slagsidan.se - AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

▼

Flera döda i laviner i italienska Alperna

Publicerad: 8 februari 2026, 06:58

📝 Sammanfattning

Fyra personer har omkommit och en person har blivit svårt skadad i laviner i de italienska Alperna. Totalt har 14 skidåkare och vandrare drabbats av laviner efter att stigande temperaturer ökat risken. Händelserna rapporteras av flera källor, inklusive Rai.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Saklig och direkt rubrik som speglar innehållet utan dramatik. Ingen missmatch mellan rubrik och text; fokus på antal döda och plats. Händelsen ramas som väder- och säkerhetsnyhet, inte politisk fråga.

💬 Språkvinkling

Nykter och neutral ton med korta faktameningar. Begränsad värdeladdning; ord som "drabbats" och "krävt liv" är standard i olycksrapportering.

⚖️ Källbalans

Endast hänvisning till Rai och obestämda "med flera". Inga citat från räddningstjänst, myndigheter eller ögonvittnen. Perspektivet är smalt och sekundärkälla dominerar.

🔎 Utelämnanden

Saknar exakta platser, tidpunkter och lavinfaranivåer från lokala myndigheter. Ingen information om räddningsinsatser, väderprognoser eller säkerhetsråd. Avsaknad av bredare kontext som säsongsrisker eller eventuell koppling till klimat/temperaturtrender.

✅ Slutsats

Texten är strikt faktabaserad och teknokratisk, utan politiska vinklar eller normativa påståenden. Den undviker skuldfrågor och ideologiska tolkningar och håller sig till olycks- och väderfakta. Detta placerar den tydligt i ett centristiskt, status quo-orienterat berättande.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är kort och saklig, återspeglar artikelns fokus på dödsfall utan dramatisk överton eller avvikelse från innehållet.

💬 Språkvinkling

Neutral nyhetsbyråton; ord som "omkommit" och "drabbats" är faktabeskrivande, inga värdeladdade adjektiv eller moraliska värderingar.

⚖️ Källbalans

Enda angivna källa är italienska public service-kanalen Rai; inga citat från räddningstjänst, vittnen eller experter, men ämnet är okontroversiellt.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om lavinvarningar, vädermyndigheters råd eller eventuella klimatkopplingar; begränsad kontext men inget som tydligt snedvrider förståelsen.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, faktabaserad och opolitisk utan tydliga ideologiska markörer. Avsaknad av allsideskänsliga frågor ger ett neutralt helhetsintryck som placerar den i mitten av skalan.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, fokuserar på antalet döda utan att använda värdeladdade ord eller antyda skuld eller ansvar. Framing är saklig och matchar artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och neutralt, utan emotiva uttryck eller värderande adjektiv. Händelserna beskrivs faktamässigt utan dramatik.

⚖️ Källbalans

Endast nyhetsbyrån Rai och obestämda källor nämns; inga röster från myndigheter, räddningstjänst eller drabbade personer. Perspektiven är begränsade till rapportering av fakta.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar information om eventuella bakomliggande orsaker, myndigheternas insatser eller kommentarer från experter. Ingen kontext om lavinfara eller förebyggande åtgärder ges.

✅ Slutsats

Artikeln är mycket neutral och saklig, utan tydlig ideologisk vinkling. Den rapporterar endast fakta kring lavinolyckorna och undviker politiska eller värderande inslag. Därför dominerar ett centristiskt, opartiskt förhållningssätt.

33% Vänster · 34% Center · 33% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

ÖB Michael Claesson utesluter inte europeiska kärnvapen

Publicerad: 8 februari 2026, 06:03

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

ÖB Michael Claesson uttrycker oro över det försämrade säkerhetsläget i Sverige och möjligheten att behöva europeisk kärnvapenavskräckning mot Ryssland om USA:s stöd minskar. Han betonar vikten av att inkludera kärnvapendimensionen i diskussioner om en självständig europeisk försvarsförmåga. Claesson påpekar också att upphörandet av det 'Nya START-avtalet' från kalla kriget ökar osäkerheten kring kärnvapenreglering.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att ÖB inte utesluter europeiska kärnvapen och ramar in frågan som en nödvändig avskräckning. Texten förstärker hotbilden och minskat USA-stöd som motiv, utan att väga rubrikens tes mot alternativa lösningar. Fokus blir på militär kapacitetsökning.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men säkerhetsdramatiserande: "allvarligt säkerhetsläge", "måste finnas", "behövs för avskräckning". Citaten från ÖB dominerar och ger auktoritativ ton, utan motsägande formuleringar.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på ÖB:s uttalanden. Avsaknad av motröster från regering/opposition, freds- och nedrustningsexperter, Nato/EU-analytiker eller juridiska bedömare om NPT samt amerikanska, franska eller brittiska perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknar klargörande om rättsliga ramar (NPT, Nato nuclear sharing) och svensk linje om kärnvapen på svenskt territorium. Ingen genomgång av EU:s strategiska autonomi, opinion, eller partipositioner. Alternativ som rustningskontroll, diplomati och riskreducering nämns knappt.

✅ Slutsats

Dominansen lutar mot Center då texten är teknokratisk och förlitar sig på en institutionell expert (ÖB) utan partipolitisk konflikt. Samtidigt betonas säkerhet, avskräckning och upprustning, vilket ger en svag högersväng. Nedrustnings- och civilsamhällesperspektiv saknas, vilket minskar vänsterinslaget.

20% Vänster · 50% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger ÖB:s uttalande utan motvikt och ramar in frågan som en rationell möjlighet, vilket riskerar att normalisera europeisk kärnvapenupprustning.

💬 Språkvinkling

Fraser som ”allvarligt säkerhetsläge”, ”försvåras allt mer” och ”hotar vår existens” ger dramatisk ton och förstärker behovet av militär upprustning.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger enbart på ÖB:s perspektiv; inga experter, politiker, fredsorganisationer eller kritiska röster får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Saknar information om NPT, juridiska hinder, kostnader, svensk opinion och risker med kärnvapen, samt alternativa säkerhetsstrategier eller diplomatiska lösningar.

✅ Slutsats

Fokus på hotbild och militär avskräckning utan kritiska eller humanitära perspektiv förskjuter framställningen mot en säkerhetspolitisk, högerorienterad tolkningsram. Avsaknaden av fredsröster och betoning på upprustning stärker denna lutning trots viss neutral ton.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ÖB:s öppning för europeiska kärnvapen, vilket sätter en dramatisk och säkerhetspolitisk ram. Framing betonar hotbilden från Ryssland och USA:s minskade engagemang, vilket kan förstärka känslan av akut behov av upprustning.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger ÖB:s uttalanden utan starka värdeord. Tonen är allvarsam men undviker överdrivna känsloyttringar eller laddade adjektiv.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på ÖB Michael Claessons perspektiv. Andra röster, som politiker, experter eller kritiker av kärnvapen, saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas motröster kring riskerna med kärnvapenupprustning eller alternativa säkerhetslösningar. Ingen civil eller internationell kritik mot kärnvapen nämns.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen teknokratisk och återger ÖB:s resonemang utan att ta tydlig ställning för eller emot kärnvapen. Frånvaron av kritiska röster och fokus på säkerhetspolitisk pragmatism ger ett tydligt centerperspektiv. Varken traditionella höger- eller vänsterargument lyfts fram.

10% Vänster · 60% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Melody valde att föda hemma utan barnmorska: ”Det var min dröm”

Publicerad: 8 februari 2026, 05:59

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Melody valde att föda sitt andra barn hemma utan barnmorska, inspirerad av berättelser om 'frifödslar' i sociala medier. Trots att vården avråder från att föda utanför vårdsystemet på grund av potentiella komplikationer, kände Melody att hon ville ha kontroll över sin förlossning efter negativa erfarenheter från sin första sjukhusförlossning. Födslar utanför vårdsystemet är ovanliga och det finns ett stort mörkertal kring hur många som väljer detta alternativ.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter ett idealiserande citat (min dröm) och fokuserar på det personliga valet att avstå vården. Ingressen förstärker empowerment-narrativet genom positiva vittnesmål. Samtidigt innehåller artikeln även varningar från myndigheter, vilket mildrar vinkeln.

💬 Språkvinkling

Starkt positiva ord från förespråkare (vackert, kraftfullt, fantastiskt) dominerar i början, medan vårdens perspektiv uttrycks mer byråkratiskt (avråder, komplikationer, mörkertal). Blandningen kan ge en initialt romantiserad ton.

⚖️ Källbalans

Källor: kvinnans egen berättelse, sociala medier, Barnmorskeförbundet (citat) samt hänvisning till Socialstyrelsen och SFOG utan direktcitat. Avsaknad av läkare/patientsäkerhetsexperter, statistik eller motberättelser från drabbade föräldrar ger något skev balans.

🔎 Utelämnanden

Saknar risk- och utfallsdata för frifödslar jämfört med hemfödsel med barnmorska och sjukhus. Ingen genomgång av rättsläget, regional praxis/ersättning eller BB-nedläggningar och tillgänglighet som kan påverka valet. Barnets utfall i det beskrivna fallet nämns inte.

✅ Slutsats

Helhetsintrycket är mittenorienterat: myndigheter och professioner ges utrymme att avråda och artikeln betonar osäker statistik och risker. Samtidigt lyfter rubrik och inledning individens självbestämmande och skepsis mot vården, vilket drar lätt åt höger i svensk kontext. Avsaknad av strukturell vårdsystemanalys förstärker ett teknokratiskt, icke-ideologiskt tonläge.

15% Vänster · 60% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en personlig framgångsberättelse och använder citatet ”Det var min dröm”, vilket ramar in hemförlossning som positivt önskescenario innan riskerna nämns längre ned.

💬 Språkvinkling

Texten använder ord som ”vackert”, ”kraftfullt”, ”fantastiskt” och talar om ”önskan gick i uppfyllelse”, vilket ger ett romantiserande tonläge kring frifödsel.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst Melody och andra kvinnor i sociala medier, men kompletterar med en talesperson från Barnmorskeförbundet samt myndigheters avrådan; inga röster från drabbade av komplikationer eller från regionerna som larmat.

🔎 Utelämnanden

Konkreta siffror om risker, medicinska utfall eller kostnader för komplikationer saknas, liksom intervjuer med barnläkare eller mödrar där hemförlossning gått fel.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan individuell autonomi och officiella rekommendationer men ger stort utrymme åt personliga berättelser utan att helt fördjupa riskperspektivet. Helheten blir relativt pragmatisk och teknokratisk snarare än tydligt ideologisk, vilket placerar den närmast ett mittenperspektiv.

30% Vänster · 45% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på Melodys personliga dröm och positiva upplevelse av frifödsel, vilket ger en individcentrerad och positiv inramning av ett omdiskuterat och potentiellt riskfyllt val.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt men förstärker kvinnornas positiva känslor kring frifödsel med ord som "vackert", "kraftfullt" och "fantastiskt". Negativa aspekter beskrivs mer sakligt och återges främst via experter.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter både kvinnors egna berättelser och expertröster från vården som avråder från frifödsel. Dock får kvinnornas perspektiv mer utrymme och presenteras först, medan kritiska röster kommer senare.

🔎 Utelämnanden

Det saknas röster från anhöriga, barnläkare eller de som drabbats av komplikationer. Ingen statistik eller internationell jämförelse kring risker presenteras, och samhälleliga konsekvenser diskuteras inte.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan individens frihet och vårdens ansvar, men ger något större utrymme åt kvinnors personliga berättelser och önskan om självbestämmande. Samtidigt återges experternas varningar tydligt och sakligt. Sammantaget dominerar ett centristiskt förhållningssätt med viss lutning åt individens rätt att välja, men utan att förminska riskerna.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Regionernas larm: Flera fall av komplikationer vid födslar utanför vårdsystemet

Publicerad: 8 februari 2026, 05:59

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Regionerna Jämtland och Värmland har rapporterat flera fall av allvarliga komplikationer vid födslar utanför vårdsystemet, inklusive ett dödsfall och allvarliga skador. Förlossningsvården uttrycker oro över att kvinnor väljer bort sjukhusfödslar av olika anledningar, och arbetar för att förbättra upplevelsen och öka kvinnors delaktighet under förlossningen. Barnmorskeförbundet betonar vikten av professionell vård vid födslar för att hantera oväntade situationer och minimera risker.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Ofördelaktig för

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder 'larm' och kopplar födslar utanför vårdsystemet till 'allvarliga komplikationer', vilket ramar in fenomenet som ett växande problem. Texten fortsätter med riskfokus och stärker sjukhusnormen genom att låta regioner och professioner förklara farorna.

💬 Språkvinkling

Riskladdade ord som 'larm', 'allvarliga komplikationer' och 'värsta tänkbara utfallet' dominerar. Citat som att vissa barn 'inte hade dött om de varit på sjukhus' förstärker en varnande, auktoritetsstödd ton.

⚖️ Källbalans

Rösterna kommer nästan uteslutande från regionföreträdare, Barnmorskeförbundet och SFOG. Avsaknad av kvinnor som valt hem- eller frifödsel, oberoende barnmorskor, doulor eller patientorganisationer ger en ensidig institutionsvinkel.

🔎 Utelämnanden

Saknas nationell statistik och trenddata om omfattning. Ingen tydlig åtskillnad mellan planerade hemfödslar med barnmorska och frifödslar. Få jämförande riskdata för lågriskfödslar. Begränsad belysning av vårdbrister (stängda BB, personalbrist) och negativa vårderfarenheter som kan driva valet.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot Center genom att prioritera expert- och myndighetsröster samt en teknokratisk riskram som bekräftar nuvarande sjukhusnorm. Den politiska dimensionen (resursfördelning, vårdstruktur, autonomi) tonas ned till förmån för praktiska förbättringar inom systemet. Avsaknaden av alternativa perspektiv ger en status quo-inriktad helhet.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder ordet "larm" och betonar "flera fall" av komplikationer, vilket ramar in ämnet som ett akut säkerhetsproblem och styr läsaren mot vårdens perspektiv.

💬 Språkvinkling

Emotiva uttryck som "allvarliga komplikationer", "värsta tänkbara utfallet" och "barnen hade inte dött" förstärker risk- och skräckramen utan att väga upp med positiva eller neutrala beskrivningar av hemfödslar.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar enbart representanter från regioner, Barnmorskeförbundet och Läkarförbundet; ingen kvinna som fött hemma eller förespråkare för frifödsel ges utrymme, vilket ger ensidig expert- och myndighetsvinkel.

🔎 Utelämnanden

Saknar data om hur vanliga hemfödslar är, forskningsresultat om planerade hemfödslar med barnmorska, juridiska villkor och röster om kvinnors autonomi; ingen jämförelse med komplikationsfrekvens inom sjukhusförlossningar.

✅ Slutsats

Artikelns fokus på institutionell expertis, riskminimering och förbättringsprojekt inom offentlig förlossningsvård speglar ett teknokratiskt och status quo-orienterat synsätt typiskt för mitten. Frånvaro av marknadslösningar (höger) och begränsad diskussion om strukturell ojämlikhet (vänster) placerar tyngdpunkten i ett centristiskt ramverk som legitimerar befintliga system.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på larm och komplikationer vid födslar utanför vårdsystemet, vilket sätter en problemfokuserad ram. Framing betonar risker snarare än orsaker till varför kvinnor väljer bort vården.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som 'allvarliga komplikationer', 'det värsta tänkbara utfallet' och 'avlider', vilket förstärker riskperspektivet. Citat från vårdpersonal dominerar.

⚖️ Källbalans

Endast röster från vårdpersonal och experter lyfts fram. Kvinnor som valt att föda utanför vårdsystemet får inte komma till tals, deras perspektiv saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte några röster från kvinnor som valt hemfödsel eller deras motiv. Det saknas även statistik om hur vanligt detta är nationellt och om det finns positiva utfall.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt systemperspektiv där experter och vårdpersonal får förklara risker och lösningar, utan att politisera frågan. Framing är teknokratisk och undviker ideologiska konflikter, vilket är typiskt för centerposition. Kvinnors egna röster saknas, vilket förstärker en status quo-orienterad, institutionell balans.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

8 februari: Nattens nyheter

Publicerad: 8 februari 2026, 05:30

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Washington Posts vd Will Lewis avgår efter stora nedskärningar på tidningen. Frida Karlsson hyllas av Zlatan Ibrahimovic och Ingemar Stenmark efter att ha vunnit OS-guld i skiathlon. I Melodifestivalens deltävling 2 gick Felicia och Brandsta City Släckers till final, medan Robin Bengtson tog kvalplatsen.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Sammanställning med neutrala underrubriker. WP-nyheten ramas som ett beslut efter nedskärningar utan skuldfråga. Sportsnippet vinklas positivt genom hyllningar till Karlsson. Melodifestivalen presenteras som analys med negativa värdeord, tydligt markerad som kritik.

💬 Språkvinkling

Språket är mest sakligt. Ord som svåra beslut och mäktigt förstärker respektive narrativ men är källbelagda. Värdeorden ljummet och avslaget förekommer endast i märkt analys.

⚖️ Källbalans

Endast WP:s vd citeras; inga fackliga röster eller oberoende bedömare. Sportdelen bygger på hyllningar från kända profiler och Karlssons egen röst. Kulturinslaget är en enskild kritikers perspektiv utan mothugg.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om orsaker och reaktioner kring nedskärningarna på Washington Post, exempelvis fack/anställda och ekonomi. Inget idrottsligt sammanhang eller motröster kring prestationen. Kulturtexten saknar publikdata eller alternativa bedömningar.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på händelserapportering och teknokratisk ton utan tydlig ideologisk inramning. Enkällighet i WP-notisen och fokus på status quo ger ett centerskifte snarare än vänster- eller högervinkling. Värderande formuleringar förekommer endast i tydligt märkt analys.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är faktabaserade, korta och neutrala; ingen värderande vinkling eller dissonans mellan rubrik och brödtext framträder.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men sport- och kulturinslagen använder positiva eller negativa värdeord som ”storartat”, ”mäktigt”, ”ljummet”. Politiker- eller policytermer saknas.

⚖️ Källbalans

Endast direkt berörda aktörer citeras: WP-vd:n, idrottaren Karlsson samt musikkritikern. Inga externa expert- eller motröster förekommer, men ämnena är odelat odelade.

🔎 Utelämnanden

För WP-avhoppet nämns inga siffror om nedskärningar eller läsarkris; ingen kommentar från personalfacket eller medieanalytiker. Övriga notiser kräver begränsad kontext.

✅ Slutsats

Inslagen håller saklig ton utan politiska ställningstaganden och speglar främst nyhets-, sport- och kulturhändelser. Frånvaron av ideologiskt laddade ramar och den neutrala, sammanfattande formen placerar helheten i ett teknokratiskt mittfåra-perspektiv, vilket motiverar en tydlig Center-dominans.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är neutrala och informativa utan värdeladdade ord eller tydlig vinkling. Ingen rubrik avviker i ton från artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och sakligt. Citat används främst för att återge personers egna ord utan att förstärka någon särskild värdering.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger uttalanden från berörda personer (Will Lewis, Frida Karlsson) och experter (Tali da Silva). Inga alternativa röster eller kritiska perspektiv förekommer, men det är rimligt utifrån nyhetsformatet.

🔎 Utelämnanden

Ingen uppenbar utelämning av relevanta fakta eller röster, givet artikelns korta och sammanfattande format.

✅ Slutsats

Nyhetsurvalet och presentationen är saklig och undviker ideologisk vinkling. Fokus ligger på fakta och återgivning av händelser snarare än politiska tolkningar. Detta ger ett tydligt centerperspektiv med teknokratisk och neutral framtoning.

33% Vänster · 60% Center · 7% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Flygplan har försvunnit i Kiruna

Publicerad: 7 februari 2026, 22:15

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ett litet privat sportflygplan som skulle ha anlänt till Kiruna har försvunnit, och kontakt med passagerarna saknas. Räddningstjänsten och JRCC arbetar för att lokalisera planet, och sökområdet är för närvarande stort. Anhöriga larmade SOS när planet inte återvände vid den förväntade tiden.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubrik och inledning är sakliga och deskriptiva om ett pågående sökärende. Ingen antydan om skuld eller spekulation; rubriken speglar brödtexten. Fokus ligger på fakta och lägesbild.

💬 Språkvinkling

Nykter myndighetston med neutrala verb och utan värdeladdade adjektiv. Kort citat från flygledare är informativt utan dramatik.

⚖️ Källbalans

Källor är främst JRCC/assisterande flygledare samt uppgift via Aftonbladet. Myndighetsperspektivet dominerar; inga anhöriga, piloter eller oberoende experter hörs. För en tidig händelsenotis är det rimligt men ensidigt.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om antal ombord, sista kända position, väderförhållanden och om nödsignal registrerats. Ingen kommentar från polis, Transportstyrelsen eller flygklubben. Begränsad kontext om sökresurser, rutt och riskbedömning.

✅ Slutsats

Texten är händelsebaserad, teknokratisk och fri från policy- eller värderingsramar. Den lutar mot centrum genom fokus på myndighetsinformation, balans och frånvaro av ideologiska tolkningar. Ingen betoning av ojämlikhet, marknadslösningar eller traditionella värden förekommer.

3% Vänster · 94% Center · 3% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är kort och saklig; den dramatik som ordet "försvunnit" ger motsvaras av textens faktainnehåll utan överdriven vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt; ord som "försvunnit" och "stort" förstärker lägesbilden men laddar inte politiskt.

⚖️ Källbalans

Endast JRCC-representant citeras direkt och Aftonbladet refereras. Myndighet, polis eller flygexpert saknas, liksom vittnen eller anhöriga.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte antal personer ombord, väderförhållanden, flygrutt eller tidigare incidenter som kunde sätta händelsen i sammanhang.

✅ Slutsats

Texten rör en olyckshändelse utan tydlig politisk dimension. Språk, källval och kontext är övervägande neutrala och tekniskt inriktade, vilket placerar inslaget i en mittenposition snarare än att luta åt någon ideologisk ytterkant.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller antydan om skuld eller orsak. Fokus ligger på sakuppgiften att ett flygplan saknas.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade uttryck eller känslomässiga beskrivningar. Citatet från flygledaren är informativt.

⚖️ Källbalans

Källorna är räddningstjänsten, JRCC och Aftonbladet. Ingen partisk röst eller åsikt förekommer, och endast myndighetsrepresentanter citeras.

🔎 Utelämnanden

Ingen information om passagerare, möjliga orsaker eller bakgrund till flygningen ges, men detta kan bero på att situationen är pågående.

✅ Slutsats

Artikeln är helt saklig och undviker ideologiska vinklar. Den återger endast fakta från myndigheter utan att dra slutsatser eller använda värdeladdat språk. Ingen politisk eller ideologisk dimension förekommer, vilket gör att den placerar sig i mitten.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Felicia och Brandsta till final

Publicerad: 7 februari 2026, 22:10

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Brandsta City Släckers med låten 'Rakt in i elden' och Felicia med 'My system' har gått direkt till final. Robin Bengtsson kvalificerade sig till finalkvalet med låten 'Honey honey'.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är informativ och speglar resultatet. Brödtexten lägger till marknadsförande formuleringar om rakt in i folkets hjärtan och trallvänlig refräng, vilket ramar in bidragen positivt. Fokus ligger nästan uteslutande på vinnarna.

💬 Språkvinkling

Tonen är lättsam och positiv med ord som trallvänlig, dänga och favorittippad. Formuleringen rakt in i folkets hjärtan ger en reklamliknande känsla, men utan politisk laddning.

⚖️ Källbalans

Inga källor eller citat anges; texten bygger på redaktionens beskrivning av resultatet. Röster från artister, produktion, jury eller tittare saknas, liksom siffror för röstning.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om deltävling, ort och sändning, hur röstningen gått till och fördelning av röster. Nämner inte övriga tävlande eller reaktioner, vilket hade breddat bilden.

✅ Slutsats

Artikeln är en underhållningsnotis med neutral redogörelse för finalister och utan politiska dimensioner. Språket är värderande på ett reklamiskt sätt men riktar sig till musiksmak, inte politik. Därför dominerar ett centriskt, teknokratiskt berättande utan tydlig vänster- eller högertilt.

2% Vänster · 96% Center · 2% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är beskrivande och speglar artikeln; ingen tydlig vinkling eller missmatch mellan rubrik och brödtext.

💬 Språkvinkling

Positiva ord som "trallvänlig" och uttryck som "rakt in i svenska folkets hjärtan" skapar en entusiastisk, lätt värdeladdad ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger enbart på redaktionens egen utsago utan citat från artister, publik eller experter, vilket ger ett enkelperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Utelämnar röstningssiffror, kommentarer från deltagare och information om hur övriga bidrag placerade sig.

✅ Slutsats

Innehållet är kulturellt snarare än politiskt, och inga ideologiskt laddade teman behandlas. Frånvaron av politisk vinkling placerar artikeln i mitten av skalan; därför bedöms den som huvudsakligen neutral/center.

30% Vänster · 40% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, fokuserar på vilka artister som gått till final utan värderande språk eller vinkling.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder positiva och engagerande uttryck som "trallvänlig refräng" och "går rakt in i svenska folkets hjärtan", vilket ger ett lättsamt och uppmuntrande tonläge.

⚖️ Källbalans

Endast artisternas prestationer och låtar nämns; inga externa röster, experter eller publikperspektiv inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur urvalsprocessen gått till, eventuella kontroverser eller kritik mot tävlingen, eller publikens reaktioner.

✅ Slutsats

Texten är i huvudsak neutral och fokuserar på fakta kring Melodifestivalens finalister utan politiska undertoner. Avsaknaden av värderande språk, politiska teman eller kontroverser placerar artikeln tydligt i mitten. Ingen ideologisk riktning gynnas eller missgynnas.

33% Vänster · 67% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Försvarsmaktens hemsida ligger nere

Publicerad: 7 februari 2026, 22:06

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Försvarsmaktens hemsida ligger nere på grund av att SSL-certifikatet har gått ut, vilket resulterar i ett felmeddelande när man försöker besöka sajten.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Saklig rubrik och brödtext som beskriver ett tekniskt fel utan spekulation. Möjligen överdriver ramen genom att kalla sajten "nere" när felet gäller utgånget SSL-certifikat.

💬 Språkvinkling

Nykter, neutral ton utan emotiva ord. "Ligger nere" kan förstärka allvaret något.

⚖️ Källbalans

Inga källor eller citat; bygger på egen observation av felmeddelande. Ingen kommentar från Försvarsmakten eller oberoende experter, vilket ger begränsad balans.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om orsak bortom certifikatet, omfattning, konsekvenser och åtgärder. Ingen tidslinje för felets uppkomst eller avhjälpning. Inget om eventuell säkerhetsrisk eller tidigare liknande incidenter.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt informativ och tekniskt inriktad utan politisk inramning eller värderande språk. Frånvaron av källor och kontext gör den teknokratisk men inte ideologiskt färgad. Sammantaget dominerar en centerneutral, saklig ansats.

4% Vänster · 92% Center · 4% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och speglar textens kärna utan att dramatisera eller lägga in värderingar.

💬 Språkvinkling

Språket är torrt och faktabaserat utan laddade ord; ingen antydan om skuld eller dramatik.

⚖️ Källbalans

Endast den egna observationen av hemsidan redovisas, inga uttalanden från Försvarsmakten eller oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte orsaken, omfattningen eller eventuella säkerhetskonsekvenser och saknar myndighetens kommentar.

✅ Slutsats

Den mycket korta texten är formalistisk, saknar värdeladdning och lutar mot en teknokratisk, neutral ansats utan tydlig ideologisk vinkling. Frånvaron av tolkningar, skuldfrågor eller politisk kontext gör att inslaget främst speglar ett status quo-perspektiv, vilket placerar det i en centerram.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdning eller antydan om skuld eller orsak. Inga vinklade formuleringar eller missmatch mellan rubrik och innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan emotiva ord eller värderande uttryck. Texten redogör kort för faktaläget utan överdrifter.

⚖️ Källbalans

Endast Försvarsmaktens egen webbplats nämns indirekt via felmeddelandet. Inga externa röster, experter eller myndighetsrepresentanter citeras.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund kring möjliga orsaker, konsekvenser eller åtgärder ges. Ingen kommentar från Försvarsmakten eller IT-experter om situationens allvar eller omfattning.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt faktabaserad och undviker politiska vinklar, värderingar eller tolkningar. Avsaknaden av analys, skuldfråga eller lösningsförslag gör att rapporteringen framstår som teknokratisk och neutral, vilket är typiskt för ett centristiskt förhållningssätt enligt svensk kontext.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Smuggelballonger från Belarus stänger flygplats i Vilnius – oro för hybridkrig

Publicerad: 7 februari 2026, 20:47

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Smuggelballonger från Belarus har tvingat Vilnius flygplats att stänga flera gånger, vilket har lett till att Litauen, Lettland och Polen söker hjälp från EU och Nato. Ballongerna, som transporterar cigarettpaket, flyger på hög höjd och är svåra att hantera, vilket har orsakat stora problem för de berörda länderna. Litauen anser att detta är en form av hybridkrigföring från Belarus sida.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Neutral för

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in händelsen som säkerhetshot och "hybridkrig" från Belarus och kopplar direkt till EU/Nato-hjälp. Den pekar tydligt ut skuld och förstärker konfliktramen. Innehållet följer denna linje utan att väga in tvekan eller alternativa tolkningar.

💬 Språkvinkling

Återkommande ordval som "hybridkrigföring", "tvingats stänga" och "huvudvärken" förstärker alarmism och skuld. Citaten är ensidigt anklagande utan modererande formuleringar.

⚖️ Källbalans

Artikeln baseras främst på uttalanden från Litauens krishanteringschef och en allmän EU-narrativ. Belarusiska företrädare, oberoende experter och luftfartsmyndigheter saknas. Även EU/Nato:s egna kommentarer uteblir.

🔎 Utelämnanden

Uppgifter om antal stängningar, säkerhetsrisker för flyg, beslag/volymer och ekonomiska konsekvenser saknas. Ingen verifiering av belarusiskt statligt stöd eller alternativa förklaringar presenteras. Avsaknad av motröster från Belarus eller internationella observatörer.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på gränssäkerhet, smuggling och migration som hot samt krav på hårdare åtgärder via EU/Nato. Artikeln förlitar sig på statliga säkerhetskällor utan motröster eller systemkritik, vilket harmonierar med ett ordnings- och säkerhetsinriktat, högerkodat ramverk. Sociala eller jämlikhetsaspekter berörs inte.

20% Vänster · 30% Center · 50% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar smuggelballongerna direkt till ”hybridkrig”, vilket ramar in händelsen som ett säkerhetshot snarare än som gränsbrott och förstärker bilden av Belarus som aggressor.

💬 Språkvinkling

Ord som ”hybridkrigföring”, ”huvudvärken” och ”tvingats stänga” ger dramatisk, hotfokuserad ton utan nyanserande uttryck.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på litauiska myndighetskällor; inga röster från Belarus, EU-kommissionen eller oberoende analytiker hörs, vilket ger ensidig säkerhetsvinkel.

🔎 Utelämnanden

Belarus officiella svar, omfattning i siffror och alternativa tolkningar saknas, liksom juridisk och ekonomisk bakgrund till smugglingen.

✅ Slutsats

Fokus ligger på gränssäkerhet och teknisk krishantering snarare än ideologisk konflikt, ett typiskt mitten-ramverk. Vinkelns säkerhetsbetoning och frånvaro av normkritik drar något åt höger, men helheten är en myndighets- och EU-orienterad saklig skildring som placerar sig närmast Center.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar hotet från Belarus och kopplar ballongerna till hybridkrig, vilket ramar in händelsen som en säkerhetsfråga snarare än enbart smuggling.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som 'hybridkrigföring' och 'tvingats stänga', vilket förstärker allvaret och hotbilden.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på litauiska myndighetskällor och saknar belarusiska eller oberoende röster.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar från Belarus eller oberoende experter om ballongernas ursprung eller alternativa förklaringar till händelserna.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt säkerhets- och myndighetsperspektiv utan att ta ställning för marknad eller statlig intervention, vilket ger en teknokratisk och balanserad framtoning. Bristen på alternativa röster och fokus på status quo placerar den i mitten av den svenska ideologiska skalan. Vinklingen är varken tydligt vänster- eller högertillvänd.

0% Vänster · 70% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Protester på OS – kastade fyrverkerier mot polis

Publicerad: 7 februari 2026, 18:49

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under en demonstration i Milano kastade demonstranter brinnande föremål och fyrverkerier mot polisen. Omkring 100 personer bröt sig ur demonstrationståget och polisen svarade med att använda vattenkanoner. Händelsen inträffade mot slutet av demonstrationen på lördagskvällen.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter att demonstranter "kastade fyrverkerier mot polis", vilket ramar in händelsen främst som våld och ordningsproblem. Den riskerar viss övergeneralisering eftersom brödtexten preciserar att omkring 100 personer bröt sig ur ett större tåg.

💬 Språkvinkling

Orden "stökigt", "brinnande föremål" och "fyrverkerier mot polis" skapar dramatik och hotbild. Försiktighetsmarkörer som "uppges" och "ska ha" dämpar tonläget.

⚖️ Källbalans

Endast Reuters anges som källa; inga citat från polis, arrangörer eller demonstranter. Perspektivet blir händelseorienterat och bygger på andrahandsuppgifter utan motröster eller lokal kontext.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om varför protesten hölls, arrangörer och krav. Ingen information om antalet deltagare totalt, skador, gripanden eller myndighetsbedömningar. Ingen bredare OS- eller Italienkontext som sätter händelsen i sammanhang.

✅ Slutsats

Artikeln är en kort Reuters-baserad notis som främst beskriver ordningsstörningar och polisens insats. Avsaknad av motiv, röster från demonstranter och bredare kontext ger en lätt lag-och-ordning-ram som kan tolkas svagt höger. Det försiktiga språkbruket och frånvaron av politiska slutsatser gör dock helheten mest centerinriktad.

15% Vänster · 55% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar våld och fyrverkerier mot polis och ramar in händelsen som ett ordningsproblem utan bakgrund eller motiv.

💬 Språkvinkling

Ord som "stökigt" och upprepningar av "brinnande föremål" skapar dramatik; osäkerhetsmarkören "ska ha" tonar dock ned viss bestämdhet.

⚖️ Källbalans

Endast Reuters och polisens uppgifter återges; demonstranter eller oberoende vittnen citeras inte, vilket ger ensidig myndighetssynvinkel.

🔎 Utelämnanden

Motiv för protesten, politisk kontext, eventuella gripanden eller skador samt protesterande röster saknas helt.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på ordningsstörningar och polisåtgärder utan att ge utrymme åt demonstranternas perspektiv eller bakgrund, vilket stärker en lag-och-ordning-inramning typisk för höger. Tonen är relativt neutral men urvalet av fakta och källor lutar mot R-prioriteringar, varför den högra lutningen bedöms dominera.

25% Vänster · 30% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på protesternas våldsamma inslag och polisens roll, vilket kan förstärka en bild av protester som hotfulla snarare än motiverade av sakfrågor.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men ordval som "stökigt", "brinnande föremål" och "kastade fyrverkerier" lyfter fram ordningsstörningar.

⚖️ Källbalans

Endast polisens och nyhetsbyrån Reuters version återges; demonstranternas motiv eller röster saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om varför demonstrationen hölls eller vilka krav demonstranterna hade. Inga röster från deltagare eller oberoende vittnen.

✅ Slutsats

Artikeln är övervägande saklig och undviker att ta ställning, men betonar ordningsaspekten snarare än politiska motiv. Genom att inte ge utrymme åt demonstranternas perspektiv eller bakgrund, hamnar tyngdpunkten på status quo och teknokratisk rapportering, vilket är typiskt för en centerorienterad vinkling.

15% Vänster · 65% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

”Tonårsutvisningarna kan bli en belastning också för regeringen”

Publicerad: 7 februari 2026, 17:50

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Tonårsutvisningarna har skapat politisk turbulens mellan de rödgröna partierna och inom Socialdemokraterna, samt mellan Tidöpartierna. Socialdemokraterna har backat och kräver nu att utvisningarna stoppas i avvaktan på en lagändring, medan Liberalerna också vill ha en ventil för att förhindra utvisningarna. Sverigedemokraterna anser dock att ingen ventil behövs, vilket gör frågan känslig för regeringen att hantera.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Liberalerna

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in frågan som en politisk belastning för regeringen, inte som en sakfråga om lag och migration. Texten följer ett spel- och konfliktperspektiv med fokus på partiers positioner snarare än argument, konsekvenser eller rättslig bakgrund.

💬 Språkvinkling

Ordval som "hård intern kritik", "backar", "delikat uppgift" och "uppenbart" ger en spelpolitisk och lätt värderande ton. "Ventil" förenklar sakfrågan och ersätter neutral juridisk terminologi.

⚖️ Källbalans

Perspektiven kommer nästan uteslutande från partipolitiken: S, L och SD nämns. Avsaknad av röster från M, KD, regeringsföreträdare, Migrationsverket, jurister samt berörda ungdomar eller civilsamhälle. Inga direkta citat eller konkreta policyargument redovisas.

🔎 Utelämnanden

Saknas: definition av vad "tonårsutvisningar" avser, antal berörda och relevant lagrum/praxis. Moderaternas och Kristdemokraternas hållning, regeringens formella linje samt myndighetsbedömningar uteblir. Även konsekvenser för rättssäkerhet, ekonomi och internationella åtaganden lämnas oklargjorda.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på partidynamik och regeringsrisk snarare än sak- eller värderingskonflikt, vilket är typiskt för en spel- och processinramning nära mitten. En lätt vänsterlutning anas genom att stopp av utvisningar och en "ventil" presenteras som plausibla åtgärder, medan SD:s hårdare linje återges utan förklaring. Avsaknad av kriminalitets- eller ansvarsramsättning minskar högerperspektivet.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in frågan som ett framtida problem för regeringen snarare än som en saklig migrationsfråga, vilket betonar konflikt och potentiellt skuldbeläggande.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som "hård intern kritik", "backar" och "delikat uppgift" laddar texten värdemässigt och skapar dramatik snarare än neutral saklighet.

⚖️ Källbalans

Endast partipolitiska aktörer nämns; främst S och L som vill stoppa utvisningarna samt SD som motsätter sig ventil. Regeringspartierna M och KD, juridiska experter och berörda ungdomar saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om rättslig grund för utvisningarna, antal berörda eller konsekvenser; inga röster som försvarar beslutet på sakliga grunder, vilket försvårar helhetsbild.

✅ Slutsats

Artikeln betonar kritik mot deportationerna, lyfter partier som vill stoppa dem och beskriver regeringen som potentiellt belastad, medan argument för åtgärden nästan helt uteblir. Detta ger större utrymme åt ett jämlikhets- och skyddsperspektiv än åt ordning- och regelverksperspektivet, vilket placerar lutningen något åt vänster.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på de potentiella negativa konsekvenserna för regeringen snarare än sakfrågan eller de berörda ungdomarna, vilket ger en politisk vinkel snarare än en humanitär eller rättslig.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men uttryck som "politisk turbulens" och "belastning" ger en dramatisk ton. Fokuset ligger på partipolitiska reaktioner snarare än individernas situation.

⚖️ Källbalans

Endast partipolitiska aktörer kommer till tals: Socialdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Röster från de berörda ungdomarna, experter eller civilsamhället saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur utvisningarna påverkar de berörda ungdomarna eller ger bakgrund till varför frågan är kontroversiell. Ingen juridisk eller humanitär kontext ges.

✅ Slutsats

Analysen visar en tydlig centerlutning då artikeln fokuserar på politiska processer och regeringsbalans snarare än sakfrågans ideologiska dimensioner. Den undviker att ta ställning för eller emot utvisningarna och ger främst utrymme åt partipolitiska aktörer, vilket är typiskt för en teknokratisk och status quo-orienterad rapportering.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

S svänger: Alla tonårsutvisningar bör stoppas

Publicerad: 7 februari 2026, 16:28

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Socialdemokraterna har ändrat sin ståndpunkt och kräver nu att regeringen omedelbart stoppar pågående utvisningar av tonåringar. Detta efter kritik för att de inte stödde Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiets initiativ att stoppa utvisningarna. Partiet anser att regeringen agerar för långsamt i frågan och vill se ett omedelbart stopp tills en lösning hittas.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att S "svänger" och kräver stopp för tonårsutvisningar, vilket sätter fokus på partiets positionsförändring och på åtgärden som önskvärd. Inramningen lutar mot problemformuleringen att utvisningarna är orimliga, med mindre utrymme för motargument i rubriken.

💬 Språkvinkling

Emotiva uttryck dominerar genom citat som "dumma i huvudet", "orimlig" och att unga "gjort alla rätt". Detta humaniserar de utvisade och förstärker problemramen. Motståndarpositioner formuleras torrare och mer byråkratiskt.

⚖️ Källbalans

S ges mest utrymme via talespersonen. C, MP och V omnämns, och korta positioner från SD och L återges. Regeringen, M, KD, Migrationsverket, jurister och oberoende experter saknas, liksom längre resonemang från förespråkare av nuvarande ordning.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar siffror över hur många som berörs, rättslig bakgrund och skäl till 2023 års ändring. Motargument som rättssäkerhet, incitament eller kostnader utvecklas inte. Röster från myndigheter, forskare och berörda familjer saknas.

✅ Slutsats

Artikeln återger flera partiers positioner och fokuserar på process och sakuppgift, vilket drar mot ett centristiskt, sakligt anslag. Samtidigt ger språk och urval större tyngd åt perspektivet att utvisningarna är orimliga, medan restriktiva argument är tunt representerade. Sammantaget landar helheten nära mitten med en svag vänsterlutning.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger S ståndpunkt som ett självklart mål ("bör stoppas") och framställer partiets omsvängning som huvuddramat, utan antydan om legitima motargument.

💬 Språkvinkling

Ord som "orimlig", "dumma i huvudet" och frasen "gjort alla rätt" ger känslomässig tyngd åt kritiken mot utvisningarna och förstärker intrycket av orättfärdighet.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar S ingående, tar med C-kritik och nämner MP/V; endast korta referat av SD och L, inga röster från M, myndigheter eller juridiska experter som försvarar nuvarande ordning.

🔎 Utelämnanden

Saknar statistik över antal drabbade, skälen till lagändringen 2023, regeringens formella motiv, samt synpunkter från Migrationsverket eller partier som vill behålla strikt linje.

✅ Slutsats

Fokus ligger på utsatta tonåringar och kritik mot restriktiv politik, med känsloladdade citat och få motröster. Källvalet och tonaliteten gynnar en mer solidarisk, statligt lösningsorienterad hållning vilket placerar artikeln tydligt till vänster om mitten.

60% Vänster · 25% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Socialdemokraternas omsvängning och använder ett tydligt ställningstagande ("bör stoppas"), vilket ramar in frågan som akut och angelägen. Det ger en känsla av att stoppandet är det rimliga och förväntade.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt laddat, särskilt genom citat som "situationen är givetvis orimlig" och "dumma i huvudet". Artikeln använder ordval som förstärker känslan av orättvisa och brådska.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från S, C, MP och V samt kritiker av utvisningarna. Regeringspartiernas (särskilt SD:s) perspektiv återges kort, men utan djupare argumentation eller motiveringar.

🔎 Utelämnanden

Det saknas utförliga argument från förespråkare för utvisningarna och från myndigheter. Konsekvenser för rättssäkerhet, integrationspolitik eller alternativa lösningar diskuteras inte.

✅ Slutsats

Artikeln betonar orättvisa och brådskande behov av statlig intervention, med fokus på unga individers utsatthet och kritik mot nuvarande lagstiftning. Röster från vänster och center får störst utrymme, medan högerns argument och bredare kontext är begränsat representerade. Detta ger en tydlig vänsterlutning enligt de ideologiska kriterierna.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Frida Karlsson tog OS-guld i skiathlon

Publicerad: 7 februari 2026, 15:49

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Frida Karlsson vann OS-guld i skiathlon över 20 km i Milano/Cortina, vilket var Sveriges första guld i spelen. Ebba Andersson tog silver i samma lopp. Karlsson firade sin seger genom att ta en svensk flagga på upploppet.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver svensk OS-triumf och prestation ("uppvisning"). Texten följer samma firande vinkel med fokus på flaggscen och känslor. Ingen tydlig rubrik/kropp-mismatch.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord och citat: "uppvisning", "en gång i livet", "kär i skidåkning". Jublande, nationalistiska inslag med flaggan. Värderande men typiskt för sportjournalistik.

⚖️ Källbalans

Endast Frida Karlsson citeras. Ebba Andersson refereras men citeras inte, och inga röster från konkurrenter, tränare eller experter. Perspektivet är huvudsakligen svenskt och vinnarfokuserat.

🔎 Utelämnanden

Saknar tider, mellantider, taktisk analys och internationell kontext (motståndare, medaljörer). Ingen info om banförhållanden eller händelser i loppet. Begränsad bakgrund om betydelsen i OS-historik.

✅ Slutsats

Artikeln är ett kort, faktabaserat sportreferat med jublande ton. Fokus på resultat, citat från segraren och nationell symbolik ger liten politisk laddning. Helheten framstår som centerneutral; eventuella högersignaler via nationalism är marginella och icke-politiska.

5% Vänster · 85% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är rak och informativ men ramar in händelsen starkt nationellt genom att lyfta Sveriges första guld.

💬 Språkvinkling

Euforisk ton med ord som "uppvisning", "ohotad" och metaforer som "sveptes in i flaggan" förstärker stolthet och känsla.

⚖️ Källbalans

Citat kommer enbart från Frida Karlsson; inga rivaler, tränare eller internationella experter hörs.

🔎 Utelämnanden

Placeringar för andra länder, mer detaljerad loppanalys och internationellt kontext utelämnas.

✅ Slutsats

Texten är i huvudsak en neutral sportnotis utan politik, vilket placerar den nära mitten ideologiskt. Den positiva nationella tonen har ingen tydlig vänster- eller högerslutning och saknar policyfrågor, därför dominerar ett centristiskt, sakligt anslag.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Frida Karlssons OS-guld och använder ordet 'uppvisning', vilket ger en positiv och nationalistisk inramning. Ingen värdeladdad vinkling mot någon ideologisk riktning syns.

💬 Språkvinkling

Språket är positivt och känslosamt, med citat om kärlek till skidåkning och drömmar som går i uppfyllelse. Ingen politisk eller ideologisk laddning i ordvalen.

⚖️ Källbalans

Endast idrottarna själva (Karlsson och Andersson) citeras, inga experter, motståndare eller andra röster. Fokus ligger helt på svenska prestationer.

🔎 Utelämnanden

Ingen kontext om tävlingens internationella betydelse, konkurrenter eller eventuella kontroverser. Inga bredare samhällsperspektiv eller kritiska röster inkluderas.

✅ Slutsats

Artikeln är neutral och saknar politisk eller ideologisk vinkling. Fokus ligger på idrottsprestation och känslor, utan att ta ställning i frågor om jämlikhet, tradition eller statens roll. Därför dominerar ett centerperspektiv med betoning på status quo och opartisk rapportering.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Europeiska batteriplaner skrotas

Publicerad: 7 februari 2026, 15:44

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Automotive Cells, ett europeiskt batteribolag ägt av Stellantis, Total Energies och Mercedes-Benz, har beslutat att skrota planerna på att bygga två batterifabriker i Tyskland och Italien. Byggplanerna pausades i maj 2024 och bolaget anser nu att förutsättningarna inte är tillräckliga för att återuppta projekten. Detta initiativ sågs som viktigt för att minska beroendet av Kina i elbilsbatteriproduktion.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Neutral för

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken "Europeiska batteriplaner skrotas" är generell och kan ge intrycket att hela Europas batterisatsningar läggs ned, trots att artikeln gäller ACC:s två fabriker. Inramningen betonar ett strategiskt bakslag för EU:s försörjning och konkurrens med Kina.

💬 Språkvinkling

Sakligt, avskalat språk: "skrotas", "inte tillräckliga förutsättningar". Inga laddade värderingar eller dramatiska formuleringar, inga starka känsloord. Inga direkta citat.

⚖️ Källbalans

Källorna är bolaget ACC och det italienska facket; frånvaro av tyska aktörer. Saknas: tyska och italienska regeringar, EU‑kommissionen, branschanalytiker, lokala företrädare och konkurrenter som Northvolt. Perspektiven blir företags- och fackcentrerade.

🔎 Utelämnanden

Orsaker specificeras inte: energipriser, efterfrågan på elbilar, finansieringsvillkor, subventioner/IRA, EU:s statsstödsregler eller Kina‑konkurrens. Konsekvenser för jobb, lokalsamhällen och tidslinjer saknas, liksom reaktioner från berörda regeringar, EU och Northvolt.

✅ Slutsats

Artikeln använder ett neutralt, faktabaserat språk och undviker politiska värderingar eller lösningsförslag. Fokus ligger på det omedelbara företagsbeslutet utan att lyfta ideologiska tolkningar (statliga stöd kontra marknad), vilket ger en technokratisk, mittenorienterad prägel. Vissa bristande källbalanser och bred rubrik påverkar inte lutningen nämnvärt.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är faktamässig och speglar artikelns korta innehåll; ingen dramatisk överton, men ordet "skrotas" ger lätt negativ laddning som kan förstärka misslyckande-vinkeln.

💬 Språkvinkling

Språket är torrt och nyhetslikt; ord som "skrotar" och "beroendet av Kina" sätter dock en kritisk ton kring beslutet och geopolitiken men utan starka värdeord.

⚖️ Källbalans

Endast bolaget och ett italienskt fack citeras indirekt; inga politiska beslutsfattare, experter eller kritiker får komma till tals, vilket ger snäv perspektivbredd.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte orsaker som elbilsmarknadens svacka, möjliga statsstöd eller EU-politik, och saknar kontext om hur nedläggningen påverkar jobb, klimatmål och konkurrenten Northvolt.

✅ Slutsats

Inslaget presenterar fakta utan ideologiska laddningar, undviker konflikt och ger ingen tydlig politisk vinkel; detta tyder på en teknokratisk, status quo-orienterad rapportering. Frånvaron av fördelnings- eller marknadsretorik placerar texten i ett mittenfack snarare än tydligt vänster eller höger.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att batteriplaner skrotas utan att lägga värdering, men framställer det som ett europeiskt misslyckande. Ingen dramatik eller skuldfråga antyds.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan laddade ord eller känslomässiga uttryck. Fakta presenteras sakligt.

⚖️ Källbalans

Endast företaget och det italienska facket citeras. Ingen kommentar från politiker, miljöorganisationer eller marknadsexperter, vilket begränsar perspektiven.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte orsakerna till varför förutsättningarna saknas, eller vilka konsekvenser beslutet får för arbetsmarknad, miljö eller Europas industristrategi.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och undviker värderande språk, men ger en teknokratisk och neutral bild utan att problematisera politiska eller sociala dimensioner. Fokus ligger på fakta och status quo snarare än ideologisk tolkning. Detta ger en tydlig centerprägel enligt svensk skala.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

S-sväng i frågan om tonårsutvisningar

Publicerad: 7 februari 2026, 15:40

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Socialdemokraterna har ändrat sin ståndpunkt och vill nu stoppa alla tonårsutvisningar tills det finns en ventil i systemet. Partiet har tidigare kritiserats av C, V och MP samt mött intern kritik för att ha stött regeringen i frågan. Efter åtstramningar i migrationspolitiken utvisas barn som fyller 18 och saknar egna asylskäl, även om de vuxit upp i Sverige.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver en omsvängning hos Socialdemokraterna och använder ett neutraliserande 'så kallade' om tonårsutvisningar. Ingressen ramar frågan som ett tillfälligt stopp i väntan på en ventil, vilket kan inge en humanitär tolkning. Rubrik och brödtext är i huvudsak konsekventa.

💬 Språkvinkling

Tonen är övervägande saklig. Värdeordet 'mycket hård' förstärker kritiken mot S, och 'så kallade' distanserar från aktivistiska etiketter. Ingen stark laddning riktas mot regeringens linje.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger S:s nya linje och nämner kritik från C, V och MP samt intern opposition. Regeringspartiernas och SD:s perspektiv saknas, liksom myndighetsröster. Inga röster från berörda familjer eller oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Saknas: hur många som berörs, rättslig grund och historik för regeländringen, samt regeringens motiv. Ingen kommentar från Migrationsverket eller regeringen om en möjlig ventil. Kontext om tidigare beslut, tidslinje och kostnader uteblir.

✅ Slutsats

Fokus ligger på de ungas situation och S:s omsvängning för att pausa utvisningar i väntan på en ventil, vilket knyter an till vänsterbetoning av skydd och undantag. Högerpartiers och regeringens motiv, siffror och myndighetsröster saknas, vilket snedvrider perspektivet. Sammantaget framstår texten som svagt vänsterlutande trots i huvudsak saklig ton.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar Socialdemokraternas “sväng” och använder uttrycket “tonårsutvisningar”, vilket ramar in frågan som en humanitär angelägenhet snarare än en rättslig teknikalitet.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som “barn uppvuxna i Sverige” och “utvisade” skapar empati; ordet “så kallade” signalerar att termen är omstridd men väljer ändå ett emotionellt laddat begrepp.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger kritik från C, V och MP samt intern S-kritik men ger ingen röst åt regeringens partier, Migrationsverket eller företrädare som försvarar gällande lagstiftning.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om varför lagändringen infördes, ingen statistik över hur många som drabbas och inga citat från myndigheter eller personer som stöder nuvarande reglering.

✅ Slutsats

Genom att betona de drabbades utsatthet och bara återge kritiska röster mot nuvarande ordning lutar inslaget åt ett vänster-humanitärt ramverk. Frånvarande är förklaringar och röster som skulle motivera en striktare migrationspolitik, vilket skapar en obalanserad bild. Därmed dominerar ett vänsterperspektiv trots en viss saklighet i faktaredovisningen.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram Socialdemokraternas positionsförändring och antyder en betydande policyförändring. Framing fokuserar på partiets agerande snarare än sakfrågan om utvisningarna.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan starkt värdeladdade ord. Beskrivningen av lagändringen är formell och undviker emotionella uttryck.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter fram kritik från C, V och MP samt intern kritik inom S, men saknar röster från regeringen eller myndigheter som ansvarar för utvisningarna.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från berörda myndigheter, regeringen och de ungdomar som påverkas av utvisningarna. Ingen bakgrund om varför lagändringen infördes ges.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och balanserad, med viss betoning på partipolitiska reaktioner snarare än ideologiska argument. Frånvaron av emotionellt språk och försök till balans mellan olika partier ger ett centristiskt intryck, även om vänsterperspektiv får något större utrymme än högerns.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Mus fick SAS-plan att vända

Publicerad: 7 februari 2026, 13:14

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ett SAS-plan från Arlanda till Malaga tvingades vända tillbaka efter att en mus upptäckts ombord. Händelsen inträffade under flygningen och kaptenen meddelade passagerarna om beslutet att återvända. Bland passagerarna fanns flera AIK-supportrar på väg till en träningsmatch.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Faktisk och saklig rubrik utan laddning. Kroppen följer samma vinkel: ett kuriosainslag om flygstörning. Ingen politisk inramning eller överdriven dramatik.

💬 Språkvinkling

Neutral ton med lätt humor via passagerarcitatet om "gnagare". Inga värdeladdade adjektiv eller skrämselord. Språket signalerar kuriosanyhet snarare än kritik.

⚖️ Källbalans

Bygger på Aftonbladet och ett passagerarcitat. Avsaknad av bekräftelse från SAS, Arlanda eller säkerhetsansvariga. Perspektivet är främst resenärens; flygbolagets röst saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen uppföljning om vad som hände efter återvändandet, ersättning till resenärer eller hur vanliga sådana incidenter är. Saknar beskrivning av säkerhetsprotokoll och SAS kommentar/utredning.

✅ Slutsats

Inslaget är en neutral kuriosanyhet utan politiska implikationer. Framing, språk och källval ger ingen systematisk fördel till vänster- eller högeridéer; snarare en teknokratisk, faktabaserad rapportering. Avsaknaden av policy- eller värderingsramar motiverar en tydlig centerdominans.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och speglar i stort nyhetens faktiska innehåll utan dramatisk överton, dock med lätt sensationalistisk vinkling genom att lyfta fram musen som huvudorsak.

💬 Språkvinkling

Texten använder lätt humoristisk ton ("en annan liten gnagare") men få värdeladdade ord; ingen politisk laddning förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast Aftonbladet och en passagerare citeras; SAS eller flygsäkerhetsexperter får ingen röst, men inslaget kräver begränsad expertbalans.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentar från SAS om rutiner eller åtgärder samt eventuell påverkan på tidtabell och passagerares ersättning.

✅ Slutsats

Nyheten är av praktisk karaktär utan ideologiskt innehåll. Avsaknad av politiska vinklar, likartad behandling av alla parter och fokus på sakförhållanden placerar inslaget i ett neutralt, teknokratiskt mittfält.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller vinklad inramning. Händelsen presenteras sakligt som en kuriositet.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger fakta utan laddade uttryck. Citatet från passageraren är lättsamt men påverkar inte sakligheten.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på information från Aftonbladet och en passagerare. Inga myndigheter, SAS-representanter eller experter hörs, men för ämnets karaktär är detta rimligt.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar från SAS eller flygsäkerhetsexperter om rutiner vid liknande incidenter. Ingen information om eventuella konsekvenser för resenärerna.

✅ Slutsats

Artikeln är neutral och saklig utan ideologisk vinkling. Händelsen beskrivs som en kuriositet och inga politiska eller värderingsmässiga perspektiv lyfts fram. Därför är den dominerande lutningen centrerad.

33% Vänster · 34% Center · 33% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Åkesson har swishat Dumpens ansvariga efter domen

Publicerad: 7 februari 2026, 10:26

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har swishat pengar till Dumpens ansvariga utgivare Sara Nilsson som stöd efter att hon dömts för grovt förtal. Åkesson uttrycker att Sverigedemokraterna vill hjälpa till med Nilssons kostnader och anser att förtalslagstiftningen bör ändras. Dumpen har kritiserats för att hänga ut personer utan dom, och Åkesson menar att polisen borde använda liknande metoder som Dumpen för att bekämpa sexualbrott mot barn.

🏛️ Partianalys

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter att Åkesson "swishat" Dumpens utgivare efter domen, vilket ger en sociala‑medier‑vinkel och fokuserar på SD‑ledarens stöd. Den politiserar händelsen mer än rättsfrågan men speglas av brödtextens innehåll.

💬 Språkvinkling

Ordval som "swishat" och "pedofiljägare" är vardagliga och laddade. Värderingar förmedlas främst via citat som framställer stöd och mod, vilket ger en lätt dramatisk ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på Åkessons inlägg och Nilssons reaktion. Tingsrättens resonemang återges kort och tidigare kritik nämns utan namngivna röster. Frånvarande är juridiska experter, polis/åklagare och politiska motröster.

🔎 Utelämnanden

Saknas: fördjupning i förtalsrätt och varför brottsprovokation är kontroversiell, samt polisens och barnrättsorganisationers syn. Ingen röst från den uthängde eller ombud. Andra partiers reaktioner och eventuell överklagan behandlas inte.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på Åkessons stöd till Dumpen och på krav om stramare brottsbekämpning, vilket harmonierar med högerns rättspolitiska ram. Kritiska perspektiv på integritet och rättssäkerhet är svagt representerade. Domstolens bedömning och nämnd tidigare kritik ger viss balans, men källurval och vinkling drar något åt höger.

22% Vänster · 36% Center · 42% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och beskriver konkret Åkessons ekonomiska stöd, utan värdeladdade ord. Ingen tydlig rubrik–text-mismatch, men fokus sätts direkt på SD:s handling snarare än den fällande domen mot Dumpen.

💬 Språkvinkling

Ord som "pedofiljägare" och "barnvåldtäktsmän" är starkt laddade men förekommer mest i citerad form. I övrigt neutral nyhetsprosa utan känsloord som driver tolkningen.

⚖️ Källbalans

Endast Åkesson och Dumpens ansvariga får uttala sig direkt. Kritiska jurister, integritetsförespråkare eller andra partier citeras inte, även om tidigare kritik refereras kortfattat.

🔎 Utelämnanden

Saknas fördjupning om rättsliga risker med privat brottsprovokation, polisens och åklagares syn, samt oppositionens hållning till lagändringar som SD efterlyser. Ingen kommentar från den uthängde eller barnrättsorganisationer.

✅ Slutsats

Texten är huvudsakligen deskriptiv, ger både stödjande och kritiska fakta om Dumpen och nämner förtalsdomen. Bristen på bredare källor ger dock en viss obalans men inga tydliga värderingsord som gynnar endera block. Den övergripande tonen landar i en neutral, teknokratiskt rapporterande mittfåra, varför centerlutning bedöms dominera.

25% Vänster · 50% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Åkessons stöd till Dumpen efter domen, vilket ger en personlig och symbolisk vinkling snarare än en bredare samhällsfråga.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men återger Åkessons och Nilssons uttalanden utan kritisk distans. Ord som 'vågar ta itu med detta' och 'stöd för verksamheten' förstärker deras perspektiv.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst Åkessons och Nilssons röster. Kritiska perspektiv mot Dumpens metoder nämns kort men inga motröster eller juridiska experter citeras direkt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupad analys av de juridiska och etiska riskerna med Dumpens metoder samt kommentarer från rättsexperter, brottsofferorganisationer eller andra politiska partier.

✅ Slutsats

Artikeln återger händelsen och båda huvudpersonernas syn utan tydlig värdering, men ger mest utrymme åt deras perspektiv. Kritiska aspekter nämns men utvecklas inte, och flera relevanta röster saknas. Sammantaget ger detta en försiktigt balanserad, men något status quo-orienterad framställning.

15% Vänster · 55% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

IS tar på sig terrordåd i Pakistan

Publicerad: 7 februari 2026, 07:33

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Terrorgruppen IS har tagit på sig ansvaret för en explosion i en shiamuslimsk moské i Islamabad, Pakistan, under fredagsbönen. Minst 31 personer har dödats och 169 skadats i attacken, som utfördes av en självmordsbombare. Pakistans ledning fördömer dådet som ett brott mot muslimska värderingar.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Saklig rubrik som återger ansvarspåstående och plats. Ramar händelsen som ett IS-terrorattentat mot en shiamuslimsk moské, vilket betonar sekteristisk dimension. Ingen tydlig rubrik–text-mismatch; båda fokuserar på IS och dödssiffror.

💬 Språkvinkling

Nykter, faktabaserad ton med neutrala ord. Standardtermer som "terrordåd" och "självmordsbombare" används utan laddade värdeomdömen. En värderande formulering kommer via citat från pakistanska ledningen.

⚖️ Källbalans

Källor är främst SITE och ett officiellt uttalande från Pakistans ledning. Frånvaro av oberoende verifiering, polis/hälsomyndigheter, vittnen och shiamuslimska företrädare. IS uppgift återges utan parallella expertkommentarer om trovärdigheten.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om IS-K:s närvaro i Pakistan, tidigare sekteristiska attacker och hur vanligt ansvarstaganden falsifieras. Inga uppgifter om säkerhetsläget, utredningens status eller reaktioner från det shiamuslimska samfundet och civilsamhället.

✅ Slutsats

Helheten lutar mot ett sakligt, teknokratiskt mittfältsramverk: kort faktaredovisning, återgivning av officiella utsagor och minimal värdering. Avsaknaden av bredare politisering eller ideologisk inramning pekar mot center. En viss högerdragning undviks genom att inte koppla händelsen till migrations- eller lag-och-ordning-politik.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrik och brödtext överensstämmer och beskriver händelsen neutralt; ingen värdeladdad inramning eller antydd skuld utöver att IS tar på sig dådet.

💬 Språkvinkling

Nyktra ordval som "terrordåd" och "självmordsbombare" är standard i terrorrapportering; inga emotionella förstärkningar eller politiserande uttryck.

⚖️ Källbalans

Endast Site och Pakistans ledning citeras; saknar röster från överlevande, shiamuslimska företrädare eller oberoende säkerhetsexperter.

🔎 Utelämnanden

Ingen kontext om IS-K i regionen, tidigare sekteristiska dåd eller kritik mot statens säkerhetsarbete, vilket begränsar förståelsen av bakgrunden.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, faktadriven och koncentrerar sig på bekräftade uppgifter utan ideologiskt färgad analys. Genom att förlita sig på officiella källor och undvika moraliska eller strukturella tolkningar framstår rapporteringen som teknokratisk och status quo-orienterad, vilket placerar den i det politiska mitten.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller dramatisk vinkling. Fokus ligger på IS ansvarstagande och platsen för dådet.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med återhållsamma beskrivningar av händelsen. Inga starkt emotiva ord eller värderande uttryck används.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar underrättelsegruppen Site och Pakistans ledning, men saknar röster från drabbade, oberoende experter eller religiösa företrädare.

🔎 Utelämnanden

Det saknas bakgrund om konflikten mellan IS och shiamuslimer samt om den bredare säkerhetssituationen i Pakistan. Ingen internationell eller lokal kontext ges.

✅ Slutsats

Artikeln är främst faktabaserad och undviker ideologiska vinklingar. Den presenterar händelsen utan att betona strukturell orättvisa, traditionella värden eller marknadslösningar. Avsaknaden av djupare analys eller politisk kontext ger ett teknokratiskt och status quo-orienterat intryck, vilket placerar artikeln i mitten av den svenska ideologiska skalan.

33% Vänster · 54% Center · 13% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Tusentals flyr iberiska oväder

Publicerad: 7 februari 2026, 07:32

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Över 11 000 personer i Spanien och Portugal har tvingats evakuera på grund av stormar och kraftiga regn, med stormen Leonard nyligen passerad och stormen Marta på väg. Floder har svämmat över, vilket har lett till minst två dödsfall. Ytterligare regn förväntas förvärra situationen.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken 'Tusentals flyr iberiska oväder' använder dramatisk verbvalör ('flyr') som kan förstärka hotbilden, men texten stöder uppgiften med evakueringar och dödsfall. Framing är händelse- och vädercentrerad utan politisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Sakligt tonläge med myndighetstermer och siffror. Något laddade ord som 'spolats bort' och 'vattenmassorna' förstärker dramatiken men är beskrivande.

⚖️ Källbalans

Källbasen tycks huvudsakligen vara AEMET och generella uppgifter; andra röster saknas. Inga citat från drabbade, räddningstjänst eller lokala myndigheter i Portugal. Perspektivet blir tekniskt och enhetligt.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om orsaker, exempelvis klimatrelaterade trender, samt regeringars beredskap och insatser. Avsaknad av konsekvenser för infrastruktur och ekonomi samt hur evakueringar organiseras. Ingen jämförelse med tidigare oväder.

✅ Slutsats

Artikeln är teknokratisk och händelsebaserad, med fokus på väderdata och myndighetsvarningar snarare än politiska förklaringar eller skuldfrågor. Den förlitar sig på officiella källor och undviker normativa resonemang, vilket lutar mot en centristisk, status quo-betonad framställning. Avsaknaden av systemkritik eller marknadsorienterade lösningar förstärker intrycket av mittenbalans.

6% Vänster · 88% Center · 6% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken förstärker dramatiken genom ordvalet "flyr" men speglar i stort artikelns innehåll om omfattande evakueringar.

💬 Språkvinkling

Emotiva termer som "tvingats", "varnar" och "spolats bort" skapar dramatik men är vanligt i väderrapportering; ingen värdeladdning kopplad till politik.

⚖️ Källbalans

Endast vädertjänsten AEMET citeras; inga lokala myndigheter, forskare eller drabbade får komma till tals, vilket ger ett snävt expert-fokus.

🔎 Utelämnanden

Ingen koppling görs till klimatförändringar, myndigheters beredskap eller kritik mot hanteringen; sociala och ekonomiska konsekvenser nämns inte.

✅ Slutsats

Artikeln är främst faktabaserad med fokus på väderdata och expertnotis, utan politisk vinkling eller systemkritik. Avsaknaden av både fördelnings- och ansvarsperspektiv samt den teknokratiska tonen placerar rapporteringen nära ett mittenläge, snarare än tydligt vänster- eller högerorienterad.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på antalet människor som tvingats fly, vilket ger en dramatisk inramning men är sakligt kopplat till innehållet.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan värdeladdade ord eller känslomässiga uttryck. Fakta presenteras utan överdrifter.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast vädertjänsten AEMET och nämner inga röster från drabbade, myndigheter eller experter utanför väderområdet.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om myndigheternas insatser, eventuella politiska reaktioner samt hur de drabbade människorna påverkas på längre sikt.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen faktabaserad och undviker politiska vinklar, vilket ger ett tydligt centerperspektiv. Fokus ligger på väderhändelsen och dess konsekvenser utan att lyfta fram ideologiska frågor eller lösningar. Bristen på politisk eller social analys förstärker den teknokratiska och neutrala tonen.

0% Vänster · 95% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

ÖB: Europa behöver kärnvapenavskräckning

Publicerad: 7 februari 2026, 07:30

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Överbefälhavare Michael Claesson anser att Europa behöver en egen kärnvapenavskräckning för att försvara sig mot Ryssland utan USA:s stöd. Han nämner att detta kan ske genom samarbete med europeiska kärnvapenländer som Storbritannien och Frankrike. Claesson betonar att kärnvapenhotet är verkligt och att en ökad europeisk förmåga skulle innebära upprustning.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter ÖB:s uppmaning om europeisk kärnvapenavskräckning och sätter en säkerhetskrisram. Kroppen följer rubriken, men saknar motperspektiv som kunde nyansera nödvändigheten eller alternativen.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt och attributerat till ÖB. Formuleringar som "hotet är reellt" och "måste mötas" kan förstärka allvaret och implicera åtgärd, men framställs som citat/parafras.

⚖️ Källbalans

Endast ÖB citeras/parafraseras. Inga röster från regering/opposition, säkerhetspolitiska forskare, fredsrörelsen eller europeiska kärnvapenmakter/Nato, vilket ger ensidigt maktperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Kontext om Nato:s kärnvapenparaply, möjlig kärnvapendelning, svensk hållning till kärnvapen på territoriet och motargument som nedrustning/armskontroll saknas. Även kostnader, risk för spridning och politiska reaktioner uteblir.

✅ Slutsats

Texten återger en hög tjänstemans bedömning utan fler källor eller politisk kontext, vilket ger ett teknokratiskt centrumintryck. Fokus på avskräckning, upprustning och ett akut ryskt hot lutar samtidigt åt höger. Frånvaron av nedrustnings- och fredsperspektiv förstärker denna lutning, men den neutrala tonen och tydliga attributionen drar mot mitten.

18% Vänster · 46% Center · 36% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter ÖB:s påstående som ett konstaterande om vad Europa ”behöver”, vilket ramar in upprustning som självklar snarare än omstridd.

💬 Språkvinkling

Neutral ton överlag, men uttryck som ”reellt hot” och ”måste mötas” förstärker känslan av akut militärt behov.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar enbart ÖB; inga politiker, forskare eller fredsaktörer får ge mot- eller nyanserande perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om Natos kärnvapenparaply, icke-spridningsfrågor, kostnader eller europeiska protester mot kärnvapen; dessa fakta kunde ändra tolkningen.

✅ Slutsats

Texten presenterar militär upprustning som rationell lösning på ett hot och låter en hierarkisk auktoritet tala oemotsagd. Bristen på alternativa röster samt betoning på säkerhet och avskräckning ger ett tydligt drag åt höger i den svenska ideologiska skalan.

20% Vänster · 35% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på behovet av kärnvapenavskräckning i Europa och lyfter hotet från Ryssland, vilket ger en säkerhetspolitisk och försvarsinriktad ram utan att problematisera upprustningens risker.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger ÖB:s uttalanden utan laddade ord. Tonen är saklig och återhållsam.

⚖️ Källbalans

Endast ÖB:s perspektiv återges; inga röster från politiker, experter, fredsorganisationer eller kritiker till kärnvapen nämns.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från europeiska politiker, Nato, civilsamhället eller experter på nedrustning. Ingen diskussion om risker eller alternativ till kärnvapen.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och säkerhetspolitisk inramning utan att ta ställning för eller emot kärnvapen, vilket är typiskt för en centerposition. Den undviker ideologiska argument och presenterar frågan som ett praktiskt försvarsproblem, men saknar kritiska röster från vänster och höger.

10% Vänster · 60% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Pentagon avslutar samarbete med Harvard

Publicerad: 7 februari 2026, 06:57

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Pentagon har beslutat att avsluta allt samarbete med Harvard, inklusive militärträning och stipendier, på grund av anklagelser om att universitetet främjar en vänsterorienterad ideologi. Detta beslut är en del av en pågående konflikt mellan den amerikanska regeringen och Harvard, där president Trump nyligen anklagade universitetet för antisemitism och kräver en miljard dollar i skadestånd.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att Pentagon avslutar samarbetet utan attribuering, medan brödtexten bygger på ett uttalande från Hegseth. Inramningen lyfter politisk konflikt och kulturkrigsramar (”woke”, ”fejd”, ”utspel”) snarare än saklig bakgrund. Konsekvenser och verifiering tonas ned.

💬 Språkvinkling

Kraftigt laddade citat från regeringssidan (”avskyr öppet”, ”tystar ned”) dominerar. Reportern använder distanserande ord som ”så kallad” och värderande ”utspel”/”fejd”, vilket antyder skepsis mot regeringens påståenden.

⚖️ Källbalans

Källor är nästan uteslutande Vita huset/Hegseth och Trump. Harvard, oberoende experter, studenter eller militära tjänstemän saknas. Ingen motröst eller faktakoll balanserar anklagelserna.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar från Harvard eller uppgifter om hur många program/studenter som berörs. Saknar juridisk grund, process i Pentagon och historik (t.ex. ROTC på Harvard). Ingen extern verifiering av skadeståndskrav eller antisemitismanklagelser.

✅ Slutsats

Texten återger främst regeringens linje men med distanserande och lätt värderande språk som ramar in händelsen som ett politiskt ”utspel” och en ”fejd”. Avsaknad av Harvard och oberoende röster skapar obalans, men den återhållna, attribuerade rapporteringen drar åt mitten. Sammantaget: svag vänsterlutning i ton, men dominerande center genom fokus på återgivning utan djupanalys.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral men inbäddad i en konfliktvinkel; texten fokuserar på Pentagon som aktör och framställer beslutet som en konsekvens av Harvards påstådda vänsterprofil utan att ange universitets svar.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som "så kallad ’woke’-ideologi" och valet av ordet "krigsminister" ger en lätt ironisk eller ifrågasättande ton mot regeringen men låter samtidigt dess anklagelser stå oemotsagda.

⚖️ Källbalans

Endast Pentagon, Vita huset och Trump citeras; inga uttalanden från Harvard, experter eller oberoende analytiker förekommer, vilket ger obalanserad källbild.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar Harvards gensvar, historiken bakom ROTC-programmet på campus och juridisk kontext kring statlig tillsyn, vilket hade kunnat nyansera konflikten.

✅ Slutsats

Fokus ligger på högerregeringens kritik av ett uppfattat vänsteretablissemang, medan motpartens röst saknas. Det förstärker en högervinklad berättelse trots viss skeptisk språkbruk, vilket gör den samlade tyngdpunkten tydligt högre än vänster.

20% Vänster · 30% Center · 50% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men fokuserar på Pentagons beslut snarare än bakgrunden eller konflikten. Inramningen betonar myndighetsåtgärd snarare än politisk konflikt.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt, men ordval som "vänsterorienterat" och "woke" återges utan förklaring. Hegseths citat återges utan att ifrågasättas.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast företrädare för Pentagon och Trumpadministrationen. Harvards eller oberoende röster saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Harvards syn på anklagelserna eller eventuella motargument. Ingen kontext kring "woke"-debatten eller universitetets försvar ges.

✅ Slutsats

Artikeln återger främst regeringens och Pentagons perspektiv utan att ta tydlig ställning, men saknar Harvards syn och djupare kontext. Det ger ett intryck av teknokratisk och neutral rapportering, men med viss lutning mot status quo och makthavares narrativ. Därför dominerar ett centerperspektiv.

15% Vänster · 65% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Se spindeltråden färgas – till dina framtida kläder

Publicerad: 7 februari 2026, 06:09

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har utvecklat en teknik för att producera konstgjord spindeltråd med inbyggd färg genom att använda genmodifierade bakterier. Denna innovation kan leda till miljövänligare textilier och kläder som inte kräver kemisk färgning och är biologiskt nedbrytbara. Tekniken öppnar även möjligheter för medicinska tillämpningar, såsom suturtråd med infektionsförebyggande egenskaper.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Ofördelaktig för

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lovar nära förestående och positiva konsumentnyheter och inleder med uppmaningen att se spindeltråden färgas. Framing betonar miljövänlig innovation och framtidsnytta utan att lyfta osäkerheter, risker eller hinder.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som supermaterial, anmärkningsvärt och miljövänligare förstärker en optimistisk ton. Citaten fokuserar på bekvämlighet och fördelar, nästan utan försiktiga formuleringar.

⚖️ Källbalans

Endast forskare vid SLU ges utrymme. Avsaknad av röster från textilindustrin, oberoende experter, tillsynsmyndigheter, miljöorganisationer eller konsumentperspektiv skapar ensidighet till förmån för projektets budskap.

🔎 Utelämnanden

Ingen diskussion om GMO-säkerhet, reglering i EU, risker vid storskalig produktion eller potentiell miljöpåverkan jämfört med andra biobaserade fibrer. Kostnader, energimix, livscykeldata och tid till kommersialisering saknas. Eventuella medicinska risker berörs inte.

✅ Slutsats

Artikeln är teknikoptimistisk och presenterar ett vetenskapligt framsteg som lösning på miljöproblem, utan tydlig politisk konflikt. Den bygger på expertkällor och betonar praktisk nytta och skalning via marknad och industri, vilket lutar mot ett teknokratiskt center. Den gröna vinkeln ger en svag vänsterdragning, men helheten är främst mittenorienterad.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen ramar in nyheten som framtidsoptimistisk och miljövänlig teknik, utan antydan till risker eller kontrovers, vilket ger ett positivt, innovationsfokuserat perspektiv.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "supermaterial", "åtråvärda", "anmärkningsvärt" och "miljövänligare" skapar entusiasm och förstärker fördelarna medan eventuella nackdelar tonas ned.

⚖️ Källbalans

Endast forskare vid SLU citeras; inga röster från textilindustrin, oberoende miljöorganisationer eller kritiker av genmodifiering förekommer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln berör inte potentiella risker med GMO-produktion, kostnader för storskalig tillverkning, regleringsfrågor eller jämförelser med alternativa hållbara material.

✅ Slutsats

Tonen är starkt teknik- och framtidsoptimistisk med fokus på praktiska miljöfördelar, vilket ligger nära en teknokratisk mittposition. Samtidigt finns ett lätt grönt stråk (vänster) genom betoningen på hållbarhet, men marknadsperspektiv eller individansvar (höger) är i stort sett frånvarande. Därför bedöms den dominerande lutningen som Center.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på innovation, miljövänlighet och framtida användning av spindeltråd i kläder, vilket ger en positiv och framåtblickande vinkel utan att problematisera teknikens baksidor eller risker.

💬 Språkvinkling

Språket är entusiastiskt och framhäver fördelar, med ord som "supermaterial", "miljövänligare" och "anmärkningsvärt nog". Forskarnas citat är positiva och betonar möjligheter snarare än utmaningar.

⚖️ Källbalans

Endast forskare från SLU intervjuas och citeras. Perspektiv från miljöorganisationer, textilindustrin eller kritiska röster kring genteknik saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella risker med genteknik, etiska frågor eller möjliga negativa miljöeffekter. Det saknas även kommentarer från textilbranschen eller konsumentperspektiv.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig teknikoptimistisk och lösningsorienterad vinkel, vilket är typiskt för centerpositionen. Fokus ligger på innovation och miljönytta utan att ta ställning i politiska konflikter eller betona fördelning, ansvar eller tradition. Avsaknaden av kritiska röster och betoning på tekniska lösningar ger en svag lutning åt mitten.

45% Vänster · 50% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Ex-minister i attack mot Billström: ”Ringde aldrig tillbaka”

Publicerad: 7 februari 2026, 05:56

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Margot Wallström, tidigare utrikesminister, kritiserar sin efterträdare Tobias Billström för att vara arrogant och för att inte ha besvarat hennes samtal om Ukraina-arbetet. I SVT:s program 'Politik, politik, politik!' berättar hon att Billström inte ens hälsade på henne vid en minnesceremoni för Anna Lindh.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Ofördelaktig för

Moderaterna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar konflikt och använder laddat ord "attack" samt citatet "ringde aldrig tillbaka". Vinkeln riskerar att färga läsaren negativt mot Billström, med begränsad saklig kontext.

💬 Språkvinkling

Språket lutar åt det känsloladdade via citat: "arrogant", "mycket märklig" och "hälsade inte ens". Reportrarnas ordval ("lyxigt", "inte diplomatins bästa dag") förstärker dramatiken utan motvikt.

⚖️ Källbalans

Endast Wallström citeras; ingen replik från Billström eller UD. SVT:s egna reportrar kommenterar, men inga moderata röster eller oberoende bedömare hörs. Faktakontroll av påstådda kontaktförsök saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknas: Billströms svar eller förklaring, när och hur kontaktförsöken skedde, och om SVT sökt kommentar. Kontext om relationen mellan ex-ministrarna och sakpolitisk relevans uteblir. Eventuell tidigare rapportering som nyanserar bilden nämns inte.

✅ Slutsats

Artikeln lyfter en S-profilares negativa omdömen om en M-minister utan att ge den kritiserade möjlighet till bemötande. Värdeladdat språk och konfliktfokuserad rubrik placerar fokus på en för högern ofördelaktig personberättelse. Avsaknad av alternativa källor eller saklig kontext ger ett vänstertiltat intryck.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer händelsen som en personlig ”attack” och lyfter Wallströms värdeomdöme om Billström, vilket sätter ett negativt rampljus på den nuvarande M-ministern utan att antyda hans egen version.

💬 Språkvinkling

Upprepade citat med ”arrogant”, ”mycket märklig” och ordet ”attack” skapar en dramatisk och nedlåtande ton gentemot Billström.

⚖️ Källbalans

Endast Wallströms kritik citeras; Billström eller andra moderata företrädare ges ingen replik, och expertröster saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar varken Billströms svar, kontexten kring deras Ukraina-kontakter eller oberoende bedömningar av anklagelsernas relevans.

✅ Slutsats

Texten ger ensidig exponering åt en S-profil som angriper en M-minister, med värdeladdat språk och utan motpartens röst. Denna obalans och negativa inramning av högerrepresentanten pekar mot en övervikt åt vänsterperspektiv snarare än neutral rapportering.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Wallströms kritik och använder ordet "attack", vilket ger ett konfliktfyllt intryck och förstärker personliga motsättningar snarare än sakfrågor.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men återger Wallströms negativa omdömen om Billström utan att mildra dem. Citat som "arrogant" och "mycket märklig" återges direkt.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger endast Wallströms perspektiv och citat, utan svar eller kommentar från Billström eller andra Moderata företrädare. Endast SVT:s egna reportrar kommenterar situationen.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar eller replik från Billström eller Moderaterna presenteras. Ingen vidare kontext kring relationen mellan de två eller om det finns andra förklaringar ges.

✅ Slutsats

Artikeln lutar något åt vänster genom att ge utrymme åt en S-profil att kritisera en M-minister utan motröst, men håller sig huvudsakligen inom en neutral, personfokuserad och konfliktorienterad ram. Bristen på svar från höger ger viss slagsida, men den sakpolitiska dimensionen är låg och fokus ligger på personliga relationer snarare än ideologi.

45% Vänster · 50% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Baserna vid världens ände: Bilder visar ryska upprustningen i Arktis

Publicerad: 7 februari 2026, 05:52

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Satellitbilder visar att Ryssland rustar upp i Arktis med uppgraderade flygfält, nya radarsystem och kaserner, trots kriget i Ukraina. Denna militära satsning betonas av president Putin som viktig för den militära maktbalansen mellan Ryssland och Nato. Storbritanniens försvarsminister stödjer ökad Nato-närvaro i regionen för att möta det växande hotet från Ryssland och Kinas intresse för Arktis.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inramningen betonar rysk upprustning i Arktis och placerar händelserna dramatiskt vid världens ände, vilket förstärker hotbilden. Fokus på ryska åtgärder och västligt behov av motåtgärder ger en säkerhetspolitisk lins med begränsad problematisering av alternativa tolkningar.

💬 Språkvinkling

Ordval som rusta upp, hotet växer och problem förstärker en varnings- och konfliktram. Tonen är militärt fokuserad snarare än nyanserad.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av västliga säkerhetsaktörer: FOI, en kanadensisk tankesmedja och Storbritanniens försvarsminister. Ryska perspektiv, oberoende arktisforskare samt miljö- och lokalbefolkningens röster saknas. Inhemska politiska motröster eller Nato-kritiska bedömningar uteblir.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar jämförelse med Natos egen närvaro i Arktis och Rysslands officiella motiv för baserna. Kontext om civil infrastruktur, isbrytare, rättsliga ramar och Arktiska rådet samt regionala deeskaleringsmekanismer uteblir. Kvantitativa data som sätter upprustningens skala i proportion saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är expert- och teknikdriven, lutar sig mot statliga och västliga säkerhetskällor och presenterar kapacitetsuppbyggnad som självklar nödvändighet. Den undviker inrikespolitisk konflikt och ger ett Nato-etablissemangsperspektiv, vilket pekar mot ett centristiskt, teknokratiskt ramverk. Hotbetoningen ger en svag högersväng, men balansen mellan expertstöd och frånvaro av ideologiska markörer gör mitten dominerande.

15% Vänster · 60% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken dramatiserar med uttryck som "världens ände" och fokuserar helt på rysk upprustning, vilket sätter ett hotfullt ramverk som präglar hela artikeln.

💬 Språkvinkling

Ord som "rustar upp", "hotet" och "jobbigare resa" förstärker hotbilden. Tonen är larmande snarare än nyanserad.

⚖️ Källbalans

Endast västliga eller svenska försvarsrelaterade källor (FOI, Simons Foundation, brittisk minister) citeras; inga ryska, arktiska lokala eller oberoende freds-/miljöaktörer hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar ryska motiveringar, miljö- eller urfolksperspektiv samt diskussion om diplomatiska eller avspänningslösningar i Arktis.

✅ Slutsats

Bevakningen stöder ett västligt säkerhetspolitiskt status quo: hotet betonas, fler Nato-insatser förespråkas och alternativa synsätt uteblir. Det ligger närmast ett teknokratiskt, försvarsorienterat mittperspektiv snarare än tydligt vänster (omfördelning) eller höger (nationell traditionalism). Därför kodas inslaget som huvudsakligen Center.

25% Vänster · 40% Center · 35% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på rysk militär upprustning och potentiella hot, vilket ramar in nyheten som ett säkerhetsproblem för väst. Det finns en tydlig koppling mellan Rysslands agerande och ökade spänningar i regionen.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som "rustar upp", "hotet" och "jobbigare resa" som förstärker bilden av Ryssland som en potentiell aggressor. Citat från experter och ministrar betonar oro och behov av motåtgärder.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst västerländska experter och politiker samt en kanadensisk tankesmedja. Ryska röster eller alternativa perspektiv på upprustningen saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas ryska kommentarer eller förklaringar till upprustningen, samt en bredare diskussion om Arktis roll för andra aktörer än väst och Ryssland. Ingen analys av möjliga civila eller ekonomiska motiv.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig säkerhetspolitisk och teknokratisk inramning där västliga experter och politiker får tolka situationen. Fokus ligger på balans och behovet av att svara på rysk upprustning, utan att ta tydlig ställning för marknad eller stat. Bristen på ryska röster och viss alarmism ger viss högervikt, men helheten är centristisk.

10% Vänster · 65% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

7 februari: Nattens nyheter

Publicerad: 7 februari 2026, 05:13

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Donald Trump publicerade en AI-genererad video som föreställde paret Obama som apor, men klippet togs senare bort av Vita huset. Trump uttryckte också optimism efter samtal med Iran i Oman och meddelade att nya samtal är planerade till nästa vecka. OS i Milano och Cortina har invigts, och den olympiska elden tändes av de italienska alpina mästarna Alberto Tomba och Deborah Compagnoni.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Ingressen toppar med Trumps AI‑video om Obamas som 'apor', vilket ramar in händelsen som kontrovers. Rubriken återger Trumps försvar ('Såg inte hela') och betonar att Vita huset först kallade det ett skämt innan borttagning. Därefter följer korta notiser om USA–Iran-samtal och OS-invigning; fokus ligger på Trump.

💬 Språkvinkling

Språket är mest neutralt; starkare ord förekommer via citat: 'apor', 'försvarat som ett skämt', 'väldigt bra', 'väldigt gärna' och 'gåshud rakt igenom'. Egen värdering saknas, men ordvalen laddar första notisen emotionellt.

⚖️ Källbalans

Källor är främst Trump-citat och hänvisning till Vita huset; inga kommentarer från Obama, oberoende experter eller kritiker. USA–Iran-notisen bygger enbart på Trumps utsaga utan iranskt svar. OS-notisen lutar på SVT:s egen expert.

🔎 Utelämnanden

Saknas: kontext om rasistiska konnotationer av att avbilda svarta som apor, plattformspolicys och varför klippet togs bort. Oberoende bekräftelse på USA–Iran-samtalen och iransk position uteblir. Ingen reaktion från Obamas eller oberoende jurister/akademiker.

✅ Slutsats

Dominansen är Center då texten är en kort nyhetsöversikt med återgivning av officiella uttalanden och minimal analys. Att lyfta AI-videon om Obamas antyder viss vänsterkant genom fokus på kontrovers, men det balanseras av oemotsagda Trump-citat om Iran och ett neutralt sportinslag. Sammantaget framstår det som försiktigt, teknokratiskt och utan tydlig ideologisk vinkling.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Samlingen har neutral huvudrubrik, men öppnar med en underrubrik som betonar Trumps spridning av en rasistisk AI-video, vilket sätter en kritiskt vinklad inramning mot en högerprofil redan från start.

💬 Språkvinkling

Ordval som "plockades ned" och att videon först "försvarats" laddar händelsen negativt, medan "Gåshud rakt igenom" ger ett entusiastiskt tonläge åt OS-delen.

⚖️ Källbalans

Endast Trump får ordet i två av tre inslag; inga kommentarer från Obama, iranska företrädare eller oberoende experter, vilket ger begränsad perspektivbredd.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om videons rasistiska kontext eller andras reaktioner, ingen iransk syn på samtalen och ingen bredare analys av OS-politik; dessa luckor kan påverka helhetsintrycket.

✅ Slutsats

Artikeln framställer Trump i negativ dager utan motröster och belyser en rasismrelaterad skandal, vilket ligger närmare ett vänsterperspektiv som gärna betonar orättvisor. Samtidigt är tonen saklig och teknokratisk i övriga notiser, vilket förklarar det relativt höga centerinslaget.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är neutrala och informativa, men valet att lyfta Trumps AI-video först kan antyda en viss fokus på kontroverser. Ingen tydlig värdering i rubrikerna, men viss risk för sensationsvinkel.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger citat utan laddade ord. Trumps uttalanden återges ordagrant utan tolkande kommentarer. OS-invigningen beskrivs positivt men neutralt.

⚖️ Källbalans

Endast Donald Trump och SVT:s egen expert får komma till tals. Inga röster från oppositionen, Iran eller andra berörda parter inkluderas, vilket ger en ensidig bild.

🔎 Utelämnanden

Ingen kontext kring AI-videons innehåll eller reaktioner från Obama eller andra politiska aktörer. Saknar iranska perspektiv på samtalen samt bredare analys av OS-invigningen.

✅ Slutsats

Rapporteringen är huvudsakligen neutral och informativ, med fokus på återgivning av händelser snarare än analys. Avsaknaden av bredare perspektiv och politiska kommentarer ger ett teknokratiskt, centerorienterat intryck. Ingen tydlig lutning åt vare sig vänster eller höger framträder.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Trump om samtalen med Iran: ”Väldigt bra”

Publicerad: 7 februari 2026, 03:20

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

President Donald Trump uttryckte optimism efter samtal mellan USA och Iran i Oman, där Irans kärnteknikprogram var en central diskussionspunkt. Trump varnade för allvarliga konsekvenser om Iran inte var redo att nå ett nytt avtal, och parterna planerar att mötas igen nästa vecka. Irans utrikesminister beskrev samtalen som en bra start och ser fram emot fortsatta förhandlingar.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar Trumps positiva omdöme som huvudram och stämmer i stort med texten. Fokus ligger på framstegston, men texten balanserar något med varningen om allvarliga konsekvenser.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och bygger på direkta citat. Laddade uttryck som väldigt bra och allvarliga konsekvenser attribueras till källor, vilket minskar redaktionell värdering.

⚖️ Källbalans

Källor är främst officiella: Trump, Irans utrikesminister och Omans UD, samt en hänvisning till CNN. Inga oberoende experter, IAEA eller europeiska aktörer citeras, och inga kritiska röster ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om JCPOA, USA:s tidigare utträde och sanktioner samt tekniska detaljer om Irans kärnprogram och inspektioner. Ingen analys av EU:s, Israels eller Gulfstaters intressen, och få skeptiska eller expertbaserade bedömningar.

✅ Slutsats

Artikeln återger båda parters positiva signaler och Trumps varning i huvudsak utan egna värderingar, vilket pekar mot en mittenorienterad, saklig rapportering. Avsaknaden av kritiska perspektiv, expertkommentarer och större politisk konflikt ger ett teknokratiskt, wire-liknande anslag. Därför bedöms lutningen som Center.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver Trumps positiva omdöme och sätter tonen; artikeln fortsätter med samma fokus på hans uttalanden utan bred kontext om konflikten eller tidigare avtal.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt; värdeladdade ord som ”väldigt bra” och ”allvarliga konsekvenser” ligger i citerad direktansats från Trump, vilket begränsar egen värdering.

⚖️ Källbalans

Citerar Trump, Omans UD och Irans utrikesminister – båda parter hörs, men inga oberoende experter eller tredje part som EU eller IAEA tillförs för kontext.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om USA:s utträde ur JCPOA, påföljande sanktioner och tidigare misslyckade samtal, vilket försvårar förståelsen av maktbalans och risker.

✅ Slutsats

Artikeln återger båda sidors citat men ger främst plats åt Trumps narrativ och undviker djupare konfliktanalys. Avsaknad av kritik eller historik gör att texten lutar mot ett teknokratiskt, nyhetsförmedlande mittfält snarare än tydlig ideologisk riktning.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Trumps positiva uttalande och ger en neutral bild av samtalen. Inget värdeladdat språk eller tydlig vinkling i rubriken.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och neutralt, med återgivning av citat från både Trump och Irans utrikesminister utan värderande adjektiv.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både Trump och Irans utrikesminister samt hänvisar till Omans utrikesdepartement och CNN. Inga andra röster eller experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar analys av bakgrunden till konflikten, möjliga konsekvenser för regionen eller kommentarer från oberoende experter.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och undviker värderande språk, med fokus på återgivning av uttalanden från båda sidor. Frånvaron av analys eller bredare kontext ger ett teknokratiskt, centristiskt intryck. Ingen ideologisk lutning är tydlig, men viss status quo-orientering märks.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

På plats: Hon bar sitt barnbarn över Gazagränsen

Publicerad: 7 februari 2026, 02:55

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Efter två års stängning öppnade gränsövergången mellan Gaza och Egypten, vilket tillät ett fåtal patienter, inklusive tolvåriga Asmaa Samir, att lämna Gaza för vård i Kairo. Trots öppnandet är många patienter fortfarande stoppade vid Rafahövergången, och enligt FN behöver cirka 20 000 sjuka och svårt skadade patienter lämna Gaza för vård. Sveriges sjukvårdsminister Elisabet Lann har besökt Egypten och uttryckt frustration över att många patienter nekas passage vid gränsen.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken personifierar konflikten genom ett barnbarn som bärs över gränsen och placerar berättelsen i en starkt humanitär ram. Bristmetaforer och fokus på lidande dominerar, medan förklaringarna till Israel/Egyptens restriktioner nämns endast kort och utan deras egna motiv.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord och bilder förekommer: "räddades", "förstörda sjukhus", "hopp och besvikelse", samt "tusentals har dött i väntan". Metaforen "rännil" förstärker ett nödperspektiv. Tonen är medkännande och kritisk mot gränsbegränsningar.

⚖️ Källbalans

Källor: mormor/patient, Rädda Barnen, ett FN-tal och Sveriges sjukvårdsminister. Avsaknad av citat från israeliska eller egyptiska myndigheter, gränsadministration eller oberoende medicinska bedömare gör att perspektiven lutar mot humanitär/NGO-sida.

🔎 Utelämnanden

Motiven bakom de strikta gränsrestriktionerna (säkerhet, logistik, kontroll) återges inte med egna röster. Uppgifter om hur många som faktiskt passerat, över tid, och oberoende verifiering av påståendet om "tusentals döda i väntan" saknas. Hamas roll eller andra aktörers ansvar problematiseras inte.

✅ Slutsats

Den humanitära inramningen, betoningen på lidande och brist samt indirekt kritik mot statlig gränskontroll ligger närmare vänsterperspektivet i svensk kontext. Källvalet (NGO, FN, drabbade) och frånvaron av israeliska/egyptiska förklaringar eller säkerhetsperspektiv förstärker lutningen. Viss balans tillförs genom ett svenskt ministercitat, men vinkeln förblir främst humanitär-kritisk.

58% Vänster · 32% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter individens lidande och målar upp en dramatisk hjältesituation, vilket sätter en emotionell, humanitär ram snarare än neutral gränspolitisk nyhet.

💬 Språkvinkling

Ord som "livlina", "rännil", "tusentals har dött" och återkommande tal om frustration förstärker känslan av akut orättvisa och understryker humanitär kris.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar drabbad familj, Rädda Barnen, FN och svensk minister; ingen israelisk eller egyptisk talesperson förklarar begränsningarna, säkerhetsskäl eller logistik.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om varför Israel/Egypten begränsar passager, eventuell Hamas-problematik eller alternativa siffror om vårdbehoven; inga expertkällor som ifrågasätter eller nyanserar dödssiffrorna.

✅ Slutsats

Betoningen på civila lidanden, kritik mot gränskontroll och avsaknad av israeliska/egyptiska perspektiv ger en vänsterpräglad vinkling. Humanitär orättvisa framhävs utan motsvarande säkerhets- eller ansvarsdiskussion, vilket drar tyngdpunkten bort från mitten mot vänster.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på en personlig berättelse om en mormor som bär sitt barnbarn över gränsen, vilket ramar in nyheten utifrån individens utsatthet och lidande snarare än politiska eller strukturella faktorer.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt laddat med ord som "räddades", "förstörda sjukhus", "hopp och besvikelse" samt citat om dödsfall och frustration, vilket förstärker intrycket av humanitär kris.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från drabbade palestinier, FN och Rädda Barnen, samt ett kort citat från Sveriges sjukvårdsminister. Israeliska eller egyptiska myndigheter ges ingen röst.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Israels eller Egyptens motiv till restriktionerna, eller eventuella säkerhetsaspekter. Ingen israelisk eller egyptisk kommentar eller bakgrund till gränspolitiken ges.

✅ Slutsats

Artikeln betonar humanitär nöd och orättvisa, med fokus på utsatta individer och kritik mot bristande vård och stängda gränser. Röster från makthavare och motiveringar till restriktionerna saknas, vilket ger en tydlig vänsterlutning enligt analysens kriterier. Centerinslag finns genom viss neutral rapportering, men vänsterperspektivet dominerar.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Trump raderar AI-video efter anklagelser om rasism

Publicerad: 6 februari 2026, 22:17

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Donald Trump publicerade en AI-genererad video på Truth Social där Barack och Michelle Obama framställdes som apor, vilket väckte stark kritik och anklagelser om rasism. Klippet togs senare bort efter att ha försvarats som ett skämt av Vita huset. Enligt Vita huset publicerades videon felaktigt av en tjänsteman.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar borttagningen efter anklagelser om rasism och ramar in händelsen som ett rasismrelaterat övertramp. Kroppstexten följer denna vinkel med fokus på kritik och tillbakadragande, snarare än motiv eller bredare kontext.

💬 Språkvinkling

Tonen förstärks av ord som stark kritik och rasistiskt, samt kraftiga omdömen från kritiker. Redaktionellt används dock försiktiga formuleringar som anklagelser om rasism.

⚖️ Källbalans

Källor: BBC, CBS, Vita husets presstalesperson och två republikanska senatorer. Båda sidor nämns, men direkta demokratiska röster, oberoende experter och Trump själv saknas. Försvaret återges kort, övervägande kritiska röster dominerar.

🔎 Utelämnanden

Ingen verifiering av AI-ursprunget eller plattformspolicys nämns. Inga citat från demokrater, medborgarrättsorganisationer eller medieetiker. Påståendet om felaktig publicering problematiseras inte och tidslinjen för uppladdning och borttagning förblir oklar.

✅ Slutsats

Inslaget lutar svagt mot vänster genom att betona rasismkritiken och moraliska fördömanden, medan frågor om yttrandefrihet, intention eller teknisk verifiering ges liten plats. Samtidigt balanseras detta av att även republikanska röster citeras och att Vita husets förklaring återges. Sammantaget framstår det som center med en mjuk vänsterkant.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter rasismanklagelserna och att Trump tvingas radera videon, vilket sätter ett problemfokuserat ramverk och betonar skuld snarare än intention.

💬 Språkvinkling

Ord som ”stark kritik”, ”rasistisk” och ”otroligt stötande” laddar texten negativt mot Trump; inga motsvarande positiva formuleringar förekommer.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar två republikanska kritiker, BBC, CBS och Vita husets talesperson. Ingen röst från Trumps kampanj, sympatisörer eller oberoende analytiker ger ett överviktigt kritiskt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Trumps egen kommentar, juridiska aspekter och bredare diskussion om AI-satir och yttrandefrihet saknas, vilket begränsar kontexten.

✅ Slutsats

Fokus ligger på rasism och kritik mot Trump medan försvarssidan ges minimalt utrymme. Detta pekar på en mild vänsterlutning eftersom moraliskt fördömande av makthavare och betoning på antirasism traditionellt ligger närmare vänsterliberala värden, trots viss inkludering av republikanska röster.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på anklagelser om rasism och att Trump raderat videon, vilket sätter händelsen i ett kritiskt ljus mot Trump snarare än att neutralt beskriva händelseförloppet.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som 'anklagelser om rasism' och 'stark kritik', vilket förstärker allvaret i handlingen. Citat från kritiker är tydligt negativa.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både demokratiska och republikanska kritiker, samt Vita husets försvar. Dock saknas röster som försvarar publiceringen utifrån yttrandefrihet eller humor.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte om det finns någon debatt om AI:s roll eller yttrandefrihetsaspekter. Ingen kommentar från Trump själv eller hans närmaste rådgivare finns med.

✅ Slutsats

Artikeln betonar kritik mot Trump och lyfter fram rasismanklagelser, vilket är typiskt för en vänsterinriktad ram. Även om republikanska röster inkluderas, saknas försvar av publiceringen utifrån andra perspektiv. Fokus på orättvisa och kritik mot makthavare ger en tydlig vänsterdominans.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

EU-kommissionen: Tiktok bryter mot lagen – är beroendeframkallande

Publicerad: 6 februari 2026, 20:10

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

EU-kommissionen har funnit att Tiktok bryter mot EU:s dataskyddslag DSA genom sina beroendeframkallande funktioner och bristande skydd för barn och unga. I ett preliminärt beslut riskerar Tiktok böter och måste genomföra förändringar, inklusive att ta bort vissa funktioner och införa ett pausverktyg. Tiktok har möjlighet att försvara sig mot anklagelserna och kan bestrida beslutet.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken attribuerar korrekt till EU‑kommissionen men ramar in som att TikTok redan bryter mot lagen och är beroendeframkallande. Framing betonar risker för barn och krav på ingripanden. Kommissionens preliminära bedömning blir huvudnarrativet.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "beroendeframkallande", "bryter mot lagen" och "måste" förstärker allvaret. Auktoritativ myndighetston via citat som "inte tillräckliga" och "måste ta bort".

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar tungt på EU‑kommissionens talesperson och TT. TikToks motkommentar saknas i sak eller är tom, och inga oberoende forskare eller jurister intervjuas. Perspektivet blir ensidigt pro‑reglering.

🔎 Utelämnanden

Ingen tydlig förklaring av DSA jämfört med dataskydd (risk för begreppsförväxling). Avsaknad av empirisk evidens om faktiska skadeeffekter, åldersverifieringens träffsäkerhet och jämförelse med andra plattformar. TikToks substantiella svar och juridisk kontext kring preliminära beslut saknas.

✅ Slutsats

Artikeln betonar risker, barns skydd och behov av statliga/regulatoriska åtgärder, vilket lutar mot en vänsterinramning. Källorna är i huvudsak myndigheter, och plattformens samt marknadens perspektiv ges begränsat utrymme. Helheten blir därför vänsterdominerad, med ett visst teknokratiskt centerinslag.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen slår fast att Tiktok bryter mot lagen och är beroendeframkallande, utan att problematisera. Framingen presenterar EU-kommissionens tolkning som fakta och placerar bolaget i försvarsställning redan från start.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”beroendeframkallande”, ”frestande” och ”oändligt” förstärker alarmism. Metaforer om hjärnan på ”autopilot” ger dramatisk ton och skapar hotbild mot användare.

⚖️ Källbalans

EU-kommissionen dominerar med flera citat; TT fungerar som mellanhand. Tiktok ges ett kort, innehållslöst svar. Forskare, barnpsykologer, digitala rättighetsgrupper eller oberoende jurister saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Ingen alternativ forskning om skärmtidsrisker, plattformens positiva effekter eller kritik av EU:s hårdare regler nämns. Kontext om självreglering, föräldrars ansvar och tidigare liknande fall utelämnas.

✅ Slutsats

Fokus ligger på statlig tillsyn och barns skydd, med språk och källurval som understryker behovet av reglering. Marknadsperspektiv och individuellt ansvar marginaliseras, vilket ger en tydlig men måttlig vänsterlutning.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på Tiktoks beroendeframkallande egenskaper och lagbrott enligt EU-kommissionen, vilket ger en stark problemfokuserad inramning. Framing betonar risker för barn och unga samt behovet av reglering.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder värdeladdade ord som "beroendeframkallande" och "skada användare". Citat från EU-kommissionen förstärker allvaret, medan Tiktoks svar är mycket kortfattat.

⚖️ Källbalans

Artikeln domineras av EU-kommissionens perspektiv och experter därifrån. Tiktoks synpunkt återges endast mycket kort och utan utveckling. Andra röster, som oberoende experter eller användare, saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella positiva effekter av Tiktok eller alternativa synsätt på beroendeproblematiken. Det saknas även kommentarer från barn, föräldrar eller digitala rättighetsorganisationer.

✅ Slutsats

Artikeln lutar åt vänster genom att betona risker, behovet av statlig reglering och skydd av sårbara grupper, vilket är typiskt för en vänsterinramning. Källurvalet är ensidigt med fokus på myndigheter och reglerande åtgärder, medan marknadsperspektiv och individansvar får mycket lite utrymme. Därför dominerar vänsterperspektivet i rapporteringen.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

SD-toppen om tonårsutvisningarna: Behövs ingen ventil

Publicerad: 6 februari 2026, 18:00

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Socialdemokraterna har fått intern kritik för sin hantering av utvisningar av unga vuxna som vuxit upp i Sverige men måste lämna landet vid 18 års ålder. Centerpartiet har tillsammans med MP och V försökt stoppa dessa utvisningar, men S har sagt nej till förslaget. Migrationsminister Johan Forssell säger att regeringen arbetar på en lösning, medan SD:s Ludvig Aspling anser att ingen förändring i lagstiftningen behövs.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter SD:s avvisande hållning om ventil och sätter en restriktiv ram. Brödtexten breddar till S-intern kritik och M-ministerns dementi, vilket minskar risken för rubrik–innehåll-mismatch.

💬 Språkvinkling

Laddade ord som kritikstorm, hjärtlös och inhuman förstärker dramatiken. Ministerns formulering att Andersson saknar koll är skarpt värderande. Tonen kan uppfattas som konfrontativ.

⚖️ Källbalans

Citerade röster kommer främst från SD:s Aspling, Migrationsminister Forssell (M) och en S-kommunpolitiker som kritiserar sitt parti. Socialdemokraternas ledning saknas trots att SVT uppger att de sökts. Inga röster från C, MP, V eller berörda unga.

🔎 Utelämnanden

Saknar fakta om hur många som berörs, rättslig bakgrund till ventilbegreppet och konsekvenser av alternativen. Ingen expert- eller civilsamhällesbedömning, och begränsad redogörelse för Tidöavtalets relevans. Inga direkta citat från partier som vill stoppa utvisningarna.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan att återge SD/M:s hårda linje och S-intern kritik, med försök att söka S. Källa-urvalet lutar dock mot högerns perspektiv och lämnar förespråkare för ventil samt berörda utanför, vilket drar helheten något åt höger. Sammantaget framstår den som i huvudsak saklig men med svag högerskevhet.

20% Vänster · 45% Center · 35% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter SD:s linje och gör deras motstånd mot en ”ventil” till huvudnyhet, vilket ger större tyngd åt ett högerperspektiv än åt kritiken mot S.

💬 Språkvinkling

Ord som ”kritikstorm”, ”hjärtlös” och ”inhuman” förstärker dramatiken kring S, men placeras främst i citat; det redaktionella språket är annars neutralt.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar M-minister, SD-företrädare och en kommunal S-kritiker; C, MP, V nämns men får inga direkta röster, S centralt svarar inte och civilsamhället saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Berörda ungdomar, jurister eller expertmyndigheter intervjuas inte, och historik om liknande ventiler eller internationell praxis uteblir vilket hade kunnat ge djupare sammanhang.

✅ Slutsats

Genom att ge utrymme åt både regeringspartier och intern S-kritik, men utan tydlig problematisering av sakfrågan eller alternativa lösningar, hamnar artikeln nära en teknokratisk, mittenorienterad rapportering. Högerperspektivet får viss förtur i rubrik och avslut, men överlag balanseras källor och ton på ett sätt som signalerar centrumfokus.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på SD:s avvisande hållning och antyder en hård linje, vilket sätter ramarna för debatten kring utvisningarna. Framingen betonar konflikt och saknad av kompromissvilja från SD.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt, men ordval som "kritikstorm", "hjärtlös" och "inhuman" förstärker känslomässiga aspekter och belyser interna motsättningar inom S.

⚖️ Källbalans

Flera röster från S och SD samt regeringen får komma till tals. Centerpartiet, MP och V nämns men får inte uttala sig. Ingen direkt röst från de berörda ungdomarna eller deras familjer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar röster från de utvisningshotade ungdomarna själva och deras perspektiv. Det ges heller ingen djupare bakgrund till varför utvisningarna sker eller statistik kring omfattningen.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan att lyfta fram kritik mot S från vänsterhåll och att återge SD:s och regeringens mer restriktiva syn. Det finns viss betoning på konflikt och känslor, men flera politiska perspektiv får komma till tals. Sammantaget lutar rapporteringen mot mitten, med inslag av både vänster- och högerkritik.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

”S strama migrationspolitik stresstestas”

Publicerad: 6 februari 2026, 18:00

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Socialdemokraternas nya strama migrationspolitik testas nu under press, då partiledningen har följt Tidöregeringens linje om tonårsutvisningar. Detta har lett till intern kritik inom partiet, och ledningen står inför ett dilemma mellan att ändra ståndpunkt eller riskera anklagelser om en generös flyktingpolitik.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Neutral för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver ett test- och konfliktperspektiv ("strama" och "stresstestas") som normaliserar en restriktiv migrationsram. Brödtexten fortsätter med fokus på internkris och taktik snarare än sakinnehåll.

💬 Språkvinkling

Ord som "stresstestas", "stormar rejält" och "dilemma" samt idiomet "tagit rygg" ger dramatik och spelkänsla. Tonen är taktisk snarare än policyinriktad.

⚖️ Källbalans

Analytisk redaktionell röst utan citerade källor. Röster från berörda ungdomar, jurister, civilsamhälle, S-interna kritiker och regeringsföreträdare saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknas: omfattning och juridik kring tonårsutvisningarna, antal berörda samt rättsliga hinder. Ingen bakgrund om S linjeskifte eller EU-rättslig kontext, och inga konsekvensanalyser för integration eller rättssäkerhet. Inga reaktioner från Migrationsverket, barnrättsorganisationer eller opposition.

✅ Slutsats

Dominansen är mittenorienterad genom fokus på partistrategi och riskhantering snarare än konsekvenser och värderingar. Texten varken driver ojämlikhets- eller statslösningar (vänster) eller individansvar/tradition (höger), men normaliserar en stram migrationsram. Sammantaget en teknokratisk, spelinriktad vinkling.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att S har en ”stram” linje som nu ”stresstestas”, vilket ger en dramatisk inramning och placerar fokus på hårdhet snarare än sakskäl.

💬 Språkvinkling

Konfliktorienterade ord som ”stormar rejält”, ”stresstestas” och ”dilemma” förstärker dramatik men undviker värderande ställningstaganden.

⚖️ Källbalans

Endast partiledning, interna kritiker och motståndare nämns; inga direkta citat eller röster från berörda ungdomar, experter eller civilsamhälle finns med.

🔎 Utelämnanden

Fakta om utvisningarnas omfattning, juridiska grunder, humanitära effekter och opinionsdata saknas, vilket gör frågan svår att bedöma sakligt.

✅ Slutsats

Artikeln beskriver främst den strategiska maktbalansen inom S utan att normativa värderingar dominerar och utan tydlig problembeskrivning kring migrationen. Den teknokratiska, konfliktfokuserade inramningen ger ett centralt läge, med marginell dragning mot status quo snarare än tydligt vänster- eller högerperspektiv.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Socialdemokraternas interna problem och beskriver migrationspolitiken som 'stram', vilket kan signalera en anpassning mot högerns retorik.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men ordval som 'stresstestas', 'stormar rejält' och 'dilemma' ger dramatik och antyder konflikt inom partiet.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst Socialdemokraternas ledning och interna kritiker men nämner även politiska motståndare; dock saknas röster från berörda migranter eller externa experter.

🔎 Utelämnanden

Det saknas perspektiv från de som påverkas av utvisningarna samt en bredare kontext om varför migrationspolitiken förändrats.

✅ Slutsats

Analysen lutar mot en centristisk vinkling eftersom artikeln fokuserar på partistrategi och intern balans snarare än ideologiska argument för eller emot stram migrationspolitik. Det saknas tydlig problematisering av ojämlikhet eller individansvar, och texten undviker att ta ställning för någon sida i sakfrågan.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Två nya konsulat på Grönland – signal till Trump

Publicerad: 6 februari 2026, 16:33

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Kanada och Frankrike har öppnat konsulat i Grönlands huvudstad Nuuk, vilket markerar en ökad internationell närvaro på ön. Detta sker i ljuset av USA:s intresse för att ta över Grönland från Danmark, något som Donald Trump tidigare uttryckt. Frankrikes president Emmanuel Macron har kritiserat Trumps ambitioner och uttryckt stöd för Grönland i frågan om territoriets framtid.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken gör öppnandet av konsulat till en signal till Trump, vilket sätter en konfliktfokuserad ram. Texten kopplar åtgärden främst till motreaktion mot USA snarare än bredare arktiska motiv.

💬 Språkvinkling

Ord som upptrappade retorik och seger för grönländarna ger en normativ färg. Tonen är kritisk mot Trumps ambitioner och positiv till europeisk närvaro.

⚖️ Källbalans

Citerar en statsvetare (Grönlands universitet) och refererar till Macron via BBC samt DR/AFP. Avsaknad av direkta röster från USA/Trump, dansk regering eller grönländska myndigheter ger enkelriktad vinkel.

🔎 Utelämnanden

Saknar reaktion eller policy från USA:s nuvarande administration, dansk regering och Grönlands regering. Liten kontext om arktiska säkerhets- och resursintressen, USA:s egna konsulat i Nuuk samt Frankrikes/Kanadas motiv. Ingen motposition som försvarar amerikansk linje.

✅ Slutsats

Artikeln använder en institutionell och expertdriven inramning med sakligt tonläge, vilket lutar mot mitten. Samtidigt riktas tydlig kritik mot en högeraktör (Trump) och positiva värderingar kopplas till europeisk närvaro och grönländsk autonomi. Frånvaro av amerikanska och danska motröster förstärker en mild vänsterlutning inom ett i grunden centristiskt upplägg.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar de nya konsulaten direkt till en ”signal till Trump”, vilket ramar in händelsen som en markering mot USA snarare än som normal diplomatisk utveckling.

💬 Språkvinkling

Ord som ”upptrappade retorik” och ”seger” ger dramatisk ton och positionerar Trumps plan som aggressiv medan andra länder framställs positivt stödjande.

⚖️ Källbalans

Citerar Danmarks Radio, BBC, AFP och en statsvetare; saknar amerikanska företrädare eller Trump-administrationens röst, vilket ger ensidig europeisk/akademisk vinkel.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om USA:s säkerhetspolitiska motiv, danska regeringens syn eller grönländsk intern kritik mot europeisk inblandning; dessa skulle bredda kontexten.

✅ Slutsats

Artikeln betonar kritik mot Trump, använder språk som framställer hans plan som hotfull och ger endast europeiska röster. Brist på amerikansk/dansk motbild och fokus på allierad solidaritet mot USA ger en tydlig vänster-lutning i svensk kontext, även om tonen är relativt saklig.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på konsulaten som en signal till Trump, vilket ramar in nyheten som en reaktion mot amerikansk politik snarare än en bredare geopolitisk utveckling.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men betonar kritik mot Trump och uppskattning för motståndet mot hans uttalanden. Ordvalet förstärker bilden av Trumps agerande som kontroversiellt.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar europeiska ledare, en grönländsk statsvetare och hänvisar till europeiska medier. Trumps eller amerikanska röster saknas helt, liksom grönländska politiker.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte USA:s officiella motiv eller eventuella amerikanska argument för närvaron. Grönländska politiska röster och Danmarks officiella syn saknas.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten då den främst återger europeiska perspektiv och expertröster, men undviker att ge utrymme åt amerikanska eller grönländska politiker. Kritiken mot Trump ges utrymme, men språket är överlag sakligt. Bristen på amerikanska röster drar dock artikeln något bort från fullständig opartiskhet.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Snackisen: Är teckningarna på Marius ett hån?

Publicerad: 6 februari 2026, 16:13

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under rättegången mot Marius Borg Høiby råder fotoförbud, vilket har lett till att rättegångstecknare avbildar honom. Teckningarna har väckt diskussioner på sociala medier där många anser att de inte liknar Marius och spekulerar i om de är avsiktligt missvisande. Diskussionen har lett till att vissa ifrågasätter tecknarnas intentioner.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer en retorisk fråga om 'hån' och ramar in ämnet som en viral snackis, vilket skapar konflikt och dramatik. Texten tonar ner genom att förklara fotoförbud och tidsbrist, men huvudfokus ligger på reaktioner snarare än saklig bedömning av teckningarnas kvalitet.

💬 Språkvinkling

Orden 'hån', 'många anser' och spekulationer ger en dramatisk, vag ton. Ett känslostarkt TikTok-citat kontrasteras mot en torr, teknisk förklaring från SVT-experten.

⚖️ Källbalans

Källor är en TikTok-användare och en SVT-grafiker/rättegångstecknare. Avsaknaden av den aktuella tecknarens röst eller oberoende externa experter innebär risk för intern bias. Inga kommentarer från Marius eller rättsrepresentanter.

🔎 Utelämnanden

Saknar branschpraxis och etiska riktlinjer för rättegångsteckning i Norge/Sverige. Ingen jämförelse med andra teckningar eller tidigare liknande debatter. Ingen kommentar från de utpekade medierna eller de faktiska tecknarna.

✅ Slutsats

Artikeln är i huvudsak opolitisk och behandlar ett mediefenomen med fokus på procedurella förklaringar och balans mellan publikreaktioner och en expertkommentar. Den undviker ideologiska dimensioner och presenterar ett båda-sidor-upplägg utan att förespråka samhällsförändring eller marknadslösningar. Därför dominerar en mittenlutning.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer en ledande fråga och använder ordet "hån", vilket ramar in ämnet som en skandal och skapar en klickdriven konflikt kring teckningarna.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "hån", "spekuleras" och svepande "många" förstärker dramatiken men artikeln håller i övrigt neutral ton.

⚖️ Källbalans

Endast sociala medier-röster, en TikTok-användare och en SVT-grafiker hörs; Marius, hans juridiska ombud, domstolen eller tecknaren själv ges ingen röst.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte fotoförbudets bakgrund, uppger inget om Marius Borg Høibys eller domstolens syn och saknar oberoende konstexperter som kunde bedöma likheten.

✅ Slutsats

Inslaget saknar tydlig politisk dimension och fokuserar på sociala medier-reaktioner samt en teknisk förklaring från en SVT-grafiker. Bristen på partipolitiska eller ideologiska vinklar placerar helheten närmast mitten, med en främst infotainment-inriktad ansats.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på om teckningarna är ett hån, vilket ger en sensationsvinkel snarare än saklig rapportering om rättegången. Framingen är mer inriktad på sociala medier och reaktioner än på själva rättsprocessen.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som 'hån' och 'spekuleras', vilket förstärker en konfliktfylld ton. Citat från sociala medier används för att skapa dramatik.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både sociala medier-användare och en SVT-grafiker, men saknar röster från Marius själv eller från rättsväsendet. Perspektivet är främst från betraktare och experter på teckning.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från Marius Borg Høiby eller hans försvar, samt från domstolen om teckningarnas roll. Ingen diskussion om varför fotoförbudet finns eller om rättegångens innehåll.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på en neutral och teknisk diskussion kring rättegångsteckningar utan att ta ställning i någon ideologisk fråga. Den undviker politiska dimensioner och håller sig till en status quo- och processinriktad vinkel, vilket är typiskt för en centerposition.

0% Vänster · 90% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Stämmer staten för klimatpolitiken: ”Då blir man dragen inför domstol”

Publicerad: 6 februari 2026, 15:45

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ungdomsorganisationen Aurora har lämnat in en stämningsansökan mot svenska staten för att inte ha sänkt koldioxidutsläppen tillräckligt, vilket de menar bryter mot lagen. Tidigare avvisades ett liknande mål av Högsta domstolen, men nu görs ett nytt försök efter att Internationella domstolen klargjort staters juridiska skyldigheter. Denna gång stämmer organisationen staten som grupp, vilket sänker tröskeln för att få målet prövat.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder ett aktivistcitat och ramar in nyheten som att staten bryter mot lagen och nu stäms. Fokus ligger på ansvar och rättslig prövning snarare än politisk konflikt. Texten följer denna ram med Auroras perspektiv först.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt och juridiskt. Starkare uttryck förekommer i citat som bryter mot lagen och dragen inför domstol. Reportern använder få värderande ord.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av Auroras talesperson och en juridikprofessor som ger kontext. Statens eller regeringens röst saknas, liksom kritiska motröster. Ingen kommentar från berörda myndigheter eller politiska företrädare.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar svar från regeringen eller ansvariga myndigheter om stämningen. Den specificerar inte tydligt vilka lagar eller rättskällor som åberopas, eller aktuella utsläppsnivåer kontra mål i klimatlagen. Kontext kring ICJ och europeiska domstolsavgöranden samt varför tidigare HD‑avslag nu kan omprövas är knapp.

✅ Slutsats

Dominansen är center eftersom framställningen är teknokratisk och juridiskt orienterad med expertkommentarer och begränsad värdeladdning. Samtidigt finns en svag vänsterlutning genom att aktivisternas perspektiv sätts i förgrunden och statens ansvar betonas, utan motröster från regeringen. Sammantaget lutar texten mot mitten med en lätt vänstervinkel.

38% Vänster · 50% Center · 12% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver aktivisternas agenda och dramatiserar med citatet om att bli "dragen inför domstol", vilket sätter staten i försvarsställning redan från start.

💬 Språkvinkling

Ord som "bryter mot lagen", "måste leva upp" och "dragna inför domstol" ger skuldbeläggande ton och förstärker bilden av statligt misslyckande.

⚖️ Källbalans

Endast Aurora-företrädare och en miljörättsprofessor som sympatiserar med prövningen citeras; ingen röst från regering, myndighet eller skeptisk jurist hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar regeringens svar, aktuella utsläppsdata och ekonomiska eller praktiska invändningar mot mer långtgående klimatåtgärder.

✅ Slutsats

Genom att låta klimatrörelsens perspektiv dominera, använda skuldbeläggande språk och utelämna statens motargument lutar artikeln tydligt åt vänster enligt referensramen. Viss teknokratisk analys ges, men helheten ger störst utrymme åt krav på starkare statliga åtgärder mot utsläpp.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på statens potentiella lagbrott och ungdomars rättsliga åtgärder, vilket ger klimataktivisternas perspektiv stort utrymme. Framing betonar ansvar och konsekvenser för staten.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men ger viss tyngd åt Auroras argument, särskilt genom citat om juridiska skyldigheter. Ordvalet är sakligt men lyfter fram aktivisternas rättsliga initiativ.

⚖️ Källbalans

Aurora och deras talesperson får mest utrymme. En juridisk expert ger viss balans, men statens eller kritikers röster saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Inga kommentarer från regeringen eller myndigheter om stämningen tas upp. Eventuella motargument kring rättsliga processers lämplighet eller kritik mot Auroras agerande saknas.

✅ Slutsats

Artikeln ger mest utrymme åt klimataktivisternas och juridiska experters perspektiv, med fokus på statens ansvar och rättsliga skyldigheter. Statens syn eller kritiska röster saknas, vilket ger en vänsterlutning enligt analysen. Balansen stärks något av expertens resonemang om politikens roll, men vänsterperspektivet dominerar.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Mette-Marit ber om ursäkt för Epstein-mejl

Publicerad: 6 februari 2026, 14:29

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den norska kronprinsessan Mette-Marit har bett om ursäkt för sin vänskap med Jeffrey Epstein och uttryckt ånger över meddelanden mellan dem. Hon har även beklagat den situation hon skapat för det norska kungahuset, särskilt för kungen och drottningen.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ursäkten kopplad till "Epstein‑mejl" och ramar in händelsen som ett personligt snedsteg. Texten återger främst hennes ånger, utan att bredda till institutionell eller samhällelig kritik.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och sakligt. "Sexförbrytaren" är starkt men korrekt. Citatens fokus på ånger kan skapa empati och mildra kritiken.

⚖️ Källbalans

Endast kronprinsessans röst återges via citat. Avsaknad av röster från offer, experter, hovets talesperson eller kritiker ger ensidigt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om relationens omfattning, tidslinje och varför mejlen uppmärksammas nu. Inga kommentarer från brottsoffer, barnrättsorganisationer eller hovets talesperson. Ingen bakgrund om Epsteins domar eller tidigare ursäkter/uppgifter.

✅ Slutsats

Artikeln är i huvudsak en kort, faktabetonad återgivning av ett uttalande, vilket placerar den i mitten. Att tyngdpunkten ligger på hennes personliga ånger och skadan för kungahuset, utan röster från offer eller kritiker, ger en svag högerton genom fokus på traditionell institution och individens ansvar. Avsaknad av politisering eller systemperspektiv förstärker centerprägeln.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ursäkten för "Epstein-mejl" och ramar in händelsen som en personlig och moralisk skandal, utan bakgrund till relationen eller juridiska följder.

💬 Språkvinkling

Orden "sexförbrytaren", "förlåt" och "svikit" laddar texten emotionellt och centrerar berättelsen kring skuld snarare än sakförhållanden.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger enbart på kronprinsessans skriftliga citat; inga offer, experter eller hovföreträdare hörs vilket gör perspektivet ensidigt.

🔎 Utelämnanden

Ingen tidslinje, inget om relationens omfattning, kritik från allmänhet eller åtgärder från hovet nämns, vilket försvårar helhetsbilden.

✅ Slutsats

Rapporteringen är kort och ger mestadels huvudpersonens egen version utan analys av maktstrukturer eller försvar av traditionella institutioner. Den teknokratiska, deskriptiva tonen och bristen på tydlig politisk vinkling placerar inslaget i ett svagt mittenfack.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ursäkten snarare än själva vänskapen eller dess konsekvenser, vilket kan mildra intrycket av allvaret i situationen.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger främst Mette-Marits egna ord utan starka värdeord eller laddade uttryck.

⚖️ Källbalans

Endast Mette-Marits perspektiv och citat återges; inga externa röster, experter eller kritiker får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte några reaktioner från allmänheten, experter eller andra medlemmar av kungahuset, och ger ingen bakgrund om Epsteins brott.

✅ Slutsats

Artikeln är försiktigt återhållsam och undviker värderande språk, men ger endast kungligheternas perspektiv och undviker kritik eller djupare analys. Detta speglar en centristisk, status quo-orienterad hållning där konflikt och politiska dimensioner tonas ned. Bristen på externa röster eller systemkritik förstärker denna centriska lutning.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Mette-Marit ber om ursäkt efter Epstein-mejlen

Publicerad: 6 februari 2026, 14:09

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Norges kronprinsessa Mette-Marit har bett om ursäkt efter att det framkommit att hennes kontakt med den dömda sexualförbrytaren Jeffrey Epstein var närmare än tidigare känt. Hon uttrycker djup ånger för sin vänskap med Epstein och ber om ursäkt till kungafamiljen för den situation hon försatt dem i. Det norska hovet betonar att kronprinsessan tar starkt avstånd från Epsteins handlingar och ber om förståelse för hennes situation.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Kristdemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ursäkten efter "Epstein‑mejlen" och ramar in händelsen via hovets förklaring snarare än granskning. Texten återger främst ursäkten och hovets önskan om förståelse, med begränsad problematisering. Kritiken nämns men konkretiseras inte.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt men lyfter känsloladdade citat som "djupaste ånger" och behov av tid. Formuleringar som "ber om förståelse" kan inge sympati för kronprinsessan.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger huvudsakligen på hovets uttalanden och prinsessans egna ord. Den refererar till "stark kritik" men citerar inga kritiker, experter, offer eller rättsliga källor. Perspektivet blir därmed snävt och institutionscentrerat.

🔎 Utelämnanden

Det saknas oberoende verifiering av mejlens innehåll och uppgifter om när kontakterna skedde i förhållande till Epsteins domar. Inga röster från kritiker, offerföreträdare eller konstitutionella experter hörs. Möjliga konsekvenser för hovet och åtgärder framåt diskuteras inte.

✅ Slutsats

Dominansen av hovets röst, tonvikten på ursäkt och "förståelse" samt frånvaron av bred samhällspolitisk problematisering tyder på en institutionscentrerad, försiktigt status quo-orienterad inramning. Det saknas vänsterpräglad systemkritik och krav på ansvarsmekanismer, liksom högerpräglad moraliserande betoning på individansvar och hårdare sanktioner. Sammantaget signalerar detta en tydlig mittenlutning.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken speglar kronprinsessans ursäkt och sätter händelsen i första rummet utan värdeladdade ord; ingen distans eller problematisering kring hovets version.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt men använder negativa ord om Epstein (”sexualförbrytaren”) och dramatiserande uttryck som ”kris för kungahuset”.

⚖️ Källbalans

Endast hovets egna uttalanden och citat används; inga kritiska röster, experter eller offer hörs, vilket ger kungahuset tolkningsföreträde.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Epsteins offer, eventuell juridisk process eller kritik från norska medier och allmänheten, vilket begränsar kontexten och ansvarsbelysningen.

✅ Slutsats

Täckningen dras mot ett teknokratiskt mittfokus genom att återge hovets kommunikation utan bredare ifrågasättande och låta status quo stå oemotsagt. Avsaknaden av externa kritiska röster ger en svag institutionsbevarande lutning men ingen tydlig ideologisk agenda.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Mette-Marits ursäkt snarare än själva kritiken eller allvaret i Epsteins brott, vilket kan tona ned skandalens allvar och rikta fokus mot hennes ånger.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger främst hovets egna uttalanden. Värdeladdade ord undviks, och tonen är återhållsam utan starka negativa omdömen.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på uttalanden från Mette-Marit och norska hovet. Kritiska röster eller kommentarer från utomstående experter eller offer saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas röster från kritiker, experter på kungahus eller brottsoffer. Ingen internationell kontext eller analys av konsekvenser för kungahusets förtroende tas upp.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt återhållsam och neutral ton, med fokus på officiella uttalanden snarare än kritik eller systemfrågor. Avsaknaden av djupare analys eller alternativa röster ger ett teknokratiskt, status quo-orienterat intryck, vilket är typiskt för centerperspektivet enligt svensk skala.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Varningarna inför valet: Rykten, cyberattacker och deepfakes

Publicerad: 6 februari 2026, 12:45

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Statsminister Ulf Kristersson har kallat till ett möte med alla partiledare för att diskutera risken för valpåverkan från främmande makt, med fokus på cyberattacker och ryktesspridning. Hoten, som främst kommer från Ryssland, har tidigare påverkat val i Europa genom exempelvis deepfake-klipp och påverkanskampanjer. Myndigheter samarbetar nu för att planera och öva på scenarier för att skydda det svenska valet.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken varnar och placerar hotbilden i centrum. Texten följer samma ram med fokus på utländsk påverkan, särskilt Ryssland, och på statliga beredskapsåtgärder; en myndighets- och säkerhetsinramning som kan förstärka känslan av omedelbar fara.

💬 Språkvinkling

Språket använder ord som 'oroande' och 'allvarligt säkerhetspolitiskt läge' samt citat som 'attack på vår demokrati'. Tonen blir alarmerande men detta ligger främst i källcitat; reporterns egna formuleringar är relativt neutrala.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av svenska säkerhetsmyndigheter (Säpo, Myndigheten för civilt försvar, Myndigheten för psykologiskt försvar) samt en irländsk kandidat. Politiska motröster, oberoende forskare, plattformsbolag och internationella bedömare saknas, liksom ett direkt bemötande från rysk sida.

🔎 Utelämnanden

Artikeln anger få konkreta svenska fall eller data om faktisk påverkan. Andra möjliga aktörer (t.ex. Kina, Iran), risker för överreaktion och integritetsaspekter, samt röster från partier, forskare och civilsamhälle saknas. Praktiska råd till väljare om källkritik uteblir.

✅ Slutsats

Bevakningen är myndighets- och processorienterad och lyfter teknokratiska lösningar snarare än politisk konflikt, vilket pekar mot mitten. Betoningen på säkerhet och ordning ger en svag högerton, men inga tydliga vänsterargument förekommer. Sammantaget framstår texten som centristisk med begränsat inslag av höger genom hotfokuseringen.

10% Vänster · 70% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter en alarmistisk ton om "varningar" och fokuserar på yttre hot, vilket ramar in ämnet som ett säkerhetsproblem snarare än ett bredare demokrati- eller yttrandefrihetsdilemma.

💬 Språkvinkling

Laddade ord som "oroande", "allvarligt säkerhetspolitiskt läge" och "attack på vår demokrati" förstärker hotbilden och kan skapa rädsla snarare än nyansering.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar enbart regeringschefen, tre svenska myndigheter och ett offer-citat; ingen oppositionell, akademisk eller integritetskritisk röst ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Saknar diskussion om risk för övervakning, hur falska anklagelser kan påverka debatten, samt andra möjliga aktörer som Kina eller inhemska kampanjer.

✅ Slutsats

Fokus på myndighetsåtgärder och tekniklösningar utan politisk konflikt ger ett teknokratiskt, status quo-perspektiv som ligger nära mitten. Varken omfördelningskrav från vänster eller marknadslösningar och individualism från höger framhävs, vilket placerar artikeln tydligt i centerfältet.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på hot och risker inför valet, vilket sätter en allvarlig och säkerhetsinriktad ram. Framing betonar yttre hot snarare än inre demokratiska utmaningar, vilket kan förstärka känslan av sårbarhet.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som "oroande", "skamligt försök" och "attack på vår demokrati" vilket förstärker allvaret. Citaten är sakliga men betonar hotbilden.

⚖️ Källbalans

Endast myndighetsföreträdare och experter citeras, inga röster från opposition, civilsamhälle eller kritiska röster kring myndigheternas hantering. Perspektivet är ensidigt säkerhetsfokuserat.

🔎 Utelämnanden

Det saknas diskussion om risk för överreaktion, yttrandefrihet, eller eventuella demokratiska bieffekter av ökade säkerhetsåtgärder. Ingen analys av inhemska aktörers roll eller alternativa synsätt.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt myndighets- och säkerhetsfokus, där teknokratiska och balanserande perspektiv dominerar. Den undviker politisering och presenterar hoten som ett gemensamt samhällsproblem, vilket är typiskt för centerpositionen. Varken vänster- eller högerperspektiv får särskilt utrymme.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

C-ledaren vill ha euro i Sverige – men experter ratar hennes argument: ”Svagt”

Publicerad: 6 februari 2026, 12:28

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist förespråkar att Sverige ska gå med i eurosamarbetet för att undvika högre räntor, men ekonomer som SVT har pratat med anser att detta argument är svagt. Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, menar att Sveriges nuvarande statsskuldräntor är låga jämfört med många euroländer och ser en mycket liten risk för högre räntor om Sverige står utanför euron.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Liberalerna

Neutral för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer C-ledarens linje mot "experter" som "ratar" och kallar argumentet "svagt", vilket skapar en avfärdande ram. Innehållet fokuserar på att motbevisa ränteargumentet snarare än att neutralt väga för- och nackdelar.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "ratar", "svagt" och "mycket kan peka i motsatt riktning" förstärker en negativ ton mot förslaget. Calmfors uttalar sig mer sakligt och återhållsamt, vilket kontrasterar mot rubrikens skärpa.

⚖️ Källbalans

SVT hänvisar till "de ekonomer" man talat med men namnger i praktiken Lars Calmfors. Inga pro-euroekonomer, marknadsaktörer, Riksbanken eller Centerpartiets replik ges. Perspektivet blir ensidigt mot C-ledarens ränteargument.

🔎 Utelämnanden

Artikeln prövar inte C-ledarens andra motiv (säkerhetspolitik, dollarns roll). Den saknar datajämförelser (t.ex. Sverige vs Tyskland, Danmark med fastkurs) och forskning om ränteskillnader, samt röster som pekar på potentiella fördelar med eurointräde.

✅ Slutsats

Helhetsintrycket lutar mot en centristisk, teknokratisk ansats: ekonomexperter används för att skjuta ner ett sakargument, medan bredare politiska värden och motröster uteblir. Det gynnar status quo (stanna utanför euron) och framstår som försiktigt, incrementalistiskt snarare än ideologiskt vänster eller höger.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer C-ledarens krav mot experter som kallar argumentet ”svagt”, vilket ger en skeptisk inramning och antyder att påståendet redan är vederlagt.

💬 Språkvinkling

Ord som ”ratar” och ”svagt” skapar negativ värdeladdning; citatvalen betonar misstro mot euroförespråkarens resonemang.

⚖️ Källbalans

Endast kritiska ekonomer intervjuas; inga experter eller politiker som stödjer eurointräde ger sin syn, vilket skapar ensidig expertbild.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inte empiriska räntedata eller alternativ forskning som eventuellt stöder lägre räntor vid eurointräde, och nämner inte EU-kommissionens eller ECB:s perspektiv.

✅ Slutsats

Texten har ett teknokratiskt faktagranskningsfokus: experter ges tolkningsföreträde och politisk dimension tonas ned. Detta speglar en centristisk hållning där status quo (kronan) försvaras snarare än ett värderingsdrivet vänster- eller högerperspektiv.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver att C-ledarens argument om euron ifrågasätts och att experter avfärdar det som svagt, vilket sätter fokus på kritik snarare än på själva sakfrågan.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men uttryck som "mycket svagt argument" och "väldigt liten risk" förstärker experternas kritik mot C-ledarens påstående.

⚖️ Källbalans

Endast experter som motsäger C-ledarens argument citeras; inga röster som stödjer eurointräde eller Centerpartiets linje ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte några potentiella fördelar med eurointräde eller ekonomer som eventuellt stödjer C-ledarens syn, och saknar bredare politiska perspektiv.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig teknokratisk och faktabaserad vinkel där experter får avgöra frågan, vilket är typiskt för centerpositionen. Det politiska spelet och ideologiska argument tonas ned till förmån för expertutlåtanden. Ingen tydlig vänster- eller högerprioritering syns, men status quo och expertbalans dominerar.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Explosion under fredagsbön – många döda

Publicerad: 6 februari 2026, 12:08

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En explosion inträffade under fredagsbönen i en shiamuslimsk församlingslokal i Islamabad, Pakistan, vilket resulterade i minst 30 döda och 169 skadade. Orsaken till explosionen är ännu okänd. Landets premiärminister och president har fördömt attacken i separata uttalanden.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är rak och informativ, betonar dödstal och tidpunkt under fredagsbönen utan spekulation. Texten anger en shiamuslimsk lokal, vilket ramar in möjlig sekteristisk dimension men undviker slutsatser och håller sig nära verifierade uppgifter.

💬 Språkvinkling

Nykter ton med få värdeladdade ord. "Kraftig" och "blodiga" är beskrivande men något dramatiserande.

⚖️ Källbalans

Källor är främst polis via AP samt officiella fördömanden från premiärminister och president. Inga vittnen, sjukvård, oberoende experter eller shiamuslimska företrädare citeras. Perspektiven domineras av myndigheter.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om tidigare attacker mot shiamuslimer i Pakistan, möjliga förövare eller motiv, samt uppgifter från sjukhus eller räddningstjänst. Inga röster från drabbade, lokala religiösa ledare eller säkerhetsexperter. Begränsad kontext om säkerhetsläget.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen händelsestyrd och tjänstemannacentrerad, vilket ligger nära ett teknokratiskt, mittenorienterat angreppssätt. Den undviker politisering, fördelningsperspektiv och ideologiska tolkningar, och ger ingen betoning på individuellt ansvar eller migrationskopplingar. Därför bedöms tonen mestadels som center med svag lutning åt neutralitet.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral men vag; den nämner inte att platsen är shiamuslimsk eller antyder ett terrorattentat, vilket kan tona ned möjliga religiösa motiv och konflikt-ramen.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen sakligt men använder dramatiska bilder som "blodiga på golvet" som förstärker tragedin utan att värdera orsaken.

⚖️ Källbalans

Endast AP, en polisrepresentant samt premiärminister och president citeras; inga vittnen, offer, oberoende experter eller misstänkta röster får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund om tidigare sekteristiskt våld mot shia i Pakistan, tänkbara förövare, eller säkerhetsläget i Islamabad, vilket begränsar kontexten för läsaren.

✅ Slutsats

Bevakningen är kort, faktainriktad och undviker ideologisk vinkling; den ger inga statskritiska eller marknadsliberala perspektiv och eftersträvar neutral nyhetsförmedling. Detta placerar artikeln närmast ett mittenperspektiv, även om vissa kontextuella luckor finns.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på antalet döda och tidpunkten (fredagsbön), vilket ger en neutral och faktabaserad inramning utan värderande språk eller antydan om motiv.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och sakligt, utan laddade ord eller emotionella uttryck. Händelsen beskrivs med neutrala termer och citat från myndigheter.

⚖️ Källbalans

Uppgifter kommer främst från polisrepresentant och AP, samt officiella uttalanden från premiärminister och president. Inga röster från drabbade, religiösa ledare eller oberoende experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga motiv, bakgrund till konflikten eller tidigare liknande händelser. Ingen kontext om religiösa spänningar eller säkerhetsläget ges.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och undviker ideologisk vinkling genom att rapportera fakta utan att ta ställning. Fokus ligger på myndighetskällor och officiella uttalanden, med begränsad kontext eller analys. Detta ger en tydlig centerposition med teknokratisk och neutral ton.

34% Vänster · 56% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Idrottsläraren smygfilmade flickor i decennier – nytt åtal avvisas

Publicerad: 6 februari 2026, 11:21

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Idrottsläraren Ulf, som redan avtjänar ett fängelsestraff för att ha smygfilmat över 100 lågstadieflickor, fick ett nytt åtal avvisat av Södertörns tingsrätt. Åtalet gällde brott mot över 50 tidigare elever, men avvisades eftersom bevisningen redan använts i ett tidigare åtal. Tingsrätten avslog även målsägandenas skadeståndsanspråk, då smygfilmandet inte ansågs utgöra sexuella ofredanden.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar "smygfilmade flickor i decennier" och att nytt åtal avvisas, vilket kan förstärka upprördhet och antyda systemfel. Kroppen stödjer uppgifterna men lyfter också SVT:s egen granskning, vilket kan rama in fallet som ett bredare institutionsproblem.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande sakligt men inslag som "mapp efter mapp" och "nakna flickor" är starkt laddade. Rättsliga formuleringar balanserar tonen, men dramaturgin förstärks genom återblickar och självreferens till dokumentären.

⚖️ Källbalans

Källor: tingsrättens pressmeddelande och försvarsadvokaten, samt hänvisning till polisens identifieringar. Avsaknad av direkta citat från åklagare, målsägande eller oberoende rättsexperter. Detta ger tyngd åt domstolens och försvarets perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknas: åklagarens kommentar och planerade åtgärder, målsägandes reaktioner, samt skolhuvudmäns ansvar och åtgärder. Begränsad förklaring till varför smygfilmning inte bedömts som sexuellt ofredande och hur preskription påverkat åtalen. Ingen jämförelse med gällande lagändringar.

✅ Slutsats

Dominans mot mitten eftersom artikeln fokuserar på rättsprocess, bevisfrågor och formalia snarare än ideologiska tolkningar. Den lyfter systembrister (svagt vänsterdrag) men undviker politiska lösningar eller moraliserande om hårdare straff (högerdrag). Avsaknaden av partipolitiska perspektiv och tonvikten på myndighetskällor ger en teknokratisk, centristisk inramning.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver lärarens mångåriga övergrepp och att nya åtalet avvisas, vilket sätter fokus på systemfel och dramatik. Innehållet följer denna ram utan avvikelse eller motvikt.

💬 Språkvinkling

Termer som "smygfilmade", "mapp efter mapp" och "nakna flickor" är starkt laddade men beskriver faktiska fynd; tonläget är i övrigt återhållsamt och juridiskt.

⚖️ Källbalans

Endast domstolens ordförande och den åtalades advokat citeras. Åklagare, offer, barnrättsorganisationer och skolhuvudmän saknas, vilket ger snävt juridiskt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen röst från drabbade, åklagare eller experter om preskription och lagbrottens samhällskonsekvenser. Avsaknad av diskussion om skolans eller kommunens ansvar och framtida skyddsåtgärder.

✅ Slutsats

Bevakningen är huvudsakligen faktabaserad och teknokratisk utan uttalade politiska vinklar, vilket placerar den i ett mittenläge. Språk och källval saknar ideologiska ställningstaganden, men viss betoning på systembrister ger en mindre vänsterslantning, medan brottsfokus kan tilltala höger. Sammantaget dominerar en neutral, centrerad ansats.

15% Vänster · 60% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på lärarens brott och att nytt åtal avvisats. Framing betonar systemets oförmåga att stoppa honom tidigare, vilket antyder kritik mot myndigheter och rättsväsende.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men använder ord som "smygfilmade", "ertappades" och "bristerna i systemet" som förstärker allvaret och antyder systemkritik.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar domstolen och lärarens advokat, men saknar röster från drabbade, deras anhöriga eller ansvariga myndigheter. Åklagarens röst återges indirekt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från målsägande, skolledning och myndigheter om hur larmen hanterats. Ingen diskussion om eventuella åtgärder för att förhindra liknande fall.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig men betonar systembrister och myndigheters ansvar, vilket lutar svagt åt vänster. Samtidigt ges även domstolens och advokatens perspektiv utrymme, vilket balanserar rapporteringen. Avsaknaden av drabbades röster och konkreta lösningsförslag gör att artikeln placerar sig närmast mitten, med viss systemkritik.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

”Ingen av parterna vill ha demokrati i Iran”

Publicerad: 6 februari 2026, 09:59

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA och Iran möts för direkta samtal i Oman med syfte att förhindra en militär konflikt. USA kräver att Iran avvecklar sitt kärnenergiprogram och slutar stödja militanta grupper. Flera länder i regionen deltar i samtalen och hoppas på en diplomatisk lösning.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att ingen part vill ha demokrati i Iran, en generaliserande och normativ inramning som predisponerar läsaren. Texten betonar att USA kan attackera militärt om samtalen misslyckas, vilket förstärker en konflikt- och aggressionsram utan tydlig beläggning.

💬 Språkvinkling

Dramatiserande uttryck som mycket står på spel och militärt attackera. Hårda verb som kräver och kategoriska påståenden om att ingen vill ha ett fritt Iran ger ett värdeladdat tonläge.

⚖️ Källbalans

Inga källor eller citat anges. Varken amerikanska, iranska eller regionala företrädare, IAEA-experter eller oberoende analytiker hörs. Perspektiv från iransk opposition och civilsamhälle saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om JCPOA, IAEA-inspektioner och vad USA faktiskt kräver (t.ex. anrikningsnivåer). Inget om regionala aktörers roller (Israel, Saudiarabien), folkrättslig grund för ett angrepp eller konsekvenser för civila. Avsaknad av tidslinje och tidigare diplomati försvårar förståelsen.

✅ Slutsats

Helhetsramen kritiserar stormakters motiv och antyder att ingen aktör vill ha ett fritt Iran, vilket speglar en anti‑imperialistisk, systemkritisk lutning typisk för vänstern. Frånvaron av källor och nyckelkontext (JCPOA/IAEA) förstärker vinkeln snarare än att pröva flera perspektiv. Viss neutral information om samtalen i Oman finns, men huvudtonen drar åt vänster.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att ingen aktör vill ha demokrati i Iran, vilket ramar in nyheten som en cynisk maktkamp snarare än säkerhetsfråga och antyder dolda motiv.

💬 Språkvinkling

Ord som "kräver", "militärt attackera" och "inte ett fritt och demokratiskt Iran" ger en dramatisk och USA-kritisk ton som förstärker bilden av aggressiv stormakt.

⚖️ Källbalans

Texten bygger helt på redaktionell sammanfattning utan citerade amerikanska, iranska eller oberoende expertkällor; inga demokratiaktivister eller allierade röster hörs.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om Irans människorättsläge, tidigare FN-resolutioner, USA:s officiella motiv samt regionala hotbilder som Israel eller Gulfstaternas oro; ger ingen kontext om kärnteknikavtalets historia.

✅ Slutsats

Genom att betona USA:s hot om militärt angrepp och framställa samtliga aktörer som ointresserade av demokrati, utan motröster eller officiella förklaringar, lutar rapporten mot en vänsterkritik av stormaktspolitik. Avsaknad av balans eller kontext förstärker denna vinkling.

50% Vänster · 30% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att varken USA eller Iran vill ha demokrati i Iran, vilket sätter en kritisk och något cynisk ram för båda parter. Detta kan påverka läsarens tolkning av aktörernas motiv.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt, men formuleringen att ingen part vill ha demokrati är värderande och antyder dolda motiv. Tonen är saklig men något distanserad.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar inga röster från Iran, USA eller regionala experter. Endast SVT:s egen beskrivning av parternas positioner presenteras, vilket ger en begränsad bild.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring varför parterna inte vill ha demokrati i Iran och inga iranska eller amerikanska röster får komma till tals. Ingen analys av möjliga civilsamhälles- eller oppositionsperspektiv.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och undviker tydliga ideologiska ställningstaganden, men rubriken ger en viss systemkritisk vinkling. Bristen på röster från berörda parter och avsaknaden av djupare analys gör att rapporteringen lutar mot ett teknokratiskt och distanserat centerperspektiv, snarare än tydligt vänster- eller högerperspektiv.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Person åtalas för hot mot statsråd

Publicerad: 6 februari 2026, 09:31

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En person åtalas för att ha hotat två statsråd i januari i år, enligt Åklagarmyndigheten. Åtalet gäller olaga hot i ett fall och grovt olaga hot i det andra. Förundersökningen leds av riksenheten för säkerhetsmål och Säkerhetspolisen (Säpo).

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och texten fokuserar på åtal och säkerhetsmyndigheters roll, vilket ramar in händelsen som ett rätts- och ordningsärende. Ingen politisk konflikt framhävs och detaljer om de drabbade statsråden utelämnas. Framing betonar institutionellt agerande.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och juridiskt: 'åtalas', 'olaga hot', 'grovt olaga hot'. Inga värdeladdade adjektiv eller dramatik, mest myndighetstermer och passiv form.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger enbart på Åklagarmyndighetens pressmeddelande och uppgifter om Säpos roll. Inga kommentarer från de berörda statsråden, försvarare, anhöriga eller oberoende experter. Perspektivet blir myndighetscentrerat.

🔎 Utelämnanden

Identitet på statsråden, motiv, omständigheter vid hoten och den åtalades bakgrund saknas. Ingen statistik eller trendkontext kring hot mot politiker, och inga reaktioner från regering eller opposition. Rättslig ram och möjliga straffsatser förklaras inte.

✅ Slutsats

Texten återger kort en myndighetsuppdatering med sakligt språk och utan politisk vinkling. Den förlitar sig på officiella källor och undviker värderingar eller konfliktperspektiv, vilket ger en teknokratisk, status quo-inramning. Därför bedöms lutningen som center, med låg ideologisk laddning.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och motsvarar artikelns innehåll; fokus ligger enbart på åtal och hot mot statsråd utan värdeladdad vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och myndighetspräglat; inga emotiva ord bortom juridiska termer som "grovt olaga hot" och "centrala statsledningen".

⚖️ Källbalans

Endast Åklagarmyndigheten och Säpo refereras; inga citat från den åtalade, försvarare eller oberoende experter ger ett ensidigt myndighetsperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Motiv, identitet på statsråden eller den åtalade samt försvarssida saknas, vilket gör att läsaren inte får komplett kontext eller alternativ syn.

✅ Slutsats

Nyheten återger i princip ett myndighetsmeddelande utan egna värderingar. Den ensidiga relyansen på Åklagarmyndigheten/Säpo och avsaknaden av politisk analys ger ett teknokratiskt, myndighetscentrerat perspektiv som snarare speglar en centristisk än en tydlig höger- eller vänstervinkel.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller antydan om skuld. Den speglar artikelns innehåll och undviker spekulativa vinklar.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger endast fakta utan emotionella eller laddade uttryck. Inga värderande adjektiv eller dramatiserande formuleringar används.

⚖️ Källbalans

Endast myndighetskällor (Åklagarmyndigheten och Säpo) citeras. Inga röster från de åtalade, statsråden eller oberoende experter förekommer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte motiv, bakgrund eller konsekvenser för de hotade statsråden. Ingen kommentar från berörda parter eller analys av händelsens betydelse ges.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt saklig och återger endast myndighetsinformation utan att ta ställning eller använda laddat språk. Avsaknaden av analys, känslomässiga vinklar eller partiska röster gör att rapporteringen är teknokratisk och neutral, vilket placerar den tydligt i mitten av den svenska ideologiska skalan.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Känd rysk general skjuten

Publicerad: 6 februari 2026, 08:58

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den ryska generalen Vladimir Aleksejev har blivit skottskadad i en bostadsbyggnad i Moskva av en oidentifierad gärningsman som sedan flydde platsen. Sledkom, den ryska utredningsmyndigheten, ser händelsen som ett allvarligt brott och Aleksejev har förts till sjukhus. Aleksejev var tidigare högt uppsatt i GRU och belagd med EU-sanktioner.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är dramatisk men relativt neutral; "känd" är vagare än "högt uppsatt". Texten ramar in händelsen som allvarlig via Sledkoms roll och kopplar generalen till GRU, EU-sanktioner och Wagner för att ge negativ kontext.

💬 Språkvinkling

Språket är sobert och faktabaserat, med viss förstärkning genom ord som "mäktiga" och "mycket allvarligt". Inga värderingar uttrycks direkt, citaten kommer från Sledkoms meddelande.

⚖️ Källbalans

Källunderlaget bygger nästan uteslutande på Sledkom. Avsaknad av oberoende bekräftelser, sjukhus- eller polisuppgifter och kommentarer från ryska försvarsministeriet eller oberoende analytiker. Bakgrund om EU-sanktioner ger kontext men inga alternativa perspektiv på händelsen.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om motiv, vittnen, och oberoende bekräftelse av skadeläge. Ingen bredare kontext om tidigare attentat mot ryska säkerhetseliter eller inrikesmaktkamp. Inga reaktioner från Kreml, sjukhus, oberoende experter eller internationella bedömare.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, saklig och bygger på officiell information utan tydlig politisk vinkling, vilket ger ett teknokratiskt, mittenorienterat uttryck. Tonen är återhållsam och problematiserar inte bredare systemfrågor eller värdekonflikter, utan fokuserar på fakta och institutionell process (Sledkom). Den negativa bakgrunden om EU‑sanktioner sätter händelsen i kontext men driver ingen vänster- eller högeragenda.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är kort och sensationsbetonad; texten ramar in händelsen som ett allvarligt brott genom att lyfta generalens maktposition och Sledkoms tyngd.

💬 Språkvinkling

Ord som "mäktiga", "mycket allvarligt" och "högt uppsatt" ger dramatik men utan stark värdeladdning eller moraliska omdömen.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger uteslutande på Sledkoms uppgifter; inget citat från oberoende experter, vittnen eller kritiska röster, vilket ger ensidig myndighetsvinkel.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om möjliga motiv, intern rysk maktkamp eller bekräftelse från andra källor; inga analyser av vad skjutningen kan betyda militärt eller politiskt.

✅ Slutsats

Texten är huvudsakligen faktarapportering med fokus på officiell information utan bredare analys, vilket ger en technokratisk och myndighetscentrerad framställning typisk för ett mittenperspektiv. Frånvaron av ideologiska tolkningar eller kritik åt något håll förstärker ett centertilltal. Samtidigt nämns ryska övergrepp kort, vilket ger svag vänsterlutning men inte dominerar.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller antydningar om motiv. Framing fokuserar på händelsen och generalens status, utan spekulationer.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger fakta utan laddade uttryck. Inga känslomässiga ord eller dramatiska formuleringar används.

⚖️ Källbalans

Endast ryska myndigheter (Sledkom) citeras direkt. Ingen kommentar från oberoende experter, internationella aktörer eller oppositionella röster.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga motiv, bakgrund till konflikten inom ryska maktsfären, eller internationella reaktioner. Ingen analys av konsekvenser för Ryssland eller regionen.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och undviker värderande språk, med fokus på fakta och myndighetsinformation. Frånvaron av analys, motiv och alternativa röster ger ett teknokratiskt och neutralt intryck, typiskt för centerpositionen. Ingen tydlig lutning åt vare sig vänster eller höger framträder.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Nya ryska anfall efter fredssamtal

Publicerad: 6 februari 2026, 08:53

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Nya ryska attacker har inträffat i Zaporizjzja, vilket resulterade i att två personer dödades och en 14-årig pojke skadades. Attackerna skedde kort efter att fredssamtalen mellan Ukraina, Ryssland och USA avslutades i Abu Dhabi. Samtalen resulterade inte i några klara besked, men parterna planerar att träffas igen inom de kommande veckorna.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar ryska anfall till att fredssamtalen just avslutats, vilket kan uppfattas som att Ryssland motverkar fred. Texten följer samma ram med fokus på ryska attacker och civila offer. Andra parters agerande ges liten plats.

💬 Språkvinkling

Saklig ton med försiktigt attribut ("uppger"). Samtidigt förstärker ordval som "attacker" och fokus på dödade/skadad 14-åring den emotionella effekten.

⚖️ Källbalans

Enda explicita källa är Zaporizjzjas ukrainske guvernör. Ingen rysk kommentar eller tredje parts verifiering. Fredssamtalen återges utan citat från deltagarna.

🔎 Utelämnanden

Ingen rysk reaktion, motivbild eller oberoende bekräftelse nämns. Saknar kontext om regionens tidigare beskjutningar och militär lägesbild. Oklart vilka personer deltog i samtalen och vad "säkerhetsgarantier" konkret avser.

✅ Slutsats

Rapporteringen är kort, faktainriktad och teknokratisk med försiktiga attribut, vilket lutar mot center. Viss slagsida mot vänster märks genom betoning på civila offer och implicit skuldram för Ryssland utan rysk replik. Högerperspektiv (t.ex. individansvar/ordning-internalisering) är frånvarande.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar ryska attacker direkt till misslyckade fredssamtal, vilket ramar in Ryssland som aggressor utan nyansering eller brasklapp.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt men använder ord som "angreppen" och "attackerna" som förstärker bilden av rysk offensiv.

⚖️ Källbalans

Endast ukrainsk regional guvernör citeras; inga uttalanden från rysk sida eller oberoende verifiering ingår.

🔎 Utelämnanden

Saknar rysk kommentar, internationell verifiering av angreppen samt mer detaljer om vad som sades vid fredssamtalen.

✅ Slutsats

Artikeln följer västerländsk huvudfåra: Ryssland kritiseras och Ukraina ges ordet, men utan starkt värdeladdat språk eller partipolitiska vinklar. Frånvaron av ryska röster innebär viss obalans men ligger i linje med etablerad nyhetsrapportering, varför helheten framstår som lätt mittorienterad.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver ryska attacker direkt efter fredssamtal, vilket kan förstärka bilden av Ryssland som aggressor och koppla handlingen till misslyckade diplomatiska försök.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger fakta utan värdeladdade ord, men betoningen på civila offer kan väcka känslor.

⚖️ Källbalans

Endast ukrainska källor citeras (guvernören), inga ryska eller oberoende röster får komma till tals. Ingen kommentar från Ryssland om attackerna.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om konflikten eller Rysslands motiv ges. Ingen rysk version av händelsen eller internationell analys presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger fakta, men genom att endast använda ukrainska källor och betona civila offer finns en viss lutning mot att framhäva orättvisor (vänsterdrag). Samtidigt undviks tydliga ställningstaganden och politiska analyser, vilket är typiskt för en centristisk, saklig rapportering.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Snökaos i syd – 50-tal olyckor

Publicerad: 6 februari 2026, 08:51

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Snöfall och kraftiga vindar har orsakat ett 50-tal trafikolyckor i Skåne, särskilt på Öresundsbron, utan allvarliga personskador. SMHI har utfärdat en orange varning för området och avråder från onödig trafik. Olyckorna inträffade under torsdagskvällen och natten mot fredagen.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken Snökaos i syd – 50-tal olyckor förstärker dramatiken, men brödtexten är kort och huvudsakligen deskriptiv utan allvarliga skador. Framing som säkerhetsvarning, inte politisk konflikt.

💬 Språkvinkling

Värdeladdat ord som snökaos och uppmanande ton kring att undvika trafiken. I övrigt myndighetsnära och saklig terminologi (orange varning, halt väglag).

⚖️ Källbalans

Bygger på P4 Malmöhus och SMHI. Avsaknad av Trafikverket, polis eller Öresundsbron AB samt röster från trafikanter begränsar perspektivet.

🔎 Utelämnanden

Ingen information om åtgärder som snöröjning, hastighetsbegränsningar eller eventuella avstängningar. Saknar påverkan på kollektivtrafik och jämförelse med normala vinterlägen eller tidigare händelser.

✅ Slutsats

Artikeln är händelsestyrd, teknokratisk och lutar mot myndighetsinformation utan politiska tolkningar, vilket motsvarar en centerinriktad ram. Fokus ligger på säkerhet och praktiska råd snarare än orsaker, ansvar eller policy. Lätt sensationalism i ordvalet påverkar inte den ideologiska neutraliteten nämnvärt.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder ordet "snökaos" som dramatiserar händelsen, medan brödtexten nödtorftigt nyanserar med att inga allvarliga skador skett.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "kaos", "ställer till det" och "kraftiga vindar" höjer dramatiken utan politiska undertoner.

⚖️ Källbalans

Endast P4 Malmöhus och SMHI citeras; inga kommentarer från polis, räddningstjänst eller drabbade trafikanter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vägunderhåll, myndigheternas beredskap eller jämförelser med tidigare snöoväder som kunde ge djupare sammanhang.

✅ Slutsats

Rapporteringen är faktabaserad och teknokratisk med fokus på myndighetsvarningar och olycksstatistik, utan normativa utsagor om politik eller samhällsfrågor. Frånvaron av ideologiska vinklar ger en övervikt åt neutral mitten.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på snökaos och olyckor, vilket är neutralt och informativt. Ingen värdeladdad vinkling eller överdriven dramatik märks i rubrik eller ingress.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med fokus på fakta kring väder och olyckor. Inga laddade ord eller känslomässiga uttryck används.

⚖️ Källbalans

Källorna är främst P4 Malmöhus och SMHI, båda offentliga och neutrala aktörer. Inga röster från drabbade, räddningstjänst eller andra berörda parter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella samhällskonsekvenser, insatser från räddningstjänst eller trafikmyndigheter, eller röster från personer som påverkats av olyckorna.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt faktabaserad och undviker politiska eller värderande vinklar. Fokus ligger på väderhändelsen och dess omedelbara konsekvenser, utan att lyfta fram systemkritik, individuellt ansvar eller politiska lösningar. Detta ger ett tydligt centerperspektiv enligt svenska skalan.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Inflationen sjönk i januari

Publicerad: 6 februari 2026, 08:50

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Inflationen mätt med KPIF sjönk till 2,0 procent i januari enligt preliminära siffror från SCB, jämfört med 2,1 procent i december. KPIF exkluderar effekterna av boräntor och används av Riksbanken för inflationsmålet på 2 procent. Mer detaljerad statistik förväntas den 20 februari.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar nedgången och kopplar siffran till Riksbankens mål via KPIF. Det ger en teknokratisk inramning och antyder en positiv normalisering utan att problematisera hur liten förändringen är eller andra inflationsmått.

💬 Språkvinkling

Nyhetsbyrålik, neutralt språk utan emotiva ord. Kortfattad och saklig ton; inga värdeladdade adjektiv eller dramatiska verb.

⚖️ Källbalans

Endast SCB som källa och inga citat. Avsaknad av Riksbanken, oberoende ekonomer, hushåll eller företag gör perspektiven begränsade.

🔎 Utelämnanden

Siffrornas drivkrafter och andra mått som KPI inklusive räntor eller underliggande inflation nämns inte. Ingen kontext om löner, realinkomster, räntebeslut, marknadsreaktioner eller osäkerhet i preliminära uppgifter.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt teknokratisk, förlitar sig på officiell statistik och refererar till inflationsmålet utan politisk vinkling. Den undviker konflikt- eller fördelningsperspektiv och betonar status quo, vilket ligger närmast en centristisk hållning.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är faktabaserad och speglar textens innehåll; den positiva vinkeln "sjönk" kan tolkas som lätt värderande men är saklig givet datan.

💬 Språkvinkling

Språket är teknokratiskt och neutralt, med ord som "preliminära siffror" och "inflationsmål"; inga känsloord eller tydliga värderingar.

⚖️ Källbalans

Endast SCB används som källa; inga kommentarer från Riksbanken, ekonomer eller företag, vilket ger ett ensidigt myndighetsperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner varken bakomliggande orsaker till prisutvecklingen, konsekvenser för hushåll eller politiska reaktioner, vilket begränsar kontexten.

✅ Slutsats

Rapporteringen är strikt faktamässig och lutar mot ett teknokratiskt, värderingsneutralt perspektiv utan politisk konflikt. Den saknar systemkritik (vänster) och individ- eller marknadsfokus (höger) och håller sig nära etablerade institutioner, vilket placerar den i mitten.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller vinkling. Den återger sakligt att inflationen sjönk, i linje med artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och tekniskt, utan emotiva uttryck eller värderande adjektiv. Fakta presenteras utan dramatik eller tolkande formuleringar.

⚖️ Källbalans

Endast SCB och Riksbanken nämns som källor. Inga röster från hushåll, företag, ekonomer eller politiker inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer om hur inflationen påverkar olika grupper eller ekonomin i stort. Ingen analys av orsaker eller möjliga konsekvenser ges.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt faktabaserad och undviker politiska eller värderande inslag. Fokus ligger på tekniska data och myndighetskällor, vilket speglar en teknokratisk och neutral hållning utan tydlig ideologisk vinkling. Detta placerar artikeln tydligt i mitten enligt svensk politisk referensram.

10% Vänster · 85% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Spänt läge när USA och Iran möts: ”Högt tonläge”

Publicerad: 6 februari 2026, 07:52

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA och Iran möts i Oman för att diskutera Irans kärnteknikprogram i ett spänt läge med ökad amerikansk militär närvaro i regionen. Samtalen, som inleddes på fredagen, fokuserar på att nå ett nytt avtal om Irans urananrikning efter att det tidigare avtalet hävdes av Donald Trump. Förhandlingarna sker under hot om militär attack, vilket Iran menar stör förhandlingarna.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Centerpartiet

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubrik och ingress betonar konflikt och spänning, med fokus på USA:s förstärkta militära närvaro och ett högt tonläge. Det ger en dramatisk ram där USA initialt framstår som drivande i upptrappningen, även om texten senare nämner att även Iran höjt tonläget.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "spänt läge", "högt tonläge" och "militär attack" förstärker dramatiken och kan ge intryck av att USA är den hotfulla parten; detta mildras av att även Irans retorik lyfts.

⚖️ Källbalans

Artikeln vilar främst på SVT-korrespondentens tolkningar, med hänvisning till Al Jazeera, iransk statlig media och vaga källor. Primärcitat från amerikanska och iranska företrädare, IAEA eller oberoende experter saknas. Perspektivet blir därmed snävt och tolkande.

🔎 Utelämnanden

Saknar detaljer om JCPOA:s villkor, IAEA:s bedömningar och Irans aktuella anrikningsnivåer. Inga röster från USA:s/EU:s förhandlare, iranska dissidenter eller regionala aktörer som Israel och Gulfstaterna. Lite om sanktioner, proxykonflikter och möjliga följder av ett nytt avtal.

✅ Slutsats

Helheten är deskriptiv och teknokratisk, med försök till balans när båda sidor beskrivs som retoriskt hårda. Betoningen på USA:s militära upptrappning och minskat fokus på iranska protester ger en svag vänsterlutning, men frånvaron av normativa ställningstaganden placerar texten i mitten. Begränsat källurval förstärker en försiktig, status quo-orienterad rapportering snarare än en tydlig ideologisk position.

33% Vänster · 52% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lägger betoning på ett osäkert och aggressivt läge och inleder med ”Spänt” samt citat om ”högt tonläge”, vilket ramar in mötet som konfrontativt och riskfyllt.

💬 Språkvinkling

Återkommande ord som ”hot”, ”högt tonläge” och ”uselt” förmedlar dramatik och konflikt; Trumps agerande beskrivs med värdeladdade termer medan Irans motsvarande kritik mildras något.

⚖️ Källbalans

Nästan alla utsagor kommer från SVT-korrespondenten; externa källor är Al Jazeera och iransk statlig media. Ingen amerikansk myndighet, fristående expert eller europeisk part citeras, vilket ger ensidig perspektivförmedling.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte IAEA-rapporter om iransk anrikning, EU:s roll i JCPOA eller konkreta iranska hot i regionen, vilket hade kunnat nyansera bilden av ansvarsfördelningen.

✅ Slutsats

Texten försöker hålla saklig ton men lutar lätt åt att problematisera USA:s och Trumps agerande mer än Irans, samtidigt som den inte pläderar tydligt för statliga lösningar eller jämlikhetsfrågor. Den ger därför en svag vänsterdragning men övervägande balans, vilket placerar den i ett lätt center-vänsterfält med Center som dominerande lutning.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen betonar spänning och "högt tonläge" från båda sidor, vilket ger intryck av ömsesidigt ansvar och dramatik snarare än att fokusera på en parts agerande.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger mestadels korrespondentens bedömningar. Ordval som "hot", "högt tonläge" och "orimliga krav" återges som citat från källor snarare än egna värderingar.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s korrespondent och internationella medier (Al Jazeera, iransk statlig media) citeras. Amerikanska och iranska officiella röster saknas, liksom oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte israeliska eller europeiska perspektiv, och ger ingen djupare analys av konsekvenserna för regionen eller civila. Bakgrund kring protesterna i Iran behandlas ytligt.

✅ Slutsats

Artikeln har en balanserande och teknokratisk ansats, där båda sidor ges liknande ansvar för konflikten och fokus ligger på förhandlingarnas process snarare än värderingar. Det saknas tydlig kritik mot maktstrukturer eller starkt försvar av traditionella institutioner, vilket placerar artikeln i mitten på den svenska skalan.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

6 februari: Nattens nyheter

Publicerad: 6 februari 2026, 05:24

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Nya ryska attacker har utförts mot Ukraina enligt Zaporizjzjas guvernör Ivan Fedorov. Den norska prinsessan Ingrid Alexandra har uttryckt ilska mot medier i ett inlägg på sociala medier. Sverige har förlorat sin första curlingmatch i OS mot Estland efter två tidigare segrar.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Ukrainaraden kopplar nya ryska attacker till nyliga fredssamtal, vilket antyder brott mot fredsanda. Prinsessans kritik mot medier ramas in dramatiskt med ryter till och personangrepp. Sportdelen framhäver svenska lagets styrka genom solklara segrar trots förlusten.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ryter till, personangrepp och solklara segrar ger dramatik. Ukraina-delen är ensidigt konstaterande och bygger på en part i konflikten.

⚖️ Källbalans

Endast Zaporizjzjas guvernör citeras; rysk kommentar eller oberoende verifiering saknas. Prinsessans inlägg är enda källan, utan mediers svar. Sportnyheten saknar källor och analys.

🔎 Utelämnanden

Ukraina: ingen kontext om vilka fredssamtal, plats, skador eller oberoende bekräftelser. Prinsessan: saknar exempel på publiceringar som kritiseras och eventuell respons från redaktioner eller norska pressetiska organ. Sport: ingen tabell, betydelse eller motståndaranalys.

✅ Slutsats

Upplägget är en kort nattöversikt med neutral, händelsebaserad rapportering och begränsad politisk inramning, vilket pekar mot ett centristiskt tonläge. Viss skevhet i källor kring Ukraina och en sympatisk inramning av prinsessan finns, men inget tydligt mönster av vänster- eller högeragenda.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna lyfter rysk aggression, kunglig ilska och svensk sportförlust med dramatisk vinkling; alternativa perspektiv, särskilt ryskt, saknas.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "ryter till", "ilska", "solklara segrar" och citatet "När är det nog?" förstärker konflikt och känslor.

⚖️ Källbalans

Ukrainsk guvernör citeras men ingen rysk respons; prinsessans inlägg återges utan svar från medierna; curlingnotisen saknar motståndarlagets röst.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om fredssamtalen, rysk syn på attackerna, analys av pressetik kring prinsessan samt matchstatistik eller kommentarer från Estland.

✅ Slutsats

Inslaget är framför allt en snabb nyhetsöversikt med begränsad kontext, vilket ger ett teknokratiskt och status quo-orienterat intryck snarare än ideologisk spets. Frånvaron av ryska eller kritiska röster indikerar viss obalans men inte tydlig vänster eller högeragenda, varför mitten framstår som dominerande.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är neutrala och informativa, utan tydlig vinkling eller värdeladdning. De speglar kortfattat innehållet i respektive nyhet och undviker sensationella uttryck.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger citat utan att förstärka känslor. Inga laddade ord används, och tonen är återhållsam även vid personliga uttalanden.

⚖️ Källbalans

Endast officiella eller direkt berörda personer citeras (guvernör, prinsessa). Ingen alternativ eller kritisk röst tillåts komma till tals, men det är rimligt utifrån formatet.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund eller analys ges kring Ukrainas situation eller prinsessans kritik mot medier. Kontext kring curlingmatchen saknas, men det är väntat i ett nyhetssvep.

✅ Slutsats

Nyhetssvepet är återhållsamt och undviker ideologiska vinklar. Fokus ligger på att återge fakta utan att ta ställning eller förstärka någon särskild världsbild. Detta resulterar i en tydlig centerposition med tonvikt på neutralitet och saklighet.

33% Vänster · 60% Center · 7% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Två dödade i amerikansk båtattack

Publicerad: 6 februari 2026, 04:33

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Två personer dödades i en amerikansk attack mot ett fartyg misstänkt för narkotikasmuggling, enligt US Southern Command. Sedan september har över 100 personer dödats i USA:s attacker mot 'knarkbåtar' i internationella vatten. Den senaste attacken är den första sedan USA störtade Venezuelas president Nicolás Maduro.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar amerikansk attack och dödsoffer, vilket sätter en kritisk ram mot USA. Brödtexten förstärker med upprepade attacker, internationella vatten och knarkbåtar, samt lägger till en dramatisk koppling till Maduro. Detta kan ge en mer negativ vinkling än neutral rapportering.

💬 Språkvinkling

Ordval som attack, upprepade och internationella vatten laddar texten med kritik. Formuleringen störtade och tillfångatog Maduro är starkt värdeladdad och antyder illegitimitet.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på ett inlägg från US Southern Command på X. Inga oberoende verifieringar, juridiska experter, människorättsorganisationer eller motparter (besättningar, berörda stater) hörs. Perspektiv från amerikanska civila myndigheter saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknas: rättslig grund för ingripanden i internationella vatten, flaggstaters samtycke och regler för våldsanvändning. Ingen bekräftelse på vilka de dödade är eller proportionalitet i insatsen. Kopplingen till Venezuela/Maduro saknar förklaring och faktakontroll; reaktioner från berörda regeringar och NGO:er uteblir.

✅ Slutsats

Fokuset på amerikanskt våld och dödstal, distansering till knarkbåtar och betonandet av internationella vatten ger en kritisk ram mot USA:s agerande. Källunderlaget är ensidigt och kopplingen till Maduro förstärker ett narrativ om aggressiv amerikansk maktutövning utan juridisk kontext. Detta ligger närmare vänster enligt definitionen (kritik av hierarki och statligt våld) än center/höger.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ”amerikansk attack” utan att nämna narkotikasmuggling, vilket ger en våldsram och antyder amerikansk aggression. Själva texten nämner misstanke om smuggling men rubrikens fokus skapar skev första inramning.

💬 Språkvinkling

Ord som ”upprepade attacker” och ”så kallade ’knarkbåtar’” ger ett ifrågasättande tonfall mot USA; inga nyanserande attribut om rättsligt mandat eller smugglingshot.

⚖️ Källbalans

Enda källa är US Southern Command på X; inga amerikanska, internationella jurister eller oberoende observatörer citeras, inte heller offer- eller venezuelanska röster. Perspektivet är därmed ensidigt och begränsat.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kontext om internationell rätt, bevis för smuggling, reaktioner från USA:s regering eller regionala stater, samt faktakoll av påståendet att USA störtat och fängslat Maduro.

✅ Slutsats

Kritisk inramning av USA:s militära agerande, skeptiskt språk och avsaknad av motperspektiv förstärker en vänsterorienterad lutning. Ingen tydlig balans eller juridisk-teknisk analys gör att vänsterkritiken dominerar över center- och högerperspektiv.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på dödsfallen och den amerikanska attacken, vilket kan ge en kritisk vinkel mot USA:s agerande snarare än att betona kampen mot narkotikasmuggling.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men ordvalet 'attack' istället för t.ex. 'insats' kan förstärka en negativ bild av USA:s agerande.

⚖️ Källbalans

Endast amerikanska militära källor citeras, inga röster från drabbade, oberoende experter eller latinamerikanska myndigheter ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kontext om varför USA genomför dessa operationer, internationell rättslig grund, samt eventuella civila konsekvenser eller kritik från andra länder.

✅ Slutsats

Artikeln har en lätt vänsterlutning genom att betona dödsfall och använda ordval som kan kritisera USA:s militära agerande, utan att ge utrymme för deras motiv eller rättsliga grund. Bristen på alternativa röster och kontext förstärker denna lutning, även om språket i övrigt är sakligt.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Hätsk debatt om tonårsutvisningar i Aktuellt

Publicerad: 6 februari 2026, 00:01

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

I en debatt i SVT:s Aktuellt diskuterades frågan om tonårsutvisningar mellan migrationsminister Johan Forssell (M) och Annika Hirvonen (MP). Hirvonen kritiserade regeringens politik och betonade behovet av lagändringar för att stoppa utvisningar av ungdomar som vuxit upp i Sverige. Forssell försvarade den nuvarande politiken och nämnde att regeringen överväger övergångsbestämmelser för 18-åringar som fortfarande är beroende av sin familj.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar konflikt ("Hätsk debatt") och använder termen "tonårsutvisningar" som ramar frågan kring sårbara ungdomar. Kroppen återger bägge sidor men följer konflikten snarare än sakförklaring. Helhetsramen blir känslomässig och personcentrerad.

💬 Språkvinkling

Reporterns ton är återhållsam, men känsloladdade citat dominerar: "hätsk", "löjligt" och att regeringen vill "utvisa så många som möjligt". Detta förstärker affekt snarare än nyanser.

⚖️ Källbalans

Två politiker ges utrymme: Johan Forssell (M) och Annika Hirvonen (MP). V, C och S nämns men citeras inte. Inga röster från berörda ungdomar, Migrationsverket, domstolar eller oberoende experter, vilket begränsar perspektiven.

🔎 Utelämnanden

Saknas: omfattning och statistik över 18-åringar som påverkas, gällande lagrum och praxis, alternativa rättsliga vägar (beroende, familjeåterförening), historik som gymnasielagen, samt konsekvensanalys för integration och återvändande. Även berördas erfarenheter och myndigheters bedömningar uteblir.

✅ Slutsats

Inslaget låter två tydliga motparter debattera och undviker egna värderingar, vilket lutar mot en teknokratisk, balanssökande mitt. Konfliktrubrik och begreppet "tonårsutvisningar" ger en svag vänsterram, men citat och utrymme är relativt jämnt fördelade. Avsaknaden av data och tredjeparter förstärker en mittenbetoning snarare än ideologisk slagsida.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken beskriver debatten som "hätsk" vilket laddar frågan känslomässigt och riskerar att rama in konflikten snarare än sakfrågan. Vinkeln fokuserar på tonårsutvisningar, ett perspektiv som ofta förknippas med kritik av regeringens hårdare linje.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder värdeladdade ord som "löjligt", "hätsk" och återger MP-citat om att regeringen vill "utvisa så många som möjligt", vilket förstärker ett dramatiskt och kritiskt tonläge.

⚖️ Källbalans

Både Johan Forssell (M) och Annika Hirvonen (MP) citeras, men MP får fler och längre citat. Ingen röst från Migrationsverket, domstolar, opposition till vänster eller berörda ungdomar hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar data om hur många som faktiskt utvisas, juridiska kriterier och kommentarer från experter eller myndigheter som kunde ge kontext. Andra partiers, t.ex. SD:s eller L:s, syn på övergångsbestämmelser nämns inte.

✅ Slutsats

Helhetsintrycket ger något större utrymme åt den kritiska, mer vänsterorienterade ståndpunkten mot utvisningar, förstärkt av känsloladdad rubrik och språk. Regeringens argument återges men utan stöd från externa, mer konservativa källor, vilket gör vänsterperspektivet mest framträdande.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar konflikt och känslor genom ordet "hätsk", vilket kan förstärka intrycket av polarisering. Framing fokuserar på tonårsutvisningar och partiskiljande debatt.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt i återgivningen av citat, men vissa formuleringar som "ganska löjligt" och "så många som möjligt" förstärker konflikt. Inga tydliga värdeladdade ord från reportern.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger båda sidors argument genom direkta citat från Forssell (M) och Hirvonen (MP), samt nämner S och C/V/MP:s förslag. Ingen röst från berörda ungdomar eller Migrationsverket.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om hur många som berörs, inga röster från de utvisningshotade ungdomarna själva eller experter. Kontext om internationell praxis eller forskning saknas.

✅ Slutsats

Artikeln presenterar båda sidor tydligt och undviker att ta ställning, men saknar röster från de direkt berörda. Framing och språk är relativt neutrala, men fokus på partipolitisk konflikt och tekniska lösningar ger ett svagt centerperspektiv. Ingen sida ges tydlig fördel, vilket motiverar center som dominant lean.

38% Vänster · 46% Center · 16% Höger

Dominant vinkling: Center

▶ Filtrera artiklar (6698 artiklar: 1813 vänster 4385 center 500 höger )

Rubriker

Kategorier

Dominant vinkling

Modellkonsensus

Flera döda i laviner i italienska Alperna

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

ÖB Michael Claesson utesluter inte europeiska kärnvapen

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Ofördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

Melody valde att föda hemma utan barnmorska: ”Det var min dröm”

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

Regionernas larm: Flera fall av komplikationer vid födslar utanför vårdsystemet

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Ofördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans