: 21 januari 2026, 06:34

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Donald Trump har uttryckt intresse för att köpa Grönland av nationella säkerhetsskäl, och det finns spekulationer om att USA kan tjäna ekonomiskt på ett övertagande på grund av öns naturresurser. Trots detta har både Grönland och Danmark tydligt meddelat att ön inte är till salu.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in ämnet som ett ekonomiskt maktspel och frågar vad Grönland är värt, vilket flyttar fokus till pengar snarare än suveränitet och folkrätt. Texten följer den ekonomiska vinkeln och ifrågasätter guldgruva-narrativet.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord förekommer mest i citerad form: rena rama guldgruvan, nybyggarområde, mångmiljardklassen. I övrigt nertonat och sakligt med lätt skeptisk ton till lönsamhetsanspråk.

⚖️ Källbalans

Källor domineras av USA-perspektiv: miljardären Ronald Lauder, rådgivaren John Bolton och uppgifter via NBC. Endast en kort kommentar från en grönländsk premiärminister. Avsaknad av danska regeringen, oberoende forskare och grönländskt civilsamhälle.

🔎 Utelämnanden

Saknas: fördjupning om Grönlands självstyre, folkrätt och Danmarks roll; miljö- och urfolksaspekter av gruvdrift; geopolitiken i Arktis (Nato/Thule, Kina/Ryssland); oberoende ekonomers analys. Tidigare danska reaktioner berörs inte. Möjliga sakfel nämns inte (till exempel Marco Rubio är senator, inte utrikesminister).

✅ Slutsats

Artikeln använder en teknokratisk, ekonomiskt inriktad ram och återger flera perspektiv utan tydligt värderande språk. Tyngdpunkten på USA-källor och en status quo-betonad slutsats om att ön inte är till salu pekar mot mitten. Den milda skepsisen mot guldgruve-retorik ger en svag vänsteraccent, men helheten är centristisk.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar pengar och maktspel vilket sätter en ekonomisk och geopolitiskt dramatisk ram, men artikeltexten ger främst faktauppgifter om USA-intresset – alltså lite mer laddad rubrik än innehåll.

💬 Språkvinkling

Ord som ”rena rama guldgruvan”, ”mångmiljardklassen” och ”maktspelet” ger en lätt sensationalistisk ton, men placeras huvudsakligen i citat eller rubricering snarare än i reporterns egen röst.

⚖️ Källbalans

Källor är Trump, miljardären Lauder, ex-rådgivaren Bolton, NBC samt Grönlands premiärminister – USA-perspektiv dominerar, endast en nordisk röst får komma till tals och inga oberoende forskare hörs.

🔎 Utelämnanden

Saknar dansk regerings kommentar, grönländska medborgare och experter på råvaror eller kolonialhistoria; ingen analys av internationell rätt eller inhemsk självstyresaspekt vilket ger begränsad kontext.

✅ Slutsats

Texten är främst deskriptiv och teknokratisk: rapporterar siffror, citerar båda sidor om priset och avstår från normativt språk. Fokus på ”vem betalar” och ”är det ekonomiskt rimligt” speglar ett pragmatiskt, mittenorienterat angreppssätt. Svag vänsterlutning märks i ordval som framhäver miljardärers vinstintresse, men helheten är övervägande centristisk.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ekonomiska intressen och maktspel, vilket kan ge intrycket att Grönland främst är ett objekt för stormakters ekonomiska kalkyler snarare än ett självstyrande samhälle.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men använder termer som "guldgruva" och "maktspelet" vilket förstärker ett ekonomiskt och strategiskt perspektiv.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst amerikanska röster (Trump, Lauder, Bolton) och endast kort Grönlands och Danmarks ståndpunkt genom ett citat från Grönlands premiärminister.

🔎 Utelämnanden

Grönländska och danska perspektiv utvecklas inte; lokalbefolkningens syn och historiska koloniala aspekter saknas, liksom miljömässiga och urfolksrättsliga frågor.

✅ Slutsats

Artikeln har en teknokratisk och status quo-inriktad vinkel där fokus ligger på ekonomiska och geopolitiska aspekter snarare än ideologiska. Den undviker djupare diskussion om maktstrukturer eller social rättvisa, men heller inte någon tydlig marknadsliberal eller traditionellt konservativ vinkel. Detta ger en tydlig centerprägel.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Livstid för mord på Japans premiärminister

Publicerad: 21 januari 2026, 06:19

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En man har dömts till livstids fängelse för mordet på Japans före detta premiärminister Shinzo Abe, som sköts till döds under ett kampanjmöte 2022. Rättegången mot den 45-årige skytten inleddes i oktober förra året, där han erkände mordet. Livstids fängelse i Japan kan innebära möjligheten till villkorlig frigivning, men många avlider i fängelset.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att det gäller den sittande premiärministern, trots att texten klargör "före detta". Fokuset på "livstid" framhäver straffets allvar snarare än motiv eller rättsprocessens nyanser.

💬 Språkvinkling

Sakligt språk med neutrala verb; "sköts till döds" och uppgiften att "många avlider i fängelset" ger en lätt dramatisk ton. Inga värdeladdade adjektiv eller politiserande uttryck.

⚖️ Källbalans

Endast domstolsbesked och obestämda "experter" åberopas. Inga citat från försvar, åklagare, anhöriga eller politiska företrädare. Perspektivet är huvudsakligen institutionellt.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om motivet eller kopplingar som diskuterats i fallet. Gärningsmannens namn, möjlighet till överklagande och reaktioner från familj eller politiker saknas. Ingen kontext om japanskt straffsystem utöver villkorlig frigivning.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, faktabaserad och undviker ideologiska tolkningar; fokus ligger på domslutets sakförhållanden. Avsaknaden av politiska vinklar, partiska källor eller normativa slutsatser pekar mot center/neutral rapportering. Mindre rubrikmiss kan vilseleda, men påverkar inte ideologisk lutning.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är informativ och speglar domslutet rakt av; ingen värdeladdning eller rubrik-artikel-mismatch.

💬 Språkvinkling

Språket är formellt och juridiskt: "döms", "livstids fängelse"; inga emotiva adjektiv eller dramatisk värdering.

⚖️ Källbalans

Källor begränsas till domstolen och anonyma "experter"; försvarets, åklagarens eller anhörigas perspektiv saknas men kan anses perifera för en kort notis.

🔎 Utelämnanden

Texten utelämnar motivet, möjliga överklaganden, politiska reaktioner och bakgrund om Unification Church-kopplingen som varit central i fallet.

✅ Slutsats

Notisen är strikt faktabaserad och undviker värderande språk eller ideologisk vinkling. Fokus på domslutet utan bredare politisk kontext leder till ett teknokratiskt, nyhetsbyråliknande tilltal. Sammantaget talar det för en centristisk snarare än vänster- eller högervridning.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller antydningar om skuld eller motiv. Fokus ligger på domen och det faktiska händelseförloppet.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och avstår från emotionella uttryck. Fakta presenteras utan värderande adjektiv eller dramatisering.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar domstolen och experter om japanska straff, men inga röster från offrets eller gärningsmannens anhöriga, politiska kommentatorer eller internationella reaktioner inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om motivet bakom mordet eller dess politiska konsekvenser ges. Kontext om Abes betydelse eller reaktioner i Japan och internationellt saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt faktabaserad och undviker politiska eller värderande vinklar. Ingen ideologisk ram prioriteras; fokus ligger på rättsprocess och fakta. Detta ger ett tydligt centerperspektiv enligt svenska public service-normer.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

21 januari: Nattens nyheter

Publicerad: 21 januari 2026, 05:11

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA planerar att minska antalet anställda vid flera Nato-kommandocentraler i Europa. En person har dött och över 35 skadats i en tågolycka nära Barcelona, Spanien. Minst 31 personer har dödats i en attack mot en by i Niger.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är ett neutralt samlingsformat. Urvalet – Nato-personalneddragning, tågolycka i Spanien och attack i Niger – presenteras kortfattat och källhänvisat utan tydlig vinkling; ingen rubrik–brödtext-mismatch och ingen värdeladdad inramning.

💬 Språkvinkling

Språket är sobert och faktabaserat. Avståndsmarkörer som uppges och med hänvisning till källor används. Inga emotionella adjektiv eller dramatiserande verb.

⚖️ Källbalans

Källorna är främst internationella medier (Washington Post, AP) samt studentföreningar. Officiella röster från USA/Nato, spanska myndigheter och Nigers regering saknas, liksom oberoende experter. Perspektiven är därmed begränsade men rimliga för en nattlig nyhetssammanställning.

🔎 Utelämnanden

Kontext saknas om varför USA vill minska Nato-tjänster och möjliga konsekvenser för europeisk säkerhet. Tågolyckans orsaker, ansvar och operatörens eller myndigheters kommentarer uteblir. I Niger saknas uppgifter om gärningsmän, säkerhetsläget och bekräftelse från officiella källor.

✅ Slutsats

Artikeln är en kort nyhetssammanställning med neutral ton, försiktiga källhänvisningar och avsaknad av värderande språk. Den teknokratiska, faktalista-lika presentationen och begränsade kontexten pekar mot en centristisk status quo-ram snarare än ideologisk argumentation. Därför bedöms den dominerande lutningen som Center.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är en neutral sammanfattning av nattens nyheter utan värdeladdade ord; första punkten ger USA-neddragningen störst vikt men utan tydlig vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är faktabaserat och försiktigt: "planerar", "uppges", "krockat". Inga starka adjektiv eller moraliska bedömningar som styr läsarens känslor.

⚖️ Källbalans

Washington Post och AP citeras, samt oidentifierade studentföreningar. Inga uttalanden från officiella Nato-källor, spanska myndigheter eller nigeriska regeringen, vilket ger viss obalans.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om varför USA vill minska Natotjänster, orsak till murkollapsen eller konfliktbakgrund i Niger. Svenska eller europeiska reaktioner saknas.

✅ Slutsats

Rapporteringen är kort och faktadriven med neutral ton, få värderande ord och utan tydlig politisk vinkling. Källurvalet är begränsat men inte ideologiskt färgat, och ingen aspekt – statlig intervention, marknadslösning eller traditionella värden – lyfts fram. Därför framstår inslaget som främst centristiskt, med marginell lutning åt vardera håll.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är neutrala och informativa, utan värdeladdade ord eller tydlig vinkling. De fokuserar på händelsernas faktiska innehåll och undviker spekulativa tolkningar.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger nyhetsfakta utan emotionella uttryck. Inga laddade adjektiv eller verb används, och citat återges återhållsamt.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till internationella medier och organisationer, men svenska eller lokala röster saknas. Perspektiven är främst institutionella och saknar djupare analys från berörda individer.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring orsaker och konsekvenser av händelserna, särskilt kring USA:s Nato-beslut och attacken i Niger. Inga svenska eller alternativa röster ges.

✅ Slutsats

Nyhetsrapporteringen är återhållsam och teknokratisk, med fokus på att återge fakta utan politisk vinkling. Bristen på analys och djupare kontext gör att artikeln lutar mot ett centristiskt, status quo-orienterat perspektiv. Ingen ideologisk riktning dominerar tydligt, men balansen och sakligheten ger en tydlig centerprägel.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Källor: USA planerar att fasa ut 200 Natotjänster

Publicerad: 21 januari 2026, 04:31

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA planerar att minska antalet anställda vid flera Nato-kommandocentraler i Europa genom att fasa ut ungefär 200 tjänster, enligt rapporter från The Washington Post och Reuters. Nedskärningarna kommer att ske successivt genom att inte ersätta personal när deras tjänstgöringstid löper ut, och berör främst enheter i Storbritannien och Belgien. Detta är en del av USA:s krav på att Europa ska ta över huvuddelen av Natos konventionella försvarsförmåga senast 2027.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter planerad neddragning av Natotjänster med hänvisning till anonyma källor, vilket antyder allvar men utan alarmism. Framing fokuserar på USA/Trump-styret som beslutande aktör och på underrättelseenheter, vilket kan förstärka intrycket av minskat engagemang. Kroppstexten ligger i linje med rubriken.

💬 Språkvinkling

Saklig ton med försiktighetsmarkörer som 'uppges' och 'enligt källor'. Neutrala verb som 'fasa ut' och 'planerar', få värdeladdade ord. Ingen dramatisk retorik.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på The Washington Post och Reuters med anonyma källor. Inga citerade uttalanden från Pentagon, Nato eller europeiska regeringar. Perspektivet blir därmed indirekt och USA-centrerat.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om den totala bemanningen och hur stor andel 200 tjänster utgör. Inga konsekvensbedömningar, motiv eller kommentarer från Nato, Pentagon eller berörda europeiska stater. Begränsad svensk/nordisk vinkel och koppling till Sveriges Nato-roll.

✅ Slutsats

Faktadriven notis med neutral ton, få värderingar och fokus på rapportering om planerade förändringar utan konsekvensanalys tyder på center/teknokratisk framtoning. Källvalet (mainstream internationella medier) och avsaknaden av normativt språk eller partipolitiska vinklar stärker en mittenposition. Viss problemformulering om minskat USA-engagemang kan tolkas marginellt status quo-orienterad.

10% Vänster · 75% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och sammanfattar sakligt innehållet; ingen upptrappad hotbild eller värdeladdade ord som skulle vinkla mot viss ideologi.

💬 Språkvinkling

Språket är främst informativt med ord som "planerar" och "uppges"; inga emotiva adjektiv eller dramatisering som förstärker viss politisk ram.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på Washington Post och Reuters samt anonyma källor; inga kommentarer från Nato, europeiska regeringar eller oberoende experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om varför USA vill minska bemanningen, hur neddragningen påverkar Europas försvar, samt reaktioner från Nato-allierade; inget om tidigare kritik mot bördefördelning.

✅ Slutsats

Texten är övervägande saklig och undviker ideologiska tolkningar. Avsaknaden av värderande språk samt ett begränsat faktaunderlag ger en teknokratisk, neutral ton som passar center-positionen. Mindre fokus på strukturell ojämlikhet eller nationell suveränitet placerar den varken tydligt till vänster eller höger.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men betonar USA:s planerade neddragningar utan att ange möjliga konsekvenser för Nato eller Europa. Inget tydligt värdeladdat språk i rubriken.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med få värdeladdade ord. Inga starka känslomässiga uttryck eller dramatiska verb används.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på amerikanska källor (The Washington Post, Reuters) och anonyma uppgifter. Inga europeiska eller svenska röster eller Nato-företrädare citeras direkt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte reaktioner från europeiska länder, Nato eller svenska myndigheter. Eventuella konsekvenser för Europas säkerhet eller Nato-samarbetet diskuteras inte.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger fakta utan att ta ställning eller använda värdeladdat språk. Fokus ligger på att informera om USA:s planer snarare än att analysera politiska eller ideologiska implikationer. Avsaknaden av tydliga perspektiv eller kritik innebär en teknokratisk och status quo-orienterad rapportering, vilket placerar artikeln i mitten av den svenska ideologiska skalan.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

USA har beslagtagit ytterligare oljetanker

Publicerad: 21 januari 2026, 01:17

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Amerikanska styrkor har beslagtagit oljetankern Sagitta i Karibiska havet, då den trotsade president Trumps karantän av fartyg på USA:s sanktionslista. Enligt US Southern Command beslagtogs fartyget utan problem. Detta är det sjunde fartyget som beslagtagits sedan Trumps blockadorder mot fartyg till eller från Venezuela.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och speglar innehållet: USA har beslagtagit ytterligare en oljetanker. Texten placerar händelsen inom ramen för Trumps blockad av fartyg kopplade till Venezuela och återger USA:s version utan alternativ inramning. USA-perspektiv dominerar.

💬 Språkvinkling

Ordval som "trotsade", "fastslagna karantän" och "utan problem" återger amerikansk myndighetsretorik och signalerar legitimitet och kontroll. I övrigt neutralt och avpersonifierat språk.

⚖️ Källbalans

Endast USA:s militär/US Southern Command citeras. Avsaknad av kommentarer från Venezuela, fartygets ägare/besättning, internationella rättsexperter eller oberoende observatörer ger ensidig källbild.

🔎 Utelämnanden

Saknar juridisk kontext om lagligheten i beslag i internationellt vatten, flaggstat och ägarförhållanden, reaktioner från berörda parter samt möjliga humanitära effekter av sanktionerna. Ingen bakgrund om tidigare beslag och deras rättsliga utfall.

✅ Slutsats

Rapporteringen är kortfattad, myndighetscentrerad och teknokratisk, vilket lutar mot mitten genom att återge status quo utan politisk problematisering. Den normativa ramen är USA:s, och avsaknaden av kritiska röster eller sociala konsekvensperspektiv ger en svag högertiltning. Sammantaget dominerar en centristisk, okontroversiell nyhetsdump.

20% Vänster · 55% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och speglar innehållet men framställer USA:s beslag som okontroversiellt, vilket ger en lätt US-centrerad vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt; ord som ”beslagtogs utan problem” speglar endast USA:s version och kan tona ned potentiella konflikter.

⚖️ Källbalans

Endast US Southern Command citeras; Venezuelas regering, rederiet eller oberoende folkrättsexperter får ingen röst.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om sanktionernas folkrättsliga grund, skeppets ägare, besättningens situation eller internationella reaktioner nämns.

✅ Slutsats

Artikeln återger USA:s militära version utan alternativa perspektiv, vilket ger ett visst USA- och ordningsfokus som kan tolkas som svagt högerlutande. Samtidigt är språket neutralt och politiska värderingar lyser med sin frånvaro, vilket placerar texten närmare mitten än tydligt höger eller vänster.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och återger faktahändelsen utan värdeladdning eller antydan om skuld eller rättfärdigande.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med återgivning av officiella uttalanden utan laddade ord eller känslomässiga uttryck.

⚖️ Källbalans

Endast USA:s militär och officiella amerikanska källor citeras; inga venezuelanska, oberoende eller kritiska röster hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Venezuelas eller internationella aktörers syn på beslagtagandet, eller eventuella humanitära eller juridiska konsekvenser.

✅ Slutsats

Artikeln återger händelsen med strikt fokus på fakta och officiella uttalanden utan att ta ställning eller använda värdeladdat språk. Avsaknaden av alternativa perspektiv eller kontextualisering ger ett teknokratiskt, status quo-orienterat intryck typiskt för centerpositionen. Ingen tydlig lutning åt vare sig vänster eller höger framträder.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

30-tal uppges ha dödats i Niger

Publicerad: 21 januari 2026, 01:12

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Minst 31 personer dödades i en attack mot en by i Tillabéri-regionen i Niger i söndags, enligt studentföreningar och en källa till AP. Ytterligare fyra personer skadades allvarligt och fördes till sjukhus. Det är oklart vem som ligger bakom attacken, men flera extremistiska grupper är verksamma i området.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är återhållsam ("uppges") och speglar brödtexten. Fokus på antal döda och okänd gärningsman ger en säkerhetsram utan politisk vinkling. Ingen antydd skuld eller spekulation.

💬 Språkvinkling

Nykter ton, men citatet "avrättades av laglösa individer" är starkt laddat. I övrigt neutrala och försiktiga formuleringar.

⚖️ Källbalans

Källor är flera studentföreningar och en person via AP. Avsaknad av officiella uttalanden från myndigheter, militär eller oberoende observatörer. Ingen motpart eller bredare verifikation.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om säkerhetsläget efter kuppen, fransk truppreträtt och regional konflikt i Tillabéri. Inget om möjliga gärningsmän (t.ex. IS Sahel/JNIM) utöver en allmän hänvisning. Ingen regeringsreaktion eller oberoende bekräftelse.

✅ Slutsats

Texten är kort, faktabaserad och försiktig med osäkerhet, vilket ger ett centerneutralt intryck. Avsaknad av politisering, policyförslag eller värdeladdad inramning talar för teknokratisk rapportering. Säkerhetsfokus utan bred ideologisk tolkning ger en lätt centerlutning.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är återhållsam och faktabaserad (”uppges”), motsvarar artikelns innehåll utan värderande ord eller dramatisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är nyktert; starkaste uttrycket är citatet om att människor ”avrättades”, vilket markeras som källa. Begränsad användning av emotiva adjektiv.

⚖️ Källbalans

Uppgifter kommer främst från lokala studentföreningar och en anonym AP-källa; inga myndigheter, forskare eller oberoende säkerhetsexperter hörs.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om den pågående konflikten, militärkuppen eller tidigare attacker i Tillabéri. Saknar officiell bekräftelse och information om regeringens eller internationella aktörers respons.

✅ Slutsats

Artikeln håller sig till saklig faktarapportering utan ideologisk infärgning, använder neutral ton och citerar få men icke-politiska källor. Fokus ligger varken på strukturell orättvisa (vänster) eller på hårda säkerhetskrav och skyldigfördelning (höger), vilket ger en övervikt åt ett teknokratiskt, mittenorienterat tilltal.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller antydan om skuld. Den speglar artikelns innehåll och undviker spekulation kring gärningsmän eller motiv.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger citat utan överdrifter eller känsloladdade uttryck. Termer som 'avrättades' och 'laglösa individer' återges som citat från källor.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på uppgifter från studentföreningar och en anonym källa till AP. Officiella myndigheter eller oberoende experter saknas som röster.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om myndigheternas reaktion, möjliga motiv bakom attacken och bredare kontext om konflikten i regionen.

✅ Slutsats

Artikeln är återhållsam och undviker att ta ställning eller använda värdeladdat språk. Fokus ligger på att återge fakta och citat från lokala källor utan att föreslå lösningar eller peka ut ansvariga. Detta ger en tydlig centerprägel med viss lutning mot saklighet och status quo.

33% Vänster · 54% Center · 13% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

En anhållen efter misstänkta hot mot statsledningen

Publicerad: 20 januari 2026, 22:16

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En person har anhållits i Stockholm misstänkt för två fall av olaga hot mot den centrala statsledningen. Säkerhetspolisen utreder ärendet, och det leds av riksenheten för säkerhetsmål. Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har beskrivit aktioner vid två ministrars bostäder, men Säpo har inte kommenterat om det finns ett samband med utredningen.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar hot mot statsledningen och förstärker en säkerhetsram. Texten nämner samtidigt en aktivistgrupps aktioner vid ministrars hem, trots att Säpo inte bekräftar samband, vilket kan skapa en starkare upplevd koppling än vad som faktiskt framgår.

💬 Språkvinkling

Sakligt myndighetsspråk med juridiska termer som olaga hot och formella beteckningar. Tonen är återhållsam utan värdeladdade ord, men säkerhetsfokus ger allvarlig prägel.

⚖️ Källbalans

Uppgifterna bygger på Expressen samt citat från Säpos presstjänst; statsrådens pressekreterare avstår kommentar. Rojavakommittéerna ges ingen röst eller kommentar. Perspektiven domineras av myndigheter och sekundärkälla.

🔎 Utelämnanden

Ingen beskrivning av vad hoten ska ha bestått i eller om aktionerna var lagliga protester eller otillåten påverkan. Inget sammanhang om Rojavakommittéernas bakgrund, tidigare aktioner eller motiv. Avsaknad av juridisk eller forskarkommentar om gränsen mellan protest och hot.

✅ Slutsats

Artikeln är främst nyhetsmässigt neutral med fokus på myndighetsinformation och försiktiga formuleringar, vilket placerar den i mitten. Den knyter dock en aktivistgrupp till en säkerhetshändelse utan bekräftat samband och utan deras perspektiv, vilket ger en svag högerkodad lag och ordning-betonad lutning.

15% Vänster · 55% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och beskriver gripandet, men formuleringen "hot mot statsledningen" förstärker dramatiken utan detaljering; brödtexten följer samma vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt med juridiska termer som "olaga hot" och "anhållits"; få emotiva ord används.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på Expressen, Säpos presstjänst och ministrars pressekreterare; den anhållne och Rojavakommittéerna får ingen egen röst.

🔎 Utelämnanden

Vilka ministrar som berörs, motivbild, bredare politiskt sammanhang kring Rojavakommittéerna och expertbedömning av hotnivån saknas.

✅ Slutsats

Texten är kort och myndighetsfokuserad utan ideologisk analys, vilket ger ett teknokratiskt mittfokus. Den redovisar fakta utan att driva högerbetonad hotretorik eller vänsterkritik mot maktstrukturer. Därför dominerar en centrumbetonad lutning.

15% Vänster · 60% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller antydan om skuld. Den fokuserar på rättsliga åtgärder snarare än politiska motiv eller bakgrund.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger myndighetsuttalanden utan laddade uttryck. Citat från Säpo är neutrala och undviker spekulationer.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar Säkerhetspolisen och pressekreterare för statsråden, men saknar röster från misstänktas sida eller oberoende experter. Aktivistgruppen nämns men får inte komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om motiv, misstänktas bakgrund och eventuell koppling till Rojavakommittéerna. Ingen analys av händelsens politiska eller samhälleliga kontext ges.

✅ Slutsats

Artikeln är tydligt saklig och undviker politiska vinklingar, med fokus på myndighetsinformation och rättsprocessen. Avsaknaden av analys, motiv och alternativa röster ger ett teknokratiskt och försiktigt intryck, vilket är typiskt för centerorienterad rapportering. Ingen ideologisk ram dominerar tydligt, men status quo och neutralitet premieras.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

En person död efter ny tågolycka i Spanien

Publicerad: 20 januari 2026, 22:15

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En person har dött och minst 15 har skadats efter att ett pendeltåg krockade med en kollapsad mur på spåret i Gelida nära Barcelona. Olyckan inträffade efter kraftigt regn i Katalonien som orsakat flera incidenter på regionens järnväg. Tidigare på söndagen inträffade en annan allvarlig tågolycka nära Adamuz i södra Spanien där minst 41 personer omkom.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar händelsen till ett mönster genom ordet ny, vilket kan förstärka dramatiken. Kroppen bekräftar faktaläget och drar in en tidigare stor olycka, vilket kan förstärka intrycket av en serie, men är sakligt kopplat till tidsmässig närhet.

💬 Språkvinkling

Nykter ton med återhållna verb och hedgande formuleringar som ska ha. Allvarlig används för den tidigare olyckan men utan laddade värdeord. Ingen skuldbeläggande retorik.

⚖️ Källbalans

Uppgifter bygger på lokal polis via spansk media; El Mundo används för väderkontext. Frånvaro av Renfe, Adif, räddningstjänst eller regional myndighet minskar källmångfalden. Inga vittnen eller oberoende experter. Balansen är rimlig för en kort nyhetsflash.

🔎 Utelämnanden

Orsaker bortom regnet, underhållsansvar och eventuell påverkan av klimatförändringars extremväder diskuteras inte. Frånvaro av störningsinformation, säkerhetsstatistik och myndighetskommentarer om ansvar och förebyggande. Kopplingen till tidigare olycka saknar förklarande kontext om relevans.

✅ Slutsats

Artikeln är övervägande faktabaserad, kort och teknokratisk utan politisk vinkling, vilket ligger nära center enligt skalan. Fokus på händelseförlopp, officiella uppgifter och väderorsak ger minimal ideologisk laddning, med endast en lätt dramatisk inramning via ny.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken speglar sakligt händelsen utan värdeladdade ord; ingen mismatch mellan rubrik och artikeltext.

💬 Språkvinkling

Språket är nyhetsmässigt och neutralt, inga emotiva uttryck eller politiserande begrepp.

⚖️ Källbalans

Citerar lokal polis och spanska medier (El Mundo); inga motstridiga eller kompletterande röster behövs i en olycksnotis.

🔎 Utelämnanden

Ingen djupare bakgrund om järnvägssäkerhet eller tidigare brister, men sådana uppgifter är ej nödvändiga för en kort händelsenotis.

✅ Slutsats

Texten är i huvudsak faktabaserad utan politisk vinkling och balanserar källor på ett rutinmässigt sätt. Frånvaron av värderande språk eller ideologiskt laddade ramar placerar inslaget tydligt i ett neutralt, teknokratiskt mittfält.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar neutralt på olyckan och dess konsekvenser utan att lägga skuld eller använda värdeladdade ord. Händelsen presenteras som en faktabaserad nyhet.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med fokus på fakta kring olyckan. Inga emotiva eller värderande ord används, och citaten är korta och informativa.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till lokal polis och spansk media samt El Mundo. Inga röster från drabbade, räddningstjänst eller experter inkluderas, men flera oberoende källor används.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om orsaker till murens kollaps, eventuella ansvariga eller åtgärder från myndigheter. Inga kommentarer från tågbolag eller drabbade passagerare.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och undviker politiska vinklar, med fokus på fakta och officiella källor. Ingen ideologisk inramning eller partiskhet kan identifieras, vilket ger ett tydligt centerperspektiv. Frånvaron av systemkritik eller marknadslösningar förstärker denna neutralitet.

33% Vänster · 67% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Kurderna överger IS-läger i Syrien

Publicerad: 20 januari 2026, 21:53

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Kurdiska styrkor har övergett IS-lägret al-Hol i Syrien, vilket har lett till att fångarna kunnat fly. SDF skyller på omvärldens likgiltighet och det internationella samfundets misslyckande med att ta ansvar. USA har meddelat att samarbetet med kurderna inte längre behövs eftersom Syriens regim är vänligt inställd till USA.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att kurderna "övergav" lägret och "lät fångarna fly" utan källmarkering, vilket dramatiserar och antyder skuld. I texten framgår att uppgiften kommer från Syriens armé medan SDF anger andra skäl. Det finns rubrik–kropp-mismatch och en förenklad konfliktinramning.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "övergett" och "låtit fångarna fly" förstärker ett svek-/hotnarrativ. SDF:s ordval om "likgiltighet" och "misslyckande" återges okommenterat. Utsagan att regimen är "vänligt inställd till USA" framstår som tendentiös och oklar.

⚖️ Källbalans

Tre källor: Syriens armé, SDF och ett obestämt "USA". Ingen oberoende verifiering eller expert-/NGO-perspektiv. Centrala röster som FN, lägerförvaltning, forskare och Turkiet saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om al-Hols rättsliga status, tidigare repatrieringskrav och humanitära villkor. Inget om turkiska angrepp, SDF:s resursläge eller belägg för faktiska rymningar. USAs Syrienpolitik och relationen till regimen presenteras utan källor, bakgrund eller nyanser.

✅ Slutsats

Betoningen på säkerhetsrisker och ett skuldbeläggande narrativ mot kurderna, med dramatiska formuleringar om flyende fångar, lutar åt en högerinramning. Samtidigt återges båda sidors påståenden utan fördjupning, vilket ger ett visst centerdag. Frånvaron av system- och rättighetskontext gör vänsterperspektivet svagt.

20% Vänster · 35% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lägger ansvaret på "kurderna" och antyder svek, trots att uppgiften initialt kommer från Syriens armé och först därefter bekräftas av SDF.

💬 Språkvinkling

Begrepp som "övergivit", "låtit fångarna fly", "likgiltighet" och "misslyckande" förstärker skuld och dramatik.

⚖️ Källbalans

Endast Syriens armé, SDF och USA citeras; inga oberoende experter, hjälporganisationer eller lokala civila hörs.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om lägrets humanitära läge, tidigare internationella initiativ eller säkerhetsbedömningar presenteras.

✅ Slutsats

Inslaget är främst faktabaserat med flera officiella källor men utan ideologiskt färgad analys. Fokus ligger på sakförloppet och samarbetets status snarare än värdering av statlig intervention eller traditionella normer, vilket placerar helheten nära den mittenorienterade, teknokratiska ramen.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på kurdernas agerande och antyder ansvar för att IS-fångar släpps, vilket kan rama in händelsen som ett misslyckande eller svek från deras sida.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men uttryck som ”omvärldens likgiltighet” och ”misslyckande” signalerar kritik mot det internationella samfundet.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger främst kurdiska och syriska arméns perspektiv samt ett uttalande från USA, men saknar röster från internationella organisationer eller oberoende analytiker.

🔎 Utelämnanden

Det saknas djupare analys om varför SDF tvingats dra sig tillbaka, samt konsekvenser för civila och regionen. Ingen kommentar från IS-fångar eller deras anhöriga.

✅ Slutsats

Artikeln har en övervägande centristisk lutning genom att återge flera parters synpunkter utan att tydligt ta ställning. Kritiken mot omvärlden kan tolkas som en vänsteraspekt, men helheten präglas av neutral rapportering och saklig återgivning av fakta. Högerperspektiv är svagt representerat.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

EU fryser handelsavtal med USA

Publicerad: 20 januari 2026, 21:49

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

EU-parlamentet har beslutat att pausa ratificeringsprocessen av handelsavtalet med USA. Beslutet kommer efter Donald Trumps krav på Grönland och har skapat enighet bland parlamentarikerna. Det officiella beskedet förväntas presenteras i Strasbourg på onsdag.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att EU fryser avtalet, medan texten talar om paus i ratificeringen och ett beslut som ännu inte presenterats. Inramningen kopplar direkt till Trumps "krav på Grönland" och betonar "sällsynt enighet", vilket ger en EU‑mot‑Trump‑vinkel.

💬 Språkvinkling

Ord som "fryser", "krav" och "sällsynt enighet" laddar mot konflikt. I övrigt neutralt tonläge med försiktiga attributeringar ("enligt Le Monde", "uppgifter till BBC").

⚖️ Källbalans

Källorna är sekundära medier (Le Monde, BBC) och ett uttalande från S&D-ledaren Iratxe García Pérez. Röster från andra partigrupper, EU-kommissionen/rådet, USA:s sida, danska/grönländska företrädare och oberoende handelsexperter saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln preciserar inte vilket handelsavtal som avses eller dess status. Den klargör inte parlamentets formella befogenheter, alternativa orsaker till pausen (tullar, handelskonflikter) eller reaktioner från USA. Kontext om Grönlands och Danmarks roller saknas.

✅ Slutsats

Inslaget är huvudsakligen sakligt och processinriktat med försiktiga källhänvisningar, vilket pekar mot ett centristiskt, teknokratiskt anslag. En lätt vänsterlutning uppstår genom kopplingen till Trump och att endast en socialdemokrat citeras utan motröster. Sammantaget dominerar ett balanserat, institutionsfokuserat perspektiv.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på EU:s agerande utan att nämna orsaken förrän senare, vilket ger en EU-centrerad vinkel och antyder att frysningen är huvudnyheten snarare än konflikten i sig.

💬 Språkvinkling

Språkbilden är relativt neutral men ordvalet "krav på Grönland" och "sällsynt enighet" kan förstärka bilden av Trump som orimlig och EU som samlad motpart.

⚖️ Källbalans

Endast europeiska källor: Le Monde, BBC och ett citat från S&D-ledaren. Ingen amerikansk röst, ingen konservativ eller näringslivsrepresentant ger sin syn.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar detaljer om avtalet, tänkbara ekonomiska konsekvenser, Vita husets kommentar eller andra politiska grupper i parlamentet, vilket begränsar sammanhanget.

✅ Slutsats

Genom att endast återge EU- och socialdemokratiska röster samt framhäva Trumps krav som utlösare utan motreaktioner framstår rapporteringen som något mer sympatiserande med en vänster-orienterad EU-kritik mot USA. Avsaknad av amerikanska eller marknadsliberala perspektiv förstärker den vänsterdominerade vinkeln.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på EU:s beslut att frysa avtalet, utan värderande ord. Framing är saklig men betonar EU:s agerande snarare än orsaker eller konsekvenser.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt. Citatet från Garcia Pérez är återgivet utan laddade ord. Ingen tydlig värdering i ordvalet.

⚖️ Källbalans

Endast EU-parlamentets socialdemokratiska ledare citeras direkt. Amerikanska röster eller andra partigrupper saknas, vilket ger en ensidig EU-fokuserad bild.

🔎 Utelämnanden

Ingen amerikansk kommentar eller analys av möjliga konsekvenser för handel eller relationer ges. Bakgrund till Trumps krav på Grönland förklaras inte.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och undviker värdeladdat språk, men presenterar främst EU:s perspektiv och socialdemokratiska röster. Bristen på amerikanska röster och analys av konsekvenser ger en viss ensidighet, men den övergripande balansen och neutraliteten placerar artikeln i mitten av den ideologiska skalan.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Spanien: Facket larmade om spåren

Publicerad: 20 januari 2026, 21:47

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Spanska fackförbund, inklusive lokförarfacket SEMAF, har tidigare varnat för allvarligt slitage på järnvägsspåret där en tågolycka nyligen inträffade nära Adamuz i Andalusien. En anonym källa med insyn i utredningen antyder att olyckan kan ha orsakats av en trasig rälsfog. Informationen från myndigheterna har hittills varit begränsad.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att facket larmade om spåren och kopplar olyckan till försummat underhåll, innan utredningen är klar. Framingen antyder att katastrofen var möjlig att förebygga och pekar mot myndighets/infrastrukturansvar.

💬 Språkvinkling

Ord som katastrofala, allvarligt slitage och knapphändig information förstärker problem- och skuldramen. Tonen är i övrigt saklig, men anonym källa och starka adjektiv kan ge dramatik.

⚖️ Källbalans

Källor: fackförbundet SEMAF via Reuters, anonym utredningskälla och SVT-reporter på plats. Saknas: ADIF/Renfe, spanska myndigheter, oberoende säkerhetsexperter eller motbilder. Perspektivet lutar mot fackets version utan tydlig replik.

🔎 Utelämnanden

Ingen replik eller förklaring från infrastrukturförvaltaren eller operatören, inga preliminära fynd från officiell haverikommission. Kontexter som underhållsbudget, tidigare inspektioner och olycksstatistik saknas. Osäkerhetsgrad och alternativa orsaker utvecklas inte.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten på fackets varningar och antydan om bristande offentligt/infrastrukturansvar signalerar en vänsterinramning som betonar systemfel och behov av statligt underhåll. Avsaknaden av svar från myndigheter eller operatörer samt oberoende expertis förstärker lutningen. Samtidigt är språket relativt nyktert och bygger delvis på Reuters, vilket ger ett visst centerelement.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fackets varningar och antyder försummelse utan att nämna myndigheter eller operatör, vilket ramar in händelsen ur ett arbetar-/fackligt perspektiv.

💬 Språkvinkling

Orden "katastrofala", "allvarligt slitage" och "knapphändig information" förstärker dramatik och antyder skuld hos ansvariga.

⚖️ Källbalans

Endast fackförbund, Reuters och en anonym källa hörs; operatören, transportmyndigheten eller oberoende tekniska experter ges ingen röst.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar myndigheternas eller företagets svar, fakta om tidigare underhållsbudgetar samt statistik om olyckor på sträckan, vilket hade kunnat nyansera ansvarsfrågan.

✅ Slutsats

Fokus på facklig kritik och bristande myndighetsinformation betonar arbetstagarperspektiv och implicierar statligt/bolagsansvar, typiskt för en svagt vänsterlutande inramning. Avsaknaden av företagets och myndigheternas röster förstärker skevheten. Samtidigt hålls tonen relativt nyhetsmässig, vilket motiverar en viss andel center.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på fackets varningar, vilket ramar in olyckan som ett potentiellt systemfel snarare än en enskild händelse.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men lyfter fram fackets oro och brist på information från myndigheter.

⚖️ Källbalans

Fackets perspektiv får stort utrymme, medan myndigheternas och järnvägsbolagets röster saknas eller är begränsade till anonym källa.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar från ansvariga myndigheter eller järnvägsbolaget presenteras, och det saknas information om eventuella åtgärder efter fackets larm.

✅ Slutsats

Artikeln lägger tonvikten på fackets varningar och antyder brister i myndigheternas hantering, vilket speglar en vänsterorienterad ram med fokus på systemfel och arbetstagarperspektiv. Avsaknaden av myndighets- och arbetsgivarens synpunkter förstärker denna lutning. Språket och källvalet understryker vikten av statligt ansvar och arbetsmiljö.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

IS-fångar på rymmen efter syrisk offensiv mot kurder

Publicerad: 20 januari 2026, 21:45

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Syriens militär har attackerat kurdiska styrkor i nordöstra Syrien, vilket lett till att flera IS-fångar rymt från övergivna läger. Blodiga strider mellan Syriens regering och de kurdiskledda styrkorna har pågått, men en fyra dagars vapenvila har nu avtalats. USA:s stöd till SDF har försvagats, och de uppmanas att integreras i den syriska armén.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att IS-fångar har rymt efter syrisk offensiv, vilket ramar in nyheten som ett omedelbart säkerhetshot. Kroppen breddar till förhandlingar, vapenvila och USA:s roll, men rubriken prioriterar ordnings- och hotvinkel framför politisk kontext.

💬 Språkvinkling

Språket är mest återhållsamt men använder laddade ord som blodiga strider, storoffensiv, rymt och utan bevakning. Citat återger aktörernas positioner utan egna värderingar.

⚖️ Källbalans

Källor är främst Reuters och BBC samt uttalanden från SDF, Syriens regering och en amerikansk sändebud. Båda parter hörs, men oberoende experter, kurdiska civila och humanitära organisationer saknas. IS-familjers och fångars perspektiv lyser med sin frånvaro.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar verifierade siffror från oberoende källor om rymningarna och lägrets status samt uppgifter om civila förluster. Den utelämnar Turkiets, Rysslands och Irans roller, rättsliga aspekter kring al-Hol och tvångsintegration i armén, samt humanitära konsekvenser.

✅ Slutsats

Helheten präglas av neutral, wire-baserad rapportering med båda parter representerade och begränsad värdering, vilket lutar mot center. Den säkerhetsfokuserade rubriken och betoningen på ordningsproblem ger en svag högervridning, medan frånvaron av strukturell eller rättighetsbetonad analys minskar en vänstervinkel. Sammantaget dominerar en saklig, återhållsam framställning.

18% Vänster · 62% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar direkt den syriska offensiven till faran med rymmande IS-fångar, vilket lägger ansvar och negativt ljus på regeringen utan att nämna stridens bakgrund eller andra aktörer.

💬 Språkvinkling

Ord som "blodiga strider" och citatet om "omvärldens likgiltighet" ger dramatik och moraliskt allvar, men resten av språket är huvudsakligen nyhetsprosa.

⚖️ Källbalans

SDF, Syriens regering, USA-sändebud samt Reuters och BBC citeras; inga oberoende analytiker, civila kurder eller humanitära organisationer hörs.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om Turkiets, Rysslands eller Irans roll, inga uppgifter om civila offer eller lägrens humanitära situation, och ingen kurdisk civil röst ges.

✅ Slutsats

Artikeln använder en neutral nyhetston och låter båda huvudparter komma till tals, vilket ger ett teknokratiskt, centristiskt intryck. Kritiken mot regimen och betoningen på humanitär risk ger en svag vänsterdragning, men avsaknad av värdeladdad aktivism eller systemkritik placerar den främst i mitten.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på IS-fångar som rymmer, vilket kan skapa dramatik och oro, men artikeln ger även kontext om den syriska offensiven och kurdernas situation. Vinkeln är främst faktabaserad och undviker stark värdering.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, med få emotiva uttryck. Citat används för att återge parternas egna ord utan att förstärka någon sida.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger både den syriska regeringens och SDF:s perspektiv samt refererar till internationella källor som Reuters och BBC. USA:s synpunkt inkluderas, men röster från civila eller oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring de humanitära konsekvenserna för civila i lägren och en analys av hur maktförskjutningen påverkar regionen långsiktigt. Ingen kurdisk civil eller oberoende expert får komma till tals.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt centrerad, saklig och återhållsam ton med fokus på fakta och återgivning av olika parters uttalanden. Den undviker ideologiska tolkningar och politiska värderingar, men ger viss förtur åt officiella och internationella källor. Brist på civila röster och djupare analys gör att balansen lutar mot en teknokratisk och status quo-orienterad rapportering.

28% Vänster · 60% Center · 12% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Gonzalo evakuerade skadade på fyrhjuling

Publicerad: 20 januari 2026, 21:02

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Gonzalo Sánchez ryckte ut med sin fyrhjuling för att hjälpa till vid en tågolycka i Spanien där minst 41 personer omkom. Han deltog i räddningsarbetet i över sex timmar och evakuerade minst 16 personer. I spanska medier beskrivs han som en hjälte och han har mött Spaniens kungapar.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på en enskild hjälteinsats och konkret detalj (fyrhjuling), vilket ramar in händelsen som ett human interest-reportage. Den undviker orsaker, ansvar och systemfrågor.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som förödande scen, blod överallt och hjälte förstärker dramatiken och hyllar individen. Tonen är empatisk och upphöjande.

⚖️ Källbalans

Nästan enbart Gonzalo Sánchez kommer till tals, kompletterat av hänvisning till spanska medier och kungaparet. Myndigheter, räddningstjänst, drabbade eller utredare hörs inte.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar information om orsaker, pågående utredning, ansvar och säkerhetsrutiner. Kontext om räddningsinsatsen från officiella källor och röster från drabbade saknas, liksom eventuella kritiska perspektiv.

✅ Slutsats

Texten är i huvudsak opolitisk och fokuserar på en enskild människas agerande utan policy- eller systemanalys, vilket lutar mot ett centristiskt, avpolitiserat berättargrepp. Samtidigt finns en lätt tonvikt på individuellt hjältemod snarare än strukturer. Därför bedöms helheten som Center med svag högertouch.

10% Vänster · 70% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en privatpersons hjälteinsats och skapar en dramatisk vinkel men utan tydlig politisk lutning.

💬 Språkvinkling

Ord som "förödande", "blod överallt" och återkommande "hjälte" förstärker dramatiken men är ideologiskt neutrala.

⚖️ Källbalans

Berättelsen bygger helt på Gonzalos perspektiv; inga röster från räddningstjänst, myndigheter eller drabbade passagerare inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Ingen information om olycksorsak, myndigheternas ansvar, säkerhetsföreskrifter eller politiska reaktioner ges.

✅ Slutsats

Artikeln är främst ett mänskligt drama utan politiska krav eller systemkritik och därför neutral. Frånvaron av fördelnings- eller säkerhetsdebatt gör att texten varken lutar vänster eller höger, vilket placerar den i mitten.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på en enskild individs hjälteinsats snarare än på olyckans orsaker eller myndigheternas agerande. Händelsen ramas in som en personlig berättelse om civilkurage.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt och framhäver Gonzalos hjältemod, med ord som "förödande scen" och "blod överallt". Citat lyfter fram hans osjälviskhet och stolthet.

⚖️ Källbalans

Endast Gonzalo Sánchez och hans perspektiv lyfts fram, samt en kort referens till spanska medier och kungaparet. Myndigheter, räddningstjänst eller drabbade får inte komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte orsaker till olyckan, myndigheternas insats eller eventuella brister i säkerhet. Ingen diskussion om ansvar eller större samhällskonsekvenser.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på enskilda insatser och undviker politiska dimensioner eller systemkritik. Den ger en neutral, mänsklig vinkel utan att ta ställning i frågor om ansvar, statlig roll eller strukturell ojämlikhet. Detta är typiskt för en centerposition med fokus på individers handlingar och status quo.

15% Vänster · 80% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Ett år med Trump vid makten – se Aktuellts specialsändning

Publicerad: 20 januari 2026, 20:57

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Donald Trump har varit president i ett år, och Aktuellts specialsändning erbjuder analyser från experter och SVT:s korrespondenter om hur USA och världen har förändrats under hans styre.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in Trump som 'vid makten' och talar om 'under hans styre', vilket ger ett maktfokus. Frågan om hur USA och världen förändrats antyder en utvärdering, men utan tydlig värdeladdad vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är mest neutralt men ordval som 'vid makten' och 'styre' kan ge en kritisk ton. Betoningen på analyser från experter antyder en auktoritetsram.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s korrespondenter och odefinierade 'experter' nämns. Inga direkt berörda röster som Trumpadministrationen, anhängare, kritiker eller drabbade grupper utlovas. Perspektivet riskerar bli svenskt och institutionellt.

🔎 Utelämnanden

Inga konkreta policyområden, data eller case nämns. Oklart om programmet inkluderar amerikanska röster från olika politiska läger eller faktagranskning av påståenden. Saknas information om experturval och metod.

✅ Slutsats

Dominansen är Center: inslaget annonseras som teknokratiska analyser från experter och korrespondenter, utan tydlig politisk värdering. Framing med vid makten/styre och avsaknad av uttryckliga pro-Trump-röster antyder en svag vänstervridning, men texten är i huvudsak neutral och saklig.

20% Vänster · 68% Center · 12% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ett år "vid makten" och ställer frågan hur världen förändrats under Trumps styre, vilket antyder en kritisk granskning men är i huvudsak informativ och neutral till form.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men ord som "styre" och "vid makten" ger en svagt negativ, nästan auktoritär klang kring Trump.

⚖️ Källbalans

Artikeln nämner endast "experter" och SVT-korrespondenter; inga röster från Trumps administration, republikanska politiker eller väljare anges, vilket ger obalans.

🔎 Utelämnanden

Ingen info om vilka experter som medverkar, deras politiska hemvist eller om någon Trumpvänlig synpunkt inkluderas; möjliga positiva effekter enligt anhängare nämns inte.

✅ Slutsats

Inslaget marknadsför en specialsändning som utlovar expertanalys utan att ange bredden på perspektiven. Språket är mestadels neutralt men ordval som "styre" ger ett lätt kritiskt skimmer. Frånvaron av tydliga pro-Trump-röster pekar något vänsterut, men helheten stannar nära mitten.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Trumps första år och antyder förändring, men är neutral i formuleringen. Ingen tydlig värdering eller vinkling syns i rubrik eller ingress.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade ord eller värderande uttryck. Ingen känslomässig ton eller negativa/positiva adjektiv används.

⚖️ Källbalans

Artikeln nämner experter och SVT:s egna korrespondenter men specificerar inte vilka perspektiv som tas upp. Ingen tydlig partiskhet i källvalet, men politiska motparter eller amerikanska röster nämns inte.

🔎 Utelämnanden

Det framgår inte om sändningen inkluderar röster från olika politiska läger i USA eller om det ges utrymme för Trumps egna anhängare. Kontext om vilka experter som deltar saknas.

✅ Slutsats

Texten är neutral och informativ utan tydlig värdering, vilket speglar en centristisk hållning. Fokus ligger på analys från experter snarare än politiska ställningstaganden, och inga ideologiskt färgade ordval eller källor dominerar. Avsaknaden av tydliga röster från höger eller vänster förstärker intrycket av ett centristiskt, sakligt tilltal.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Fredrik Reinfeldt om Donald Trump: ”Världens farligaste man”

Publicerad: 20 januari 2026, 18:55

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sveriges tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt beskriver Donald Trump som 'världens farligaste man' eftersom han har makt att begränsa Vladimir Putin men inte gör det. Reinfeldt menar att Trump är en krigspresident och anser att Sverige borde se honom som ett större hot än Rysslands president. Trump har uttryckt att han inte längre känner ansvar att endast tänka på fred, vilket Reinfeldt ser som problematiskt.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter ett starkt värdeomdöme om Trump som världens farligaste man och ramar in honom som huvudhotet. Texten förstärker bilden med exempel på aggressiva intentioner och ett brev som antyder minskat fokus på fred, utan tydlig nyansering.

💬 Språkvinkling

Kraftigt negativ laddning med ord som krigspresident och farligaste man samt verb som hotat och styra. Begränsad försiktighetsmarkering, starkt moraliserande ton genomgående.

⚖️ Källbalans

Endast Fredrik Reinfeldt citeras; inga röster från Trumps sida, USA-experter eller oberoende analytiker. Avsaknad av respons eller kontext från berörda parter ger ensidig bild.

🔎 Utelämnanden

Saknar motperspektiv som Trumps anspråk på att undvika nya krig, NATO-tryck eller Ukrainastöd. Ingen faktakontroll av exemplen eller brevet, samt inga svenska säkerhetsexperter för kontext. Tidslinjen för händelserna problematiseras inte.

✅ Slutsats

Helheten speglar ett etablerat, säkerhetspolitiskt etableringsperspektiv kritiskt mot Trump, förmedlat via en tidigare moderat statsminister. Framing och tonesättning är hårt kritiska men inte ideologiskt fördelningspolitiska, vilket drar mot en centristisk utrikespolitisk konsensus. Avsaknad av motröster och emotivt språk skapar dock en slagsida bort från neutralitet.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Reinfeldts citat ”världens farligaste man” om Trump, vilket ger en starkt negativ inramning och antyder hotbild utan att problematisera påståendet.

💬 Språkvinkling

Använder laddade ord som ”farligaste”, ”hotar”, ”krigspresident”; beskriver Trumps ambitioner att ”äga Grönland”. Tonen är alarmistisk och saknar nedtonande formuleringar.

⚖️ Källbalans

Endast Fredrik Reinfeldt citeras som expert och kritiker. Ingen röst från Trumps administration, anhängare, amerikanska forskare eller oberoende säkerhetsexperter får bemöta påståendena.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om Trumps faktiska militärinterventioner, försök till dialog med Nordkorea eller Nato-tryck mot Ryssland. Ingen jämförelse med Putins agerande eller alternativ syn på USA:s strategiska roll.

✅ Slutsats

Artikeln använder en alarmistisk inramning och laddat språk som framställer Trump som ett entydigt hot, utan att ge utrymme för motargument eller bredare säkerhetspolitiska perspektiv. Källurvalet är ensidigt (Reinfeldt) och betonar statlig/kollektiv oro snarare än individ- eller marknadslösningar, vilket sammantaget lutar mot en vänsterorienterad problemformulering snarare än högerns fokus på nationellt egenintresse. Därför dominerar en vänsterpräglad vinkling.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på Reinfeldts starka kritik mot Trump och kallar honom "världens farligaste man", vilket sätter en tydligt negativ ram kring Trump. Framingen är värderande och utgår från ett svenskt perspektiv på internationell säkerhet.

💬 Språkvinkling

Språket är laddat med negativa omdömen om Trump, exempelvis "världens farligaste man" och "krigspresident". Det används starka uttryck som förstärker hotbilden kring Trump.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på Fredrik Reinfeldts uttalanden och perspektiv. Inga röster som försvarar Trump eller ger en alternativ analys till Reinfeldts synpunkt förekommer.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från amerikanska företrädare, Trumps egna svar eller andra internationella experter. Ingen bakgrund ges till varför vissa ser Trump som mindre farlig än Putin eller hur hans politik har påverkat världsläget ur andra perspektiv.

✅ Slutsats

Artikeln framhäver kritik mot Trump och betonar hotbilden han utgör, vilket ligger nära ett vänsterperspektiv enligt svensk skala. Fokus på internationell rätt, ansvar och kritik mot maktmissbruk är typiska vänsterfrågor. Avsaknaden av alternativa röster förstärker denna lutning.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Så slår Trumps tullar mot svensk export: ”Torktumlare”

Publicerad: 20 januari 2026, 18:30

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sveriges export till USA minskade med 16 procent mellan april och november 2025, vilket är betydligt mer än EU-genomsnittet på 3,5 procent, på grund av Donald Trumps tullar. Motorfordonsexporten drabbades särskilt hårt med en minskning på 25 procent, vilket har lett till att svenska företag som Volvo och Scania anpassar sig genom att flytta produktion och söka nya marknader. Den osäkra handelspolitiken har gjort den amerikanska marknaden mindre attraktiv för svenska företag, enligt Anna Stellinger från Svenskt Näringsliv.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Neutral för

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubrik och ingress framställer Trumps tullar som skadliga för svensk export, förstärkt av metaforen "torktumlare". Fokus ligger på negativa effekter och osäkerhet för Sverige, utan genomgång av skäl eller eventuella vinster i USA. Vinkeln är problemorienterad och frihandelsvänlig.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade citat som "berg och dalbana", "torktumlare" och uppmaningar att "inte vika sig" förstärker dramatik och konflikt. Tonen betonar osäkerhet snarare än nyanser.

⚖️ Källbalans

Citerade röster är Svenskt Näringsliv, Kommerskollegium och en svensk professor; alla från ett svenskt frihandels- och expertperspektiv. Avsaknad av amerikanska beslutsfattare, företagsföreträdare eller fackliga röster som försvarar eller nyanserar tullarna. EU:s eller regeringens ståndpunkter återges inte.

🔎 Utelämnanden

Saknas är Trumps motiv och potentiella vinnare i USA (t.ex. bil- och stålindustri), samt hur svenska arbetstillfällen eller konsumenter påverkas. Alternativa förklaringar till exportfallet (konjunktur, valuta, produktionsskiften) diskuteras inte. Konkreta svar från EU-kommissionen eller USA saknas.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot en frihandelsvänlig, teknokratisk mitt genom att fokusera på data, expertkommentarer och företagens anpassning, samt att framställa tullarna som skadliga. Frånvaro av amerikanska pro-tullperspektiv och fackliga röster förstärker denna mittposition snarare än vänster- eller högerideologiska ramar. Därför dominerar Center.

22% Vänster · 58% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in Trumps tullar som ett direkt hot mot svensk export och använder citatet ”Torktumlare” för att förstärka en negativ och dramatisk bild av situationen.

💬 Språkvinkling

Ord som ”torktumlare”, ”berg och dalbana” och ”inte smickra” ger en känslomässig, oroande ton snarare än neutralt faktaspråk.

⚖️ Källbalans

Tre svenska källor citeras: Svenskt Näringsliv, Kommerskollegium och en nationalekonom; ingen amerikansk företrädare, ingen som försvarar tullarna eller beskriver potentiella vinster för USA.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar Trumps motiv till tullarna, kommentarer från USA-administrationen, samt perspektiv som stödjer protektionism eller visar eventuella positiva effekter för amerikansk industri.

✅ Slutsats

Fokuset på frihandelns betydelse och svensk industris anpassning speglar ett marknadsliberalt, teknokratiskt perspektiv snarare än ideologisk kamp. Brist på amerikanska röster och utebliven argumentation för protektionism ger inget tydligt höger-vänster-slag, utan en huvudsakligen pragmatisk mitteninramning.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på de negativa effekterna av Trumps tullar för svensk export och använder metaforer som förstärker osäkerheten. Framing betonar svensk sårbarhet och påverkan snarare än möjliga anpassningar eller alternativa perspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder vissa dramatiska uttryck som "torktumlare" och "berg och dalbana". Dessa förstärker känslan av oro och instabilitet kring handelspolitiken.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst svenska näringslivsrepresentanter och en nationalekonom. Amerikanska röster, politiker eller företag saknas, liksom röster från arbetstagarsidan.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella positiva effekter av tullarna för vissa svenska företag eller möjliga fördelar för amerikansk industri. Den saknar även kommentarer från svenska fackförbund eller mindre företag.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt fokus på ekonomiska konsekvenser och företagsanpassning, vilket är typiskt för en teknokratisk och pragmatisk mittposition. Den undviker starka ideologiska ställningstaganden och ger utrymme åt experter snarare än politiska aktörer. Bristen på systemkritik eller marknadsliberala lösningar förstärker centerprägeln.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Krigsveteranens oro: Vänder allierade ryggen

Publicerad: 20 januari 2026, 17:47

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Donald Trump har vunnit presidentvalet 2024 i USA, inklusive alla sju vågmästardelstater. Krigsveteranen Matthew McCaffery uttrycker oro över Trumps skärpta ton mot allierade som Grönland och Natoländer, och ifrågasätter de långsiktiga konsekvenserna av detta. Trots Trumps seger visar opinionsundersökningar ett minskande väljarstöd.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Neutral för

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en krigsveterans oro och ramar in Trump som att han kan "vända allierade ryggen". Det skapar en problemfokuserad ingång kring Nato och Grönland. Brödtexten innehåller även röster som berömmer Trump, vilket gör rubrikens fokus något ensidigt.

💬 Språkvinkling

Ord som "oro", "uppskruvade tonläge" och "vänder ryggen" ger en negativ laddning. Samtidigt balanseras det av neutrala återgivningar av väljarnas beröm kring ekonomi och migration.

⚖️ Källbalans

Tre huvudkällor: två Trumpväljare i Bucks County och en republikansk krigsveteran som kritiserar Trump. Inga officiella citat från Trumpkampanjen, Vita huset, Nato, Danmark eller oberoende experter. Opinionsuppgifter nämns utan källa och detaljer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte konkret vad Trumps senaste agerande mot Grönland/Danmark består i. Den saknar fakta om Nato-åtaganden, 2-procentsmålet och hur alliansen påverkas. Ingen respons från Trumpsiden eller experter samt inga exakta siffror för de nämnda opinionsmätningarna.

✅ Slutsats

Helhetsramen betonar institutionell stabilitet och allianslojalitet, typiskt för en mittenorienterad värdering i svensk kontext. Rubrik och ordval lutar kritiskt mot Trump, men artikeln inkluderar också två positiva väljarröster och undviker konkreta policyförslag från vänster eller höger. Sammantaget ger det en svag vänsterkonnotation men primärt ett centralt fokus på Nato och ordning.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en krigsveterans oro och antyder att USA ”vänder allierade ryggen”, vilket ramar in artikeln som kritik mot Trump trots förekomst av positiva väljarkommentarer.

💬 Språkvinkling

Ord som ”oro”, ”skärpt ton” och ”vänder dem ryggen” ger negativ laddning; Trumps agerande kallas ”ihärdigt” och ”uppskruvat”, vilket förstärker en kritisk ton.

⚖️ Källbalans

Två Trumpväljare och en avhoppad republikansk veteran intervjuas; inga demokrater, experter eller företrädare för Trumpkampanjen hörs, vilket gör perspektiven begränsade.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring till Trumps NATO-kritik eller Grönlandsfrågan, inga siffror om försvarsutgifter, ingen demokratisk reaktion på valet eller lokal historik för Bucks County.

✅ Slutsats

Artikelns rubrik, ordval och fokus på en kritisk krigsveteran ger berättelsen en negativ vinkel på Trump och betonar internationell solidaritet, värden oftare kopplade till vänster-mitten. Väljarcitat erbjuder viss balans men saknar tyngd och expertröster, vilket gör den samlade lutningen svagt vänster.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på oro och potentiell splittring bland allierade, vilket sätter en kritisk ram kring Trumps politik snarare än att neutralt rapportera om valresultatet.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt men använder ord som "oro" och "ihärdighet", vilket förstärker en kritisk ton mot Trump. Citat från veteranen betonar negativa konsekvenser.

⚖️ Källbalans

Artikeln innehåller röster från både Trump-anhängare och en kritisk veteran, men ger mer utrymme åt den senare och hans oro. Demokraters perspektiv eller internationella röster saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Trumps eller republikanska partiets motargument till kritiken, och saknar även kommentarer från internationella ledare eller experter om Natosamarbetet.

✅ Slutsats

Artikeln ger visserligen utrymme åt Trump-anhängare men lägger störst vikt vid kritik mot Trump och oro för internationella relationer, vilket är typiskt för en vänsterlutande ram. Fokus på potentiella orättvisor och negativa konsekvenser av Trumps politik förstärker denna lutning, även om vissa centerdrag finns genom viss balans i röster.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Snösmocka i ryska Kamtjatka – men stämmer bilderna?

Publicerad: 20 januari 2026, 17:30

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Staden Petropavlovsk-Kamtjatskij på Kamtjatka-halvön i Ryssland har drabbats av ovanligt stora snömängder, vilket har lett till undantagstillstånd. Enligt Kamtjakas hydrometeorologiska center har det fallit över 500 mm nederbörd under december och januari, vilket har resulterat i snödjup på upp till 3-4 meter. Två personer har omkommit till följd av fallande snö från tak.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder dramatik ("Snösmocka") och en frågeram ("stämmer bilderna?") som kan skapa osäkerhet och locka klick. Texten skiftar snabbt till verifiering med data och myndighetskällor, men ger inte full bevisning för varje viral bild.

💬 Språkvinkling

Språket är mest neutralt och förklarande. Emotiva ord som "snösmocka" och "nödläge/undantagstillstånd" förekommer, men används i informativt syfte.

⚖️ Källbalans

Källor: Kamtjakas hydrometeorologiska center, SVT-meteorolog, Reuters, stadens hemsida och en lokal bloggare. Avsaknad av oberoende bildverifierare och officiella snödjupsmätningar; bloggaren får relativt stor tyngd.

🔎 Utelämnanden

Ingen geolokalisering eller metadata-analys av specifika virala bilder, och inga officiella snödjup i centimeter från mätstationer. Få röster från räddningstjänst eller oberoende experter. Begränsad genomgång av eventuella felaktiga/återanvända bilder.

✅ Slutsats

Artikeln är teknokratisk och faktainriktad med fokus på verifiering och meteorologiska data snarare än politik. Den undviker värderingsdriven problemformulering om stat kontra marknad eller hierarkier. Sammantaget signalerar det en centristisk lutning utan tydlig vänster- eller högervinkel.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kombinerar det tabloida ordet "snösmocka" med en verifieringsfråga, vilket dramatiserar vädersituationen men speglar artikelns fokus på bilders äkthet.

💬 Språkvinkling

Språket använder färgstarka ord som "översnöade" och "snötöckta", men beskrivningarna är i huvudsak sakliga och kompletteras med meteorologens nertonade fakta.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar Kamtjatkas hydrometeorologiska center, SVT-meteorolog, Reuters och en lokal bloggare; myndighets- och expertperspektiv dominerar, civila röster är begränsade.

🔎 Utelämnanden

Ingen satellitdata eller oberoende forskare presenteras som kan styrka snödjupet; konsekvenser för infrastruktur och ekonomi berörs knappt.

✅ Slutsats

Fokus ligger på faktakontroll och tekniska väderdata utan politisk vinkling, vilket speglar en teknokratisk, saklig mittposition. Bristen på värderande språk om statens roll eller samhällsklyftor gör att texten inte lutar tydligt åt vänster eller höger, därmed dominerar ett centristiskt tilltal.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att ifrågasätta bilders äkthet snarare än att dramatisera vädret, vilket ger en neutral och faktagranskande inramning. Ingen tydlig vinkling mot någon ideologisk riktning märks.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med få värdeladdade ord. Citat används för att förklara tekniska aspekter och återge bloggarens upplevelse utan överdrifter.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både officiella myndigheter, SVT:s egen meteorolog och en lokal bloggare. Röster från vanliga invånare eller oberoende experter saknas, men flera perspektiv ges.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om hur myndigheter hanterar situationen, eventuella samhällskonsekvenser och om det finns kritik mot lokala åtgärder. Ingen bredare kontext om klimat eller infrastruktur ges.

✅ Slutsats

Artikeln är främst faktagranskande och teknokratisk, med fokus på verifiering och meteorologiska data snarare än politiska eller värderingsdrivna aspekter. Den undviker ideologiska tolkningar och ger en balanserad bild utan att ta ställning. Därför dominerar ett centerperspektiv.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

IS-läger obevakat när kurdiska styrkor lämnar

Publicerad: 20 januari 2026, 16:50

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Kurdiska styrkor har lämnat IS-lägret al-Hol i nordöstra Syrien, vilket har lett till att fångarna kunnat fly. SDF bekräftar tillbakadragandet och kritiserar det internationella samfundet för bristande ansvarstagande. Förhandlingar mellan Syriens interimspresident och SDF:s befälhavare har brutit samman efter en utropad vapenvila.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar en säkerhetskris: ett IS-läger obevakat när kurdiska styrkor lämnar. I texten ställs Syriens armés påstående om flykt mot SDF:s bekräftelse av tillbakadragandet. Inramningen fokuserar på ordningskollaps snarare än humanitär eller juridisk kontext.

💬 Språkvinkling

Neutral rapportering med försiktiga verb som hävdar och bekräftar. Värdeladdade uttryck som "likgiltighet" och "misslyckande" är citerade anklagelser från SDF.

⚖️ Källbalans

Källor är främst Syriens armé och SDF, två parter i konflikt. Oberoende verifiering, FN/NGO:er och lägeradministrationens röst saknas, liksom internationella aktörers eller civila i al-Hol.

🔎 Utelämnanden

Ingen data om faktiska rymningar, omfattning eller nuvarande kontroll av lägret. Kontext om offensiven, internationella reaktioner och humanitär/juridisk situation för internerna utelämnas, liksom eventuell svensk koppling eller repatrieringsfrågan.

✅ Slutsats

Texten är kort, saklig och återger två sidor utan tydliga värderingar, vilket tyder på en mittenbetonad, teknokratisk framing. Avsaknad av fördjupning och oberoende källor skapar viss risk för falsk balans men ingen tydlig ideologisk slagsida. Säkerhetsvinkeln finns, men kopplas inte till inrikespolitiska narrativ.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att lägret står "obevakat" när kurderna lämnar, vilket lägger tyngdpunkten på kurdiskt ansvar och risk utan att nämna internationella aktörers roll.

💬 Språkvinkling

Formuleringarna "låtit fångarna fly" och att SDF "skylt på" ger en skuldbeläggande ton; annars neutrala termer som "hävdar" och "bekräftar".

⚖️ Källbalans

Endast Syriens armé och SDF citeras; inga oberoende observatörer, hjälporganisationer eller västliga regeringar hörs, vilket ger ett begränsat perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknar siffror om fångar, humanitära följder, internationell lag, USA:s roll och Turkiets attacker mot SDF samt oberoende verifiering av uppgifterna.

✅ Slutsats

Artikeln håller huvudsakligen neutral ton men ger begränsad källa- och kontextbredd, vilket lutar mot ett teknokratiskt, status quo-orienterat mittfokus. Avsaknaden av tydliga ideologiska vinklingar samt ett visst skuldfokuserat språk utan alternativa lösningar placerar den i centrum snarare än till vänster eller höger.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att IS-lägret är obevakat och att kurdiska styrkor lämnat, vilket ger en dramatisk inramning. Det antyds att situationen är farlig och att ansvaret ligger på de kurdiska styrkorna.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men uttrycket "omvärldens likgiltighet inför IS" och "misslyckande" ger viss tyngd åt kurdiska perspektivet och kritik mot internationella aktörer.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger både Syriens armés och SDF:s versioner, men inga röster från internationella organisationer, civila i lägret eller oberoende experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om humanitära konsekvenser för civila, samt bakgrund till varför omvärlden inte agerat. Ingen information om Sveriges eller EU:s roll ges.

✅ Slutsats

Artikeln presenterar flera perspektiv men undviker att ta tydlig ställning och fokuserar på händelseförloppet. Språket är mestadels neutralt, men viss kritik mot internationella aktörer lyfts fram. Avsaknaden av djupare analys kring strukturell ojämlikhet eller traditionella värden placerar artikeln i mitten av den ideologiska skalan.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Ett år med Trump – chatta med SVT:s korrespondenter om världsläget

Publicerad: 20 januari 2026, 15:39

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SVT erbjuder en chatt där deras korrespondenter från USA, Ukraina, Europa och Asien svarar på frågor om världsläget efter ett år med Donald Trump som president i USA. Chatten syftar till att ge insikter om förändringar i världspolitiken under Trumps första år vid makten.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar Trumps första år till ett "förändrat världsläge", vilket implicerar samband och kan tolkas problematiserande. Själva artikeln är mest en neutral inbjudan till chatt, utan ytterligare vinkling eller kontraster.

💬 Språkvinkling

Saklig och torr ton utan emotiva ordval. "Förändrat" kan bära antydan om oro, men används neutralt.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s korrespondenter svarar; inga röster från Vita huset, republikanska/demokratiska företrädare, experter eller medborgare. Perspektivet blir redaktionellt och svenskt/europeiskt, utan partspolitiska citat.

🔎 Utelämnanden

Ingen konkretisering av vilka förändringar som avses eller vilka teman chatten ska täcka. Ingen beskrivning av hur frågor väljs eller balanseras. Saknar externa röster som kan bekräfta eller ifrågasätta påståenden om Trumps påverkan.

✅ Slutsats

Inbjudan är saklig och processinriktad utan tydlig normativ laddning, vilket pekar mot mitten. Kopplingen mellan Trumps första år och ett förändrat världsläge ger en svag problematiserande ram som ofta uppfattas som vänsterliberal. Helheten framstår ändå som public service-mitten med begränsad vinkling.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar Trumps första år direkt till ett förändrat världsläge, vilket implicit ger presidenten stor påverkan utan att specificera hur eller varför.

💬 Språkvinkling

"Förändrade världsläget" signalerar dramatik och antyder oro, men texten använder i övrigt neutral ton och saknar starkt värdeladdade ord.

⚖️ Källbalans

Enda rösterna är fyra SVT-korrespondenter; inga amerikanska röster, forskare eller Trumpföreträdare, vilket ger ett internt journalistperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inga konkreta händelser, data eller citat som visar hur världen förändrats, och inga alternativa synsätt från Trumpanhängare eller kritiker ingår.

✅ Slutsats

Innehållet är huvudsakligen ett neutralt chatt-annonserande med begränsat värdeordbruk och utan tydlig politisk vinkling. Bristen på externa källor och konkreta exempel ger en teknokratisk, intern SVT-ram snarare än partisk argumentation. Sammantaget lutar texten därför svagt mot mitten.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Trumps presidentskap som en period av förändring, vilket antyder att hans tid vid makten haft stor global påverkan. Inramningen är neutral men antyder att förändringarna är betydande.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan värdeladdade ord eller negativa/positiva omdömen om Trump eller världsläget.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egna korrespondenter erbjuds som experter, inga externa röster eller amerikanska perspektiv syns. Publiken får dock ställa frågor, vilket öppnar för viss bredd.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka teman som kommer att diskuteras eller om några särskilda perspektiv (t.ex. Trumps anhängare eller kritiker) kommer att lyftas fram.

✅ Slutsats

Artikeln är främst informativ och undviker värderande språk, vilket ger ett tydligt centerperspektiv. Fokus ligger på att erbjuda expertkommentarer utan att ta ställning, men urvalet av endast SVT:s egna korrespondenter kan ge en viss begränsning. Ingen tydlig lutning åt vare sig vänster eller höger framträder.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Dundersuccé för Jamila och Amina på Guldbaggegalan

Publicerad: 20 januari 2026, 13:47

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Jamila och Amina Ouahid gjorde succé som de första döva prisutdelarna på Guldbaggegalan i Stockholm, där de hyllades av publiken. De kritiserade även den svenska filmbranschen för bristen på representation av döva skådespelare. Priset för bästa manliga biroll delades ut till Torkel Petersson, som tackade på teckenspråk.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken 'Dundersuccé' och fokus på historisk inkludering ramar in berättelsen som framgång och rättvisa. Kroppen förstärker detta med kritik mot branschen och jubel från publiken; ingen motvikt ges. Vinkeln prioriterar representation över andra perspektiv.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som 'dundersuccé', 'glänste', 'rungande applåder', 'enormt genomslag' och 'jublade' ger hyllande ton. Formuleringen 'gav en känga' förstärker konflikt. Tonen lutar normativt för ökad inkludering.

⚖️ Källbalans

Citerade röster: de två prisutdelarna och en SVT-tolk som bekräftar genomslag. Indirekt stöd från publikens reaktion. Avsaknad av kommentarer från filmbranschen, Guldbaggearrangören eller branschorganisationer. En intern SVT-källa dominerar bedömningen.

🔎 Utelämnanden

Saknar data om representation av döva skådespelare i svensk film, exempel på tidigare initiativ eller motexempel. Ingen respons från Svenska Filminstitutet, produktionsbolag eller galans arrangör på kritiken. Ingen jämförelse med konkreta Hollywood-fall eller policyförslag.

✅ Slutsats

Framställningen hyllar representation och lyfter orättvisor för en marginaliserad grupp, med starkt emotivt språk och ensidig kritik mot filmbranschen utan gensvar. Det ger en tydlig lutning mot vänster enligt vår ram, även om ämnet är kultur snarare än policy; viss centrumton finns genom fokus på konsensusstöd från publiken.

60% Vänster · 35% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder ordet "dundersuccé" och betonar premiär för döva prisutdelare, vilket ramar in händelsen som en seger för inkludering snarare än ett neutralt faktum.

💬 Språkvinkling

Emotiva uttryck som "glänste", "rungande applåder" och "enormt genomslag" förstärker ett hyllande, känslodrivet narrativ.

⚖️ Källbalans

Endast systrarna Ouahid och en SVT-tolk citeras; filmbranschen eller galans arrangörer ges ingen chans att bemöta kritiken om representation.

🔎 Utelämnanden

Ingen data om dövas synlighet i svensk film eller respons från branschorganisationer inkluderas, vilket begränsar kontexten och nyanseringen.

✅ Slutsats

Artikeln lyfter ojämlikhet och uppmanar till förändring inom filmbranschen utan motröster, samt använder celebra superlativ som förstärker ett progressivt narrativ. Därmed dominerar ett vänsterinriktat perspektiv även om ämnet är kultur snarare än partipolitik.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på systrarnas framgång och historiska betydelse, vilket ramar in händelsen som en milstolpe för inkludering och representation.

💬 Språkvinkling

Språket är positivt och förstärker framgången med ord som "dundersuccé", "glänste" och "enormt genomslag". Det finns en känslomässig ton som lyfter fram betydelsen av deras insats.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst fram systrarna Ouahids och SVT:s teckenspråkstolks perspektiv. Svenska filmbranschen får kritik men ges ingen möjlighet att bemöta eller kommentera.

🔎 Utelämnanden

Ingen representant från filmbranschen får ge sin syn på kritiken. Det saknas även bredare kontext om tidigare insatser för inkludering eller statistik om döva i svensk film.

✅ Slutsats

Artikeln betonar inkludering och lyfter fram orättvisor mot döva skådespelare, vilket är typiskt för en vänsterinriktad ram. Kritiken mot branschen får stå oemotsagd och fokus ligger på behovet av förändring och representation. Det finns dock inslag av neutral rapportering kring själva galan, men vänsterperspektivet dominerar.

60% Vänster · 35% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Emil var med i tågolyckan i Spanien: ”Kom från ingenstans”

Publicerad: 20 januari 2026, 13:44

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Svenska Emil Jonsson var med om en tågolycka i södra Spanien där minst 40 personer dog och över 100 skadades. Emil, som satt långt bak i tåget, fick tre brutna revben och en spricka i ryggslutet och vårdas nu för sina skador. Han ska återvända till sitt hem i Benalmadena för rehabilitering.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger ett citat från vittnet och speglar artikelns fokus på en svensk passagerares upplevelse. Framing som mänskligt drama snarare än orsaker eller ansvar; kroppen matchar rubriken utan motsägelse.

💬 Språkvinkling

Neutral nyhetsprosa; starka ord förekommer främst i direktcitat (”skräckfilm”, ”pang”). Inga värdeladdade adjektiv från reportern.

⚖️ Källbalans

En huvudsaklig källa: den skadade svensken. Ingen kommentar från spanska myndigheter, operatören eller räddningstjänst; inga experter. Svensk vinkel prioriteras.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om orsak, pågående utredning och ansvar. Avsaknad av officiella uttalanden, säkerhetskontext, stöd till drabbade och UD:s roll. Inget om övriga offers bakgrund eller spansk myndighetsinsats.

✅ Slutsats

Inslaget är främst ett mänskligt vittnesmål utan policy- eller värderingsramar, vilket placerar det nära ett sakligt, teknokratiskt berättande. Avsaknaden av systemkritik eller moralisering åt något håll gör att tonvikten hamnar i mitten, snarare än i vänster- eller högerramar.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram en svensk överlevare och skapar human-interest-vinkel; detta återspeglas i brödtexten och innebär ingen uppenbar politisk inramning, men förstärker ett svenskt perspektiv på en internationell händelse.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt; dramatik kommer främst via citat som "pang" och "skräckfilm", vilket ger emotionell färg utan redaktionell värdering.

⚖️ Källbalans

Endast den svenska passageraren citeras; inga spanska myndigheter, experter eller andra drabbade hörs, vilket ger ensidig vittnesvinkel.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar uppgifter om olycksorsak, myndighetsbesked, säkerhetsfrågor eller officiell status för skadade och omkomna, vilket begränsar kontexten.

✅ Slutsats

Texten är en icke-politisk olycksrapport med neutral ton och begränsad fakta, vilket placerar den nära mitten; avsaknad av policy-diskussion eller ideologiska vinklar gör Centerdominans naturlig.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på den svenska individens upplevelse snarare än olyckans orsaker eller systembrister. Händelsen beskrivs som plötslig och oförutsägbar, vilket ger en personlig och dramatisk inramning.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger Emils egna ord. Vissa dramatiska uttryck som "en skräckfilm" och "kom från ingenstans" används, men de är citat från den drabbade.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på Emil Jonssons berättelse och hans upplevelser. Inga experter, myndigheter eller andra passagerare får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om orsaken till olyckan, eventuella systemfel, ansvariga aktörer eller myndigheternas insatser. Inga bredare konsekvenser eller analyser presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln är individfokuserad och undviker politiska eller systemkritiska vinklar. Den presenterar händelsen som en personlig tragedi utan att ta ställning eller analysera bakomliggande orsaker. Detta ger ett tydligt centerperspektiv med fokus på saklighet och status quo.

0% Vänster · 90% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Spansk landssorg efter tågtragedin

Publicerad: 20 januari 2026, 13:42

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Spanien har inlett tre dagars landssorg efter en tågolycka som resulterade i 41 döda och 120 skadade. Olyckan inträffade när de bakre vagnarna på ett höghastighetståg spårade ur och orsakade att ett mötande tåg också spårade ur. Kungaparet besöker olycksplatsen utanför Cordoba där uppröjningsarbete pågår.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen ramar in händelsen som nationell sorg och tragedi, med fokus på dödstal och symbolhandlingar som flaggor på halv stång och kungabesök. Ingen politisk vinkling eller skuldfrågor lyfts. Stämmer väl med artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket använder emotionella ord typiska för katastrofrapportering ("förödande", "tragedin", "landssorg"). Tonen är i övrigt återhållsam och saklig, utan politiserande omdömen.

⚖️ Källbalans

Faktauppgifter utan citerade källor; myndigheter, operatör, utredare och vittnen saknas. Monarkin nämns, men inga uttalanden återges. Perspektiven begränsas till en kort händelserapport.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om orsaker, ansvar, säkerhetsrutiner, operatör, tidigare incidenter och pågående utredning. Inga röster från drabbade, räddningstjänst eller ansvariga beslutsfattare. Ingen kontext om Spaniens höghastighetsnät eller eventuella politiska följder.

✅ Slutsats

Artikeln är en faktabetonad händelserapport utan politiska slutsatser eller policyförslag och undviker ideologiska ramar. Avsaknaden av skuldfrågor, systemkritik eller marknads-/statsperspektiv ger ett teknokratiskt, neutralt anslag typiskt för en centristisk hållning. De emotionella orden styr inte någon politisk tolkning.

10% Vänster · 85% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar nationell sorg och tragedi, vilket ger en känslomässig men okontroversiell inramning utan politiska vinklar.

💬 Språkvinkling

Ord som "förödande" och "tragedi" förstärker känsloladdningen, men är typiska för olycksrapportering och inte ideologiskt färgade.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar bara till officiella dödssiffror och beskriver kungaparets besök; inga expert- eller vittnescitat förekommer, men ingen tydlig partiskhet syns.

🔎 Utelämnanden

Ingen information om eventuella säkerhetsbrister, ansvariga aktörer eller politiska reaktioner, vilket begränsar kontexten men inte pekar åt någon ideologisk riktning.

✅ Slutsats

Rapporten är främst faktabaserad och undviker politiska vinklar; brist på konflikt- eller policyfokus placerar den nära en neutral, saklig mittpunkt. Små emotionella ordval och avsaknad av systemkritik ger en svag centrumdominans utan tydlig lutning åt vänster eller höger.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på sorg och nationell enighet snarare än ansvar eller orsaker, vilket ger en neutral och respektfull inramning utan politisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återhållsamt, utan laddade ord eller emotionella överdrifter. Fokus ligger på fakta kring olyckan och dess konsekvenser.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar inga specifika källor eller röster, varken från myndigheter, offer eller experter. Endast allmän information och observationer presenteras.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om olyckans orsaker, eventuellt ansvar, eller åtgärder från myndigheter. Inga röster från drabbade, räddningspersonal eller politiker inkluderas.

✅ Slutsats

Artikeln är främst neutral och fokuserar på fakta, sorg och nationell reaktion utan att ta ställning eller lyfta politiska frågor. Avsaknaden av analys kring ansvar eller systemfel gör att rapporteringen lutar mot center genom sin teknokratiska och status quo-orienterade framställning.

33% Vänster · 67% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Vera och Noah populärast 2025

Publicerad: 20 januari 2026, 13:41

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Vera och Noah var de mest populära namnen för flickor och pojkar under förra året enligt Skatteverket. Astrid och Hugo kom på andra plats för respektive kön, medan Minou gjorde en stor klättring bland flicknamnen. Namntrender visar att korta, klassiska namn är populära för flickor och anglosaxiska namn för pojkar.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger neutralt vilka namn som toppar 2025 och speglar artikelns innehåll. Framing är deskriptiv och statistikbaserad utan värderingar. Liten oklarhet kring 'förra året' kontra 2025, troligen 2025 års statistik.

💬 Språkvinkling

Språket är torrt och informativt. Orden 'tappat' och 'raket' ger lätt sportifierad ton men utan politisk laddning.

⚖️ Källbalans

Enda källan är Skatteverket, en rimlig myndighetskälla för denna typ av data. Inga citerade experter eller alternativa perspektiv, men ämnet kräver sällan fler röster. Balansen framstår som tillräcklig.

🔎 Utelämnanden

Saknar exakta siffror, metod och geografiska skillnader. Ingen kontext om långsiktiga trender, stavningsvarianter eller unisexnamn. Perspektiv från namnforskare eller språkvetare kunde ha fördjupat analysen.

✅ Slutsats

Artikeln är en neutral statistiknotis som redovisar myndighetsdata utan politisk vinkling, konflikt eller normativt språk. Fokus på rankningar och trender utan problemformulering eller policyförslag placerar helheten i ett centristiskt, teknokratiskt fält. Avsaknad av ideologiska ramar ger minimal lutning åt vänster eller höger.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger statistiken rakt utan laddade ord; vinkel är ren fakta om vanligaste namn, ingen rubrik-text-diskrepans.

💬 Språkvinkling

Neutral, informativ ton; enda lätt värderande ordet är "raket" om Minous uppgång, annars sakligt.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på Skatteverkets data; inga andra röster eller experter, men för enkel statistikrapportering räcker en myndighetskälla.

🔎 Utelämnanden

Ingen info om regionala skillnader, socioekonomiska faktorer eller invandrarnamn, vilket kunde gett bredare kontext.

✅ Slutsats

Nyheten är ideologiskt avgränsad och presenterar statistik utan värderingar. Tonen är teknokratiskt saklig med en officiell källa, vilket matchar en mittenorienterad, opartisk framställning.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdad vinkling. Den speglar artikelns innehåll och fokuserar på statistik kring populära namn.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan emotiva ord eller värderande uttryck. Artikeln använder beskrivande termer som 'populär', 'trend' och 'klättrade'.

⚖️ Källbalans

Endast Skatteverket anges som källa, vilket är relevant för namnstatistik. Inga andra röster eller perspektiv behövs i detta sammanhang.

🔎 Utelämnanden

Ingen relevant kontext eller viktiga röster verkar saknas för artikelns syfte. Inga politiska eller ideologiska aspekter är aktuella.

✅ Slutsats

Artikeln är helt neutral, saklig och informativ utan någon politisk eller ideologisk vinkling. Den presenterar statistik utan värdering, analys eller urval som gynnar någon ideologisk position. Därför klassas den som centristisk enligt analysramen.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Svantesson i EU-möte om Trumphoten: ”Sätter ihop mottryck”

Publicerad: 20 januari 2026, 12:38

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

EU:s finansministrar möts i Bryssel för att diskutera Donald Trumps hot om tullar mot åtta länder, inklusive Sverige, som svar på hans önskan att ta över Grönland. Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson säger att EU förbereder motåtgärder och diskuterar användningen av EU:s antitvångsinstrument, 'handelsbazookan'. EU-ambassadörer planerar svarstullar motsvarande nästan 1 000 miljarder kronor.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Centerpartiet

Liberalerna

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in som hot från Trump och EU:s svar som "mottryck". Konfrontativ framing som betonar konflikt snarare än sakfråga. Rubrik och brödtext stämmer i stort, men fokuset på hot kan förstärka dramatiken.

💬 Språkvinkling

Frekventa ord som "hot", "handelsbazookan", "tullkortet", "vapnet" och "trycka tillbaka" ger ett militariserat och dramatiserande tonfall. Begränsad värdeladdning i övrigt.

⚖️ Källbalans

Tyngdpunkten ligger på Sveriges finansminister och EU-källor (FT). Endast en amerikansk röst (USA:s finansminister) ges utrymme; inga citat från Trump/administrationen. Danska/grönländska perspektiv, näringsliv, opposition och experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln klargör inte om tullhoten är bekräftade, juridiskt möjliga eller tidsatta av USA. Kontext kring EU:s antitvångsinstrument, tänkta svarstullars konsekvenser för Sverige/EU och reaktioner från Danmark/Grönland saknas. Tidigare EU–USA-handelskonflikter berörs inte.

✅ Slutsats

Bevakningen är teknokratisk och processinriktad (EU-möte, verktyg, svarsåtgärder) med begränsad ideologisering. En amerikansk röst som manar till lugn balanserar kritiken mot Trump, men flera berörda perspektiv saknas. Tyngdpunkten på statliga/EU-åtgärder snarare än marknadslösningar placerar den nära mitten.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar "Trumphoten" och lyfter Svantessons krigiska metafor om "mottryck", vilket ramar in händelsen som ett hot där EU måste försvara sig. Vinkeln är konfliktorienterad snarare än neutral.

💬 Språkvinkling

Ord som "hot", "handelsbazooka" och "mottryck" ger dramatik och framställer USA-sidan som aggressiv; uttrycket "Trump vill ha Grönland" förenklar motivet.

⚖️ Källbalans

EU-perspektivet dominerar via Svantesson och EU-källor; USA representeras endast av finansministerns lugnande citat. Trumps egen röst, fristående experter och näringsliv saknas, vilket ger asymmetri.

🔎 Utelämnanden

Artikeln diskuterar inte Trumps bakomliggande handelsargument, juridiska WTO-ramar eller hur svarstullar kan slå mot europeiska konsumenter och företag. EU-interna meningsskiljaktigheter nämns inte.

✅ Slutsats

Inslaget fokuserar på EU:s tekniska svar och återger uttalanden från båda sidor men utan djup ideologisk analys, vilket ger ett pragmatiskt mittenperspektiv. Avsaknaden av strukturella ojämlikhetsfrågor (vänster) och marknadsliberala argument (höger) förstärker den centrala, teknokratiska inramningen. Därför bedöms den dominanta lutningen som Center.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på EU:s och Svantessons svar på Trumps hot, vilket ramar in frågan som en reaktiv process snarare än att problematisera Trumps agerande eller EU:s strategi. Ingen tydlig värdering i rubriken.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger främst citat från ministrar utan laddade ord. Termer som "handelsbazookan" används men förklaras sakligt.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både Sveriges och USA:s finansministrar samt hänvisar till EU-ambassadörer och Financial Times. Få röster från andra berörda länder eller oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Det saknas analys av konsekvenser för svenska företag eller konsumenter samt röster från näringslivet. Ingen bakgrund till varför Trump vill ha Grönland eller bredare geopolitiska perspektiv.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och balanserad ton, där fokus ligger på process och reaktion snarare än ideologiska ställningstaganden. Flera sidor får komma till tals, men det saknas djupare analys av maktstrukturer eller systemkritik. Detta ger en centristisk lutning enligt svensk politisk skala.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

SVT på plats efter olyckan i Spanien: ”Facket larmade om sträckan”

Publicerad: 20 januari 2026, 10:37

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Minst 40 personer har omkommit och över 100 har skadats efter att två höghastighetståg spårat ur nära Adamuz i södra Spanien. Orsaken till olyckan är ännu oklar, men spanska fackförbundet har tidigare varnat för slitage på sträckan. Tre dagars landssorg har utlysts och arbetet med att identifiera offren pågår, medan en svensk bland de skadade rapporteras vara i stabilt tillstånd.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fackets varningar ("Facket larmade om sträckan"), vilket ramar in händelsen som potentiellt orsakad av försummad säkerhet. I texten balanseras detta med att orsaken är oklar och att sträckan nyligen renoverades.

💬 Språkvinkling

Mestadels neutralt, men ord som "larmade", "knapphändig information" och ministerns "extremt märklig" antyder brist och oro. Tonen är saklig och återhållsam för ett pågående skadeförlopp.

⚖️ Källbalans

Källor: SVT-reporter, Spaniens transportminister, Reuters anonym källa och lokförarfacket SEMAF. Avsaknad av uttalanden från infrastrukturförvaltaren ADIF, operatören Renfe eller oberoende experter. Myndighets- och fackperspektiv dominerar.

🔎 Utelämnanden

Ingen replik från ADIF/Renfe på slitageuppgifterna. Begränsad kontext om säkerhetsstatistik, hastighet, väder, signalering eller underhållsrutiner. Inga oberoende tekniska bedömningar eller förklaring av hur maj-renoveringen relaterar till olyckan.

✅ Slutsats

Rubrikens fokus på fackets varningar och antydan om brister i infrastrukturen lutar svagt åt vänster. Samtidigt betonar artikeln att orsaken är oklar, återger ministerns uppgifter om nylig renovering och hänvisar till Reuters – en försiktig, teknokratisk inramning. Sammantaget ger detta en centerdominans med marginell vänstertilt.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fackets tidigare varningar som huvudvinkel och antyder myndighets- eller bolagsbrister, snarare än neutral fakta om olyckan.

💬 Språkvinkling

Språket är i huvudsak neutralt men ord som ”knapphändig information” och ”extremt märklig” förstärker en misstänkliggörande ton mot ansvariga.

⚖️ Källbalans

Källor är SVT-reportern, transportministern, anonym Reuters-källa och fackförbundet. Varken järnvägsbolag, operatör eller oberoende säkerhetsexperter får uttala sig.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar från spårägare eller operatör, inga tekniska data om renoveringen eller historik om liknande olyckor, vilket kunde balanserat fackets kritik.

✅ Slutsats

Fackets perspektiv sätts i fokus och ansvarsfrågan riktas mot systemiska brister snarare än individuella misstag, vilket ger ett svagt vänsterlut. Samtidigt återges transportministerns uttalanden och fakta om utredningen, vilket behåller ett betydande inslag av saklig mittenrapportering.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram fackets tidigare varningar om sträckan, vilket sätter fokus på potentiella brister i underhåll och ansvar. Detta kan rama in olyckan som ett systemfel snarare än en oförutsedd händelse.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men citat från facket och myndigheter får stort utrymme. Inga starkt laddade ord används, men fokus ligger på varningar om slitage.

⚖️ Källbalans

Källor inkluderar fackförbund, myndigheter, anonym källa och svensk UD. Perspektiv från järnvägsbolaget eller oberoende tekniska experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från ansvariga för järnvägsunderhållet och från drabbade familjer. Ingen analys av Spaniens järnvägspolitik eller tidigare olyckor ges.

✅ Slutsats

Artikeln ger stort utrymme åt fackets kritik om bristande underhåll, vilket betonar systemproblem och statligt ansvar – typiskt för en vänsterlutning. Samtidigt återges även myndigheters och officiella röster, vilket balanserar något mot mitten. Bristen på marknadsperspektiv eller individansvar gör att högerperspektivet är svagt representerat.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Sverige inbjudet till Trumps fredsråd

Publicerad: 20 januari 2026, 08:34

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sverige har blivit inbjudet att delta i ett fredsråd initierat av USA:s Donald Trump, som är tänkt att styra Gaza efter kriget. Rådet, som ses som ett alternativ till FN, inkluderar inbjudningar till 49 länder, inklusive Rysslands president Vladimir Putin. Det är ännu oklart om inbjudningarna riktar sig till länderna som helhet eller till deras ledare personligen.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter att Sverige bjuds in till "Trumps fredsråd" och framhäver Putins närvaro, vilket ramar in initiativet som kontroversiellt. Att rådet beskrivs som alternativ till FN och med större ambitioner än ett övergångsstyre antyder tveksam legitimitet.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande återhållsamt med markörer som "det heter", "beskrivs" och "oklart". "Krigshärjade Gaza" är standard men värdeladdat. Formuleringen om "betydligt större ambitioner" kan tolkas som antydan till kritik.

⚖️ Källbalans

Källor är Bloomberg och ospecificerade "amerikanska medier". Inga röster från svenska regeringen, FN, Israel, palestinska företrädare eller Trumps läger. Perspektivet blir andrahandsrapporterat utan direkt bekräftelse.

🔎 Utelämnanden

Saknas: bekräftelse från UD/regeringen och Trumps officiella underlag; reaktioner från Israel, palestinska aktörer och FN; folkrättslig grund och mandat för ett sådant råd; tidplan, urvalskriterier och om det gäller länder eller ledare.

✅ Slutsats

Texten använder försiktiga formuleringar och återger andrahandskällor utan egna slutsatser, vilket pekar mot ett centristiskt, teknokratiskt anslag. Samtidigt betonas att rådet ses som alternativ till FN och att Putin bjudits in, vilket skapar mild skepsis mot initiativet och drar svagt åt vänster. Sammantaget dominerar ändå neutral återgivning.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken presenterar "Trumps fredsråd" som ett konkret faktum utan ifrågasättande, vilket kan ge initiativet legitimitet och förstärka nyhetsvärdet genom att lyfta Sveriges inbjudan.

💬 Språkvinkling

Språket är mest neutralt men ord som "betydligt större ambitioner" och "krigshärjade Gaza" adderar dramatik och framställer Trump som handlingskraftig.

⚖️ Källbalans

Bloomberg är enda explicita källa; inga röster från svenska regeringen, FN, Palestina, Israel eller oberoende experter, vilket ger snäv källbas.

🔎 Utelämnanden

Texten nämner inte att Trump saknar formell makt, uteblir reaktioner från USA:s regering och berör inte Gazabornas eller FN:s syn på förslaget.

✅ Slutsats

Neutral nyhetsrapportering utan stark värdering, men brist på kritiska röster skapar en viss teknokratisk mittfåra. Fokus på fakta och avsaknad av problematisering ger en lätt centerlutning snarare än tydlig höger- eller vänstervinkel.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram Sveriges inbjudan till Trumps fredsråd, vilket ger en neutral och informativ inramning utan tydlig vinkling. Ingen värderande kontrast mellan rubrik och artikeltext.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger fakta utan laddade ord. Beskrivningar som "betydligt större ambitioner" återges som citat från amerikanska medier.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till Bloomberg och amerikanska medier men saknar svenska eller palestinska röster. Fokus ligger på Trumps och amerikanska perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från svenska myndigheter eller experter om inbjudan. Ingen bakgrund om Gazas situation eller kritik mot Trumps initiativ presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger nyheten utan värderande språk eller tydlig ideologisk vinkling. Fokus ligger på faktarapportering och återgivning av internationella källor, vilket ger ett centristiskt intryck. Avsaknaden av svenska eller kritiska röster drar dock mot status quo och teknokratisk rapportering.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Storslam för ”Eagles of the republic”

Publicerad: 20 januari 2026, 08:33

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Tarik Salehs film 'Eagles of the republic' vann priset för 'Bästa film' och ytterligare fem guldbaggar vid årets Guldbaggegala. Jessica Grabowsky fick priset för bästa kvinnliga huvudroll och Anki Lidén belönades med en guldbagge för bästa kvinnliga biroll i skräckfilmen 'Hemmet'. Veronica Maggio, nominerad för '7 steg', fick ingen guldbagge.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och texten ramar in nyheten som en positiv framgångsberättelse (”storslam”) för filmen, med fokus på vinnare och publikreaktioner. Förlorare nämns kort (Maggio), i övrigt obalanserat mot det firande. Ingen rubrik/kropp-mismatch.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som ”storslam” och ”största jubel” skapar en firande ton. I övrigt neutralt, informativt språk utan politisk laddning.

⚖️ Källbalans

Inga citerade källor; endast redaktionens summering. Avsaknad av röster från jury, pristagare eller kritiker begränsar perspektiv och förklaring till prisbesluten.

🔎 Utelämnanden

Saknar motiveringar och reaktioner från pristagare/jury, samt helhetsbild av övriga kategorier och nominerade. Ingen kontext om filmens politiska innehåll eller eventuella kontroverser.

✅ Slutsats

Texten är en neutral kulturnotis som främst listar vinnare utan politisk vinkling, vilket placerar den nära mitten på svensk skala. Den firande tonen är värderande men inte ideologisk, och bristen på debatt- eller policyinnehåll förstärker en icke-polemisk, teknokratisk rapportering. Därför dominerar Center.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder orden "Storslam" och "politisk thriller" vilket förstärker ett positivt och spännande ramverk, men speglar i stort artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "storslam", "jubel" och "belönades" ger en festlig ton men driver ingen tydlig politisk vinkling.

⚖️ Källbalans

Texten saknar citerade röster; endast SVT-skribenternas konstateranden och namngivna pristagare förekommer, vilket ger ett ensidigt men faktabaserat perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund till filmens politiska tema eller kritik, inga reaktioner från förlorande nominerade eller branschkommentarer som kunde breddat kontexten.

✅ Slutsats

Artikeln är i huvudsak neutral kulturbevakning utan tydlig ideologisk vinkel; fokus ligger på prislistning och festlig ton. Avsaknaden av politisk kontext eller värderande språk om staten, marknaden eller sociala frågor placerar den nära mitten, varför Center bedöms dominera.

30% Vänster · 40% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram Tarik Salehs film och dess framgångar, vilket sätter fokus på kulturella prestationer snarare än eventuella politiska teman i filmen.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan värdeladdade ord eller starka känslouttryck. Pristagare omnämns sakligt.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar inga röster eller experter, utan återger endast resultat och fakta från galan. Inga alternativa perspektiv eller kritiska röster förekommer.

🔎 Utelämnanden

Ingen kontext om filmens politiska innehåll eller varför den vann flera priser ges. Publik- eller branschreaktioner saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och rapporterar om Guldbaggegalans resultat utan att betona politiska eller ideologiska aspekter. Frånvaron av värderande språk och avsaknaden av djupare analys kring filmens politiska innehåll gör att texten lutar mot ett centerperspektiv med fokus på saklig rapportering.

34% Vänster · 56% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Ytterligare soldater på USA-bas

Publicerad: 20 januari 2026, 08:31

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Norad meddelar att de skickar flygplan till den amerikanska rymdbasen Pituffik på Grönland, i samordning med Danmark och med diplomatiska tillstånd. Grönlands regering har informerats, men detaljer om flygplanstyp och antal har inte offentliggjorts. Pituffik är USA:s nordligaste militärbas och stödjer robotvarning, försvar och rymdövervakning.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder truppförstärkning ("Ytterligare soldater") medan brödtexten handlar om flygplansutplacering, vilket skapar en mismatch och dramatik. Framing fokuserar på USA:s militära närvaro men utan förklaring till varför, vilket kan förstärka känslan av upprustning.

💬 Språkvinkling

Saklig och knapphändig ton, huvudsakligen myndighetsspråk. Formuleringar som "agerar med nödvändiga diplomatiska tillstånd" återger Norads perspektiv utan värdering, vilket ger ett administrativt, odramatiskt uttryck.

⚖️ Källbalans

Endast Norad uppges som källa; inga citat från Danmark, Grönlands regering eller oberoende analytiker. Avsaknad av kritik eller alternativa tolkningar ger ensidigt myndighetsperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknas: motiv eller hotbild (t.ex. Arktis-läge, övningar), tidsram och omfattning, samt typ och antal flygplan. Inga reaktioner från Grönlands politiska aktörer, danska regeringen eller lokala samhällen. Ingen kontext kring juridik/avtal för Pituffik/Thule.

✅ Slutsats

Artikeln återger i stort sett ett officiellt besked utan politisk problematisering eller bredd i röster, vilket tyder på en centristisk, teknokratisk ansats. Varken hotbilder eller frågor om suveränitet, miljö eller lokala konsekvenser belyses, och inga värdeladdade tolkningar driver en höger- eller vänsterram. Därför dominerar Center, med svag lutning åt ordnings-/säkerhetsramen genom militär ämnesval men utan partisk ton.

10% Vänster · 75% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken talar om "soldater" medan texten endast beskriver flygplansutplacering, vilket ger en viss missvisande vinkling men i övrigt saklig och lågmäld rame.

💬 Språkvinkling

Språket är byråkratiskt och torrt; inga värdeladdade ord, endast "nödvändiga diplomatiska tillstånd" som är neutral förklaring.

⚖️ Källbalans

Enda källan är Norad; danska eller grönländska myndigheter, oberoende forskare eller kritiker citeras inte.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om varför utplaceringen görs, tidigare kontroverser kring USA-basen, eller potentiella säkerhetspolitiska konsekvenser för Grönland och Arktis.

✅ Slutsats

Texten är kort, faktabaserad och undviker värderande språk, men presenterar endast militärens perspektiv utan kritik. Avsaknad av ideologiskt färgad framställning eller politiska förslag placerar innehållet nära ett teknokratiskt, status quo-orienterat mittfåranarrativ, därav centerdominans.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller antydningar om konflikt eller oro. Framing fokuserar på faktumet att ytterligare soldater placeras ut, utan att dra slutsatser om motiv eller konsekvenser.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med formella uttryck som "agerar med nödvändiga diplomatiska tillstånd". Inga känsloladdade ord eller värderande uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast officiella källor från Norad nämns, samt att Danmark och Grönland informerats. Inga oberoende experter, kritiska röster eller alternativa perspektiv förekommer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella reaktioner från lokalbefolkningen, opposition eller internationella aktörer. Ingen kontext om varför utplaceringen sker eller möjliga konsekvenser tas upp.

✅ Slutsats

Artikeln är mycket neutral och återger endast officiella fakta utan att ta ställning eller använda värdeladdat språk. Den undviker politiska tolkningar och presenterar händelsen som en teknokratisk nyhet. Avsaknaden av analys eller kritik gör att texten lutar tydligt mot ett centristiskt, sakligt förhållningssätt.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Populäraste bebisnamnen 2025 – hon gör comeback

Publicerad: 20 januari 2026, 07:26

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Vera är det populäraste flicknamnet 2025, medan Noah toppar pojklistan enligt Skatteverkets preliminära siffror. Namn som Minou och Truls har gjort stora klättringar på listan, medan namn som Emelie och Hampus har minskat i popularitet. Kända personer kan ha inflytande på namnvalen, men det är svårt att fastställa exakta orsaker till trenderna.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Lekfull rubrik som personifierar ett namn ("hon gör comeback") och sätter tävlingsramen med "ohotad etta". Fokus ligger på ranking och trender, utan politisk dimension. Rubriken stämmer väl med brödtextens innehåll.

💬 Språkvinkling

Sportifierande ord som "ohotad etta", "raketer" och "comeback" förstärker dramatiken. I övrigt saklig, datafokuserad ton.

⚖️ Källbalans

Endast en statistiker från Skatteverket citeras och fungerar som auktoritetskälla. Andra perspektiv, som namnforskare, föräldrar eller kulturhistoriker, saknas. För formatet är det rimligt.

🔎 Utelämnanden

Metod och avgränsningar för statistiken förklaras inte (förnamn vs tilltalsnamn, preliminärt underlag, tidsperiod). Regionala/åldersmässiga skillnader och långsiktiga trender saknas. En komplett lista eller länk till datakälla hade ökat transparensen.

✅ Slutsats

Artikeln är en kort datadriven notis som lutar åt ett teknokratiskt, opolitiskt upplägg. Den bygger på officiell statistik, ger inga normativa slutsatser och undviker ideologisk inramning. Eventuellt värdeladdat språk är underhållande snarare än politiskt.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar "gör comeback" till toppnamnet Vera och speglar artikelns rankingfokus; sportmetaforer adderar lätt dramatik men ingen politisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Uttryck som "ohotad etta" och "raketer" höjer underhållningsvärdet men är ideologiskt neutrala.

⚖️ Källbalans

Skatteverkets statistiker är enda rösten; föräldrar, namnforskare eller andra experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen analys av socioekonomiska, regionala eller kulturella faktorer bakom trenderna, trots att sådant kunde vara relevant kontext.

✅ Slutsats

Artikeln är i stort en neutral redovisning av myndighetsstatistik utan ideologiska ställningstaganden. Den lutningen mot saklighet och frånvaro av politiserande gör att den framstår som mittenorienterad.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på förändringar och återkomster bland populära namn, utan värdeladdade ord eller politisk vinkling. Framing är neutral och informativ, i linje med artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med termer som "raketer" och "comeback" för att beskriva statistik. Inga emotiva eller laddade uttryck används, och citaten är informativa.

⚖️ Källbalans

Endast Skatteverkets statistiker citeras, vilket är rimligt för ämnet. Inga andra röster eller perspektiv förekommer, men det är motiverat utifrån artikelns fokus på statistik.

🔎 Utelämnanden

Artikeln utelämnar eventuella sociokulturella eller politiska analyser kring namnval, men det är inte relevant för syftet. Ingen viktig kontext saknas för målgruppen.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt neutral och saklig, med fokus på statistik och utan politiska eller värderande inslag. Ingen ideologisk ram eller partiskhet kan identifieras, vilket är typiskt för centerpositionen enligt svensk skala. Innehållet är informativt och undviker både laddat språk och politiska tolkningar.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Grönländska Gudrun om Trumps hot: ”Lämna Grönland ifred!”

Publicerad: 20 januari 2026, 06:30

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Gudrun Olesen, som tidigare bodde på Grönland och nu bor i Danmark, uttrycker oro över Donald Trumps hot om att ta över Grönland. Hon betonar vikten av att USA lämnar Grönland ifred och påpekar att ön har starka band till Danmark och strävar efter självständighet. Gudrun framhåller att Grönland är ett fredligt folk och vill leva i fred utan provokationer.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar "Trumps hot" och lyfter ett känslomässigt citat: "Lämna Grönland ifred!", vilket ramar in USA/Trump som angripare och grönländare som offer. Rubrik och text sammanfaller och förstärker en hotbild utan motvikt.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "hot", "anfalla", "fredligt folk" och uppmaningen "lämna ifred" skapar rädsla och moralisk dikotomi. Citat utan förklarande kontext förstärker dramatiken.

⚖️ Källbalans

Endast en privatperson intervjuas; inga röster från grönländska/danska myndigheter, USA:s sida eller oberoende experter. Perspektivet blir ensidigt och vilar på oro snarare än prövade fakta.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om vad Trump faktiskt sagt, juridiska ramar för att "ta" Grönland, samt Danmark–Grönland-relationen och USA:s närvaro (t.ex. Thule). Inga officiella kommentarer eller faktakoll av påståendet om "upprepade hot".

✅ Slutsats

Artikeln framställer en liten befolkning som hotad av en stormakt och låter personlig oro bära berättelsen, vilket ligger nära ett vänsterpräglat anti-imperialt perspektiv. Avsaknad av motröster (USA, myndigheter, experter) och betoning på fredligt självbestämmande utan säkerhetspolitisk kontext förstärker vänsterlutningen.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken benämner Trumps idé som ”hot” och citerar uppmaningen ”Lämna Grönland ifred!”, vilket ramar in situationen som aggressiv snarare än förhandlingsmässig.

💬 Språkvinkling

Ordval som ”hot”, ”anfalla”, ”oroar” och ”fredligt folk” skapar dramatik och negativa känslor gentemot USA.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på en grönländsk privatperson; inga citat från USA, danska regeringen eller sakkunniga ger motvikt.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om Trumps köpförslag, tidigare amerikanska försök, officiella uttalanden eller fakta om Grönlands autonomiprocess och säkerhetsläge.

✅ Slutsats

Genom att beskriva Trumps förslag som ett militärt hot, använda emotionellt språk och bara låta en orolig grönländsk privatperson komma till tals, framhävs maktobalans och behovet av skydd mot stormakter – typiska vänsterperspektiv. Avsaknad av USA- eller expertröster förstärker vinkeln. Därför dominerar en lätt vänsterlutning.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på en grönländsk individs oro och uppmaning till USA att lämna Grönland ifred, vilket ramar in frågan som ett hot mot lokalbefolkningen snarare än en geopolitisk diskussion.

💬 Språkvinkling

Språket är känslomässigt och betonar oro, rädsla och fredliga intentioner hos grönlänningarna. Trumps agerande beskrivs som hotfullt utan att nyansera hans motiv eller bakgrund.

⚖️ Källbalans

Endast en grönländsk privatperson intervjuas; inga amerikanska, danska eller officiella röster får utrymme. Perspektivet är ensidigt från den oroade lokalbefolkningen.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från amerikanska företrädare, danska regeringen eller experter på geopolitik. Ingen bakgrund om varför Trump vill köpa Grönland eller historisk kontext ges.

✅ Slutsats

Artikeln lyfter främst oro och sårbarhet hos en grönländsk individ, betonar fredliga värden och problematiserar stormaktsagerande utan att ge plats åt motstående röster eller förklara Trumps motiv. Detta ger en tydlig vänsterlutning enligt svensk ideologisk referensram, även om viss balans finns genom neutral rapportering av fakta.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Fler tåg kom fram i tid under 2025

Publicerad: 20 januari 2026, 06:13

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under 2025 kom nio av tio tåg fram i tid, vilket var den bästa punktligheten sedan 2022 enligt Trafikverket. Av över 1 080 000 persontåg nådde 88,6 procent sin slutstation inom fem minuter efter tidtabellen. Punktligheten förbättrades med 1,4 procentenheter jämfört med 2024, trots fler tåg och banarbeten på spåren.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och brödtexten ramar in ett framsteg: fler tåg i tid och bästa resultat på flera år. Fokus ligger på förbättring utan problematisering av måttets relevans, mål/kravnivåer eller återstående brister i trafiken.

💬 Språkvinkling

Saklig, sifferdriven ton. Formuleringar som bästa på flera år och trots stormen förstärker en framgångsberättelse.

⚖️ Källbalans

Endast Trafikverket förekommer som källa. Avsaknad av oberoende experter, operatörer, fack eller resenärsorganisationer gör perspektivet myndighetscentrerat.

🔎 Utelämnanden

Ingen jämförelse mot formella mål eller internationella nivåer. Inställda tåg och hur bortfall påverkar punktlighetsmåttet nämns inte. Skillnader mellan pendel-, regional- och fjärrtåg samt orsaker som underhåll, kapacitet och personalbrist saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är teknokratisk och myndighetscentrerad, med fokus på nyckeltal och serviceutfall snarare än politisk konflikt, vilket pekar mot mitten. Den positiva inramningen av offentlig infrastruktur utan prövning av mått och resurser ger en svag vänsterklang. Frånvaron av marknads- eller individansvarsperspektiv ger låg högervikt.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar förbättring (”fler tåg kom fram i tid”), vilket sätter en positiv ram utan att problematisera bakomliggande orsaker eller kvarvarande brister.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”bästa på flera år”, ”trots stormen” och ”samsades fler tåg” ger en optimistisk och nästan hyllande ton.

⚖️ Källbalans

Endast Trafikverket citeras; inga resenärsorganisationer, oberoende experter eller kritiska röster får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte regionala skillnader, ekonomiska kostnader, orsaker till förbättringen eller återstående problem med förseningar och inställda tåg.

✅ Slutsats

Texten är i huvudsak faktarapporterande och bygger på en enda myndighetskälla, med mildt positivt språk men utan politisk argumentation. Frånvaron av ideologiska vinklar och den teknokratiska, nyhetsmässiga presentationen placerar artikeln i ett övervägande mittenperspektiv.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen betonar den positiva utvecklingen utan att nämna eventuella problem eller utmaningar, vilket ger en optimistisk inramning.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, med fokus på förbättring och statistik. Inga värdeladdade ord eller känslomässiga uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast Trafikverket citeras och används som källa. Andra perspektiv, såsom resenärer, fack eller oberoende experter, saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella orsaker till förseningar, kritik mot punktlighetsmåttet eller resenärers upplevelser. Ingen diskussion om långsiktiga utmaningar eller investeringar.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral ton, med fokus på statistik och förbättring utan politisk vinkling. Genom att endast använda Trafikverket som källa och undvika konflikt eller kritik, hamnar rapporteringen i mitten och speglar ett status quo-perspektiv snarare än ideologiska ytterkanter.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Trump är faktiskt ingen diktator, tröstar sig kallsvettigt Europa

Publicerad: 20 januari 2026, 06:01

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Trump testar gränserna för presidentens makt, men kongressen och domstolarna är tänkta att balansera detta. Europeiska länder hoppas att kongressen kommer att bli tuffare mot Trump efter mellanårsvalen. USA:s president har dock stor makt inom utrikespolitiken, vilket kan påverka Europas relationer med USA.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken målar upp ett "kallsvettigt Europa" som söker tröst, med ironisk ton, vilket ramar in texten som varnande mot övertro på kongressen. Kroppen nyanserar med institutionella förklaringar men förstärker oron kring Trumps handlingsutrymme.

💬 Språkvinkling

Emotiva och ironiska ordval som "kallsvettigt", "fromma förhoppningar", "dos Trump" och "fräsa runt" skapar dramatik. Trump beskrivs som normbrytare. Tonen är sardonisk och spekulativ med frekventa "kan".

⚖️ Källbalans

En namngiven demokrat (Brendan Boyle) citeras; övriga källor är anonyma kongressledamöter, tjänstepersoner och think tanks. Inga republikanska eller Trump-nära röster ges utrymme, och få specifika europeiska beslutsfattare hörs.

🔎 Utelämnanden

Konkreta fall där kongress eller domstolar begränsat eller stött Trumps utrikesåtgärder saknas, liksom juridiska ramar (War Powers, sanktioner, budget). Avsaknad av citat från republikanska ledare eller Vita huset. Begränsad belysning av europeiska regeringsperspektiv och alternativa scenarier.

✅ Slutsats

Analysen betonar institutionell balans och praktisk strategi framför ideologiska lösningar, vilket ligger nära mitten. Samtidigt präglas den av ett kritiskt språkbruk om Trump/Republikanerna och avsaknad av motröster, vilket ger en svag vänsterdragning. Sammantaget dominerar en centristisk, teknokratisk inramning.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken beskriver Europa som "kallsvettigt" och antyder att Trump nästan är diktator, vilket sätter en alarmistisk och kritisk ram redan före innehållet.

💬 Språkvinkling

Ironiska ord som "puh", "kallsvettigt" och "fräsa runt" ger texten en raljerande ton som försvårar strikt saklighet.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på europeiska delegater, en demokratisk kongressledamot och anonyma experter; inga Trumpanhängare eller konservativa experter hörs, vilket skapar ensidig kritik.

🔎 Utelämnanden

Utifrån lämnas konkreta exempel på när kongressen eller domstolar faktiskt har stoppat Trump samt röster som försvarar presidentens utrikesbefogenheter.

✅ Slutsats

Ett raljerande och genomgående kritiskt anslag mot Trump, kombinerat med källor som huvudsakligen delar denna kritik, ger texten en tydlig vänsterlutning. Fokus på att begränsa hierarkisk makt och brist på konservativa perspektiv förstärker den bedömningen.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att Europa överdriver sin oro för Trump som diktator, vilket kan bagatellisera befogade farhågor. Samtidigt antyds en viss ironi och distans till europeiska reaktioner.

💬 Språkvinkling

Språket är lätt ironiskt och ibland nedlåtande mot europeisk oro. Ordval som "tröstar sig kallsvettigt" och "fromma förhoppningar" signalerar skepticism mot rädslan för Trump.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst amerikanska demokrater och europeiska röster, men republikaners perspektiv och Trumpanhängares synpunkter saknas. Fokus ligger på oro inom Europa och bland Trumpkritiker.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte konkreta exempel på Trumps agerande som oroar, eller republikanska argument för hans presidentskap. Det saknas även fördjupning i varför vissa ser honom som ett hot mot demokratin.

✅ Slutsats

Texten har en tydlig lutning åt vänster då den tar europeisk oro för Trump på allvar och ifrågasätter konservativa perspektiv. Samtidigt finns inslag av centerbalans genom att lyfta institutionella motkrafter och viss ironi mot överdriven oro. Högersidans synsätt och argument får dock mycket lite utrymme.

50% Vänster · 45% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

20 januari: Nattens nyheter

Publicerad: 20 januari 2026, 05:09

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

NORAD skickar flygplan till den amerikanska rymdbasen Pituffik i nordvästra Grönland. Ryssland attackerar Kiev med drönare och robotar, vilket resulterar i minst en skadad person och flera bränder. Irans polischef erbjuder lindrigare straff för personer som överlämnar sig själva efter att ha deltagit i upplopp.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Neutral för

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och sammanfattande, men urvalet vinklar mot säkerhet/konflikt. Formuleringar som "skakar Kiev" och "ultimatum" förstärker dramatiken. Inget tydligt mismatch mellan rubrik och innehåll.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "skakar" och "ultimatum" används. Citaten kring "lurades" och "upplopp" markerar distans men reproducerar polisens ram.

⚖️ Källbalans

Källorna är huvudsakligen officiella: NORAD, lokala ukrainska myndigheter och Irans polischef. Avsaknad av oberoende experter, civila röster och danska/grönländska myndigheter ger snäv perspektivbredd.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring till varför flygen skickas till Pituffik eller reaktioner från Danmark/Grönland. Uppgiften om att tusentals dödats i Iran saknar källa. Begränsad kontext om ryska mål, civila konsekvenser och internationell rätt.

✅ Slutsats

Texterna är korta och faktabaserade med fokus på myndighetskällor, vilket ger en teknokratisk, centrerad ton. Samtidigt ger säkerhetsframing och dramatisk språkbruk en svag högervridning enligt svensk skala. Sammantaget dominerar center genom neutral rubrik, frånvaro av politisering och balanserad men snäv källanvändning.

20% Vänster · 55% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna använder starka verb som "skakar" och "ställer ultimatum" vilket dramatiserar händelser, men följer i stort ett hårdnyhetsformat utan tydlig vinkling.

💬 Språkvinkling

Ord som "skakar", "slår" och att demonstranter "lurades" laddar texten; språket ger auktoritets- och konfliktfokus snarare än neutral beskrivning.

⚖️ Källbalans

Endast statliga eller officiella källor citeras: NORAD, lokala myndigheter i Kiev och Irans polischef; inga civila, oberoende analytiker eller motparter intervjuas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar protestanters perspektiv från Iran, ukrainska civila röster om attackerna och bakgrund kring varför NORAD förstärker Grönlandsbasen.

✅ Slutsats

Texten återger kortfattat statliga uttalanden utan större problematisering eller ideologisk inramning och ger balanserat negativt fokus på auktoritära stater, vilket ligger nära ett traditionellt nyhetscentrerat förhållningssätt. Avsaknad av alternativa röster skapar ett lätt teknokratiskt, status quo-orienterat innehåll, typiskt för en mittenposition.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är neutrala och informativa, utan tydlig vinkling eller värdeladdad inramning. Händelserna presenteras sakligt och utan överdriven dramatik.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och formellt, med få emotiva ord. Citat från iranska polischefen återges utan värderande kommentarer.

⚖️ Källbalans

Nyheterna bygger främst på officiella källor: myndigheter i Ukraina och Iran samt NORAD. Inga röster från civila, opposition eller oberoende experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas bakgrund om varför protesterna i Iran pågår och om civila konsekvenser i Kiev. Ingen analys av militär närvaro på Grönland eller alternativa perspektiv.

✅ Slutsats

Nyhetsrapporteringen är saklig och undviker värderande språk, men lutar mot ett teknokratiskt och neutralt förhållningssätt där politiska dimensioner och djupare analyser utelämnas. Fokus ligger på myndighetsuttalanden och status quo snarare än att lyfta fram orättvisor eller systemkritik. Därför dominerar en centerorienterad balans.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Hundratusentals svenskar hos Kronofogden – få får skuldsanering

Publicerad: 20 januari 2026, 03:24

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Antalet svenskar med skulder hos Kronofogden ökar, men få ansöker om skuldsanering och ännu färre beviljas. Regeringen har tillsatt en utredning för att ta fram förslag för att minska överskuldsättningen, som ska presenteras senast den 10 juni. Nationalekonomen Paula Roth menar att systemet behöver förändras för att fler ska ansöka och för att göra skuldsaneringen lättare att genomföra.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Liberalerna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar omfattningen av skuldsättning och att få får skuldsanering, vilket implicerar ett bristfälligt system. Texten förstärker detta genom fokus på att ansökningar är få och beviljanden låga samt möjliga regeländringar. Alternativa ramar som individuellt ansvarstagande eller moral hazard syns knappt.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som 'för svårt att få hjälp', 'siffrorna går åt fel håll' och 'inte ett dåligt beteende' skapar empati för skuldsatta. Begränsad problematisering av risker eller motargument.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar en nationalekonom (Paula Roth) och hänvisar till Kronofogdens statistik samt regeringens utredning. Röster från kreditgivare, Kronofogden i intervjuform, skuldsatta personer och politiska motröster som vill skärpa snarare än lätta regler saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar tidsserier över beviljanden, ålders-/inkomstfördelning, internationella jämförelser och konsekvenser för kreditmarknad, räntor och kostnader. Begränsad genomgång av nuvarande regelverk, tidigare reformer och alternativa åtgärder som förebyggande rådgivning eller ekonomiskt ansvarstagande.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på att fler bör få skuldsanering och att processen ska förenklas, med livskriser snarare än individuellt ansvar som förklaring. Staten och regeländringar lyfts som lösningar, medan kreditgivares och restriktiva perspektiv är svagt representerade. Sammantaget ger det en mild vänsterlutning trots sakliga siffror och hänvisning till en statlig utredning.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter stora skuldsiffror och att få beviljas skuldsanering, vilket inramar frågan som ett samhällsproblem där stödet brister. Texten bekräftar denna problemram utan motvikter.

💬 Språkvinkling

Negativa uttryck som ”fortsätter att växa” och ”går åt fel håll” ger kriskänsla. Citat betonar att det är ”för svårt för unga” och att skuld inte beror på ”dåligt beteende”.

⚖️ Källbalans

Källorna är Kronofogdens statistik och forskaren Paula Roth, båda för lättare skuldsanering. Kreditbolag, borgerliga politiker eller skattebetalare intervjuas inte, vilket begränsar perspektivmångfalden.

🔎 Utelämnanden

Saknar diskussion om statliga kostnader, moral hazard, alternativ som privatekonomisk rådgivning eller återfallsstatistik. Kritiska röster mot att förenkla skuldsanering och konsekvenser för kreditmarknaden uteblir.

✅ Slutsats

Artikeln problematiserar skuldsättning och pekar på behov av statlig lättnad utan att ge plats åt argument om eget ansvar eller risker med mer reglering. Den ensidiga källa- och ramsättningen placerar vinkeln närmare vänster än center, även om tonen är saklig.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på det växande antalet skuldsatta och att få får skuldsanering, vilket sätter problemets omfattning i centrum och antyder ett systemfel.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men betonar svårigheter för unga och att orsakerna till skulder ofta är livskriser, inte personligt ansvar.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst forskaren Paula Roths perspektiv och Kronofogdens statistik, men saknar röster från exempelvis kreditgivare eller politiker med andra lösningar.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från personer som fått avslag på skuldsanering, kreditbolag eller de som menar att nuvarande regler är nödvändiga för att undvika missbruk.

✅ Slutsats

Artikeln betonar strukturella problem och lyfter fram behovet av förändring för att fler ska kunna få skuldsanering, vilket ligger nära en vänsterideologisk ram. Individens ansvar tonas ned till förmån för systemkritik och förslag om statlig intervention. Röster som försvarar nuvarande regler eller betonar personligt ansvar saknas.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Danmark efterlyser Natoinsats i Arktis

Publicerad: 19 januari 2026, 22:02

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Danmark har beslutat att skicka fler soldater till Grönland och uppmanar Nato att inleda en särskild insats runt ön. Danska ministrar har haft möten i London och Bryssel för att diskutera detta, och Sverige har uttryckt beredskap att delta i en insats på Grönland.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar en Natoinsats i Arktis och att Danmark trappar upp militär närvaro på Grönland. Framingen signalerar brådska och behov av styrka, medan bakgrunden till hotbilden eller alternativa vägar inte nämns. Sverige framställs som redo att delta.

💬 Språkvinkling

Orden 'starkt svar' och 'svaghet' samt 'intensiva insatser' ger ett resolut, säkerhetspolitiskt tonläge, om än i citerad form. I övrigt neutralt nyhetsspråk.

⚖️ Källbalans

Citerar Danmarks utrikesminister; återger Sveriges försvarsminister. Nato och Grönlands företrädare nämns men citeras inte, och inga kritiska röster, opposition eller oberoende experter hörs.

🔎 Utelämnanden

Saknar förklaring till varför en Natoinsats behövs nu (hotbild, rysk/kinesisk aktivitet) och Natos officiella hållning. Inga uppgifter om Grönlands självstyre, lokala reaktioner, kostnader, risker eller juridiska ramar för svensk medverkan.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på officiella regeringskällor och ett kortfattat, teknokratiskt referat utan prövning av alternativ eller konsekvenser, vilket pekar mot ett centristiskt, status quo-nära anslag. Samtidigt ger betoningen av militär beslutsamhet en svag högersväng i tonen, men den dominerar inte.

15% Vänster · 60% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter ett handlingsinriktat, militärt ramverk och antyder att en Nato-insats är den naturliga lösningen utan alternativ nämnda.

💬 Språkvinkling

Ord som "starkt svar" och "intensiva insatser" förstärker hotbilden men är i övrigt sakliga; inga öppet värderande epitet om motparter.

⚖️ Källbalans

Endast danska och svenska ministrar samt Natos generalsekreterare citeras; inga röster från Grönlands självstyre, forskare eller kritiker av militär upptrappning.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar motivbild (ex. rysk aktivitet), miljö-/urbefolkningsperspektiv och experter som ifrågasätter behovet av fler trupper i Arktis.

✅ Slutsats

Texten fokuserar på regeringskällor och presenterar en Nato-insats som praktisk realpolitik snarare än ideologiskt laddad fråga. Avsaknaden av kritiska röster ger ingen tydlig vänster- eller högerkritik, men tonvikten på säkerhet och institutionellt samarbete placerar helheten i ett teknokratiskt, mittenorienterat ramverk.

20% Vänster · 45% Center · 35% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Danmarks krav på Natoinsats och förstärkning av militära resurser, vilket ger en säkerhetspolitisk och militär vinkling. Ingen tydlig problematisering av konsekvenser eller alternativa perspektiv syns i rubriken.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men citatet om att inte visa svaghet förstärker en hotbild och legitimerar militär upprustning.

⚖️ Källbalans

Endast danska och svenska regeringsföreträdare samt Grönlands utrikesminister citeras. Röster från opposition, civilsamhälle eller kritiska experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen kontext om varför situationen i Arktis eskalerat, möjliga miljökonsekvenser eller grönländska invånares perspektiv. Alternativa lösningar eller kritik mot militarisering nämns inte.

✅ Slutsats

Artikeln betonar militär upprustning och nationell säkerhet utan att lyfta kritik mot ökade försvarsinsatser eller alternativa lösningar. Fokus på statliga aktörer och frånvaro av systemkritik eller jämlikhetsaspekter ger en tydlig högervridning enligt svensk ideologisk skala.

10% Vänster · 35% Center · 55% Höger

Dominant vinkling: Höger

▼

Svantesson (M): Svensk ekonomi är Trumpsäkrad

Publicerad: 19 januari 2026, 21:58

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Stockholmsbörsen sjönk med cirka två procent efter ett tullhot från USA:s president Donald Trump. Finansminister Elisabeth Svantesson försäkrar att Sveriges statsfinanser är stabila och kallar Trumps utspel om att straffa länder som stöttat Grönland för 'absurt'.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter finansministerns ord om en "Trumpsäkrad" ekonomi och ramar in Trumps tullhot som ett yttre hot mot Sverige. Fokus ligger på regeringens försäkran om stabila offentliga finanser och kritik mot Trump, utan att andra perspektiv synliggörs.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade citat som "Trumpsäkrad", "absurt" och "utpressningsförsök" förstärker en kritisk ton mot Trump och en självsäker bild av staten. Språket bygger dramatik snarare än nyanser.

⚖️ Källbalans

Endast finansministern (M) citeras. Inga röster från USA:s sida, oberoende ekonomer, marknadsaktörer eller svensk opposition ger balans. Fakta om börsfallet refereras utan externa källor eller analys.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund till det nya tullhotet och vad "stöttat Grönland" konkret avser. Ingen förklaring av möjliga konsekvenser för svensk export, valutamarknad eller industrisektorer. Avsaknad av kommentarer från USA:s regering/kampanj, ekonomer eller oppositionen.

✅ Slutsats

Det dominerande är en teknokratisk trygghetsram: starka offentliga finanser ska skydda Sverige. Rapporteringen bygger på en ensam regeringskälla och saknar motröster, vilket pekar mot ett mittenperspektiv. Den tydliga negativa inramningen av Trump ger en svag vänsterdragning.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter finansministerns egen slogan "Trumpsäkrad" och ger henne tolkningsföreträde; fallande börs nämns men tonas ned genom en positiv ram om stabila statsfinanser.

💬 Språkvinkling

Ord som "världsklass" och "absurt" förstärker ministerns budskap och kritik; ingen neutral motvikt erbjuds.

⚖️ Källbalans

Endast finansminister Svantesson citeras; ingen kommentar från opposition, oberoende ekonomer eller USA-kännare.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar data om statsfinanser, effekter av tullhotet, tidigare kritik mot sparpolitik samt alternativa politiska förslag.

✅ Slutsats

Genom att ge ensam talutrymme åt en moderat minister som framhåller sunda statsfinanser och nedtonar börsfallet förstärks ett högerliberalt narrativ om strama offentliga finanser. Brist på kritiska eller alternativa röster förstärker den högra vinkeln.

20% Vänster · 30% Center · 50% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram finansministerns positiva budskap om svensk ekonomi, vilket ger en trygghetsram trots negativ börsutveckling. Fokus ligger på regeringens förmåga att hantera yttre hot.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder Svantessons starka uttryck som 'Trumpsäkrad' och 'absurt', vilket förstärker hennes perspektiv. Inga emotiva ord från redaktionen.

⚖️ Källbalans

Endast finansminister Svantesson (M) citeras. Inga röster från oppositionen, experter eller näringslivet får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från ekonomiska experter, oppositionen och näringslivet om riskerna med Trumps tullhot och om regeringens strategi verkligen är tillräcklig.

✅ Slutsats

Artikeln har en teknokratisk och lugnande ton, med fokus på stabila statsfinanser och regeringens kompetens. Brist på kritiska röster eller djupare analys av politiska konsekvenser pekar mot en centerinriktad, status quo-orienterad rapportering snarare än tydlig vänster- eller högervinkel.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Ta Trumps utspel på allvar

Publicerad: 19 januari 2026, 21:24

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Donald Trump har riktat uppmärksamhet mot Venezuela och genomfört militära attacker, vilket resulterade i tillfångatagandet av president Nicolás Maduro. Efter detta har Trump hotat med handelstullar mot europeiska NATO-medlemmar som inte stödjer USA:s krav på att ta kontroll över Grönland. Detta har lett till oro för ett potentiellt handelskrig mellan USA och Europa.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken uppmanar att ta Trumps utspel på allvar och artikeln skildrar en snabb eskalering från Venezuela till hot om handelskrig och krav på kontroll över Grönland. Framing varnar för aggressiv expansionism och understryker risker för Europa.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som hotar, upptrappning, kulmen, bomba och tillfångatar skapar alarmistisk ton. Imperativ som bör och menar allvar förstärker dramatiken och en normativ hållning.

⚖️ Källbalans

Källor återges vagt: Vita huset nämns och ett inlägg från en högerdebattör. Avsaknad av direkta citat från USA:s administration, EU, Danmark/Grönland, Venezuela eller oberoende experter. Perspektiv från både kritiker och försvarare saknas.

🔎 Utelämnanden

Fakta- och källgranskning av påstådda händelser i Venezuela saknas liksom juridisk analys av folkrätt, Natos roll och Grönlands självstyre. Historik om Trumps tidigare Grönlandsplaner och möjliga motargument från USA:s sida utelämnas.

✅ Slutsats

Artikeln ramar in Trump som expansionistisk och farlig, med fokus på maktmissbruk samt militära och ekonomiska risker, vilket lutar åt vänster enligt vår skala. Språket är dramatiskt och källunderlaget ensidigt med få motröster och begränsad kontext. Viss pragmatism i kravet att EU hittar en utväg ger centerinslag, men helheten domineras av kritik mot hierarkisk maktutövning.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken uppmanar läsaren att ”ta Trumps utspel på allvar” och ramar in honom som ett direkt hot; text och rubrik förstärker varandra i en alarmistisk vinkel.

💬 Språkvinkling

Laddade ord som ”hotar”, ”upptrappning”, ”bomba” och ”kulmen” skapar dramatik; inga avväpnande eller neutrala uttryck balanserar bilden.

⚖️ Källbalans

Förutom korta referenser till Vita huset och en högerdebattör bygger artikeln helt på skribentens narration; inga EU-, danska eller republikanska röster hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte juridiska hinder, intern amerikansk opposition eller officiella uttalanden från EU, Danmark och Grönland, vilket begränsar kontext och faktabredd.

✅ Slutsats

Texten framställer Trump som aggressiv och farlig utan att ge utrymme för försvarande synpunkter, vilket ligger nära en vänster-liberal kritik av auktoritär högerpolitik. Bristen på balanserande källor och fokus på hotbilder ger tydlig vänsterdominans, även om viss teknokratisk EU-oro drar mot mitten.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen framhåller vikten av att ta Trumps utspel på allvar, vilket ramar in honom som en aktör vars hot inte bör underskattas. Det finns en viss dramatik i framställningen av Trumps agerande och dess konsekvenser.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ordval som "hotar", "upptrappning" och "snabba eskaleringen" vilket förstärker allvaret. Trump framställs som handlingskraftig och oförutsägbar.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar Vita huset och nämner en högerdebattör, men saknar röster från europeiska ledare, oberoende experter eller oppositionen i USA. Perspektivet är främst amerikanskt och saknar bredare internationell analys.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupad kontext om varför Trump agerar som han gör, samt möjliga motiv eller motreaktioner från EU och Danmark. Ingen analys av konsekvenser för Nato eller internationell rätt tas upp.

✅ Slutsats

Analysen lutar mot mitten då artikeln fokuserar på saklig beskrivning av händelseförloppet och möjliga konsekvenser, snarare än ideologisk kritik eller försvar. Det finns viss dramatik och kritik mot Trumps agerande, men ingen tydlig vänster- eller högeragenda. Balansen mellan fakta och spekulation ger ett centristiskt intryck.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Deporterade mexikaner i ”Little LA”: ”Jag har det bättre här”

Publicerad: 19 januari 2026, 21:24

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den hårdare migrationspolitiken i USA och förbättrade välfärdsförmåner i Mexiko har lett till att fler mexikanska invandrare återvänder till Mexiko. Många av dessa återvändare får jobb där deras engelskkunskaper är värdefulla, exempelvis på call centers. Den illegala invandringen från Latinamerika till USA har minskat, och fler mexikaner lämnar nu USA än de som tar sig dit.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Vänsterpartiet

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en positiv anekdot – att en deporterad upplever det bättre i Mexiko – vilket sätter en lösningsinriktad, individnära ram. Ingressen kopplar utvecklingen till både hårdare amerikansk politik och mexikanska välfärdsreformer. Vinkeln kan tona ned negativa konsekvenser av deportation.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som hårdare, militär närvaro och jakten på papperslösa signalerar skarpt myndighetsingripande. Blandningen av illegala invandringen och papperslösa ger skiftande värdeladdning.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på en återvändares röst. Röster från amerikanska myndigheter, mexikanska regeringen, arbetsgivare, fack, forskare eller rättighetsorganisationer saknas. Inga tydliga motperspektiv på välfärdsreformerna eller gränspolitiken presenteras.

🔎 Utelämnanden

Saknar konkreta siffror och källor om minskad migration, deportationer och löne-/pensionsreformer. Inget om dem som fått det sämre efter återvändo, brott/risker, remitteringar eller makroekonomiska faktorer som nearshoring och växelkurs. Juridisk och människorättslig kontext utelämnas.

✅ Slutsats

Texten kombinerar kritik-laddade formuleringar om amerikansk gränspolitik med en pragmatisk beskrivning av mexikanska välfärdsreformer och arbetsmarknad för återvändare. Tonen är mer vardaglig än ideologisk och lutar mot mitten, men ordval som jakten på papperslösa ger en svag vänstervridning. Att minskad migration kopplas till förstärkt gränsbevakning tillför samtidigt ett element som pekar mot höger.

35% Vänster · 47% Center · 18% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en positiv upplevelse av deportation och mexikansk välfärd, vilket sätter en kritisk ram mot USA:s hårdare linje snarare än neutral beskrivning av fenomenet.

💬 Språkvinkling

Ord som "allt hårdare" och "intensifierat jakten" ger negativ laddning åt USA-politiken, medan förmånerna beskrivs med positiva termer som förstärker sympatin för återvändarna.

⚖️ Källbalans

Endast en deporterad mexikan får uttala sig; inga röster från USA:s myndigheter, amerikanska politiker eller mexikanska kritiker av reformerna finns med.

🔎 Utelämnanden

Artikeln berör inte kostnaderna för de mexikanska välfärdsreformerna, svårigheter för återvändare eller argumenten bakom USA:s stramare migrationspolitik.

✅ Slutsats

Artikeln framställer mexikansk välfärdspolitik i klart positiv dager och beskriver USA:s restriktiva migrationslinje med negativt laddade uttryck utan motperspektiv. Detta gynnar en vänsterorienterad syn på aktiv stat och omfördelning och kritiserar högerns fokus på gränskontroll, vilket ger en samlad vänsterdominans.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på positiva erfarenheter av deporterade mexikaner i Mexiko, med betoning på förbättrade villkor tack vare statlig välfärdspolitik. Framingen lyfter fram sociala förmåner och statliga insatser snarare än problem med migration eller individens ansvar.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder positiva ord som "förmåner", "betald semester" och "bättre här". Tonen är empatisk mot återvändarna och deras situation, utan negativt laddade uttryck om migration eller brott.

⚖️ Källbalans

Endast återvändare och deras perspektiv lyfts fram, samt mexikanska statens politik. Amerikanska myndigheter, arbetsgivare eller kritiska röster mot migrationen saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte utmaningar för återvändare, exempelvis arbetslöshet, diskriminering eller bristande integration. Konsekvenser för amerikanska samhällen eller arbetsmarknaden tas inte upp.

✅ Slutsats

Artikeln framhäver statliga lösningar och sociala förmåner, med fokus på jämlikhet och förbättrade villkor för återvändare. Kritiska eller konservativa perspektiv på migration och individens ansvar lyser med sin frånvaro. Sammantaget dominerar ett vänsterperspektiv enligt svensk ideologisk referensram.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Chatta med SVT:s korrespondent om Grönlandskrisen

Publicerad: 19 januari 2026, 19:11

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SVT erbjuder en chatt med USA-korrespondenten Carl Fridh Kleberg där allmänheten kan ställa frågor om Grönlandskrisen och USA:s intresse för ön.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kallar det "Grönlandskrisen", vilket skapar dramatik utan kontext. Fokus på USA:s intresse sätter en amerikansk lins och kan nedtona grönländska och danska perspektiv.

💬 Språkvinkling

Orden "krisen" och "enorma" ger en lätt sensationalistisk ton. Övrigt språk är neutralt och informativt.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s USA-korrespondent pekas ut som källa. Inga uttalanden från grönländska, danska eller amerikanska företrädare, experter eller berörda medborgare. Formatet lovar dialog men presenterar inga perspektiv ännu.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte vad krisen består i, orsaker eller tidslinje. Röster från Grönlands regering, danska staten, inuiter och USA saknas, liksom säkerhets-, ekonomiska och folkrättsliga aspekter. Ingen bakgrund eller motstående analys ges.

✅ Slutsats

Detta är en chatinbjudan utan sakuppgifter, vilket gör vinkeln främst process- och formatfokuserad. Frånvaron av källor och policyinnehåll ger en teknokratisk, neutral mittposition. Den dramatiska ordvalet signalerar nyhetsvärde men inte en tydlig ideologisk agenda.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kallar situationen för en ”kris” vilket förstärker dramatiken; kroppen saknar ännu substans som motiverar kris-begreppet.

💬 Språkvinkling

Ord som ”enorma ön” och ”krisen” ger ett lätt sensationstonfall men inga tydliga ideologiska laddningar.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen USA-korrespondent erbjuds som källa; inga danska, grönländska eller amerikanska röster finns.

🔎 Utelämnanden

Bakgrund om Danmarks roll, grönländskt självstyre och USA:s tidigare basavtal saknas, liksom kritiska eller stödjande perspektiv från berörda parter.

✅ Slutsats

Artikeln är främst en tjänsteinbjudan utan tydlig politisk vinkling. Fokus ligger på praktisk information och allmän nyfikenhet, men med sensationsrubrik. Avsaknaden av fler källor ger ingen stark ideologisk lutning; helheten stannar i ett centrumorienterat, public-service-typiskt tonläge.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar neutralt på möjligheten att chatta om Grönlandskrisen och USA:s intresse, utan värdeladdad vinkling eller antydan om skuld.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och informativt, utan laddade ord eller känslomässiga uttryck. Tonen är inbjudande och neutral.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen korrespondent erbjuds som expertkälla, inga externa röster eller alternativa perspektiv syns i inbjudan.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om Grönlandskrisens orsaker, berörda parter eller potentiella konsekvenser ges. Andra aktörers synpunkter saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är främst informativ och undviker politisk vinkling, vilket ger ett tydligt centerperspektiv. Fokus ligger på att bjuda in till dialog snarare än att framhäva någon ideologisk tolkning eller konflikt. Avsaknaden av värdeladdat språk och externa källor förstärker den teknokratiska och neutrala inramningen.

33% Vänster · 67% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Kossan Veronika gillar att klia sig på ryggen med en borste

Publicerad: 19 januari 2026, 17:07

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Kossan Veronika har visat sig kunna använda verktyg genom att klia sig på ryggen med en kvast, vilket har överraskat forskare vid Wiens veterinärmedicinska universitet. Denna upptäckt utmanar tidigare uppfattningar om verktygsanvändning bland djur, som oftast ses hos primater och kråkfåglar. Forskarna uppmanar nu allmänheten att skicka in videor på andra djur som använder verktyg.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken personifierar kon och betonar det gulliga beteendet, vilket sätter en lättsam human interest-ram. Brödtexten följer upp med forskarnas förvåning och kognitionsfokus. Vinkeln är nyfikenhet och vetenskap, inte politik eller konflikt.

💬 Språkvinkling

Språket är mjukt och positivt: ord som "gillar", "gulligt", "chockerande" och "ovanlig" förstärker fascination och sympati. Tonen är lekfull och värderande men inte polemisk.

⚖️ Källbalans

Källorna är främst forskare (Vetmeduni och SLU) samt djurägaren; få oberoende röster eller kritiska perspektiv. Ingen bransch- eller metodkritik. Vetenskaplig publicering nämns, vilket stärker trovärdigheten.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om hur vanligt liknande beteenden är hos kor, t.ex. användning av mekaniska borstar på gårdar. Definitionen av verktygsanvändning problematiseras inte och generaliserbarhet, replikation och alternativa förklaringar berörs sparsamt.

✅ Slutsats

Texten är främst en vetenskaps- och human interest-artikel med teknokratisk, förklarande ton och få politiska dimensioner. Tyngdpunkten ligger på observation, expertcitat och publicering, vilket placerar den i mitten. Eventuella värderingar rör djurvälfärd och nyfikenhet snarare än stat–marknad- eller kulturfrågor.

10% Vänster · 85% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och speglar textens fokus på en specifik ko; ingen kontrasterande vinkling eller alarmistiskt språk.

💬 Språkvinkling

Tonfallet är lättsamt och vetenskapligt; värdeladdade ord finns mest i citat som “chockerande” och “gulligt”, vilket inte antyder politisk lutning.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på uttalanden från flera forskare och upphovspersonen till videon; inga intresseorganisationer eller motparter saknas i ett sådant ämne.

🔎 Utelämnanden

Ingen diskussion om djurvälfärdspolitik eller kommersiell djurhållning, men ämnet är begränsat till kognition och kräver inte nödvändigtvis sådana perspektiv.

✅ Slutsats

Ämnet är icke-politiserat och presenteras faktainriktat med forskare som huvudkällor. Inga tydliga ideologiska ramar aktiveras, vilket gör att texten hamnar nära mitten av skalan och framstår som sakligt neutral utan tydlig vänster- eller högervinkel.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och fokuserar på kossan Veronikas beteende utan värdeladdade ord eller vinkling. Innehållet motsvarar rubrikens ton och syfte.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med inslag av fascination men utan överdriven känslomässig laddning. Citat från forskare används för att förmedla nyfikenhet och förvåning.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar flera forskare från olika länder samt djurets ägare, men inga röster från exempelvis djurhållningskritiker eller lantbruksnäringen. Perspektiven är dock relevanta för ämnet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella etiska frågor kring djurhållning eller om detta kan påverka synen på kor i livsmedelsproduktion. Ingen diskussion om bredare konsekvenser för djurvälfärd.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och vetenskapligt inriktad, med fokus på observation och forskning snarare än politiska eller ideologiska frågor. Den undviker värderande språk och ger utrymme åt flera forskare, vilket ger ett balanserat och teknokratiskt intryck. Därför dominerar en centerposition utan tydlig lutning åt vänster eller höger.

33% Vänster · 60% Center · 7% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Se Guldbaggegalan teckenspråkstolkad

Publicerad: 19 januari 2026, 17:00

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ikväll hålls Guldbaggegalan på Cirkus i Stockholm för att hylla framstående insatser inom svensk film under 2025. Bland prisutdelarna finns teckenspråksartisterna Jamila och Amina Ouahid, och programledare är Shima Niavarani. Galan sänds live på SVT Play och SVT 1 och kan ses teckenspråkstolkad.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar tillgänglighet (teckenspråkstolkad) och ramar in galan som inkluderande. Innehållet matchar rubriken och informerar om sändning, plats och medverkande. Fokus är praktiskt snarare än politiskt.

💬 Språkvinkling

Tonen är positiv och promotande, med ord som "glittrande", "hylla" och "kända". Värdeladdningen är lätt och syftar till att skapa intresse.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen programinformation och namngivna medverkande presenteras. Inga externa röster, kritiska perspektiv eller publikrepresentanter förekommer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar sändningstid, länk eller instruktioner för teckenspråkstolkad version. Ingen kontext om tillgänglighetsarbete i branschen, tidigare satsningar eller eventuella begränsningar. Inga uppgifter om nomineringar eller programinnehållets bredd.

✅ Slutsats

Texten är i huvudsak en neutral programnotis med teknisk/praktisk information, typiskt för en center/teknokratisk framställning. Viss betoning på tillgänglighet och inkludering kan tolkas som svagt vänsterkodad, men utan politiska anspråk eller konflikt. Sammantaget dominerar saklighet och balans.

15% Vänster · 80% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar tillgänglighet via teckenspråk, vilket ger en inkluderande vinkel men är saklig och matchar artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Neutralt och informativt språk med lätt positiv värdering: "glittrande galakväll", "hylla framstående insatser".

⚖️ Källbalans

Texten bygger enbart på SVT:s egen information; inga externa röster eller kritiska perspektiv används.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella kritiska diskussioner om Guldbaggegalan, finansiering eller representation inom filmbranschen.

✅ Slutsats

Inslaget är främst ett programtips utan politisk konflikt. Fokus på tillgänglighet antyder viss vänsterpräglad värdegrund, men tonen är huvudsakligen neutral, faktainriktad och saknar partisk källa eller debatt. Sammantaget ger detta en svagt mittenorienterad, icke-polariserande framställning.

35% Vänster · 40% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på tillgänglighet genom att lyfta fram teckenspråkstolkning, vilket ger en inkluderande vinkel men utan tydlig ideologisk laddning.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan värdeladdade ord eller känslomässiga uttryck. Fokus ligger på fakta om evenemanget.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar inga externa källor eller röster, utan presenterar endast information om galan och dess deltagare.

🔎 Utelämnanden

Ingen kritik eller alternativa perspektiv på galan eller tillgänglighetsfrågor tas upp. Ingen diskussion om urvalet av pristagare eller eventuella kontroverser.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och informativ, med viss tonvikt på tillgänglighet som kan tolkas som ett inkluderande (svagt vänster) perspektiv. Avsaknaden av politiska vinklar, kritik eller kontroverser gör dock att texten främst placerar sig i mitten. Fokus ligger på saklig information om evenemanget.

35% Vänster · 60% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▶ Filtrera artiklar (6256 artiklar: 1678 vänster 4113 center 465 höger )

Rubriker

Kategorier

Dominant vinkling

Modellkonsensus

Idrottsgalan teckenspråkstolkad

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

Bornholm helt utan ström

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

SVT:s specialsändning: När världsordningen rubbas

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Ofördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

”Utmanar FN” – därför tvekar världen om Trumps fredsråd

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Ofördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats