slagsidan.se - AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

▼

Trump: Stämmer Harvard på en miljard dollar

Publicerad: 3 februari 2026, 06:05

📝 Sammanfattning

USA:s president Donald Trump stämmer Harvard University på en miljard dollar och anklagar universitetet för att vara antisemitiskt. Trump skriver på Truth Social att han kräver skadestånd och inte vill ha något mer att göra med Harvard i framtiden. Det är oklart vad Trump specifikt söker ersättning för.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter den spektakulära summan och skriver “Trump: Stämmer Harvard…”, vilket betonar Trumps agerande utan att ange bakgrund eller sakförhållanden och riskerar sensationalism.

💬 Språkvinkling

Språket är kort och övervägande neutralt men avslutas med “Det är oklart…”, vilket subtilt ifrågasätter Trumps legitimitet och skapar en skepsis gentemot honom.

⚖️ Källbalans

Endast Trumps Truth-Social-inlägg återges; ingen kommentar från Harvard, jurister eller oberoende observatörer, vilket ger ensidig återgivning.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om varför Harvard anses antisemitiskt, tidigare konflikter mellan Trump och universitetet eller juridisk grund för stämningen; inga motargument eller fakta om processen.

✅ Slutsats

Artikeln granskar en högerprofil (Trump) med lätt skeptisk ton och utan att erbjuda honom eller hans sak ytterligare kontext, medan motpartens perspektiv saknas. Denna obalans tenderar att gynna ett vänsterorienterat ramverk som ofta ifrågasätter konservativa auktoriteter, även om framställningen i övrigt är relativt neutral.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Trumps stämning mot Harvard och det stora beloppet, utan att ge någon värderande vinkling. Inramningen är neutral och saklig, men betonar konflikt.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och neutralt. Trumps egna ord återges utan förstärkande eller förminskande adjektiv från redaktionen.

⚖️ Källbalans

Endast Trumps perspektiv och citat presenteras. Harvard eller oberoende experter får inte komma till tals, vilket ger en ensidig bild.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Harvards svar eller bakgrunden till konflikten. Ingen kontext om tidigare kontroverser mellan Trump och universitetet ges.

✅ Slutsats

Artikeln återger sakligt Trumps stämning och citat utan värdering, men ger bara hans perspektiv. Avsaknaden av Harvards synpunkt eller bredare kontext gör att rapporteringen lutar mot en teknokratisk, neutral mittfåra snarare än tydlig vänster- eller högerpositionering.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

”Bonusprinsens” missbruk känt sedan länge – tidning anklagar polisen för särbehandling

Publicerad: 3 februari 2026, 05:46

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Norska tidningen Se og Hør rapporterade om Marius Borg Høibys dolda liv och drogmissbruk, vilket de haft kännedom om sedan 2017 men valde att inte publicera tidigare. Tidningens tidigare chefredaktör kritiserar rättsväsendet för att ha särbehandlat Høiby och ångrar att tidningen inte rapporterade tidigare. Två böcker om skandalerna kring Høiby och det norska kungahuset har släppts, trots försök från kungahuset att stoppa en av dem.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att ”bonusprinsens” missbruk var känt och att polisen anklagas för särbehandling, vilket etablerar skuld och institutionskritik redan från start. Brödtexten förstärker detta utan tydliga motperspektiv.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord och citat som ”en enorm skandal”, ”särbehandlats” och ”tveksamma bekantskaper” ger dramatik. Etiketten ”bonusprinsen” och återgivna anklagelser skapar en sensationell ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar sig nästan helt mot Se og Hørs tidigare chefredaktör. Avsaknad av kommentarer från polisen, kungahuset, försvarssidan eller oberoende experter ger obalans.

🔎 Utelämnanden

Inga svar från polisen eller kungahuset om särbehandlingsanklagelserna. Oklart rättsligt läge och eventuella dementier redovisas inte. Saknas även kontext om polisens rutiner för kända personer och pressetiska överväganden.

✅ Slutsats

Genom att lyfta påstådd polis-särbehandling och skandaler kring monarkin betonas kritik mot hierarkier och privilegier, i linje med en vänsterpräglad referensram. Frånvaron av motröster förstärker vinkeln snarare än att balansera den. Därför framstår en svag vänsterlutning som dominant.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar missbruk och polisens "särbehandling", vilket ramar in historien som en rättsskandal snarare än en enskild brottsutredning och förstärker konflikt mot kungahuset.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "enorm skandal", "tveksamma bekantskaper" och smeknamnet "bonusprinsen" ger dramatisk och tabloid ton som kan påverka publiken emotionellt.

⚖️ Källbalans

Nästan allt byggs på uttalanden från tidigare chefredaktören; polis, kungahus, jurister eller den påstådda brottsoffret ges ingen röst, vilket skapar ensidig bild.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar polisens svar på särbehandlingsanklagelsen, hovets kommentar, uppgifter om rättsprocessens status och bredare expertbedömningar om pressetik eller monarkins roll.

✅ Slutsats

Betoningen på att polisen ska ha gynnat en kunglig, samt kritiken av monarkin som privilegierad hierarki, ligger nära ett vänsterperspektiv om lika behandling och maktgranskning. Frånvaron av motparter förstärker denna vinkling, medan inga tydliga högerramar (individansvar, traditionellt försvar) förekommer.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på polisens påstådda särbehandling och antyder ett rättviseproblem, vilket kan rama in händelsen som ett systemfel snarare än ett individuellt misslyckande.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men använder ord som "skandal" och "särbehandling", vilket förstärker allvaret och antyder systemkritik.

⚖️ Källbalans

Nästan alla citat och perspektiv kommer från Se og Hørs före detta chefredaktör, med begränsad återgivning av polisens eller kungahusets synpunkter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från polisen och kungahuset, samt bredare kontext om rättsliga processer eller liknande fall.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten då den lyfter både kritik mot rättsväsendet (en vänsteraspekt) och belyser skandaler kring kungahuset utan att ta tydlig ställning. Fokus ligger på saklig återgivning av händelser och citat, men viss systemkritik och brist på motröster från berörda myndigheter ger en lätt vänster-mitten-prägel.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

3 februari: Nattens nyheter

Publicerad: 3 februari 2026, 05:42

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ryssland har genomfört attacker mot Kiev, vilket lett till att Polen skickat upp stridsflyg i sitt luftrum. Den norska diplomaten Mona Juul tas ur tjänst efter kopplingar till Jeffrey Epstein. Siw Malmkvist utsågs till 'årets darling' på QX-galan, där även 'Filmen om Siw' vann pris för årets film.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Nyhetssvep med tre korta rubriker: ryska attacker och polska plan, norsk ambassadör med Epstein-koppling, och QX-galans pris till Siw Malmkvist. Framing är saklig och informativ, utan laddade värderingar. Urvalet blandar säkerhet, politik och kultur.

💬 Språkvinkling

Nyktra, beskrivande ord; inga starkt emotiva uttryck. Epsteinkoppling ger negativ valör, kulturinslaget har positiv ton. Överlag torr byråstil.

⚖️ Källbalans

Inga källor eller citat anges; endast faktapåståenden. Perspektiv från Ukraina, Polen, Ryssland eller norska UD uteblir, liksom kritik eller stöd kring QX-galan. Balansen blir därmed begränsad av formatet.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om skador, militär och NATO-kontext kring polska plan. Ingen bakgrund till Mona Juuls roll, respons eller rättslig status. QX-galans samhällsbetydelse, tittarsiffror eller eventuella kontroverser nämns inte.

✅ Slutsats

Helheten präglas av sakligt, teknokratiskt nyhetssvep utan tydlig opinionsvinkel, vilket lutar mot center. Viss vänsterkodning genom att lyfta hbtqi-kulturinslag och en elitkritisk Epstein-vinkel, men inga normativa slutsatser dras. Frånvaron av policyramar och argumentation förstärker mitteninriktningen.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är korta och informativa, men vinklarna speglar ett västperspektiv: Ryssland som angripare och Polen som försvarare, samt ett fokus på LGBTQ-gala som positiv händelse.

💬 Språkvinkling

Sakligt språk; ord som "robot- och drönarattacker" och "omfattande kontakt" laddar delvis negativt mot Ryssland och diplomaten men är ändå beskrivande snarare än emotiva.

⚖️ Källbalans

Inga citerade källor eller röster; ingen rysk, polsk eller norsk kommentar, ej heller extern expert – bara SVT:s egen sammanfattning.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om attackernas omfattning, rysk motivering, polska säkerhetsbedömningar, samt hur norsk UD motiverar avstängningen. Ingen kritik eller alternativ syn på QX-galan.

✅ Slutsats

Materialet är huvudsakligen faktasummerande utan tydliga värderingar. Västlig säkerhetssyn och LGBTQ-positiv rapportering ger viss vänstertilt, men frånvaron av starka opinionsord och avvägda nyhetsurval gör helheten mest teknokratisk och mittfokuserad.

35% Vänster · 40% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är neutrala och informativa, utan tydlig vinkling eller värdeladdad inramning. De återger kortfattat händelsernas kärna utan att förstärka någon särskild tolkning.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återhållsamt, utan laddade ord eller känslomässiga uttryck. Inga citat används, och nyhetsrapporteringen håller en neutral ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger fakta utan att citera några röster eller experter. Perspektiv från de berörda parterna (t.ex. Polen, Ryssland, Norge, Mona Juul) saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning om bakgrunden till attackerna, motiv eller konsekvenser. Ingen kontext kring varför Mona Juul tas ur tjänst eller om QX-galans betydelse ges.

✅ Slutsats

Nyhetsurvalet och rapporteringen är saklig och undviker värderande språk, vilket pekar mot en centristisk hållning. Avsaknaden av djupare analys eller politisk vinkling gör att artikeln främst speglar status quo och teknokratisk nyhetsförmedling. Ingen ideologisk riktning gynnas tydligt.

32% Vänster · 60% Center · 8% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Stickade bröst ger kvinnor värdigheten tillbaka efter bröstcancer

Publicerad: 3 februari 2026, 03:12

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

I Afrika söder om Sahara förväntas fallen av bröstcancer mer än fördubblas de kommande decennierna, vilket leder till stigma för de kvinnor som opererar bort ett bröst och få har råd med implantat eller proteser. Canceröverlevaren Mary Mwangi i Kenya stickar bröstproteser som hon säljer till överkomliga priser, vilket ger kvinnor möjlighet att återfå sin värdighet. Mary lär även andra canceröverlevare att sticka proteser som en form av terapi och gemenskap.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lutar mot en lösningsorienterad och känslosam inramning där stickade proteser sägs återge värdighet. Fokus ligger på stigma och ekonomiska hinder, medan strukturella vårdfrågor och policydimensioner hamnar i bakgrunden.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som värdigheten tillbaka, ensam och ger varandra styrka skapar en empatisk, positiv ton. Begränsat kritiskt språk och få konfliktmarkörer.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på två källor: en patient/entreprenör och en onkolog. Röster från myndigheter, folkhälsoexperter, WHO/NGO:er och fler drabbade saknas, liksom granskning av alternativa lösningar och kostnadsdata.

🔎 Utelämnanden

Ingen statistik över incidens, överlevnad eller screeningprogram. Avsaknad av uppgifter om priser, försäkringar, rekonstruktionstillgång och statliga eller NGO-insatser. Orsakspåståenden om livsstil ges utan källhänvisning eller motperspektiv.

✅ Slutsats

Texten är främst en human interest-berättelse med vardagsnära fokus och låg grad av policyanalys, vilket ger en centristisk, teknokratisk ton. Den framhäver stigma och ekonomiska hinder (svagt vänsterdrag) men betonar en praktisk, civilsamhällelig lösning utan ideologisk konflikt. Frånvaron av politisk vinkling och konflikt placerar helheten i mitten.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in ämnet som att kvinnors värdighet återställs tack vare ett gräsrotsinitiativ; fokus på stigma och ekonomi snarare än medicinsk teknik.

💬 Språkvinkling

Empatiska ord som ”värdigheten”, ”stigma”, ”tvingas” och ”ger varandra styrka” laddar texten känslomässigt men utan tydliga politiska markörer.

⚖️ Källbalans

Endast en onkolog och en patient-entreprenör citeras; inga röster från myndigheter, biståndsorganisationer eller policymakare som kunde ge bredare kontext.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte nationella cancerprogram, hälsoförsäkring, bistånd eller andra strukturella lösningar som påverkar tillgång till proteser.

✅ Slutsats

Reportaget betonar sociala hinder och ekonomiska begränsningar men framhäver framför allt individers och lokalsamhällets praktiska lösningar snarare än statlig intervention. Detta ger en lätt vänsterinramning men huvudsakligen en neutral, teknokratisk berättarstil utan politiska krav, vilket placerar helheten i ett centriskt fack.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att återge värdighet till kvinnor efter bröstcancer, vilket betonar sociala konsekvenser och lösningar utanför marknaden. Framing är empatisk och lyfter kvinnors perspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är varmt och medkännande, med ord som "värdighet", "styrka" och "terapi". Personliga berättelser och positiva citat dominerar tonen.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från drabbade kvinnor och en onkolog, men saknar politiska eller samhälleliga beslutsfattares perspektiv samt bredare ekonomiska analyser.

🔎 Utelämnanden

Det saknas diskussion om statliga eller internationella insatser, samt om eventuella strukturella hinder för tillgång till vård eller proteser. Ingen kritik eller alternativa lösningar nämns.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på sociala konsekvenser av sjukdom och lyfter fram lösningar som bygger på gemenskap och stöd, snarare än marknad eller individ. Framing och språk betonar jämlikhet och minskad stigmatisering, vilket ligger närmare vänsterideologins värderingar. Perspektiv från stat eller marknad saknas nästan helt.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Hon bojkottar klädkedjan – 30 år efter kontroversiella reklamen

Publicerad: 2 februari 2026, 21:22

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Stockholms Centerkvinnor uppmanade till bojkott av H&M efter en kontroversiell underklädesreklam med Anna Nicole Smith 1993, som de ansåg hade pornografiska inslag. Trots kritiken ökade H&Ms försäljning, och företagets vd Stefan Persson tackade i en intervju Centerkvinnorna för den uppmärksamhet debatten gav. Cecilia Önfelt, tidigare ordförande för Centerkvinnorna i Stockholm, har sedan dess bojkottat H&M.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en bojkott 30 år senare och kallar reklamen ”kontroversiell”, vilket ramar in berättelsen som moralisk kritik. Texten öppnar med citatet om ”porrbranschen”. Kroppen ger även utrymme åt marknadschefen och Stefan Persson, men problematiseringen av objektifiering dominerar.

💬 Språkvinkling

Emotiva citat används: ”klivit rakt in i porrbranschen”, ”det tog hus i helvete”, ”oerhört förvånande”. Reportertexten är relativt neutral och refererande, men citaten skapar dramatik.

⚖️ Källbalans

Tre röster: Centerkvinnornas dåvarande ordförande (kritik), H&M:s tidigare marknadschef (strategi) och citat av vd Stefan Persson (försvar). Avsaknad av oberoende experter, konsumentröster och samtida svar från H&M gör perspektiven något snäva.

🔎 Utelämnanden

Nulägeskontext saknas: H&M:s nuvarande reklampolicy, eventuella förändringar efter kritiken och reaktioner från Reklamombudsmannen. Inga data om trafikolyckor eller försäljningssiffror utöver anekdoter. Fler perspektiv från feministisk forskning eller reklambranschen kunde bredda bilden.

✅ Slutsats

Helhetsintrycket är relativt balanserat: historik, kritik och företagets röst presenteras. Vinkeln betonar dock objektifieringskritik och ett moraliskt ramverk, vilket lutar svagt vänster i svensk skala. Avsaknad av bredare marknadsliberala argument eller individansvarsramar gör mittenpositionen dominerande men med en lätt vänsterkant.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter bojkotten som ett personligt ställningstagande 30 år senare och placerar fokus på kritiken mot H&M snarare än företagets argument.

💬 Språkvinkling

Starka citat som ”hus i helvete” och ”klivit rakt in i porrbranschen” driver dramatik, men reporterns egen ton är beskriven och saklig.

⚖️ Källbalans

Artikeln ger röster från Centerkvinnorna, tidigare marknadschef och vd Stefan Persson; båda sidor – kritiker och företag – får komma till tals men inga externa experter eller nuvarande H&M-representanter hörs.

🔎 Utelämnanden

Saknar nutida H&M-kommentar, research om försäljningsdata, och feministiska eller reklamhistoriska experter som kunde sätta debatten i bredare kontext.

✅ Slutsats

Reportaget ger både kritiken om kvinnobild och företags sida utrymme, vilket tyder på saklig balans. Fokus på Centerkvinnornas bojkott och företagens försäljningslogik placerar texten nära en mittenposition med något progressiv slagsida genom feministisk problematisering men utan tydlig vänsteraktivism.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på bojkott och kontrovers, vilket sätter kritiken mot H&M i centrum snarare än företagets perspektiv. Framing betonar den moraliska konflikten kring reklamen.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men använder uttryck som "klivit rakt in i porrbranschen" och "det tog ju hus i helvete" för att förstärka dramatiken och konfliktens allvar.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter både kritiker (Centerkvinnorna) och H&M:s företrädare, men ger mer utrymme åt kritiken och bojkottens motiv än åt företagets försvar eller marknadsstrategiska resonemang.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte andra samhällsgruppers reaktioner, kundernas syn eller bredare diskussion om reklamens roll i samhället. Ekonomiska konsekvenser för H&M diskuteras endast ytligt.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan att lyfta fram kritik mot objektifiering (vänster) och Centerkvinnornas roll (center), men ger också viss plats åt företagets perspektiv. Den dominerande lutningen är center, då Centerkvinnornas synsätt och handlingar står i fokus och artikeln undviker tydlig ideologisk polarisering.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Efter raset – priset på ädelmetaller fortsatt nedåt

Publicerad: 2 februari 2026, 19:55

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Priserna på guld och silver föll kraftigt i fredags med 25 respektive 10 procent, och nedgången fortsatte under måndagen. En utlösande faktor till prisraset är nomineringen av den nye Fed-chefen Kevin Wersh, vilket har skapat oro kring USA:s ekonomiska politik. Trots raset ligger priserna på ädelmetaller fortfarande högre än för ett år sedan, och experter förutspår att efterfrågan kommer att förbli stor.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar "raset" och fortsatt nedgång, vilket ger en dramatisk vinkel. I texten balanseras detta med att priserna fortfarande ligger högre än i fjol och prognoser om stabilisering, vilket skapar viss rubrik–innehåll-dissonans.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "historiskt ras", "oro" och "oroliga tider" sätter en oroston. I övrigt saklig, med återgivna expertcitat.

⚖️ Källbalans

Rösterna kommer från två marknadsaktörer (SEB och Centaur Fonder). Perspektiv från oberoende akademiker, industriella användare, småsparare eller amerikanska beslutsfattare saknas. Källbalansen lutar mot finansbranschen.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar exakta prisnivåer, historiska jämförelser och alternativa förklaringar (räntor, dollarindex, ETF-flöden, terminshandel). Konsekvenser för svenska sparare, smyckes-/gruvindustri och centralbankers köp nämns inte. Orsaksspåret om Fed-nomineringen prövas inte mot motröster.

✅ Slutsats

Innehållet är främst teknokratiskt marknadsreportage med fokus på prisrörelser och expertröster från finanssektorn. Det undviker politiska värderingar och förespråkar varken omfördelning eller marknadsideologi, och förmedlar status quo genom lugnande prognoser. Därför dominerar en mittenlutning.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen betonar ord som "raset" och "historiskt ras", vilket skapar dramatik men speglas i texten där fallet kvantifieras. Ingen politisk vinkling syns.

💬 Språkvinkling

Ord som "rasade", "historiskt ras" och "oro" ger en kris-ton, men språket är i övrigt sakligt utan värderande etiketter om politiska aktörer.

⚖️ Källbalans

Endast två finansmarknadsexperter (SEB och fondbolag) citeras; inga konsumenter, oberoende akademiker eller regulatoriska röster förekommer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur prisraset påverkar småsparare, tillväxtekonomier eller miljö-/brytningsfrågor; få alternativa förklaringar till prisutvecklingen ges.

✅ Slutsats

Fokus ligger på marknadsdata och experter utan normativt ställningstagande; ett teknokratiskt, ekonomicentrerat perspektiv dominerar. Avsaknad av fördelnings- eller moralargument ger en mittenorienterad ton snarare än tydlig vänster- eller högerlutning.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på prisraset men artikeln tonar snabbt ner dramatiken genom att lyfta fram fortsatt stark efterfrågan och stabiliseringsprognoser. Framing är främst ekonomisk och neutral utan värdeladdad vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med få laddade ord. Citat från experter används för att förklara utvecklingen utan att förstärka oro eller skuldfrågor.

⚖️ Källbalans

Endast ekonomiska experter från banker och fondbolag citeras. Inga röster från småsparare, konsumenter eller alternativa analytiker förekommer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur prisraset påverkar vanliga investerare eller samhällsekonomin i stort. Ingen diskussion om eventuella politiska eller sociala konsekvenser.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral ton med fokus på marknadsanalys och expertutlåtanden. Den undviker politiska eller ideologiska tolkningar och ger inga förslag på statliga åtgärder eller individuellt ansvar. Detta placerar den i mitten på den svenska skalan, med viss övervikt åt center.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Guldpriset sjunker – SVT:s Alexander Norén svarade på frågor

Publicerad: 2 februari 2026, 18:50

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Priset på guld och silver har sjunkit kraftigt efter en tidigare uppgång, med guldpriset som fallit nio procent till 4 450 dollar per uns och silverpriset med över 13 procent till 74 dollar per uns. Innan prisraset nådde båda metallerna historiska toppnoteringar, vilket kan ha påverkats av geopolitiska faktorer. Alexander Norén från SVT svarade på frågor om prisutvecklingen och dess påverkan på privatekonomin.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar nedgången och profilerar SVT:s egen expert som central källa, vilket kan ge en intern ram. Texten förklarar prisrörelserna översiktligt och nämner geopolitisk oro utan fördjupning i andra drivkrafter.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt men använder dramatiserande ord som prisras, plötsligt och skjutit i höjden. Värderande eller ideologiskt färgade uttryck saknas.

⚖️ Källbalans

Källorna utgörs främst av SVT:s egen ekonomikommentator och ospecificerade experter. Oberoende marknadsröster som banker, råvaruanalytiker, centralbanker, ETF-förvaltare eller branschrepresentanter saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte konkreta orsaker som realräntor, dollarkurs, terminspositionering eller centralbanksköp/sälj. Ingen omräkning till kronor eller tydlig vägledning för privatekonomi. Historisk volatilitet och småspararrisker uteblir. Enhetsval och prisnivåer problematiseras inte, vilket kan förvirra.

✅ Slutsats

Texten är teknokratisk och faktabaserad utan politiska vinklar, vilket pekar mot mitten. Den lutar mot status quo genom att luta sig mot intern expertis och generella förklaringar snarare än normativa ställningstaganden. Frånvaron av ideologiska ramar förstärker en neutral, mittenorienterad presentation.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig men dramatiserar med ordet "sjunker" och fokuserar på SVT-profilen snarare än underliggande orsaker; detta följs dock upp i brödtexten utan motsägelse.

💬 Språkvinkling

Ord som "prisras", "skjutit i höjden rejält" och "plötsliga" skapar dramatik men är vanliga i ekonominyheter; ingen tydlig värdering av statliga eller marknadslösningar.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen ekonomikommentator och en vag hänvisning till "flera experter" citeras, inga externa råvaruanalytiker, investerare eller konsumentröster.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte räntor, dollarkurs, inflation eller andra möjliga makroekonomiska förklaringar och låter inga privata sparare eller branschföreträdare kommentera konsekvenserna.

✅ Slutsats

Texten är teknokratisk och fokuserar på marknadsfakta utan normativt ställningstagande. Den ger ingen kritik mot vare sig statlig inblandning eller marknaden, och presenterar endast en intern expert som neutral auktoritet. Detta speglar ett centristiskt, status quo-orienterat förhållningssätt snarare än en tydlig vänster- eller högerram.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar neutralt på guldprisets nedgång och att SVT:s ekonom kommenterar, utan värdeladdad vinkling eller överdriven dramatik.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med fokus på fakta och procentuella förändringar. Inga starkt emotiva ord eller värderande uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen ekonomikommentator och icke namngivna experter får utrymme. Inga röster från investerare, branschaktörer eller kritiker inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur prisraset påverkar olika samhällsgrupper eller bredare ekonomiska konsekvenser. Ingen diskussion om politiska eller strukturella faktorer bakom prisförändringarna.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral ton, med fokus på marknadsfakta och expertkommentarer snarare än politiska eller ideologiska perspektiv. Avsaknaden av värderande språk och bredare samhällsdiskussion placerar den i mitten, enligt svensk politisk referensram. Ingen tydlig vänster- eller högervridning kan identifieras.

20% Vänster · 75% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Efter norska skandalerna: ”Tror många ifrågasätter monarkin”

Publicerad: 2 februari 2026, 18:24

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Det norska kungahuset står inför skandaler där Marius Borg Høiby, kronprinsessan Mette-Marits son, är åtalad för flera brott och nyligen greps för nya misstankar. Samtidigt har nya uppgifter om kronprinsessan Mette-Marits tidigare kontakter med Jeffrey Epstein uppdagats, vilket visar på en närmare relation än tidigare känt.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar skandaler till att "många ifrågasätter monarkin", vilket sätter en kritisk ram gentemot institutionen. Kroppen fokuserar på åtal och Epstein-mejl och ger en dramatisk, personfixerad vinkling. Kopplingen till allmänhetens stöd för monarkin underbyggs inte i texten.

💬 Språkvinkling

Ord som "skandaler", "det blåser", "skakas" och etiketten "bonusprinsen" förstärker dramatiken. Långa, pikanta mejlcitat ("Jag saknar min galna vän") ger tabloidsk ton. Juridiska termer används korrekt men balanseras av sensationalism.

⚖️ Källbalans

Källor är åtalspunkter, mejl och två röster på stan. Inga kommentarer från hovet, försvarare/åklagare eller statsvetare/monarkiexperter. Avsaknaden av republikanska och monarkistiska perspektiv ger snävt fokus på skandalen.

🔎 Utelämnanden

Saknar data om opinionen kring monarkin som stöd för rubriken. Ingen kontext om Marius roll utanför kungahuset, Mette-Marits tidigare ursäkt eller var mejlen kommer ifrån. Ingen replik från hovet eller rättsprocessens parter.

✅ Slutsats

Betoningen på skandalerna kopplade till en traditionell institution och antydan att monarkin ifrågasätts speglar en hierarkikritisk vinkel. Avsaknad av starka försvarande röster, hovets respons och saklig opinionsdata förstärker ett kritiskt fokus snarare än balans. Därför lutar inslaget svagt åt vänster, även om det bygger på faktiska nyheter.

47% Vänster · 38% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken vinklar mot institutionell kritik genom att koppla skandalerna till ett generellt ifrågasättande av monarkin; den antyder större folklig revolt än artikeln faktiskt belägger.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "skandalerna", "bonusprinsen" och "hopplös" förstärker en negativ, tabloidorienterad ton som kan förstärka en kritisk hållning mot kungahuset.

⚖️ Källbalans

Endast privatpersoner som uttrycker missnöje citeras; ingen röst från hovet, expert på konstitutionen eller monarkivänner förekommer, vilket ger ensidig kritik.

🔎 Utelämnanden

Saknar hovets svar, rättsligt bemötande från försvarssidan och bakgrund om hur norska monarkin hanterat tidigare kriser; ingen statistik om folkopinion eller alternativröster som stöder monarkin.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på hierarkiska misslyckanden och ger ensidigt negativa röster, utan balans från monarkins försvarare. Det stödjer en berättelse om att ifrågasätta en traditionell institution, vilket ligger närmare vänster-ramens mål att reducera hierarkier än högerns bevarandeintresse. Därför dominerar en svag vänsterlutning.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ifrågasättandet av monarkin och antyder att skandalerna kan påverka dess legitimitet, vilket ger en kritisk ram snarare än neutral rapportering om händelserna.

💬 Språkvinkling

Språket är laddat med ord som 'skandal', 'hopplös' och 'skakas', vilket förstärker en negativ bild av kungahuset. Citatvalen understryker problemens allvar.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst privatpersoner och återger belastande detaljer, men saknar röster från kungahuset eller experter på monarki. Ingen försvarande eller neutral synpunkt presenteras.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om hur vanliga sådana skandaler är internationellt, samt möjliga försvar eller förklaringar från de inblandade. Ingen diskussion om monarkins roll eller stöd i samhället.

✅ Slutsats

Artikeln betonar skandaler och ifrågasätter monarkin, vilket ligger nära en vänsterorienterad syn på att utmana hierarkier och traditionella institutioner. Bristen på försvar eller neutral kontext förstärker intrycket av en kritisk hållning snarare än en balanserad eller konservativ. Därför dominerar ett vänsterperspektiv i rapporteringen.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

”Paris är bra för otrohet” – här är mejlen mellan Mette-Marit och Epstein

Publicerad: 2 februari 2026, 16:57

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Norska kronprinsessan Mette-Marit har haft omfattande kontakt med den dömde sexförbrytaren Jeffrey Epstein mellan 2011 och 2014, enligt nyligen offentliggjorda dokument. Dessa dokument visar att de två hade en nära vänskap, med över tusen mejl utbytta mellan dem. I en konversation från 2012 diskuterar de bland annat ämnen som otrohet och skandinaver som 'hustrumaterial'.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Centerpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter ett pikant citat om Paris och otrohet och ramar in texten som en ny skandal för det norska kungahuset. Fokus på vänskap med Epstein förstärker sensationsvinkeln. Rubrik och innehåll överensstämmer i stort.

💬 Språkvinkling

Ordval som skakas av ytterligare en skandal, sexförbrytaren och nära vänskap skapar dramatik och moralisk laddning. Tonen är sensationsbetonad snarare än återhållsam.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på offentliggjorda amerikanska dokument och återger mejl. Inga kommentarer från hovet, Mette-Marit eller oberoende experter. Andra berörda röster saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om hennes tidigare förklaringar och eventuella ursäkter. Ingen tydlig tidslinje kopplad till när Epstein dömts och hur det påverkar bedömningen. Avsaknad av norsk hovkommentar och bredare kontext om monarkins ansvar.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på dokumentbaserade fakta utan politisk policyvinkel, vilket placerar inslaget nära mitten. Kritiken drabbar en traditionell institution, vilket ger en svag vänsterdragning, men texten driver ingen tydlig ideologisk tes. Sensationsspråk finns, men riktningen är främst neutral.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter ett pikant citat och ordet ”skandal”, vilket ger en sensationsram kring kungahuset. Innehållet motsvarar rubriken men betoningen ligger på det skamliga snarare än helhetsbilden.

💬 Språkvinkling

Uttryck som ”skakas av ytterligare en skandal”, ”sexförbrytaren” och ”omfattande kontakter” laddar texten starkt negativt. Dramatiska citat ska öka läsarens emotionella respons.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar helt på amerikanska domstolsdokument; inga kommentarer från kronprinsessan, norska hovet eller oberoende experter ges. Endast belastande material presenteras.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om tidigare ursäkter från Mette-Marit, kungahusets svar eller Epsteins brottshistorik i detalj. Norsk kontext om monarkins roll och public opinion saknas.

✅ Slutsats

Texten återger myndighetsdokument och mejl utan politiska slutsatser. Granskningen av en hierarkisk institution ger svagt vänsterdrag, men avsaknad av ideologiska resonemang och fokus på faktauppgifter placerar artikeln huvudsakligen i ett neutralt, mittenorienterat fält.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ett citat om otrohet och Paris, vilket ger en sensationslysten och delvis skandaliserande inramning. Det kan förstärka negativa associationer till kungahuset och individen snarare än sakfrågan om maktmissbruk eller brott.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men väljer ut särskilt laddade citat, vilket förstärker det skandalösa. Orden är återhållsamma men citatvalet ger en viss dramatik.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på officiella dokument och återger Mette-Marits egna mejl. Andra röster, som kungahusets eller oberoende experter, saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om varför kontakten upprätthölls, eventuella förklaringar från Mette-Marit eller kungahuset, samt bredare analys om strukturella problem kring eliters relationer till Epstein.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och återger dokument utan tydlig ideologisk vinkling, men betoningen på skandal och personligt ansvar ger en viss lutning mot center. Bristen på djupare systemkritik eller analys av maktstrukturer gör att vänsterperspektivet inte dominerar. Högerperspektivet är svagt representerat.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Betyget F slopas – men det dröjer

Publicerad: 2 februari 2026, 15:50

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Regeringen har beslutat att avskaffa betyget F och införa ett nytt betygssystem med en 10-gradig skala utan den hårda F-gränsen. Det nya systemet, där ett snittbetyg på 4 krävs för behörighet till nationella gymnasieprogram, kommer att införas 2028. Beslutet syftar till att ge fler elever en större chans att klara skolan.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ. Ingressen ramar dock in beslutet som att fler elever får större chans att klara skolan, vilket ger reformen ett positivt sken och minimerar risker. Kropp och rubrik överensstämmer i sak.

💬 Språkvinkling

Orden "drastiska konsekvenser", "inflation och orättvisa" och "större chans att klara skolan" laddar texten. Det förstärker problembilden och gör reformen mer sympatisk.

⚖️ Källbalans

Texten hänvisar till regeringen och tidigare kritik, men saknar namngivna källor, citat eller data. Inga röster från opposition, lärarfack, forskare eller elever finns med.

🔎 Utelämnanden

Saknar kritiska invändningar som risk för standardsänkning, effekter på högpresterande, och hur likvärdighet och antagning påverkas. Ingen kostnadsanalys, internationell jämförelse, remissutfall eller tidsplanens motiv redovisas.

✅ Slutsats

Framställningen är teknokratisk och beskriver reformen som ett administrativt skifte utan partipolitiska konflikter, vilket pekar mot center. Samtidigt lyfter ordvalen problembilden och mildrar den hårda F-gränsen, vilket ger svagt vänsterinslag. Avsaknad av perspektiv om ansvar, krav och standardsänkning gör högerinslaget litet.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter avskaffandet och betonar fördröjningen, medan ingressen ramar in beslutet som ett sätt att "ge fler elever en chans", vilket ger en problemlösande och positiv vinkel snarare än en strikt neutral.

💬 Språkvinkling

Uttryck som "drastiska konsekvenser" och "få en större chans" värdeladdar reformen positivt och skapar sympati för åtgärden.

⚖️ Källbalans

Texten bygger på allmän kritik mot A-F-skalan och regeringens besked men citerar ingen opposition, forskare, lärare eller elev; perspektivet blir i praktiken ensidigt.

🔎 Utelämnanden

Ingen statistik om betygsinflation, inga kostnadsbedömningar eller risker, samt inga kritiska röster som varnar för sänkta krav eller försämrad likvärdighet.

✅ Slutsats

Genom att beskriva reformen som ett botemedel mot orättvisa och utan att ge utrymme för kritiska röster fokuserar inslaget på jämlikhet och statlig lösning, vilket matchar en vänsterorienterad referensram. Avsaknad av individansvar eller marknadsperspektiv förstärker vänsterlutningen.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att betyget F tas bort men betonar också att förändringen dröjer, vilket kan skapa förväntan om förbättring men samtidigt mildra kritiken mot fördröjningen.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men ordval som "dramatiska konsekvenser" och "orättvisa" signalerar problem med nuvarande system, vilket kan förstärka behovet av förändring.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger kritik mot nuvarande system men citerar inga elever, lärare eller experter direkt. Regeringens perspektiv dominerar, oppositionens eller skolpersonalens röster saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas röster från de som påverkas direkt, såsom elever och lärare. Ingen diskussion om eventuella nackdelar eller kritik mot det nya systemet presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln betonar orättvisor och negativa konsekvenser för svaga elever, vilket är typiskt för en vänsterorienterad ram. Bristen på kritiska röster mot förändringen och fokus på behovet av statlig reform förstärker detta. Perspektiv från höger eller mer marknadsorienterade röster saknas nästan helt.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Bonusprinsen Marius gripen igen

Publicerad: 2 februari 2026, 15:48

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Marius Borg Höiby, känd som bonusprinsen i Norge, greps på söndagskvällen och kommer att häktas enligt Oslo tingsrätt. Han misstänks för nya brott, inklusive knivhot. På tisdag inleds en rättegång där han står åtalad för 38 brott, inklusive våldtäkter, misshandel och narkotikabrott.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar kändisvinkeln bonusprinsen och upprepat gripande igen, vilket ger en sensationalistisk ton. Fokus ligger på brott och kunglig koppling snarare än saklig bakgrund.

💬 Språkvinkling

Språkbruket är laddat med ord som greps, knivhot, 38 brott och häktas. Användningen av bonusprinsen lutar mot tabloidspråk.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar på Dagbladet och en bekräftelse från Oslo tingsrätt. Avsaknad av uttalanden från försvar, åklagare, polis eller hovet ger ensidig myndighets- och mediereferens.

🔎 Utelämnanden

Ingen reaktion från den åtalade eller hans ombud, ingen kommentar från åklagare eller hovet. Kontext om tidigare fall, bevisläge och skäl för namngivning saknas, liksom påminnelse om oskuldspresumtion.

✅ Slutsats

Helheten präglas av faktarapportering om rättsprocess utan politiska implikationer, vilket placerar den i mitten. En viss högervridning kan anas genom stark betoning av brott och dramatik, men inga marknadslösningar eller ideologiska resonemang förs. Därför dominerar Center med svag högertouch.

10% Vänster · 65% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder smeknamnet "bonusprinsen" och betonar "igen", vilket ger en tabloids vinkel på upprepade brott snarare än saklig neutralitet.

💬 Språkvinkling

Språket är kort men sensationalistiskt med ord som "greps", "knivhot" och uppräkning av 38 grova brott, vilket förstärker dramatiken.

⚖️ Källbalans

Källorna är enbart Dagbladet och Oslo tingsrätt; inga citat från försvarare, åklagare eller hovet, vilket ger ensidig återgivning.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund till tidigare åtal, eventuell kommentar från Mette-Marit eller advokaten samt juridiskt sammanhang kring misstankarna.

✅ Slutsats

Texten är främst en faktaruta om kändisbrott utan politiska vinklar. Avsaknaden av ideologisk inramning och det neutrala återgivandet av myndighetsuppgifter placerar artikeln i mitten, även om en något tabloids ton kan anas.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Marius Borg Höibys kungliga koppling snarare än brottsmisstankarna, vilket kan ge en sensationspräglad inramning. Nyhetsvärdet ligger dock i hans status snarare än brottens art.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan laddade ord eller spekulativa formuleringar. Brottsrubriceringarna återges utan överdrifter.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar främst till norska medier och rättskällor. Inga kommentarer från den åtalade, försvarare eller anhöriga finns med, men det är vanligt i tidiga rättsprocesser.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om bakgrund till brottsmisstankarna, eventuella motiv eller tidigare uttalanden från Marius själv. Ingen kontext om hur rättsprocessen fortskrider eller påverkar kungahuset.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger sakligt vad som hänt utan att ta ställning eller använda värdeladdat språk. Fokus ligger på fakta och rättsprocessen snarare än politiska eller moraliska vinklar. Bristen på djupare analys eller kontext ger en tydlig centerposition.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Norska statsministern kräver svar

Publicerad: 2 februari 2026, 13:29

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Norges statsminister Jonas Gahr Störe har uppmanat kronprinsessan Mette-Marit och tidigare statsministern Thorbjörn Jagland att kommentera sina kopplingar till den avlidne sexförbrytaren Jeffrey Epstein. Detta efter att det amerikanska justitiedepartementet släppte fler dokument från utredningen av Epstein där deras namn nämns. Störe förväntar sig att de klargör situationen.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Liberalerna

Ofördelaktig för

Kristdemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken "kräver svar" skärper tonläget och antyder hårdare kritik än Støres citat ("förväntar mig att de gör det"). Fokuset på krav kan förstärka intrycket av skuld innan svar givits.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "kräver" och "sexförbrytaren" ger dramatik men är delvis motiverade. Övergången från "förväntar mig" till "kräver" förstärker tonen.

⚖️ Källbalans

Endast statsministern citeras; inga svar från hovet eller Jagland, och inga oberoende källor som kontextualiserar dokumentens innebörd. Balansen lutar mot anklagande perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Tidigare uttalanden, t.ex. Mette-Marits ursäkt 2019, saknas. Ingen redogörelse för vad i DOJ-dokumenten som faktiskt nämner dem, eller om juridisk skuld antyds. Avsaknad av svar/kommentarer från berörda eller norsk hovexpertis.

✅ Slutsats

Kärnan är faktarapportering om krav på transparens från statsministern, utan tydlig policyvinkel. Språkval och fokus på elitgranskning ger en svag vänsterdragning, men helheten är kort, byrålik och i huvudsak saklig. Avsaknad av svar från kritiserade parter och konkreta dokumentdetaljer förstärker en neutral, teknokratisk ton.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ett krav ("kräver svar") och antyder ansvarstagande, vilket laddar ämnet negativt för de berörda. Vinkeln följer dock texten och avviker inte från faktainnehållet.

💬 Språkvinkling

Kraftord som "måste", "borde" och "sexförbrytaren" ger en pressande, moralisk ton men återges mest som direkta citat eller faktatermer.

⚖️ Källbalans

Endast statsminister Støre får tala; varken Mette-Marit, Jagland eller experter citeras. Detta ger en enkelriktad vinkel från regeringsmakten utan motbild.

🔎 Utelämnanden

Tidigare uttalanden eller ursäkter från de utpekade, detaljer ur de nypublicerade dokumenten och bredare kontext om Epstein-utredningen saknas, vilket minskar förståelsen.

✅ Slutsats

Texten återger främst statsministerns uttalande utan värderande analys eller politisk policydiskussion, vilket placerar den nära ett sakligt mittfåra-reportage. Att bara återge makthavarens krav ger en viss skepsis mot elit, men frånvaron av ideologiska lösningar gör mittenperspektivet dominerande.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på statsministerns krav, vilket kan förstärka allvaret och pressen på de utpekade personerna. Framing betonar ansvar och offentlig förväntan snarare än rättslig prövning.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och neutralt, med sakliga citat från statsministern. Inga värdeladdade ord eller starka känslouttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast statsministerns perspektiv och amerikanska myndighetsuppgifter återges. Kronprinsessan och Jagland ges ingen röst eller kommentar.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om de påstådda kopplingarnas natur eller omfattning ges. Saknas även svar eller reaktioner från de utpekade personerna.

✅ Slutsats

Artikeln återger statsministerns krav utan att ta ställning, och undviker värderande språk. Fokus ligger på saklig återgivning av uttalanden och officiella dokument, men saknar röster från de utpekade. Sammantaget dominerar ett neutralt, teknokratiskt och status quo-orienterat förhållningssätt.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Bonusprinsen Marius gripen

Publicerad: 2 februari 2026, 13:21

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Marius Borg Høiby, son till den norska kronprinsessan Mette Marit, har gripits och kommer att häktas enligt Oslo tingsrätt. Rättegången mot honom inleds på tisdag, där han står åtalad för 38 brott inklusive våldtäkter, misshandel och narkotikabrott.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder det tabloida begreppet "bonusprinsen" och betonar gripandet, vilket skapar dramatik. Kroppen förtydligar källan (Dagbladet) och rättens bekräftelse, samt mängden åtal, vilket kan förstärka allvaret utan att ge motperspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är överlag neutralt och sakligt. Benämningen "bonusprinsen" samt uppräkningen av grova brott ger en dramatisk ton, men uppgifterna presenteras utan värdeord.

⚖️ Källbalans

Källor: Dagbladet och en bekräftelse från Oslo tingsrätt. Inga röster från åklagare, försvar, den åtalade eller hovet. Tyngdpunkten ligger på åtalspunkterna, vilket gynnar åklagarsidan informativt.

🔎 Utelämnanden

Saknar kommentar från försvarare, åklagare och hovet samt den åtalades inställning. Ingen bakgrund om hans formella koppling till kungahuset eller tidigare rättsprocesser. Inga uppgifter om bevisläge eller rättens restriktioner kring häktning.

✅ Slutsats

Texten är kort, faktarapporterande och undviker politiska tolkningar. Fokus ligger på händelse- och rättsprocessuppgifter snarare än ideologiska ramar, vilket pekar mot ett centrumorienterat, teknokratiskt tilltal. Viss dramatik via rubrik och brottsuppräkning finns, men utan tydlig vänster- eller högervinkling.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder tabloidladdade ordet "Bonusprinsen", vilket skapar en lätt sensationalistisk inramning men återspeglar artikelns fokus på gripandet.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt men med inslag av tabloidspråk ("bonusprinsen") som förstärker personfokusering snarare än sakfrågan.

⚖️ Källbalans

Endast Dagbladet och Oslo tingsrätt citeras; inga kommentarer från den åtalades försvar, åklagare, målsägande eller kungahuset.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund kring bevis, den åtalades inställning, eventuella brottsofferperspektiv och juridisk kontext om presumption of innocence.

✅ Slutsats

Faktabaserad men snäv nyhetsnotis utan tydlig ideologisk vinkling; centralt fokus på rättsprocessen. Begränsad källa- och perspektivbredd ger ett neutralt till svagt tabloidt anslag snarare än ideologisk lutning, vilket placerar den närmast mitten.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på hans kungliga koppling snarare än brottsmisstankarna, vilket kan ge en mildare inramning. Artikeln betonar hans status snarare än allvaret i anklagelserna.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade ord. Brotten listas utan värderande beskrivningar. Ingen dramatik eller känslomässig förstärkning används.

⚖️ Källbalans

Endast Dagbladet och Oslo tingsrätt citeras; inga kommentarer från försvar, åklagare eller andra berörda parter. Offrens perspektiv saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte bakgrund till brotten, eventuella motiv eller tidigare uttalanden från Marius eller hans familj. Ingen kontext kring rättsprocessen ges.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt neutral och återger endast fakta utan värdering eller politisk vinkling. Ingen ideologisk ram prioriteras, och rapporteringen undviker både systemkritik och traditionella värderingar. Detta ger ett tydligt centerperspektiv enligt svenska mått.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Tiktok-ryktet: Gravitationen upphör i sju sekunder i augusti

Publicerad: 2 februari 2026, 12:23

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

På Tiktok sprids rykten om att jordens gravitation kommer att upphöra i sju sekunder den 12 augusti, vilket har orsakat oro bland unga användare. Den svenske astronauten Christer Fuglesang har tillbakavisat dessa påståenden.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ett viralt rykte på Tiktok och att gravitationen skulle upphöra, vilket lockar uppmärksamhet men markerar osäkerhet. Texten ramar in berättelsen som desinformation som skapar oro bland unga och kontrasterar detta med expertförklaring.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och kort, med lätt emotiv ton i formuleringen att oron ökar bland unga. Verbet tillbakavisar signalerar faktakontroll utan värdeomdömen.

⚖️ Källbalans

Endast en namngiven expert, Christer Fuglesang, får uttömmande utrymme. TikTok-innehåll refereras generellt, utan röster från plattformen eller från oroliga unga. Inga alternativa forskarröster eller oberoende faktagranskare citeras.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar en enkel fysikförklaring till varför påståendet är omöjligt. Ingen kommentar från Tiktok om moderering eller ursprunget till ryktet. Råd om källkritik och länkar till fördjupning eller andra experter saknas.

✅ Slutsats

Inslaget lutar mot ett teknokratiskt, avpolitiserat faktagranskningsperspektiv som förlitar sig på institutionell expertis för att lugna oro. Det undviker ideologiska ramar, politiska konflikter och normativa värderingar. Därför bedöms tyngdpunkten som Center.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter ett till synes sensationellt påstående men markerar det som ett Tiktok-rykte och signalerar faktagranskning snarare än alarmism.

💬 Språkvinkling

Språket är torrt och neutralt; ord som "sprids", "oro" och "tillbakavisar" används utan värdeladdade adjektiv.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på en enda expert, Christer Fuglesang. Ingen röst från Tiktok, unga användare eller andra forskare vilket begränsar perspektiven men ger auktoritativ faktakoll.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring av gravitationens fysik, ursprunget till ryktet eller hur desinformation sprids på sociala medier; inga medie- eller psykologiexperter.

✅ Slutsats

Texten är en kort faktagranskning utan politiskt innehåll. Fokus ligger på neutral information från en auktoritativ källa och saknar ideologiskt färgad vinkling. Därför klassas den som huvudsakligen mittenorienterad.

25% Vänster · 50% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ett viralt rykte och antyder en sensationell händelse, men artikeln klargör snabbt att det är falskt.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan laddade ord eller dramatiska uttryck. Citat från expert används för att avfärda ryktet.

⚖️ Källbalans

Endast en expertkälla, Christer Fuglesang, får uttala sig. Inga röster från unga användare eller andra experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte varför sådana rykten får spridning eller hur plattformar som Tiktok hanterar desinformation.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt saklig och faktabaserad ansats, med fokus på att korrigera felaktig information utan politisk vinkling. Den använder expertutlåtande och undviker ideologiskt laddade teman, vilket är typiskt för en centristisk, teknokratisk rapportering. Avsaknaden av bredare samhällsdiskussion eller politisk kontext förstärker centerpositionen.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Gränsövergången vid Rafah öppnad

Publicerad: 2 februari 2026, 11:31

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Gränsövergången vid Rafah mellan Gazaremsan och Egypten har öppnats för in- och utresande, med 50 palestinier som tillåts passera dagligen. Israel har dock angett att söndagens öppning var ett test. Gränsen har varit nästan helt stängd sedan maj 2024.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ger intryck av att gränsen faktiskt har öppnats, medan brödtexten förtydligar att söndagens öppning var ett test och att passage sker i mycket begränsad omfattning (50 per dag). Vinkeln riskerar att överbetona ett genombrott.

💬 Språkvinkling

Nykter, telegramlik ton med försiktiga formuleringar som "enligt uppgifter" och "säger". Inga värdeladdade adjektiv eller emotionella ord; sakligt men också distanserat.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar på israeliska och egyptiska källor samt medierapportering. Palestinska myndigheter, civila i Gaza och oberoende humanitära aktörer citeras inte. Perspektivet blir därmed statligt och begränsat.

🔎 Utelämnanden

Saknar förklaring till varför gränsen varit stängd sedan maj, hur kontrollen över Rafah ser ut och vilka kriterier som styr urvalet av 50 personer. Ingen siffra på hur många som väntar, humanitär påverkan eller om hjälp- och varutransporter berörs.

✅ Slutsats

Fokuset är på bekräftade uppgifter och begränsade fakta utan att lyfta politiska eller moraliska dimensioner. Officiella källor dominerar och kontexten är sparsam, vilket ger ett teknokratiskt, status quo‑präglat anslag. Därför bedöms tyngdpunkten som Center.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder klar öppning men texten förklarar senare att det bara var ett test, vilket kan skapa en positiv förväntan som inte motsvaras fullt ut.

💬 Språkvinkling

Sakligt, inga värdeladdade ord; återkommande ordet "uppgifter" markerar osäkerhet men påverkar inte tonläget nämnvärt.

⚖️ Källbalans

Källor är israeliska och egyptiska myndigheter; inga palestinska röster eller oberoende humanitära aktörer citeras.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte humanitär situationen i Gaza, varför gränsen stängdes eller hur många som vill passera – centrala fakta för helhetsbilden saknas.

✅ Slutsats

Det sakliga, teknokratiska tonfallet och avsaknaden av värderingar pekar mot ett centerperspektiv. Brist på palestinska röster eller djupare orsakssamband ger en status-quo-rapportering utan tydlig systemkritik (vänster) eller ordningsfokus (höger).

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men fokuserar på öppningen snarare än de bakomliggande orsakerna eller konsekvenserna för de drabbade.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och undviker värdeladdade ord. Inga känslomässiga uttryck eller starka adjektiv används.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till israeliska och egyptiska källor samt nyhetsmedier, men palestinska röster eller humanitära organisationer saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om varför gränsen varit stängd, humanitära konsekvenser och palestinska perspektiv på öppningen.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och teknokratisk, med fokus på fakta och myndighetskällor utan att lyfta politiska eller humanitära dimensioner. Avsaknaden av palestinska röster och kontext om situationens bakgrund ger ett intryck av status quo-tänkande. Detta placerar artikeln tydligt i mitten enligt svensk politisk skala.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Norska statsministern kräver sanningen om Epstein-filerna

Publicerad: 2 februari 2026, 11:27

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Norges statsminister Jonas Gahr Støre har krävt att de norrmän som nämns i de nyligen släppta Epstein-filerna, inklusive kronprinsessan Mette-Marit och tidigare statsminister Thorbjørn Jagland, förklarar omfattningen av sina kontakter med Jeffrey Epstein. Filerna har väckt stor uppmärksamhet då de visar att Mette-Marit haft fler kontakter med Epstein än tidigare känt, och Gahr Støre betonar att både hon och Jagland visat dåligt omdöme. Jagland planerar att ge sin syn på relationen till Epstein i ett skriftligt uttalande.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Centerpartiet

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder en dramatisk krav-ram: "kräver sanningen". Betonar avslöjande och skuld snarare än nyansering. Innehållet speglar dock mest refererade uttalanden, vilket gör tonen skarpare än den faktiska nyhetsleveransen.

💬 Språkvinkling

Kraftord som "kräver sanningen", "döda sexbrottslingen", "omfattningen" och "pinsamt" laddar texten moraliskt. Återkommande "dåligt omdöme" förstärker skuldinramningen utan juridisk prövning.

⚖️ Källbalans

Källorna är främst Støre, Mette-Marits tidigare kommentar och Jaglands advokat via NTB/NRK, samt referens till VG. Både Clinton och Trump nämns. Avsaknad av oberoende jurister, brottsoffer och primärkällor (domstolsdokument) begränsar perspektiven.

🔎 Utelämnanden

Artikeln klargör inte vad "filerna" faktiskt är, deras juridiska status eller hur äkthet verifieras. Saknar bakgrund om tidigare granskningar, hovets nuvarande ståndpunkt och eventuella norska oppositionella röster. Inga experter om etik, pressetik eller rättsprocess.

✅ Slutsats

Helhetsinramningen betonar ansvar och transparens från offentliga personer men undviker systemkritik eller politiserad konflikt, vilket pekar mot Center. Viss anti-elitisk ton genom kritik av kungahuset och en tidigare S-statsminister ger svag vänsterlutning, men tyngdpunkten är nyhetsrapportering och balans.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutralt formulerad men lyfter kravet på "sanningen", vilket skapar en granskande ansvarsvinkel utan tydlig ideologisk färg.

💬 Språkvinkling

Termer som "sexbrottslingen" och "pinsamt" laddar texten moraliskt, men i övrigt hålls en huvudsakligen saklig nyhetston.

⚖️ Källbalans

Gahr Støre citeras flitigt, medan Mette-Marit och Jagland återges via tidigare uttalanden eller ombud; inga experter, offer eller oppositionella röster tas in.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om Epsteins domar, filernas ursprung eller offerperspektiv ges; hovet och norska rättsexperter saknas, vilket minskar kontext och bredd.

✅ Slutsats

Texten fokuserar på fakta och citat från berörda makthavare utan att driva politiska lösningar eller moralpanik. Kritiken fördelas jämt mot kungahus och socialdemokratiska profiler, och avsaknaden av ideologiska utläggningar ger ett teknokratiskt mittfokus. Därför bedöms lutningen som främst centristisk.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på statsministerns krav på sanning, vilket ger intryck av transparens och ansvarstagande. Framing betonar politiskt ansvar och offentlighet snarare än skandal eller skuld.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt men använder värdeladdade ord som "sexbrottslingen" och "pinsamt". Citat från politiker förstärker ansvarstagande och ånger.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst norska politiker och deras talespersoner, samt återger uttalanden från advokat. Andra perspektiv, som offer eller oberoende experter, saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas djupare analys av konsekvenser för de inblandade eller kommentarer från offer eller rättsexperter. Ingen diskussion om eventuella politiska följder eller bredare samhällsperspektiv.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig centerinriktning då den fokuserar på ansvar, transparens och process snarare än ideologisk kritik eller försvar. Den undviker att moralisera eller driva en politisk agenda, och ger utrymme åt flera sidor inom det politiska etablissemanget. Bristen på djupare systemkritik eller marknadslösningar förstärker den centristiska lutningen.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Studie: Bra att korta arbetsveckan

Publicerad: 2 februari 2026, 11:23

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En svensk-norsk studie från 4 Day Week Global har testat kortare arbetsveckor på 11 arbetsplatser med positiva resultat, såsom minskad stress och bättre sömn. 10 av 11 verksamheter har valt att fortsätta med den kortare arbetsveckan. Sveriges Kommuner och Regioner har dock ingen plan för hur förlusten av arbetstimmar ska hanteras.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att kortare arbetsvecka är "bra", vilket ger en värderande utgångspunkt. Texten lutar mot positiva resultat från en intresseorganisation, men avslutar med SKR:s invändning om praktiska konsekvenser.

💬 Språkvinkling

Positivt laddade ord som "goda resultat", "minskad stress" och "bättre sömn" understryker fördelar. SKR:s invändning markeras med "dock", men får mindre språklig tyngd.

⚖️ Källbalans

Huvudkällan är 4 Day Week Global; deltagarnas upplevelser återges i sammanfattning. Motröst: SKR påpekar att plan saknas. Röster från arbetsgivare, nationalekonomer, fack, småföretag eller vården saknas.

🔎 Utelämnanden

Metod, urval och branschfördelning redovisas inte; n=11 är litet. Uppgifter om produktivitet, kostnader, lönenivå (80/100-modell?), finansiering och långsiktiga effekter saknas. Konsekvenser för välfärd, bemanning och internationell konkurrenskraft belyses inte.

✅ Slutsats

Tonalitet och urval betonar välmående och en arbetslivsreform som ofta förknippas med vänstern. Källan är en pådrivande intresseorganisation och motvikten begränsas till en kort SKR-invändning utan data om kostnader eller produktivitet. Sammantaget en mild vänstervridning med visst sakligt balansinslag.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att kortare arbetsvecka är ’bra’, vilket signalerar positiv värdering redan innan läsaren möter studiens detaljer och nyanser.

💬 Språkvinkling

Ord som ”goda resultat”, ”minskad stress” och ”bättre sömn” ger en optimistisk ton; inga likvärdigt starka ord beskriver eventuella nackdelar.

⚖️ Källbalans

Endast intresseorganisationen bakom försöket och SKR omnämns; inga arbetsgivarförbund, oberoende forskare eller kritiska ekonomer får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte produktivitetsdata, kostnader, finansiering av studien eller att 4 Day Week Global har egen agenda, vilket hade kunnat ge kritisk kontext.

✅ Slutsats

Den positiva inramningen, värdeladdade ord och avsaknad av kritiska röster stärker narrativet om arbetstidsförkortning, en fråga som traditionellt främjas av vänsterorienterade idéer om arbetsliv och välfärd. Endast en kort försäkring från SKR balanserar något, men tyngdpunkten ligger tydligt åt vänster.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är positivt vinklad och framhäver fördelarna med kortare arbetsvecka, vilket sätter en progressiv ton redan från början.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt men betonar positiva effekter som "minskad stress" och "bättre sömn". Negativa aspekter eller kritiska röster får mindre utrymme.

⚖️ Källbalans

Studien kommer från en intresseorganisation med tydlig agenda. Deltagare och arbetsplatser som testat modellen lyfts fram, medan kritiska röster eller arbetsgivarperspektiv saknas. Endast SKR nämns kortfattat.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om eventuella negativa konsekvenser, kostnader eller kritik från arbetsgivare, samt bredare samhällsekonomiska perspektiv.

✅ Slutsats

Artikeln framhäver positiva effekter av en kortare arbetsvecka och utgår från en studie med tydlig agenda för förändring, vilket gynnar ett vänsterperspektiv. Kritiska röster och möjliga negativa konsekvenser får mindre utrymme. Sammantaget dominerar en vänsterlutning, även om viss balans finns genom SKR:s kommentar.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

L kopplas minst till klimatpolitik

Publicerad: 2 februari 2026, 11:22

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En undersökning från Indikator visar att Liberalerna är det riksdagsparti som minst andel väljare förknippar med ambitiös klimatpolitik, trots att partiet själva betonar klimatet som en av sina viktigaste frågor. Även L:s egna väljare förknippar partiet mer med Miljöpartiet än med ambitiös klimatpolitik. Klimatminister Pourmokhtari (L) har avböjt att kommentera undersökningen.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att L 'kopplas minst' till 'ambitiös klimatpolitik' och kontrasterar med att partiet innehar klimatministerposten. Detta ramar in L negativt och antar att hög ambitionsnivå är norm utan att pröva alternativa måttstockar.

💬 Språkvinkling

Ordval som 'minst' och 'ambitiös' signalerar normativ bedömning. Formuleringen att ministern 'inte velat kommentera' kan förstärka ett kritiskt intryck; i övrigt neutral ton.

⚖️ Källbalans

En enda källa: Indikator-undersökningen. L:s röst saknas då ministern avböjt kommentar; inga oberoende experter eller metoduppgifter. Inga perspektiv från andra partier eller väljare utöver mätningen.

🔎 Utelämnanden

Ingen info om urval, frågeformulering, storlek eller felmarginal, vilket försvårar bedömningen. Saknar konkreta exempel på L:s klimatpolitik, jämförelse med MP och övriga partier, samt oberoende analys av varför perceptionen ser ut så.

✅ Slutsats

Texten återger främst en mätning utan fördjupning, metod eller fler källor, vilket ger en teknokratisk och försiktigt neutral (center) prägel. Samtidigt antyds en svag vänsterlutning genom att 'ambitiös klimatpolitik' fungerar som norm och L framställs negativt utan kontext. Sammantaget dominerar center med mindre vänsterinslag.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar Liberalernas svaga koppling till klimatfrågan och ger en kritisk ram, men den överensstämmer med artikelns innehåll och saknar stark värdeladdning.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt; ord som "trots" och upprepningen av "ambitiös" antyder ett ifrågasättande av L men utan starkt emotiva uttryck.

⚖️ Källbalans

Endast opinionsinstitutet Indikator citeras; frånvarande är kommentarer från L, andra partier eller oberoende experter, vilket ger smal källbas.

🔎 Utelämnanden

Metoddetaljer om undersökningen, resultat för övriga partier och förklarande röster från klimatforskare eller L saknas och minskar sammanhanget.

✅ Slutsats

Artikeln återger en mätning med neutralt språk och få värderingar, vilket placerar den nära mitten. Även om klimatfokus kan ha en svag vänsterkodning saknas opinionsbildande element, och bristen på tydlig partisk vinkling ger störst tyngd åt ett centristiskt, sakligt förmedlande perspektiv.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver Liberalernas svaga koppling till klimatpolitik, vilket sätter fokus på partiets brist snarare än prestationer eller politikens innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men betonar avståndet mellan Liberalernas ambitioner och väljarnas uppfattning. Ingen värdeladdad kritik, men ordvalet kan förstärka bilden av bristande trovärdighet.

⚖️ Källbalans

Endast undersökningen och Liberalernas perspektiv nämns. Klimatministerns uteblivna kommentar noteras, men inga röster från andra partier eller oberoende experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kontext om Liberalernas faktiska klimatpolitik, jämförelser med andra partiers förslag samt möjliga orsaker till väljarnas uppfattning.

✅ Slutsats

Artikeln har en saklig och neutral ton, med fokus på opinionsdata snarare än politiska värderingar. Bristen på värderande språk och frånvaro av tydlig kritik eller hyllning gör att den lutar mot center, med viss betoning på status quo och teknokratisk rapportering snarare än ideologisk vinkling.

45% Vänster · 50% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Svenska FN-toppen Joanna Rubinstein lämnar uppdrag

Publicerad: 2 februari 2026, 09:42

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Joanna Rubinstein avgår som ordförande för insamlingsstiftelsen Sverige för UNHCR efter avslöjanden om att hon besökt Jeffrey Epsteins privata ö i Karibien 2012. Beskedet kommer efter att nya filer från Epstein-utredningen visat hennes besök, vilket hon kommenterat som ett socialt sammanhang under en semester. Rubinstein har varit styrelseordförande för Sverige för UNHCR sedan 2023.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken Svenska FN-toppen kan överdriva kopplingen till FN eftersom rollen gäller en svensk insamlingsstiftelse. Artikeln kopplar avgången direkt till Epsteinuppgifterna och skapar en skandalram; brödtexten stödjer detta men ger lite förklaring av uppdragets natur.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som sexbrottslingen och formuleringar om underbar lunch i paradiset förstärker moraliskt fördömande. I övrigt är tonen saklig med återgivning av fakta och korta citat.

⚖️ Källbalans

Källorna är främst Expressen samt Rubinsteins egen kommentar. Inga kommentarer från Sverige för UNHCR, UNHCR eller oberoende experter. Perspektivet blir därmed ensidigt och bygger på en konkurrents granskning.

🔎 Utelämnanden

Saknas: bekräftelse eller kommentar från Sverige för UNHCR eller styrelsen, formell motivering till avgången och hur verksamheten påverkas. Ingen kontext om hur vanligt sådana kontakter var 2012 eller om hennes senare arbete mot exploatering. Ingen reaktion från FN eller UNHCR.

✅ Slutsats

Texten är huvudsakligen saklig och fokuserar på verifierbara uppgifter utan tydliga politiska vinklar. Reliansen på Expressen och frånvaron av fler röster ger en teknokratisk, nyhetsmässig framställning snarare än ideologisk argumentation. Viss rubriksensationalism påverkar inte åt vänster eller höger i någon märkbar grad.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar Rubinsteins avgång direkt till Epstein-avslöjandet och använder ordet ”FN-toppen”, vilket sätter en skandalram men följer textens innehåll.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”sexbrottslingen” och ”avslöjat” skapar negativ ton, medan citatet om ”underbar lunch” förstärker kontrasten utan tydlig ideologisk färg.

⚖️ Källbalans

Endast Expressen erbjuds som primär källa; Rubinstein ges citaträtt, men varken UNHCR, oberoende experter eller andra styrelseledamöter får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar förklaring av UNHCR-stiftelsens interna rutiner, eventuella konsekvenser för verksamheten och bredare kontext om Epsteins nätverk.

✅ Slutsats

Rapporteringen är framför allt faktabaserad och undviker ideologiska tolkningar, vilket placerar den nära mitten av skalan. Tonen är teknokratisk med fokus på händelseförlopp och formella reaktioner snarare än strukturell kritik eller värderingsdriven vinkling. Helhetsintrycket är därför centristiskt med svag vänsterprägel genom maktgranskning.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller antydningar om skuld. Den fokuserar på Rubinsteins avgång snarare än på Epsteins koppling, vilket kan tona ned allvaret i avslöjandet.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och sakligt, med få emotiva ord. Citat från Rubinstein återges utan tolkande kommentarer, och Epsteins brott beskrivs kortfattat utan sensationalism.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på Expressens rapportering och Rubinsteins egna kommentarer. Andra röster, såsom från Sverige för UNHCR eller oberoende experter, saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar från Sverige för UNHCR eller FN återges, och det saknas analys av konsekvenser för organisationen. Ingen utomstående bedömning av Rubinsteins förklaring eller situationen ges.

✅ Slutsats

Artikeln är återhållsam och undviker värderande språk, med fokus på fakta och återgivning av Rubinsteins egen version. Den undviker politisering och ger ingen tydlig vinkling mot ojämlikhet eller traditionella värden. Frånvaron av kritiska röster eller djupare analys ger ett teknokratiskt och försiktigt intryck, vilket placerar den i mitten av den svenska ideologiska skalan.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Nu öppnar gränsövergången i Rafah –”Otroligt skört”

Publicerad: 2 februari 2026, 08:14

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Gränsövergången i Rafah mellan Gaza och Egypten har öppnat i båda riktningarna efter att ha varit nästan helt stängd sedan maj 2024. Öppnandet möjliggör medicinsk evakuering av patienter från Gaza, där upp till 150 personer kan passera ut varje dag. Gränsen har kallats en livlina för palestinier och öppnandet ses som ett steg mot att förbättra den humanitära situationen i Gaza.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att gränsen öppnar men framhäver samtidigt fragilitet, vilket styr fokus mot humanitär osäkerhet. Ingress och brödtext speglar detta och lyfter gisslanvillkoret som förklaring.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som otroligt skört och livlina framhäver humanitär sårbarhet. I övrigt dominerar neutrala siffror och sakliga beskrivningar.

⚖️ Källbalans

Reuters och AP används tillsammans med israeliska uppgifter, Netanyahu och en anonym tjänsteman. SVT:s reporter dominerar tolkningen. Direkta röster från egyptiska myndigheter, hjälporganisationer och palestinska civila saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen fördjupning i vem som kontrollerar driften av gränsen, säkerhetsskäl eller logistik för varuflöden. Få vittnesmål från patienter eller Gaza-invånare. Begränsad kontext om vapenvilans status och risk för ny stängning.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten via byrånyheter, officiella uppgifter och ett uppdateringsformat utan tydlig polemik. Samtidigt ger humanitärt fokus och ordval som betonar sårbarhet en svag vänsterdrift när säkerhets- och styrningsperspektiv får mindre plats. Helheten framstår främst teknokratisk och balanserad.

40% Vänster · 48% Center · 12% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar bräcklighet och humanitär angelägenhet (”Otroligt skört”) vilket ramar in öppnandet ur palestinskt behovsperspektiv snarare än säkerhets- eller diplomatifokus.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som ”otroligt skört”, ”livlina” och patient-fokus ger medkännande ton och framhäver utsatthet.

⚖️ Källbalans

SVT-reporter dominerar tillsammans med israeliska uttalanden via Reuters/AP; palestinska civila, Hamas och egyptiska myndigheter eller oberoende hjälporganisationer hörs inte.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund om säkerhetsrisker och förhandlingar som lett till stängningen, samt kritik mot Egyptens restriktioner och detaljer om hur hjälporganisationer hindras.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på de humanitära effekterna för Gazas civilbefolkning med känsloladdad terminologi, vilket prioriterar jämlikhets- och omsorgsperspektiv typiskt för vänster. Säkerhets- och maktbalansargument som oftare lyfts av högern behandlas endast kortfattat. Sammantaget ger detta en vänsterdominerad vinkling trots saklig faktapresentation.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på öppningen av gränsen och beskriver situationen som "otroligt skör", vilket sätter en humanitär och osäker ton. Framing betonar svårigheterna snarare än politiska eller säkerhetsmässiga aspekter.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men betonar humanitära behov och svårigheter, med ord som "livlina" och "otroligt skört". Fokus ligger på patienter och hjälpbehov snarare än säkerhetsargument.

⚖️ Källbalans

Källor utgörs främst av SVT:s egen reporter, AP och Reuters. Perspektiv från israeliska och egyptiska myndigheter återges indirekt, men palestinska röster eller kritiska röster mot begränsningarna saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte säkerhetsargumenten bakom gränsstängningen eller eventuella invändningar från israeliskt eller egyptiskt håll. Palestinska civila och deras upplevelser får ingen direkt röst.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt humanitärt fokus och betonar behovet av medicinsk evakuering, vilket lutar något åt vänster. Samtidigt undviks politiska ställningstaganden och rapporteringen är återhållsam, vilket ger ett centristiskt helhetsintryck. Högerperspektiv, såsom säkerhetsargument och striktare gränskontroll, får mycket lite utrymme.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Högerkandidat valsegrare i Costa Rica

Publicerad: 2 februari 2026, 06:09

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den högerorienterade kandidaten Laura Fernández har vunnit Costa Ricas presidentval med 48,94 procent av rösterna. Hennes närmaste konkurrent, Álvaro Ramos, fick 33 procent och har erkänt sig besegrad. Valet fokuserade på frågor kring drogrelaterad kriminalitet.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar "högerkandidat" och resultatet som en seger, vilket ramar in nyheten som maktskifte åt höger. Kroppen återger siffror och vinstkriterier utan större kontext. Ingen uppenbar rubrik–text-mismatch.

💬 Språkvinkling

Sakligt, kortfattat språk med neutrala verb som "har räknats", "erkänt sig besegrad". Inga värdeladdade adjektiv; lätt sportmetafor "tar hem segern" men utan dramatik.

⚖️ Källbalans

Endast AFP anges som källa; inga lokala valmyndigheter, analytiker eller kandidater citeras. Vinnaren och motståndaren nämns utan citat eller motiveringar. Perspektiv från väljare saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen information om partier, politiska program, valdeltagande eller regionala resultat. Kontext om varför kriminaliteten ökat, alternativa lösningar eller ekonomiska/sociala frågor saknas. Inga uppgifter om valprocessens integritet eller internationella reaktioner.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, databuren och undviker värderingar, vilket pekar mot en teknokratisk, status quo-inriktad framställning. Fokus på sakliga röstsiffror och formalia, med begränsad politisk analys och inga normativt laddade tolkningar. Att nämna brott som huvudfråga lutar svagt åt höger, men bristen på tolkande ramverk gör mittenperspektivet dominerande.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver ideologisk etikett ("Högerkandidat") och ramar berättelsen som ett ideologiskt maktskifte, medan brödtexten mest redovisar röstsiffror utan vidare analys.

💬 Språkvinkling

Ordförrådet är neutralt och formellt; "tar hem segern" och "erkänt sig besegrad" är odramatiska, och "högerorienterade" är en beskrivande etikett utan värdeladdning.

⚖️ Källbalans

Texten bygger helt på AFP-telegram; inga röster från väljare, experter eller motkandidaten citeras, vilket ger låg mångfald av perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om kandidaternas politik, partier, valdeltagande eller hur drogrelaterad brottslighet faktiskt debatterats; saknar kontext som kunde nyansera valet.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, faktadriven och avstår från värderande språk eller problemformuleringar som gynnar någon ideologisk sida. Avsaknad av analys, kombinerat med neutral ton och endast en källa, pekar mot ett teknokratiskt, mittenorienterat rapporteringssätt utan tydlig slagsida åt vare sig vänster eller höger.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram att en högerkandidat vunnit, vilket är neutralt men sätter politisk riktning i fokus. Artikeln följer upp detta utan att lägga värdering i segern.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan laddade ord eller värderande uttryck. Fakta presenteras sakligt.

⚖️ Källbalans

Endast internationella nyhetsbyrån AFP anges som källa. Inga citat från kandidaterna eller andra röster från Costa Rica inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka politiska förslag kandidaterna haft, bakgrund till kriminaliteten eller reaktioner från väljare. Kontext om varför högerkandidaten vann saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är främst neutral och faktabaserad, med fokus på valresultatet och utan värderande språk. Den undviker politiska tolkningar och ger ingen djupare kontext om höger-vänster-dimensionen, vilket ger ett tydligt centerperspektiv. Bristen på analys eller partisk vinkling förstärker det sakliga, teknokratiska anslaget.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Väljarnas dom: Liberalerna minst förknippade med ambitiös klimatpolitik

Publicerad: 2 februari 2026, 05:51

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En undersökning från Indikator visar att Liberalerna är det riksdagsparti som minst andel väljare förknippar med ambitiös klimatpolitik, trots att de innehar klimatministerposten. Miljöpartiet är det parti som flest förknippar med ambitiös klimatpolitik, även bland Liberalernas egna väljare. Klimatminister Romina Pourmokhtari har inte kommenterat undersökningen.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken Väljarnas dom ger en dramatisk och värderande inramning som antyder skuld och underprestation. Fokus på att L är minst förknippade förstärker ett negativt narrativ. Rubrik och brödtext ligger i linje men rubriken saknar nyanser kring metod och mätresultat.

💬 Språkvinkling

Ord som trots att och påståendet att utsläpp ökade till följd av regeringens politik signalerar skuld. Formuleringen att ministern inte velat svara framstår som klandrande.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan enbart på Indikators mätning och analys. Regeringen/Liberalernas perspektiv saknas, utöver att ministern avböjt. Inga oberoende forskare eller alternativa tolkningar av resultaten citeras.

🔎 Utelämnanden

Metod, urval, frågeformulering och exakta siffror redovisas inte. Orsaker till utsläppsökningen diskuteras inte brett (konjunktur, väder, energimix). Liberalernas klimatpolitik och eventuella meriter, samt jämförelser över tid, saknas.

✅ Slutsats

Betoningen på klimatambition som ett positivt mått och att regeringens politik kopplas till ökade utsläpp skapar en kritisk inramning av Tidöpartierna. Artikeln lutar på en enda källa (Indikator), saknar metodikdetaljer och ger begränsat utrymme åt Liberalernas perspektiv eller alternativa förklaringar. Sammantaget signalerar språk- och källval en vänsterlutning, snarare än strikt neutralitet.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken talar om ”Väljarnas dom” och framställer resultatet som ett negativt omdöme över Liberalerna, vilket ramar in frågan som ett misslyckande snarare än som neutral statistik.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”trots”, ”sticka ut” och kausala formuleringar om ökade utsläpp ”till följd av” regeringens politik förstärker ett kritiskt tonläge mot högerpartier.

⚖️ Källbalans

Endast Indikator citeras; inga kommentarer från Liberalerna, klimatministern eller oberoende forskare, vilket ger ensidig återgivning.

🔎 Utelämnanden

Ingen metodinformation, felmarginal eller jämförelse med andra mätningar redovisas, och Liberalernas klimatpolitik presenteras inte i sak.

✅ Slutsats

Problemformuleringen fokuserar på otillräcklig klimatambition hos ett borgerligt parti och kopplar ökade utsläpp till regeringens politik utan motröster. Brist på regeringskommentarer och metodredovisning ger övervikt åt en vänsterpräglad ram, varför vänsterlutningen bedöms som dominerande.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Liberalernas svaga koppling till klimatpolitik, vilket ramar in partiet negativt i relation till en fråga som ofta ses som vänsterorienterad.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men betonar Liberalernas svaghet och använder ord som 'minst förknippade' och 'tufft ut', vilket förstärker en negativ bild.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på Indikators opinionschef och presenterar inga röster från Liberalerna själva eller andra regeringspartier, trots att de kritiseras.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar eller förklaring från klimatministern eller Liberalerna ges, och artikeln saknar alternativa tolkningar av resultaten eller möjliga orsaker till väljarnas uppfattning.

✅ Slutsats

Artikeln betonar klimatfrågan ur ett perspektiv där ambitiös klimatpolitik ses som normativt positivt, vilket ofta förknippas med vänsterideologi. Kritiken mot regeringspartierna och avsaknaden av deras perspektiv förstärker en vänstervridning. Bristen på alternativa röster och förklaringar gör att vänsterlutningen blir tydlig.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

2 februari: Nattens nyheter

Publicerad: 2 februari 2026, 05:14

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Kompositören Ludwig Göransson vann två priser på Grammygalan, medan Zara Larsson uppträdde men inte vann i sin kategori. Januari blev den första månaden på nästan åtta år utan dödsskjutningar i Sverige. Mexiko har beslutat att skicka humanitärt bistånd till Kuba, inklusive mat, enligt president Claudia Sheinbaum.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken "Nattens nyheter" är neutral. Urvalet prioriterar kulturframgång och ett positivt brottsutfall (ingen dödsskjutning i januari), vilket ger en ljus ton. Kuba-notisen framställer USA som pådrivande med "hårdare press", utan förklaringar till läget på Kuba.

💬 Språkvinkling

Språket är mest sakligt. Värdeladdning finns i "Grammysuccé" och "hårdare press", vilket kan signalera positivt respektive negativt omdöme utan källattribution.

⚖️ Källbalans

Källor anges sparsamt: Grammysuppgifter utan citat, brottsstatistiken utan källa, och Mexikos president som enda röst om Kuba. Inga amerikanska, kubanska oppositionella eller oberoende expertperspektiv inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Saknas: kontext till varför dödsskjutningar uteblev i januari, hur trenden ser ut för skjutningar i övrigt och vilken myndighet som står bakom siffrorna. Kuba-notisen saknar orsaker till humanitär kris, USA:s motiv och kritik mot Havannas politik.

✅ Slutsats

Översikten är kort och i huvudsak saklig, vilket pekar mot mitten. En svag vänsterlutning märks i att USA:s roll i Kuba-beslutet betonas utan motröster samt i den positiva inramningen av brottsutvecklingen. Samtidigt saknas tydliga policyargument, så helheten landar i Center.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna betonar positiv utveckling (”första månaden utan dödsskjutning”) och humanitär hjälp medan USA framställs som pressande part; övergripande ram ger en ljusare eller USA-kritisk vinkel snarare än fokus på problem eller konflikternas orsaker.

💬 Språkvinkling

Ord som ”succé”, ”stora vinnare” och ”allt hårdare press” laddar tonläget; positiva superlativer för kulturinslaget och negativt färgat verb mot USA ger subtil värdeladdning.

⚖️ Källbalans

Endast statistik nämns utan källa; Mexikos president citeras men inga röster från USA eller kubanska oppositionen; inga brottsexperter om skjutningar. Kultursegmentet saknar andra perspektiv än SVT:s beskrivning.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte orsaker till minskade skjutningar, vad ”hårdare press” från USA består av, eller Kubas humanitära läge. Ingen politisk kontext kring Grammys nomineringar och svensk musikexport.

✅ Slutsats

Materialet är huvudsakligen nyhetsnotiser med neutral ton, vilket ger störst tyngd åt ett teknokratisk, sakligt mittfält. Samtidigt finns lätt USA-kritisk inramning och betoning på positiv statistik om minskat våld, vilket ger svag vänsterlutning men inte dominerar. Sammantaget är centerorienteringen tydligast.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är neutrala och informativa, utan värdeladdad vinkling. De speglar sakligt innehållet i respektive nyhetsnotis utan att förstärka någon särskild agenda.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade ord eller känslomässiga uttryck. Citat används sparsamt och återger fakta utan att förstärka någon värdering.

⚖️ Källbalans

Nyheterna bygger på officiella källor: statistik, presidentuttalande och kända evenemang. Ingen tydlig partiskhet i urvalet av röster, men alternativa perspektiv saknas kring biståndet till Kuba.

🔎 Utelämnanden

Det ges ingen bakgrund till varför dödsskjutningarna minskat eller till den humanitära situationen på Kuba. Ingen kommentar från USA eller oppositionen i Mexiko.

✅ Slutsats

Nyhetsurvalet är brett och sakligt, med fokus på fakta och officiella uttalanden. Ingen notis framhäver någon ideologisk position, och språkbruket är neutralt. Viss tendens till status quo och teknokratisk rapportering utan djupare analys av bakomliggande orsaker eller politiska dimensioner, vilket ger en tydlig centerprägel.

32% Vänster · 56% Center · 12% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Mexiko skickar nödhjälp till Kuba

Publicerad: 2 februari 2026, 03:01

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Mexiko har beslutat att skicka humanitärt bistånd, inklusive mat, till Kuba, meddelade Mexikos president Claudia Sheinbaum. Detta sker samtidigt som USA ökar pressen på Kuba och har inlett förhandlingar med landets ledare. Kuba har förlorat en viktig oljeimportkälla efter Venezuelas president Nicolás Maduros tillfångatagande, vilket har lett till att befolkningen riskerar extrema levnadsförhållanden.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter nödhjälp från Mexiko och ramar in det som svar på amerikansk press. Texten betonar USA:s åtgärder mer än kubanska inhemska orsaker. Rubrik och innehåll är i linje, men fokus förstärker en konflikt mellan USA och humanitärt behov.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som "allt hårdare press", "hotat med strafftullar" och "extrema levnadsförhållanden" förstärker dramatiken. Trumps citat "misslyckad nation" ger stark negativ värdering. Orden kommer främst via citat, men påverkar tonläget.

⚖️ Källbalans

Källor: Mexikos president, Kubas utrikesminister och Donald Trump. Avsaknad av oberoende experter, kubanska medborgare/opposition samt fler amerikanska röster. Perspektivet från människor på plats och regionala organisationer saknas.

🔎 Utelämnanden

Bakgrund om USA:s Kuba-politik, embargots effekt och Kubas interna styrning saknas. Uppgiften om USA:s "tillfångatagande" av Nicolás Maduro förklaras inte. Omfånget och villkoren för Mexikos bistånd samt reaktioner i Mexiko och Kuba uteblir.

✅ Slutsats

Artikeln lyfter humanitär hjälp och betonar USA:s press, vilket ligger nära en vänsterinramning som fokuserar på ojämlikhet och statliga insatser. Begränsad problematisering av Kubas systemproblem och få marknadsliberala perspektiv förstärker detta. Trumps hårda citat ger viss balans, men helheten lutar åt vänster.

48% Vänster · 37% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral, men textens inramning betonar USA:s ”allt hårdare press” vilket riktar fokus mot amerikansk aggression snarare än Kubas egna orsaker till krisen.

💬 Språkvinkling

Ord som ”hotat”, ”allt hårdare press” och citatet ”misslyckad nation” skapar dramatik och framställer USA som offensiv part, medan Kubas situation beskrivs som passivt lidande.

⚖️ Källbalans

Källor är enbart statschefer och ministrar från Mexiko, Kuba och USA; inga oberoende forskare, kubanska dissidenter eller amerikanska kritiker till sanktionerna hörs.

🔎 Utelämnanden

Bakgrund om Kubas ekonomiska politik, människorättsläge och USA:s motiveringar för sanktioner saknas, liksom röster från vanliga kubaner och oberoende analytiker.

✅ Slutsats

Fokus på USA:s hot och Kubas humanitära behov, kombinerat med språklig negativ laddning mot USA och begränsad kritik av Kubas regering, ger ett tydligt men inte starkt vänsterlutande perspektiv. Viss balans ges genom Trumps citat, men viktiga motbilder saknas.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Mexikos nödhjälp till Kuba, vilket ger en humanitär och neutral inramning. Artikeln nämner dock snabbt USA:s press, vilket kan rama in situationen som en följd av amerikanska åtgärder.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt, men ordval som "utsättas för extrema levnadsförhållanden" och "misslyckad nation" (citerat från Trump) kan förstärka respektive kritiska och sympatiska perspektiv.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både Mexikos och Kubas officiella uttalanden samt Trump. Kubas och Mexikos perspektiv får mer utrymme, medan USA:s synpunkt främst återges genom Trumps uttalande.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte oppositionella röster inom Kuba eller Mexiko, och ger ingen bakgrund till varför USA pressar Kuba. Det saknas även oberoende expertkommentarer om situationens konsekvenser.

✅ Slutsats

Artikeln betonar humanitär hjälp och konsekvenserna för Kubas befolkning, vilket ligger närmare ett vänsterperspektiv. Samtidigt ges viss plats åt USA:s synpunkt, men utan fördjupning av deras motiv. Bristen på oppositionella röster och expertkommentarer gör att balansen lutar svagt åt vänster.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Första månaden på åtta år utan dödsskjutning

Publicerad: 1 februari 2026, 23:18

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under januari har ingen person blivit ihjälskjuten i Sverige, vilket markerar den första månaden utan en dödsskjutning på nästan åtta år. Enligt SVT Nyheters sammanställning och polisens statistik var den senaste månaden utan en dödsskjutning mars 2018.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Neutral för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver ett positivt trendbrott (första månaden utan dödsskjutning på nästan åtta år). Fokus ligger på frånvaro av dödsfall snarare än den fortsatt höga nivån i fjol. Brödtexten stämmer med rubriken och tillför ett försiktigt förbehåll om bekräftelse.

💬 Språkvinkling

Tonläget är sakligt och återhållsamt, utan värdeladdade adjektiv. Använder försiktighetsmarkörer och tidsangivelser i stället för känslomässiga ord.

⚖️ Källbalans

Bygger på SVT:s egen sammanställning och polisens statistik. Inga citat från forskare, politiker eller drabbade. Perspektivet är myndighets- och redaktionscentrerat.

🔎 Utelämnanden

Saknar data om icke-dödliga skjutningar i januari, regional fördelning och säsongsvariation. Ingen analys av orsaker eller längre trend jämfört med föregående månader/år. Metodskillnader mellan SVT:s sammanställning och polisens statistik problematiseras inte.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, statistiktung och försiktig med källor (SVT:s sammanställning och Polisen), vilket ger en teknokratisk, neutral framtoning. Genom att lyfta ett positivt utfall i brottsstatistiken utan att utveckla kvarstående problem kan den marginellt dämpa brottsoron, vilket drar svagt åt vänster. Helhetsintrycket är ändå mest mittenorienterat.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter ett positivt trendbrott i brottsstatistiken och ramar in händelsen som framgång; ingen konfliktvinkel eller alarmism syns och rubrik och brödtext är konsekventa.

💬 Språkvinkling

Språket är torrt och nyktert; ord som “ihjälskjuten” och “dödsskjutning” används neutralt utan emotionell förstärkning eller värderande adjektiv.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen sammanställning och polisens statistik citeras; inga experter, politiker eller drabbade får kommentera vilket begränsar perspektivbredden.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund till varför skjutningar minskat, inga regionala data, jämförelser med övriga Norden eller diskussion om metodfel; tolkningsröster saknas.

✅ Slutsats

Artikeln förmedlar ren statistik utan värdering, vilket ger ett teknokratiskt och neutralt intryck typiskt för mitten. Frånvaro av politiska tolkningar, ojämlikhets- eller hårdare straff-argument gör att rapporteringen inte lutar tydligt åt vare sig vänster eller höger.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på avsaknaden av dödsskjutningar, vilket ger en positiv vinkling på brottsutvecklingen. Ingen värdeladdad ram eller missmatch mellan rubrik och innehåll syns.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan emotiva ord eller värderande uttryck. Fakta återges utan förstärkande adjektiv eller dramatiska formuleringar.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen statistik och polisens officiella siffror används. Inga röster från experter, drabbade eller politiker inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer om orsaker till minskningen, möjliga tillfälligheter eller åtgärder bakom utvecklingen. Ingen politisk eller samhällelig kontext ges.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt faktabaserad, undviker politiska tolkningar och presenterar endast statistik utan att lyfta fram någon ideologisk förklaring eller lösning. Avsaknaden av värderande språk och frånvaro av politiska röster ger ett tydligt centerperspektiv enligt svensk skala. Ingen ideologisk lutning kan identifieras.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Hemliga meddelandet inristat i pelarna i riksdagen

Publicerad: 1 februari 2026, 22:56

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Jarmo Rahikainen, som har arbetat som säkerhetsvakt i riksdagen i 40 år, går i pension och delar med sig av hemligheter från byggnaden. Han berättar bland annat om rykten om spökerier och hemliga rum i riksdagshuset.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lockar med ett "hemligt meddelande" inristat i riksdagens pelare, men texten i utdraget handlar mest om kuriosa och spökhistorier. Det ger en klickig, dramatiserande inramning och en viss rubrik–text‑mismatch. Vinkeln är porträtt, inte politisk granskning.

💬 Språkvinkling

Emotionella ord som "hemligheterna", "spökar" och "grå skepnad" skapar en sensationalistisk ton. Berättandet är anekdotiskt och underhållande snarare än neutralt sakligt.

⚖️ Källbalans

Nästan uteslutande en källa: den pensionerade vakten. Anekdoten om en person på S‑kansliet är obekräftad och andra röster eller verifierande källor saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen verifiering av påståenden om hemliga rum, inristningar eller spökhistorier. Riksdagsförvaltningen eller andra anställda tillfrågas inte, och rubrikens utlovade inristning underbyggs inte i textutdraget.

✅ Slutsats

Detta är en lättsam feature med fokus på nostalgi och kuriosa, utan policyinnehåll eller ideologisk argumentation. Sensationsinslag finns i språk och rubrik, men ingen systematisk politisk vinkling. Sammantaget placerar det inslaget i mitten, som underhållande snarare än opinionsbildande.

1% Vänster · 98% Center · 1% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lockar med ord som "hemliga" och antyder dramatik som inte fullt motsvaras av en ganska vardaglig pensionsintervju, vilket ger en lätt sensationalistisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "hemliga", "spökar" och "grå skepnad" skapar mystik och känsla snarare än saklighet.

⚖️ Källbalans

Endast den pensionerade säkerhetsvakten intervjuas; inga kompletterande röster eller faktakontrollerande experter medverkar.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner rykten om spöken utan att söka historisk eller saklig bakgrund, och inga nuvarande riksdagsrepresentanter eller ansvariga förklarar säkerhetsförändringarna.

✅ Slutsats

Inslaget saknar tydlig ideologisk laddning och fokuserar på personlig historia snarare än politik. Frånvaron av partiska vinklar och en neutral berättarstil placerar det i mitten, även om rubriken är något sensationsinriktad. Därför bedöms den dominerande lutningen som Center.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på mystik och hemligheter snarare än politik eller maktutövning, vilket ger ett lättsamt och icke-konfliktorienterat intryck. Ingen tydlig politisk vinkling syns i rubriken.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och berättande, med inslag av anekdoter och citat om spöken. Ingen värdeladdad eller politiskt färgad terminologi används.

⚖️ Källbalans

Endast Jarmo Rahikainen intervjuas och citeras. Inga politiker, tjänstemän eller andra röster ges utrymme, men artikeln är av personlig och anekdotisk karaktär.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte några politiska frågor, maktstrukturer eller säkerhetsproblem, men det är rimligt givet artikelns syfte som personporträtt.

✅ Slutsats

Artikeln är helt opolitisk och fokuserar på en personlig berättelse utan att ta ställning i någon ideologisk fråga. Den undviker politiska konflikter och presenterar anekdoter snarare än samhällsanalys. Därför dominerar ett centristiskt, neutralt perspektiv.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Åkesson (SD): ”Beredd att axla rollen som statsminister”

Publicerad: 1 februari 2026, 22:06

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, uttrycker i en intervju att han är redo att bli statsminister om han får stöd för det. Han betonar att partiets mål är att maximera inflytandet för sina väljare och att han som ledare förväntar sig en betydande ministerpost i ett framtida regeringssamarbete. Åkesson står även fast vid att Sverigedemokraterna vill dra tillbaka Sveriges erkännande av en palestinsk stat, trots att de stödjer en tvåstatslösning.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger Åkessons anspråk på statsministerrollen med citattecken och ramar in honom som regeringsduglig. Artikeln fokuserar på hans vilja till tunga poster och utrikeslinje utan prövning av realismen. Inramningen gynnar normalisering av SD:s maktanspråk.

💬 Språkvinkling

Tonaliteten är saklig och citatdriven. Värdeladdade uttryck återges från Åkesson (t.ex. 'frontlinjen mot islamister', 'står fast'), vilket kan förstärka hans säkerhetsram utan motvikt.

⚖️ Källbalans

Endast Åkesson ges utrymme; inga kommentarer från M, KD, L, oppositionen eller oberoende experter. Inga israeliska eller palestinska röster och ingen utrikesanalys. Balansen blir låg när en part presenteras utan replik eller kontext.

🔎 Utelämnanden

Ingen genomgång av riksdagens matematik eller processen för att tolereras av kammaren. Ingen faktakontroll av SD:s tvåstatslinje eller påminnelse om Sveriges erkännande 2014 och regeringens nuvarande hållning. Saknar respons från samarbetspartier och utrikesexperter.

✅ Slutsats

Genom att i huvudsak bara återge Åkessons citat om regeringsduglighet och säkerhetspolitik, utan kritiska repliker eller faktakontroll, förskjuts vinkeln svagt åt höger. Fokus på individens anspråk och hårdare linje i Mellanösternfrågan speglar en högerreferensram. Språket är sakligt, men källvalet gör helheten högerdominerad.

10% Vänster · 35% Center · 55% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Åkessons anspråk på statsministerposten utan ifrågasättande, vilket ger hans perspektiv tydlig förtur men speglar samtidigt artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt, mest citat från Åkesson; värderande ord undviks, vilket dämpar eventuell vinkling.

⚖️ Källbalans

Endast Åkesson citeras; inga motröster, politiska konkurrenter eller experter får kommentera hans statsministerambition eller Mellanösternlinje.

🔎 Utelämnanden

Saknar reaktioner från andra partier, historik om varför SD vill dra tillbaka erkännandet samt analys av praktisk chans att bli statsminister.

✅ Slutsats

Artikeln är språk-mässigt saklig men ger ensidigt utrymme åt SD:s ledare utan kritiska röster. Frånvaron av analys eller motperspektiv skapar en viss högerslagsida, men det neutrala språkbruket och nyhetsformatets faktafokus placerar helheten närmast ett svagt mittenläge.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Åkessons vilja att bli statsminister, vilket ger fokus på SD:s maktambitioner. Inramningen är neutral men kan förstärka SD:s legitimitet som regeringsparti.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och återger Åkessons citat utan värdeladdade ord. Tonen är saklig och undviker emotionella uttryck.

⚖️ Källbalans

Endast Jimmie Åkesson och SD:s perspektiv återges. Ingen kommentar eller reaktion från andra partier eller experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar reaktioner från övriga riksdagspartier, samt analys kring konsekvenserna av SD:s linje i Mellanösternfrågan. Ingen kontext om tidigare debatt kring SD:s regeringsduglighet.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och återger Åkessons uttalanden utan värdering, men ger endast SD:s perspektiv och saknar motröster. Framing och språk är neutrala, men bristen på bredare kontext och respons från andra partier ger ett teknokratiskt, status quo-orienterat intryck. Sammantaget lutar artikeln mot center enligt svensk skala.

10% Vänster · 70% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Minst 15 döda efter rysk attack mot buss

Publicerad: 1 februari 2026, 20:05

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Regionen Dnipropetrovsk i Ukraina har attackerats av Ryssland med drönare, vilket resulterade i minst 15 döda och flera skadade, enligt regionens guvernör. Attacken träffade en tjänstebuss och tidigare under dagen rapporterades fler dödsfall och skadade i andra ryska angrepp i Dnipro, Zaporizjzja, Donetsk och Sumy.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Tydlig rubrik som tillskriver Ryssland attacken och anger dödstal. Den saknar källmarkör som i texten ("enligt guvernören"), vilket gör påståendet mer definitivt, men rubrik och text är i stort sett samstämmiga.

💬 Språkvinkling

Nykter, kortfattad ton utan värderande adjektiv. Ord som "attack", "dödade" och "drönare" är deskriptiva; attribution sker med "enligt guvernören".

⚖️ Källbalans

Endast en ukrainsk regional tjänsteman på Telegram citeras; ingen kommentar från rysk sida eller oberoende verifiering. Avsaknad av vittnen, räddningstjänst eller internationella organisationer gör perspektivet ensidigt.

🔎 Utelämnanden

Ingen rysk reaktion, motiv eller påstående om målval redovisas. Ingen uppgift om huruvida bussen bar civila passagerare, exakt platsens närhet till fronten, tidpunkt eller oberoende bekräftelse/reaktion från exempelvis FN eller Röda korset. Kontext om mönster och internationell humanitär rätt saknas.

✅ Slutsats

Artikeln har en faktarapporterande, teknokratisk stil och håller sig till verifierbart språk, vilket lutar mot ett centrerat nyhetsideal. Den bygger dock på en ensidig källa utan motpart eller oberoende verifiering. Frånvaro av politiska lösningar eller ideologiska ramar gör att eventuell bias främst är källbalans, inte vänster–höger.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken pekar ut Ryssland som angripare och betonar dödsoffer; den överensstämmer med texten men sätter ett skuldbeläggande fokus utan nyansering.

💬 Språkvinkling

Orden "attack", "dödats" och "drönare" är laddade men samtidigt etablerade i krigsrapportering; tonen är övervägande saklig utan förstärkande adjektiv.

⚖️ Källbalans

Endast en ukrainsk regional guvernör citeras via Telegram; ingen rysk kommentar eller oberoende verifiering medverkar, vilket ger ensidigt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om civila eller militära mål, inga internationella observatörer eller ryska myndigheter hörs, och ingen bredare kontext om frontläget ges.

✅ Slutsats

Rapporten är kort och huvudsakligen faktainriktad men återger bara ukrainsk källa utan rysk replik, vilket skapar en lätt obalans. Frånvaron av värderande språk eller politiska förslag placerar den ändå nära ett teknokratiskt, mittenorienterat berättande.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på antalet döda och att Ryssland är angriparen, vilket sätter händelsen i ett offer-förövare-perspektiv. Inga värdeladdade ord används, men vinkeln är tydligt på konsekvenserna för civila.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan starka känsloord. Fakta återges utan överdrifter eller dramatisering.

⚖️ Källbalans

Endast ukrainska myndigheter citeras, främst regionens guvernör. Inga ryska källor eller oberoende internationella röster hörs.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar från ryska myndigheter eller försök till rysk syn på händelsen. Ingen bredare kontext om konflikten eller tidigare attacker.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och återger fakta utan värderingar, men lutar mot center genom att undvika politiska tolkningar och hålla sig till officiella uttalanden. Bristen på ryska eller oberoende källor ger dock en viss obalans, men ingen tydlig vänster- eller högervinkel framträder.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

SVT ändrar sig efter Mellokritiken

Publicerad: 1 februari 2026, 20:03

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SVT har beslutat att ändra upplägget för Melodifestivalens sändningar efter kritik från tittarna. Tidigare visades finalkvalet enbart på SVT Play, men från och med nästa deltävling kommer hela programmet att sändas även på SVT1. Beslutet togs efter att tittarna uttryckt missnöje med att behöva byta plattform för att se hela tävlingen.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Liberalerna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Neutral rubrik som framhäver att SVT ändrar sig efter kritik och att tittarnas reaktioner står i centrum. Vinkeln är serviceinriktad och opolitisk. Rubrik och innehåll överensstämmer.

💬 Språkvinkling

Sakligt tonläge med få värdeladdade ord; formuleringen "stor kritik" förstärker missnöjet. Citat från SVT:s projektledare dominerar.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s projektledare citeras; tittare eller kritiker hörs inte. Avsaknad av externa perspektiv eller data om kritikens omfattning.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund till varför finalkvalet lades i SVT Play eller vilka mål det skulle uppfylla. Inga siffror på klagomål eller tittarsiffror, och ingen hänvisning till public service-krav på tillgänglighet. Inga röster från kritiker eller tittare.

✅ Slutsats

Artikeln är avgränsad till ett praktiskt programbeslut och använder främst SVT:s egen röst, vilket ger ett teknokratiskt, institutionellt fokus. Den undviker politiska konflikter och ideologiska resonemang och balanserar inte med externa röster. Därför dominerar en centerlutning snarare än tydligt vänster- eller högerperspektiv.

8% Vänster · 84% Center · 8% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer SVT som lyhörd efter kritik, vilket ramar in beslutet som kundorienterat snarare än problematiskt; neutral värdering utan tydlig politisk laddning.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt; få laddade ord som "stor kritik" och "negativt" signalerar missnöje men utan stark ideologisk färg.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-representanten citeras; tittare, kritiker eller oberoende experter saknas vilket gör perspektivet ensidigt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redogör inte för omfattningen på kritiken, vilka argument som framfördes eller hur beslutet relaterar till SVT:s public-service-uppdrag.

✅ Slutsats

Ämnet är opolitiskt, men den teknokratiska ansatsen och fokus på institutionellt beslutsfattande utan ideologisk vinkling placerar texten i mitten. Bristen på externa röster och konfliktbeskrivning ger ett vardagligt, myndighetslikt centrumfokus snarare än vänster- eller högerperspektiv.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att SVT ändrar sig efter kritik, vilket ger intryck av lyhördhet men undviker att problematisera beslutet eller kritiken djupare.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan värdeladdade ord eller starka känslouttryck. Citatet från SVT är sakligt.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen projektledare får uttala sig; tittarnas kritik återges generellt utan konkreta röster eller externa perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka tittargrupper som kritiserat upplägget eller om det finns andra synpunkter, exempelvis från artister eller branschfolk.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig centerlutning genom att presentera SVT:s beslut och respons på kritik utan att ta ställning eller problematisera. Fokus ligger på tekniska och praktiska förändringar snarare än värderingsfrågor eller ideologiska konflikter, vilket är typiskt för en teknokratisk och neutral rapportering.

0% Vänster · 95% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Strandad kaskelot på danska kusten

Publicerad: 1 februari 2026, 19:59

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En kaskelot har strandat i Ålbaek Bugt på norra Jylland, vilket är första gången sedan 2016 som en sådan händelse inträffar i Danmark. Valen, som mäter 13,7 meter, kommer att undersökas av Naturstyrelsen och Sjöfarts- och fiskerimuseet för att fastställa dödsorsaken. Händelsen har lockat många nyfikna besökare, vilket har orsakat trafikstörningar i området.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och överensstämmer med innehållet. Framingen är händelsebaserad med fokus på fakta och praktiska åtgärder, samt noterar publikrusning och trafikstörningar utan dramatik.

💬 Språkvinkling

Nyktigt och sakligt språk, mestadels neutrala verb och substantiv. Enstaka värdeord som ovanliga händelsen och rusningen, men låg emotiv laddning.

⚖️ Källbalans

Källor är danska myndigheter och ett museum, samt hänvisning till TV2. Frånvaron av oberoende forskare, polis eller lokala röster ger begränsad perspektivbredd men är rimlig för en notis.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar sammanhang om orsaker till valstrandningar, frekvens i regionen och eventuella råd till allmänheten. Även kostnader, säkerhet på platsen och hur obduktionen genomförs kunde kort berörts.

✅ Slutsats

Texten är strikt informativ och teknokratisk med fokus på myndighetsåtgärder och logistik, utan politiska vinklar eller normativt språk. Frånvaron av skuldfrågor, policyförslag och ideologiska ramar placerar artikeln tydligt i centrum.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är renodlat faktabaserad utan värdeladdning eller dramatisk betoning, och stämmer väl överens med artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och beskrev endast "den ovanliga händelsen" och "rusningen"; inga värdeord som antyder skuld, politik eller moral.

⚖️ Källbalans

Endast myndigheten Naturstyrelsen, Sjöfarts- och fiskerimuseet samt TV2 citeras; inga miljöorganisationer eller oberoende forskare hörs, men ämnet är smalt och icke-kontroversiellt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga miljöorsaker till strandningen eller hur den relaterar till klimat- eller havsmiljöfrågor, vilket kunde gett bredare kontext.

✅ Slutsats

Texten är kort, faktainriktad och undviker politiska vinklar. Avsaknaden av ideologiskt färgad problemformulering gör att inslaget hamnar nära mitten, med en lätt technokratisk ton genom betoningen på myndighetsåtgärder. Därför bedöms den dominanta lutningen som center.

27% Vänster · 53% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdad vinkling eller antydan om skuld eller konflikt. Fokus ligger på själva händelsen.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt. Inga emotiva ord eller värderande uttryck används, och citat återges utan dramatik.

⚖️ Källbalans

Endast myndigheter och museet nämns som källor, samt dansk media. Inga röster från miljöorganisationer, lokalbefolkning eller experter utanför myndigheter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga miljöorsaker till strandningen eller tidigare liknande händelser i regionen. Inga kommentarer om potentiella konsekvenser för ekosystemet ges.

✅ Slutsats

Artikeln är tydligt saklig och undviker ideologiska vinklar. Fokus ligger på fakta och myndighetsåtgärder, utan att lyfta fram politiska eller värderingsmässiga aspekter. Detta ger ett centrerat, teknokratiskt och opartiskt intryck.

33% Vänster · 67% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Kritiken mot norska kronprinsessan: ”Obegripligt”

Publicerad: 1 februari 2026, 19:29

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Korrespondensen mellan norska kronprinsessan Mette-Marit och den dömde sexualbrottslingen Jeffrey Epstein har väckt stark kritik i Norge, då nya dokument visar en närmare relation än tidigare känt. Historikern Trond Norén Isaksen och journalisten Harald Stanghelle ifrågasätter hovets hantering och bristen på varningar till kronprinsessan. Mette-Marit har uttryckt ånger över kontakten och medger att hon visade dåligt omdöme.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar kritiken och ordet Obegripligt, vilket sätter en starkt negativ ram mot kronprinsessan. Ingress och brödtext förstärker skandalvinkeln med uttryck som särskilt graverande och ny bild från mejl. Få försvarande perspektiv presenteras.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord via citat: flörtig, intim, brist på omdöme, obegripligt, chockerande. Tonen blir fördömande och dramatiserande, medan SVT:s egen berättarröst förblir relativt neutral.

⚖️ Källbalans

Nästan uteslutande kritiska röster: historiker och journalister från NRK och Dagbladet. Hovets perspektiv begränsas till en kort ångerformulering; ingen oberoende expertis eller försvarande röst får utrymme. Källurvalet ger en ensidig bild.

🔎 Utelämnanden

Saknar detaljer om hur omfattande kontakten varit och när den avslutades. Ingen förklaring från hovet om interna rutiner eller beslut, och inga röster som försvarar kronprinsessan. Kontext om tidigare granskningar 2019 och eventuella åtgärder efteråt är knapp.

✅ Slutsats

Fokus ligger på kritik mot en traditionell institution (monarkin), betonar moraliskt ansvar och uppgörelse med elitbeteende, och ger begränsat utrymme för försvar från hovet. Det lutar vänster enligt definitionen ovan. Samtidigt finns viss balans genom att återge hovets ånger.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram ordet ”Obegripligt” och betonar hård kritik; förstärker ett negativt ramverk mot kronprinsessan utan nyanserande motvikt i ingressen.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder laddade ord som ”graverande”, ”chockerande”, ”flörtig” och upprepar citat om ”brist på omdöme”, vilket ger en fördömande ton.

⚖️ Källbalans

Flera kritiska röster (historiker, två journalister, krönikör) citeras utförligt; hovets röst förekommer kort i ett skriftligt uttalande, inga experter som försvarar eller nyanserar.

🔎 Utelämnanden

Ingen bredare kontext om kungahusets stöd i Norge, om hovets interna rutiner eller om eventuella åtgärder efter 2019; offrets perspektiv och juridiska detaljer kring Epsteins dom saknas.

✅ Slutsats

Fokus ligger på kritik mot en traditionell institution och betonar moraliskt ansvar och bristande transparens, vilket harmonierar med en vänsterorienterad ram som ifrågasätter hierarkier. Hovets försvar får liten plats medan kritiska experter dominerar; artikeln saknar balans genom uteblivna förmildrande perspektiv.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på kritiken mot kronprinsessan och använder värdeladdade ord som "obegripligt". Framingen betonar skandal och ansvarstagande, vilket kan förstärka negativa associationer.

💬 Språkvinkling

Språket är starkt kritiskt med ord som "dåligt omdöme", "obegripligt" och "chockerande". Tonen är dömande och förstärker allvaret i händelsen.

⚖️ Källbalans

Endast kritiska röster från norska journalister, historiker och krönikörer lyfts fram. Ingen försvarande eller neutral röst från hovet eller andra experter ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar fördjupning kring hovets eller kronprinsessans perspektiv utöver ett kort citat. Ingen diskussion om möjliga förklaringar eller om andra kungliga personers liknande situationer.

✅ Slutsats

Artikeln är tydligt kritisk men håller sig till etablerade fakta och expertröster, vilket ger en viss balans. Den undviker ideologiska vinklingar och fokuserar på ansvar och omdöme snarare än systemkritik eller försvar av traditionella institutioner. Därför dominerar en centerposition med viss lutning åt vänster.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Klart: Vinterns första nationella isdygn har passerat

Publicerad: 1 februari 2026, 19:02

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Söndagen markerade vinterns första nationella isdygn i Sverige, där temperaturen höll sig under noll grader i hela landet under ett dygn. Detta fenomen blir allt ovanligare på grund av mildare vintrar. Kylan förväntas fortsätta under veckan, men temperaturen kan stiga över noll i kustnära områden i södra Sverige.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ. Ingressen kopplar isdygnet till att fenomenet blivit ovanligare, vilket ramar in vädret i ett klimattrend-perspektiv. Kropp och rubrik överensstämmer väl.

💬 Språkvinkling

Sakligt språk utan värdeladdade ord. Klimatkopplingen uttrycks konstaterande, inte alarmistiskt. Citat från meteorologen är tekniska och neutrala.

⚖️ Källbalans

Endast en källa används: SVT:s meteorolog. Ingen extern expertis (t.ex. SMHI) eller fristående data presenteras. För en okontroversiell vädernyhet kan det räcka men begränsar perspektiven.

🔎 Utelämnanden

Längre historik före 1991, antal stationer och exakt definition av "nationellt isdygn" saknas. Ingen diskussion om naturlig variabilitet eller osäkerheter. Inga externa källor eller datapunkter som kvantifierar trenden utöver normalsperioden.

✅ Slutsats

Artikeln är främst teknisk och informativ med begränsad politisk laddning, vilket placerar den nära mitten. Den bygger på sakliga prognoser och ett neutralt tonläge. Klimatkopplingen antyder en svagt vänsterkodad ram, men den är kortfattad och inte dominerande.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och matchar innehållet, men framhävandet av att fenomenet blivit ovanligare ger en klimatvinkel som styr läsarens tolkning mot ett längre perspektiv på uppvärmning.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt; ord som "allt färre" och "fastlåst" kan förstärka intrycket av förändring och oro, men inga starkt emotiva ord används.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-meteorologen Per Stenborg citeras, ingen extern klimatforskare eller alternativ röst; perspektivet är därför ensidigt expertcentrerat inom samma redaktion.

🔎 Utelämnanden

Ingen historik före 1991, ingen osäkerhetsdiskussion kring mätserier eller alternativa förklaringar; inga röster om samhällskonsekvenser eller klimatpolitiska implikationer tas upp.

✅ Slutsats

Artikeln presenterar vetenskapligt konsensus om klimatförändring utan politisk polemik men saknar flera perspektiv. Fokus på fakta och väderdata ger en teknokratisk, mittenorienterad ton, medan antydan om klimattrend drar något åt vänster. Avsaknad av policydebatt eller kritik ger övervikt för ett centristiskt förhållningssätt.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, fokuserar på det meteorologiska fenomenet utan värdeladdad vinkling. Ingen tydlig mismatch mellan rubrik och artikelinnehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med få emotiva ord. Meteorologens uttalanden återges utan förstärkande adjektiv eller dramatisering.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen meteorolog används som källa. Inga externa experter eller alternativa röster förekommer, men ämnet är främst faktabaserat.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner klimatförändringens påverkan men utvecklar inte vidare kring orsaker eller konsekvenser. Ingen politisk eller samhällelig kontext ges.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen faktabaserad och undviker politiska eller ideologiska tolkningar. Den nämner klimatförändring men utan att ta ställning eller föreslå lösningar, vilket ger ett teknokratiskt och neutralt intryck. Därför dominerar en centerposition i rapporteringen.

20% Vänster · 75% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Så kan vänskap skydda mot stress och sjukdom

Publicerad: 1 februari 2026, 18:02

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Forskare menar att vänskap kan ha en positiv inverkan på både mental och fysisk hälsa, där brist på sociala relationer kan öka risken för sjukdomar och död. Studier visar att vänskap kan minska stress och förbättra självkänsla och prestationer, särskilt under tonåren, samt att hjärnans belöningssystem aktiveras mer vid interaktion med vänner. Detta kan bidra till bättre psykisk hälsa senare i livet.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inramningen lyfter vänskap som skydd mot stress och sjukdom och betonar stora hälsovinster. Fokus ligger på positiva effekter och risker med ensamhet, vilket kan förstärka ett entydigt, nästan kausalt budskap utan tydlig osäkerhet eller begränsningar.

💬 Språkvinkling

Språket är lätt och positivt, med ord som superkrafter och avgörande samt jämförelser som kan låta dramatiska. Tonen blir lätt sensationalistisk men är övervägande saklig.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på två akademiska källor (Scheele och Güroglu) och saknar metodkritik eller motröster. Inga kliniker, statistiker eller personer med egna erfarenheter av ensamhet citeras. Perspektivet blir snävt men konsekvent vetenskapligt.

🔎 Utelämnanden

Saknar diskussion om kausalitet kontra korrelation, effektstorlekar och möjliga confounders. Jämförelsen att ensamhet ökar dödsrisk mer än rökning m.m. behöver källa och nyansering. Även svensk data, alternativa studier och praktiska implikationer för interventioner saknas.

✅ Slutsats

Texten är teknokratisk och evidensfokuserad utan policyförslag, vilket placerar den i mitten. Den undviker ideologiska ramar och betonar individnära hälsa och forskning. Ett svagt folkhälsoperspektiv kan dra något mot mitten-vänster, men helheten är tydligt centrerad.

10% Vänster · 85% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in vänskap som skydd mot sjukdom och stress, ett positivt, hälsobetonat fokus utan kontrovers. Ingen tydlig politisk laddning eller avvikelse mellan rubrik och artikelinnehåll.

💬 Språkvinkling

Ord som ”superkrafter”, ”avgörande” och citatet ”Det här är bra, det är positivt, fortsätt” ger texten entusiasmerande ton snarare än strikt klinisk.

⚖️ Källbalans

Endast två akademiska forskare intervjuas; inga alternativa forskningsrön, praktiker, patienter eller socialpolitiska perspektiv inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Texten berör inte socioekonomiska skillnader, äldrefrågor eller politiska åtgärder mot ensamhet, vilket kunde breddat kontexten och visat fler perspektiv.

✅ Slutsats

Artikeln beskriver forskningsresultat om vänskap utan att koppla till politiska eller ekonomiska åtgärder. Fokus ligger på individens och samhällets välmående men genom en värdeneutral, expertbaserad presentation, vilket speglar en teknokratisk mitteninriktning snarare än tydliga vänster- eller högerramar. Därför bedöms den övervägande centristisk.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på vänskapens positiva effekter för hälsa, utan att problematisera eller lyfta alternativa synsätt. Framing är neutral och informativ snarare än värdeladdad.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med fokus på forskningsresultat och experters uttalanden. Inga starkt emotiva ord eller värderande uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast forskare och experter inom psykologi och neurovetenskap får komma till tals. Inga röster från exempelvis unga, skolpersonal eller personer med egna erfarenheter av ensamhet eller vänskap inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella negativa aspekter av vänskap eller socialt tryck, och tar inte upp samhälleliga eller politiska faktorer som kan påverka ensamhet. Inga alternativa förklaringar eller kritiska röster presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och forskningsbaserad inramning utan politiska förslag eller värderingar. Fokus ligger på individens välmående och sociala relationer, vilket är typiskt för en centristisk balans. Avsaknaden av systemkritik eller marknadslösningar förstärker det centristiska intrycket.

30% Vänster · 65% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Död val strandad vid dansk kust

Publicerad: 1 februari 2026, 16:34

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En stor kaskelot har strandat i Ålbækbukten i norra Danmark och har lockat många nyfikna besökare, vilket har orsakat trafikproblem. Valen är 13,7 meter lång och det är första gången sedan 2016 som en kaskelot strandar i Danmark.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är rakt konstaterande utan värdering. Innehållet fokuserar på naturhändelsen och praktiska följder (trafikproblem) samt att strandningar förekommit tidigare, vilket dämpar dramatik.

💬 Språkvinkling

Sakligt och återhållsamt språk. Få emotiva ord; "ovanliga synen" och "nyfikna" är milda. Ingen alarmism eller skuld.

⚖️ Källbalans

Källorna är offentliga institutioner och en expert (Statens Naturhistoriska Museum, Naturstyrelsen) samt TV2. Frånvaro av lokala röster eller oberoende marinbiologer kan göra perspektiven smala, men ämnet är huvudsakligen faktabaserat.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring till orsaken eller om strandningar ökat regionalt. Saknar info om hur kroppen ska tas om hand, kostnader, risker för allmänheten och eventuell koppling till miljöförändringar.

✅ Slutsats

Artikeln är deskriptiv och bygger på expert- och myndighetskällor utan politisk vinkling. Den undviker normativa ställningstaganden, policykrav eller konfliktinramning och betonar fakta och praktiska följder. Därför dominerar ett centristiskt, teknokratiskt anslag.

4% Vänster · 92% Center · 4% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken speglar innehållet exakt utan dramatisk vinkling; neutral och faktabaserad.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och informativt; uttryck som "lite speciellt" och "ovanliga synen" är lågintensiva och icke-värderande.

⚖️ Källbalans

Endast en museianställd valexpert och Naturstyrelsen citeras; få men relevanta röster för ett rent faktainslag.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring till varför kaskeloter strandar, klimatkopplingar eller plan för bortforsling; sådan kontext hade kunnat bredda bilden.

✅ Slutsats

Inslaget är tekniskt och deskriptivt, utan politisk vinkel. Begränsad källa- och kontextbredd ger ett teknokratiskt, status quo-fokuserat anslag snarare än ideologisk ställningstagande. Därför bedöms lutningen som främst center.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, fokuserar på faktumet att en död val strandat vid dansk kust utan värdeladdad vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan emotiva ord eller värderande adjektiv. Citat används för att förmedla expertens bedömning på ett återhållsamt sätt.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar en valspecialist och hänvisar till Danmarks Naturstyrelse samt TV2. Inga röster från lokalbefolkning eller andra intressenter inkluderas, men det är rimligt givet ämnet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella miljömässiga konsekvenser eller åtgärder kring valen, men sådana aspekter är inte centrala för nyhetsvärdet här.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt faktabaserad och undviker ideologiska vinklar. Den presenterar händelsen utan att lyfta fram politiska, ekonomiska eller sociala dimensioner, vilket placerar den tydligt i mitten. Ingen ideologisk bias kan identifieras.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Tonåring död på sjukhus efter Crans-Montana-brand

Publicerad: 1 februari 2026, 14:08

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En tonåring har avlidit av sina skador efter en brand på baren Le Constellation i Crans-Montana, Schweiz, vilket ökar dödssiffran till 41 personer. Branden, som inträffade under nyårsnatten, skadade över 100 människor och tros ha orsakats av pyroteknik som antände ljudisolering. Barens ägare misstänks för brott, inklusive vållande till annans död, då baren inte hade brandinspekterats på flera år.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Centerpartiet

Neutral för

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och speglar artikelns innehåll: en uppdatering om dödssiffran efter branden. Brödtexten lägger till möjlig orsak och bristande tillsyn, vilket kan rama in händelsen som ett regel- och ansvarsfel men utan stark vinkling.

💬 Språkvinkling

Ton och ordval är neutralt och juridiskt: "utredare tror", "misstänks". Adjektivet "populära" och formuleringen "inte brandinspekterats på åratal" kan förstärka intrycket av försummelse, men texten undviker känsloladdade uttryck.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på utredaruppgifter utan direkta citat. Inga röster från barägare, lokala myndigheter, brandskyddsexperter eller drabbade hörs. Perspektiven är därför begränsade till myndighetsversionen och faktauppgifter.

🔎 Utelämnanden

Saknas: kommentarer från ägare, tillsynsmyndighet och brandkår om inspektionsrutiner och efterlevnad. Ingen kontext om gällande schweiziska regler för pyroteknik inomhus eller hur ofta kontroller krävs. Oklart läge för rättsprocessen och eventuella säkerhetsåtgärder efter branden.

✅ Slutsats

Texten är främst saklig och faktarapporterande. En svag vänsterdragning anas genom fokus på bristande tillsyn och ägaransvar, vilket implicerar behov av reglering. Avsaknaden av fler perspektiv och politisering gör att helhetsintrycket landar i mitten.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger fakta om ett dödsfall efter branden och matchar artikelns innehåll; ingen dramatisk eller politisk vinkling skönjs.

💬 Språkvinkling

Neutral nyhetsstil; ord som "krävt" och "populära" ger viss känslomässig laddning men förstärker främst faktabeskrivningen.

⚖️ Källbalans

Endast utredare nämns som källa; avsaknad av citat från ägare, myndigheter, offer eller experter ger ett ensidigt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om schweizisk brandsäkerhetslagstiftning eller tidigare tillsynsproblem; inga kommentarer från anhöriga, barägare eller lokala myndigheter.

✅ Slutsats

Texten rapporterar händelsen sakligt och teknokratiskt utan ideologiska resonemang; viss betoning på tillsynsbrister och ansvar drar lätt åt vänster men domineras av neutral faktaförmedling. Sammantaget framstår artikeln som centrerad och opartisk i ideologisk mening.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, med fokus på det senaste dödsfallet och händelsen. Ingen vinkling mot skuld eller systemkritik syns i rubriken.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återhållsamt, utan laddade ord eller känslomässiga uttryck. Händelsen beskrivs med neutrala termer.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på fakta och utredarnas slutsatser, men inga röster från drabbade, anhöriga, ägare eller myndigheter citeras direkt.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om brandsäkerhetsregler i Schweiz eller tidigare kritik mot baren ges. Inga röster från offer, anhöriga eller lokala myndigheter inkluderas.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och fokuserar på fakta utan att betona systemkritik eller individuellt ansvar. Den undviker politiska tolkningar och presenterar händelsen teknokratiskt, vilket ger ett tydligt centerperspektiv. Avsaknaden av djupare analys eller värderande språk förstärker denna balans.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

16 döda i trafikolyckor i Turkiet

Publicerad: 1 februari 2026, 13:13

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Två trafikolyckor inträffade nära Antalya i Turkiet, där minst 16 personer omkom. I den första olyckan välte en buss i utkanten av Antalya, vilket resulterade i minst nio dödsfall, och i den andra olyckan på motorvägen vid Burdur omkom sju personer. Det rapporteras inga utländska medborgare bland de omkomna.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är kort och saklig: antal döda och plats. Inga värdeladdade ord eller dramatisk vinkling. Brödtexten motsvarar rubrikens fokus.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och försiktigt med attribut som ska ha och uppges. Inga känsloladdade adjektiv, ingen spekulation.

⚖️ Källbalans

Uppgifterna bygger främst på Antalyas guvernör som källa samt ospecificerade uppgifter om dödstal. Andra perspektiv, såsom polis, räddningstjänst, vittnen eller oberoende verifiering, saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om trafiksäkerhet i regionen, vädervarningar eller tidigare liknande olyckor. Avsaknad av information om utredning, ansvar, bussbolagets säkerhetsrutiner och bekräftelser från polis eller sjukhus. Begränsad uppgift om skadade och räddningsinsats.

✅ Slutsats

Artikeln är en kort faktarapport utan politiska slutsatser eller policyförslag. Den använder återhållsamt språk, lutar sig mot en officiell källa och undviker laddad inramning. Frånvaro av ideologiska ramar ger en tydlig center-neutral ton.

4% Vänster · 92% Center · 4% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är strikt faktabaserad, inga värdeladdade ord eller dramatisk vinkling; innehåll motsvarar rubrik.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och nyhetsmässigt; endast sakord som "halt väglag" och "minst" används, inga känslomässiga förstärkningar.

⚖️ Källbalans

Enda citerade källa är Antalyas guvernör; inga vittnen, räddningstjänst eller oberoende experter ges röst.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om trafiksäkerhet i Turkiet, statistik, tidigare olyckor eller myndighetskritik som skulle sätta händelsen i större kontext.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, faktabaserad och nämner endast officiella uppgifter utan politisk eller värderande ram. Avsaknad av ideologiskt laddade teman gör att innehållet hamnar nära neutral mittfåra, vilket ger center som dominerande lutning.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller antydningar om skuld eller systemfel. Den fokuserar på antalet döda och platsen för olyckorna.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan emotiva uttryck. Fakta presenteras utan värderingar eller dramatisering.

⚖️ Källbalans

Endast officiella myndighetskällor, främst Antalyas guvernör, citeras. Inga vittnesmål eller alternativa röster förekommer.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om eventuella bakomliggande orsaker utöver väder, samt om myndigheternas ansvar eller åtgärder. Inga kommentarer från drabbade eller experter.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt faktabaserad och undviker politiska vinklar eller värderingar. Ingen ideologisk inramning förekommer, och fokus ligger på saklig rapportering av händelseförloppet. Detta ger en tydlig centerposition enligt svenska public service-normer.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Skyddsrum ska bemannas av 120 000

Publicerad: 1 februari 2026, 13:04

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Myndigheten för civilt försvar (MCF) planerar att engagera över 120 000 frivilliga för att bemanna skyddsrum i bostadsområden vid krig. Frivilliga ska hjälpa grannar att hitta och ställa i ordning skyddsrummen, medan civilpliktiga eller offentligt anställda ska bemanna skyddsrum i bergrum och offentliga byggnader. Några kommuner kommer att testa detta upplägg tillsammans med frivilligorganisationer under året.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar ska och den stora siffran, vilket signalerar beslut snarare än förslag. Brödtexten nyanserar till att det är en myndighetsplan med pilotförsök och frivilliga, vilket ger ett administrativt, statligt mobiliseringsperspektiv.

💬 Språkvinkling

Sakligt och byråkratiskt språk utan värdeladdade ord; krig och den exakta siffran skapar viss alarmism.

⚖️ Källbalans

Endast MCF uppges som avsändare och Ekot som förmedlare. Avsaknad av röster från kommuner, frivilligorganisationer, boende, fackliga eller oberoende försvarsexperter ger en enkelriktad myndighetsvinkel.

🔎 Utelämnanden

Saknas: kostnader, tidsplan, utbildning och urval av frivilliga, rättslig grund och ansvar, hur många skyddsrum berörs och nuvarande beredskap. Ingen politisk reaktion, riskbedömning eller eventuella invändningar från kommuner/boende. Oklara organisatoriska förändringar kring MCF/MSB lämnas otydliga.

✅ Slutsats

Artikeln återger en myndighetsplan i saklig, teknokratisk ton utan politisk konflikt eller alternativ problemformulering. Det gynnar ett centriskt status quo-perspektiv som accepterar statlig organisering som självklar utgångspunkt. Den svaga vänstervikten ligger i att statliga lösningar normaliseras, medan marknads- eller individperspektiv inte syns.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är kort och saklig, lyfter det stora antalet frivilliga och ramar in storyn som ett myndighetsuppdrag utan att problematisera kostnad eller alternativ.

💬 Språkvinkling

Språket är byråkratiskt: "engageras", "ställa i ordning"; enda mer laddade formuleringen är "om det skulle bli krig", vilket skapar viss dramatik men hålls hypotetisk.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på MCF/Ekot; inga röster från kommuner, frivilligorganisationer eller kritiker presenteras, vilket ger en ensidig myndighetsperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen information om finansiering, rekryteringssvårigheter, tidsramar eller tidigare erfarenheter; inga alternativa bedömningar av hotbild eller beredskapsbehov.

✅ Slutsats

Inslaget återger myndighetsinformation utan värderande språk eller partipolitisk konflikt. Den teknokratiska, status-quo-orienterade ramen och avsaknaden av kritiska röster ger en tydlig centristisk lutning snarare än vänster- eller högerperspektiv.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller vinklad inramning. Den speglar artikelns innehåll väl utan att överdriva eller förringa betydelsen.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan emotiva uttryck eller värderande adjektiv. Texten återger myndighetens förslag utan att lägga till egna tolkningar.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på information från myndigheten och Sveriges Radio Ekot, men inkluderar inga röster från frivilligorganisationer, kommuner eller allmänheten.

🔎 Utelämnanden

Det saknas perspektiv från de frivilliga som kan påverkas, samt eventuella kritiska röster kring genomförbarhet eller risker med upplägget.

✅ Slutsats

Artikeln återger myndighetens förslag på ett neutralt och sakligt sätt utan att ta ställning eller använda värdeladdat språk. Fokus ligger på praktisk information och teknokratisk lösning, vilket speglar en centerposition. Bristen på politiska eller ideologiska perspektiv förstärker den centristiska inramningen.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Från pommes till politik: Så hamnade fröoljor mitt i USA:s kulturkrig

Publicerad: 1 februari 2026, 12:13

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

I USA har flera restaurangkedjor börjat använda talg istället för vegetabiliska fröoljor efter påståenden om att dessa oljor är giftiga, vilket har blivit en del av en politisk debatt. Robert F. Kennedy Junior har lanserat en hälsokampanj, MAHA, som fokuserar på att fasa ut ultraprocessad mat och fröoljor, trots kritik om bristande vetenskaplig grund. Donald Trump har uttryckt stöd för Kennedy Juniors idéer och planerar att utse honom till hälsominister vid en eventuell valvinst 2024.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Vänsterpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in frågan som ett "kulturkrig" och betonar konflikt framför vetenskap. Det styr läsaren mot en politisk tolkning där RFK Jr. och Trump framstår som drivande krafter.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "kulturkrig", "påstår", "giftiga", "bristfälliga" och "saknar vetenskaplig grund" skapar skepsis mot fröoljekritiker. Citatet "låta honom gå loss" förstärker en raljant ton.

⚖️ Källbalans

Två röster dominerar: en akademisk expert (Marion Nestle) och en svensk kommentator (Jakob Stenberg). Företrädare för MAHA-rörelsen, restaurangkedjor eller forskare med avvikande uppfattningar saknas. Balansen gynnar kritiker av fröoljemotståndet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inte systematiska översikter om fröoljor och hälsa. Ekonomiska och industriella drivkrafter (nöt- och oljeväxtsektorn) samt restaurangers motiv för fettbyte uteblir. Konsekvenser för folkhälsa, klimat och kostnader berörs inte.

✅ Slutsats

Reportaget lutar mot ett teknokratiskt, evidensorienterat perspektiv: expertcitat, faktakontroll och betoning på bristande vetenskap i förslagen. Politiska anhängare och marknadsargument ges begränsat utrymme, och fokus blir status quo i kostrekommendationer. Sammantaget pekar detta mot en mittenprägel med viss kritik av högerpopulistiska aktörer.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in diskussionen som ett "kulturkrig" och kopplar direkt frågan till amerikansk högerpolitik, vilket sätter en konfliktorienterad ingång redan innan fakta presenteras.

💬 Språkvinkling

Texten använder ord som "giftiga", "bristfälliga studier" och betonar forskarnas "förvåning", vilket ger ett avfärdande tonläge gentemot kritikerna av fröoljor.

⚖️ Källbalans

Endast skeptiska experter (Marion Nestle) och kommentatorn Jakob Stenberg får bred plats; inga röster som stödjer talgskiftet eller Kennedy Jr:s syn presenteras.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuell forskning som förespråkare lutar sig på, inga restaurangkedjor intervjuas, och ingen konsument- eller branschrepresentant får förklara varför de byter olja.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot teknokratisk faktagranskning: experter och etablerad vetenskap ges utrymme medan kritiska röster saknas, vilket passar en centristisk, status-quo-orienterad ram. Samtidigt finns en lätt negativ vinkling mot konservativa aktörer, men fokus ligger mer på balansera felinformation än på jämlikhets- eller omfördelningsfrågor, vilket gör mittenperspektivet dominerande.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar matolja till USA:s kulturkrig, vilket ramar in ämnet som en politisk konflikt snarare än en folkhälsofråga. Texten betonar kontrovers och polarisering snarare än saklig debatt om vetenskapen bakom oljorna.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som 'giftiga', 'bristfälliga studier' och 'saknar vetenskaplig grund', vilket kan förstärka skepticism mot kritiker av fröoljor. Citatvalen fokuserar på ifrågasättande av MAHA-rörelsen.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst forskare och experter som är kritiska till MAHA-rörelsen samt en USA-kännare. Röster från förespråkare för fröoljornas farlighet eller MAHA-rörelsen saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella argument eller studier som stödjer kritiken mot fröoljor, och ger ingen röst åt de grupper som driver frågan. Kontext kring varför vissa amerikaner misstror myndigheter eller vetenskapliga råd utelämnas.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot center genom att betona experters och faktagranskares perspektiv och undvika att ta tydlig ställning för någon sida. Den ger dock mer utrymme åt kritiken mot MAHA-rörelsen än åt dess förespråkare, vilket ger en viss vänsterlutning, men helheten är teknokratisk och balanserande.

45% Vänster · 50% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Åtta döda i bussolycka nära turistort i Turkiet

Publicerad: 1 februari 2026, 11:20

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En bussolycka inträffade i utkanten av Antalya, Turkiet, där minst åtta personer omkom och 26 skadades när bussen körde in i ett räcke och voltade. Olyckan skedde på söndagsförmiddagen under halt väglag och dimma, och en utredning har inletts. De skadade har förts till närliggande sjukhus.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Saklig rubrik med fokus på dödstal och plats. Framing som trafikolycka nära turistort utan politiska vinklar. Inget löfte som inte infrias i texten; innehållet utvecklar omständigheter och citerar myndighet.

💬 Språkvinkling

Neutral och torr nyhetsstil. Värdeladdade ord förekommer endast i citerad form (”Tyvärr”), i övrigt faktabaserat språk.

⚖️ Källbalans

En primär källa: Antalyas guvernör, samt hänvisning till lokala medier. Avsaknad av oberoende källor som polis, räddningstjänst, vittnen eller sjukhus. Svenska myndigheter eller resenärer hörs inte.

🔎 Utelämnanden

Oklarheter kring de omkomnas nationaliteter och om turister var inblandade. Ingen information om bussbolaget, fordonets skick, förarens status eller tidigare olycksstatistik. Väderuppgifterna verifieras inte av oberoende källa.

✅ Slutsats

Artikeln är en faktadriven olycksnotis utan policy- eller värderingsramar. Den bygger på officiell information och undviker ideologiska tolkningar, vilket lutar mot en centristisk, teknokratisk nyhetsförmedling. Bristen på alternativa röster ändrar inte sakläget men förstärker ett neutralt, status quo-inriktat anslag.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och faktabaserad; överensstämmer med brödtexten och saknar dramatisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Sakligt språk med minimal emotivitet; enda känslomarkören är guvernörens citerade "Tyvärr", tydligt attribuerad.

⚖️ Källbalans

Endast guvernören och lokala medier citeras; inga vittnen eller oberoende experter, men accepterat för kort olycksnotis.

🔎 Utelämnanden

Ingen info om passagerarnas nationalitet, bussbolagets säkerhetshistorik eller tidigare liknande olyckor i området.

✅ Slutsats

Artikeln är en kort, faktabaserad olycksnotis utan politiska implikationer. Den rapporterar myndighetsuppgifter neutralt och utan värderingar eller policyanknytning, vilket gör framställningen saklig och placerar den i en ideologisk mittfåra.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdad vinkling. Fokus ligger på antalet döda och platsen för olyckan.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt. Inga emotiva ord eller värderande uttryck används, och citaten är återgivna utan dramatik.

⚖️ Källbalans

Endast officiella källor, främst Antalyas guvernör, citeras. Inga röster från vittnen, anhöriga eller oberoende experter förekommer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella bakomliggande orsaker som fordonets skick, förarens erfarenhet eller tidigare olyckor på platsen. Inga kommentarer från passagerare eller räddningstjänst.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt faktabaserad och undviker politiska eller värderande vinklar. Fokus ligger på saklig rapportering om olycksförloppet och officiella uttalanden, utan att lyfta fram systemkritik eller individuellt ansvar. Detta ger en tydlig centerposition enligt definitionen.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Trump: Samtal med Iran i det tysta

Publicerad: 1 februari 2026, 08:44

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA har inlett förhandlingar med Iran, enligt president Donald Trump, som nämner att en stor flotta är på väg till regionen. Irans säkerhetsrådsledare, Ali Larijani, bekräftar att förhandlingsstrukturer utvecklas. Samtidigt har Irans arméchef varnat USA och Israel för att attackera Iran.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger Trumps påstående om hemliga samtal och sätter ton på tyst diplomati. Innehållet är kort och bekräftas delvis av en iransk källa, men saknar tid- och sakunderlag för förhandlingarna. Ingen uppenbar rubrik/kropp-diskrepans, men fokus på drama snarare än kontext.

💬 Språkvinkling

Refererande och torr ton; de laddade orden kommer via citerade aktörer (tyst diplomati, stor flotta, varning). Egenrapporteringen undviker värderande adjektiv.

⚖️ Källbalans

Två huvudkällor: Trump via Fox News och Larijani via AFP, samt ett kort omnämnande av Irans arméchef. Avsaknad av Pentagon/utrikesdepartementet, oberoende experter eller tredje parts verifiering gör källbalansen tunn.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om JCPOA, sanktioner, tidigare kanaler eller möjliga medlare. Ingen verifiering av flottans rörelser eller amerikanska intentioner. Avsaknad av europeiska, israeliska eller svenska perspektiv och av hur detta påverkar regional säkerhet.

✅ Slutsats

Artikeln använder neutral nyhetsstil, refererar främst citat från båda sidor och undviker normativa påståenden. Den begränsade kontexten och frånvaron av analys lutar mot ett teknokratiskt, status quo-inriktat upplägg som ger intryck av balans mellan parter. Sammantaget dominerar ett centristiskt ramverk utan tydlig vänster- eller högervinkling.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter det hemliga förhandlingsspåret och skiftar fokus från den militära upptrappningen, vilket ger en relativt lugn inramning av konflikten.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt; citaten återges ordagrant utan laddade adjektiv. Formuleringen "stor flotta" återges okommenterat men kan förstärka dramatiken.

⚖️ Källbalans

Endast Trump (via Fox News) och en iransk topprepresentant citeras; inga oberoende experter, israeliska röster eller kritiker ger motvikt.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om kärnenergiavtalet, USA:s sanktioner eller tidigare hot, vilket försvårar att förstå hur viktiga förhandlingarna är.

✅ Slutsats

Artikeln använder neutral ton men ger få perspektiv och placerar skeendet i ett odramatiskt förhandlingsramverk. Avsaknaden av kontext och kritiska röster ger ett teknokratiskt, status quo-orienterat anslag som ligger närmast center enligt den angivna skalan.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver Trumps påstående om samtal, vilket kan ge intryck av diplomatiska framsteg trots att artikeln även nämner militära spänningar.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger citat utan värdeladdade ord eller tydlig emotionell ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både Trump och iranska företrädare, men inga oberoende experter eller andra internationella röster får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Det saknas bakgrund om konflikten, tidigare försök till förhandlingar och eventuella konsekvenser för regionen eller civila.

✅ Slutsats

Artikeln återger främst officiella uttalanden från båda sidor utan att ta ställning eller fördjupa analysen, vilket ger ett teknokratiskt och neutralt intryck. Avsaknaden av djupare kontext eller värderande språk stärker en centerinriktad balans. Ingen tydlig lutning mot vare sig vänster eller höger framträder.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Explosion vid port i Brandbergen

Publicerad: 1 februari 2026, 08:43

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En explosion inträffade vid en port till ett flerfamiljshus i Brandbergen, Haninge kommun, natten mot söndagen, vilket orsakade materiella skador. Ingen person skadades och ingen har gripits, men händelsen utreds som allmänfarlig ödeläggelse och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och kort: "Explosion vid port i Brandbergen". Framing fokuserar på plats och händelse utan spekulation. Kroppstexten överensstämmer med rubriken och betonar inga tolkningar eller motiv.

💬 Språkvinkling

Nykter ton med neutrala ord som "materiella skador" och juridiska termer. Inga värdeladdade adjektiv eller dramatiserande formuleringar. Citat från polisens presstalesperson återges återhållsamt.

⚖️ Källbalans

Endast polis/rättsväsende via TT citeras. Avsaknad av röster från boende, vittnen, fastighetsägare eller oberoende experter. Perspektivet begränsas till myndighetsinformationen i ett tidigt skede.

🔎 Utelämnanden

Ingen kontext om den bredare vågen av sprängdåd eller eventuell koppling till gängkonflikter. Saknar uppgifter om evakuering, trygghetsåtgärder och reaktioner från kommun eller bostadsbolag. Ingen statistik eller jämförelse med liknande fall.

✅ Slutsats

Texten är faktabaserad, kort och myndighetsfokuserad utan politisk tolkning, vilket pekar mot mitten. Frånvaron av problemformuleringar om systemisk ojämlikhet eller politiserad brotts- och migrationsvinkel förstärker intrycket av neutralitet. Därför dominerar Center.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Saklig och kort rubrik som beskriver händelsen utan värdeladdad inramning; ingen diskrepans mellan rubrik och brödtext.

💬 Språkvinkling

Neutralt nyhetsspråk; inga laddade adjektiv, endast faktabeskrivning från polisens citat.

⚖️ Källbalans

Endast polisens presstalesperson citeras; inga vittnen, boende eller experter ger kompletterande perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om tidigare sprängningar i området, möjliga motiv eller samhällets respons; inga röster från drabbade eller lokala politiker.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, faktadriven och bygger enbart på officiell polisinformation, vilket ger ett teknokratiskt och värdeneutralt intryck utan politisk vinkling. Avsaknaden av analys om ojämlikhet eller hårdare straff gör att den varken lutar tydligt åt vänster eller höger. Därför klassas den som främst centristisk.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar neutralt på själva händelsen utan att antyda motiv eller aktörer. Ingen värderande eller vinklad inramning, och rubriken stämmer överens med artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med återgivning av polisens uttalanden utan laddade ord. Inga känslomässiga uttryck eller värderingar förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast polisens presstalesperson citeras, inga röster från boende, vittnen eller andra berörda. Myndighetsperspektivet dominerar.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga motiv, bakgrund till explosionen eller om det finns koppling till organiserad brottslighet. Inga lokala röster eller expertkommentarer inkluderas.

✅ Slutsats

Artikeln är mycket neutral, återger endast fakta och myndighetsinformation utan att rama in händelsen ideologiskt. Avsaknaden av analys, politiska vinklar eller värderande språk gör att rapporteringen lutar tydligt mot center enligt svenska public service-normer.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Ny rutin efter masskjutningen i Örebro

Publicerad: 1 februari 2026, 08:41

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Efter masskjutningen på Risbergska i Örebro för nästan ett år sedan har polisen beslutat att ändra sina rutiner vid pågående dödligt våld. Utvärderingen visar att fokus nu även kommer att ligga på att snabbt kunna genomföra livräddande insatser. Erik Nord, chef för utredningar i region Väst, betonar vikten av att påbörja livräddande insatser snabbare än tidigare.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar masskjutningen i Örebro till ny rutin och ramar in texten som en saklig uppföljning. Fokus ligger på lärdomar och effektivare insatser, inte skuldfrågor eller politik. Ingen rubrik–brödtext-mismatch; texten utvecklar den utlovade förändringen.

💬 Språkvinkling

Språket är tekniskt och neutralt: pågående dödligt våld, neutralisera gärningspersonen, livräddande insatser. Tonen är pragmatisk och handlingsinriktad utan starka värdeord. Ett kort poliscitat förstärker sakligheten.

⚖️ Källbalans

Endast polisen citeras och sammanfattas. Frånvaro av vård, räddningstjänst, skola, anhöriga eller oberoende experter ger ensidigt myndighetsperspektiv. Ingen politisk opposition eller forskare kommenterar risker, resursbehov eller alternativ.

🔎 Utelämnanden

Utvärderingens konkreta fynd, statistik och exempel saknas. Oklart hur rutinen ändras praktiskt, hur ansvarsdelning sker med ambulans och sjukvård samt vilka utbildnings- och kostnadsimplikationer som följer. Inga kritiska röster eller internationella jämförelser nämns.

✅ Slutsats

Artikeln är teknokratisk och fokuserar på operativa rutiner och livräddning, utan politisk konflikt eller värderingsspråk. Ensidig myndighetskälla ger ett status quo-perspektiv som ligger nära mitten. Ämnet rör våld och ordningsfrågor, vilket drar svagt åt höger, men motverkas av fokus på vårdinsats.

10% Vänster · 70% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer händelsen som ett praktiskt problem: ny polisrutin efter masskjutningen. Fokus ligger på åtgärd snarare än ansvar eller samhällsorsaker, vilket ger en teknokratisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt; enda starka ordet är "måste", som signalerar angelägenhet men inte partiskhet. Ingen värdeladdad eller polariserande retorik.

⚖️ Källbalans

Polisens röst dominerar helt genom citat av Erik Nord. Inga vittnen, offer, vårdexperter eller forskare får komma till tals, vilket ger myndighetsperspektivet ensam legitimitet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kritik mot polisens insats, diskussion om vapenkontroll, brottsoffers erfarenheter och bredare samhällskontext kring skjutvapenvåldet.

✅ Slutsats

Texten presenterar en intern rutinförändring som teknisk förbättring, utan systemkritik eller krav på hårdare straff. Den lösningsorienterade men odramatiska tonen och frånvaro av ideologiska markörer placerar rapporteringen i huvudsak i ett mittenperspektiv.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på polisens nya rutiner efter masskjutningen, vilket ger ett sakligt och lösningsinriktat intryck. Händelsen ramas in som ett polisiärt utvecklingsområde snarare än ett samhällsproblem.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, med fokus på förändring och förbättring. Inga starkt värdeladdade ord eller känslomässiga uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast polisens perspektiv och uttalanden återges. Andra röster, såsom offer, anhöriga eller samhällsdebattörer, saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella bakomliggande orsaker till skjutningen, samhälleliga konsekvenser eller kritik mot polisens tidigare insatser.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt fokus på tekniska och organisatoriska förbättringar inom polisen, utan att ta ställning i politiskt laddade frågor. Frånvaron av samhällskritik eller ideologisk vinkling samt betoningen på lösningar och processer ger ett centerorienterat intryck. Balansen lutar mot status quo och teknokratisk analys snarare än politisk debatt.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Ledaren Putin inte kunnat knäcka: ”Moldavien en testplats för Rysslands hybridkrig”

Publicerad: 1 februari 2026, 08:38

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Moldaviens president Maia Sandu har utsetts till årets ledare 2025 av The Telegraph för sin kamp för demokrati och EU-medlemskap, trots ryska hot och manipulationer. Sandu beskriver Moldavien som en frontstat i Europas försvar av demokrati och varnar för att om stödet för Ukraina sviktar kan Moldavien bli nästa mål för Ryssland. Hon har vunnit flera val och folkomröstningar för att stärka Moldaviens ambition att bli en del av EU.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Vänsterpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken målar upp Sandu som den ledare Putin inte kan knäcka och betonar ryskt hybridkrig. Heroiserande ram sätter konflikt mellan demokrati och Kreml. Kroppen följer samma vinkel utan att problematisera motbilder.

💬 Språkvinkling

Emotiva och värdeladdade ord som "stå upp mot Kreml", "hybridkrig", "frontstat" och "EU‑familjen". Positiv värdering av Sandu genom "transparent" och fokus på låg lön. Begränsad nyansering eller försiktiga formuleringar.

⚖️ Källbalans

Nästan enbart president Sandu kommer till tals, via exklusiv intervju. Referens till The Telegraph stärker personvinkeln. Avsaknad av ryska företrädare, moldavisk opposition (t.ex. pro-ryska partier), oberoende forskare eller EU-representanter som kan verifiera eller problematisera påståendena.

🔎 Utelämnanden

Ingen konkret evidens för "ryska manipulationer" eller exempel på hybridangrepp i Moldavien. Saknar kontext om oppositionens invändningar, partiförbud, mediestängningar, Gagauzia/Transnistrien och inrikes spänningar. Ingen uppdatering om EU-anslutningsprocessens hinder, tidslinje eller risker.

✅ Slutsats

Bevakningen är starkt pro‑EU och institutionstillitsbaserad, med fokus på demokratiskt försvar och internationellt samarbete – typiskt för en svensk mittenram. Den lyfter hotbild och behov av stöd utan marknads- eller individualansvarsfokus (höger) och utan omfördelnings- eller ojämlikhetsram (vänster). Frånvaron av kritiska motröster och personifieringen av ledarskap förstärker en mittenorienterad, status quo‑vänlig berättelse.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken målar upp ett dramatiskt hjälte-mot-skurk-narrativ där Putin är angripare och Sandu den okuvliga försvararen, vilket styr publikens tolkning redan före innehållet.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”hotar demokratin”, ”framgångsrika kamp” och ”frontstat” skapar en heroisk, nästan episk ton som gynnar Sandu och demoniserar Ryssland.

⚖️ Källbalans

Endast Sandu citeras; inga röster från rysk sida, moldavisk opposition eller oberoende analytiker ger en alternativ syn på hotbild eller EU-processen.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund om Transnistrien, intern politisk kritik mot Sandu, detaljer om EU-förhandlingarnas hinder samt rysk officiell kommentar, vilket kunde nyansera konfliktbilden.

✅ Slutsats

Inslaget tar en EU-vänlig och Ryssland-kritisk ställning som harmonierar med svensk mainstream-mitten snarare än tydlig vänster eller höger. Fokus ligger på demokratiska institutioner och internationellt samarbete utan att driva stark omfördelnings- eller marknadsretorik, vilket placerar tyngdpunkten i mitten.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram Sandu som Putins motståndare och Moldavien som testplats för ryskt hybridkrig, vilket ramar in berättelsen som en kamp mellan demokrati och auktoritärt hot. Framingen är tydligt västvänlig och betonar hotet från Ryssland.

💬 Språkvinkling

Språket är värdeladdat till Sandus fördel, med ord som "framgångsrika kamp", "stå upp mot Kreml" och "transparent". Ryssland beskrivs genomgående negativt, medan Sandu får positiva attribut.

⚖️ Källbalans

Nästan uteslutande Sandus och västliga röster får utrymme. Ryska perspektiv eller oberoende analytiker saknas helt, vilket ger en ensidig bild.

🔎 Utelämnanden

Ingen rysk kommentar eller analys presenteras, och det saknas kritiska frågor om Moldaviens egna demokratiska utmaningar eller oppositionens syn på Sandu.

✅ Slutsats

Artikeln betonar hotet från Ryssland, hyllar statligt och internationellt samarbete samt Sandus kamp för demokrati och jämlikhet. Perspektiven är nästan uteslutande västvänliga och kritiska mot auktoritära strukturer, vilket ligger nära en vänsterliberal referensram. Bristen på alternativa röster förstärker denna lutning.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Ryska kritiken efter Trumps Kuba-hot: Oacceptabelt

Publicerad: 1 februari 2026, 06:36

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA:s president Donald Trump har meddelat att samtal med Kubas regering har inletts, samtidigt som han hotar med strafftullar mot länder som förser Kuba med olja. Detta har lett till kritik från Ryssland, vars utrikesministeriums talesperson Maria Zakharova fördömer USA:s åtgärder som olagliga och oacceptabla. Ryssland betonar sina historiska band med Kuba och avvisar försök att hindra internationellt samarbete.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar rysk fördömelse ("oacceptabelt") och beskriver Trumps linje som "Kuba-hot", vilket sätter en negativ ram kring USA:s agerande. Texten följer upp med mestadels ryska invändningar, medan amerikansk och kubansk kontext är begränsad.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord ligger främst i ryska citat: "oacceptabla", "radikal", "ekonomiskt strypa". Egen formulering "Kuba-hot" bidrar till en kritisk ton mot USA.

⚖️ Källbalans

Ryska utrikesministeriet dominerar med flera långa citat. USA:s sida återges kort och utan direktcitat eller svar. Kubanska röster, oberoende experter och internationella organisationer saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om sanktionernas rättsliga grund och USA:s motiv, liksom Kubas perspektiv och konsekvenser för befolkningen. Ingen analys av Rysslands egna intressen i Kubas energiförsörjning. Oklarheter kring hur samtalen verifierats lämnas oadresserade.

✅ Slutsats

Betoningen på rysk kritik av USA:s sanktioner, åberopande av FN-stadgan och staters suveränitet, samt rubriken som framställer Trumps linje som hot, ger en lätt vänsterförskjutning. Artikeln ger begränsat utrymme åt USA:s motiv eller oberoende expertis och saknar kubanska röster. Sammantaget lutar framställningen mot ett kritiskt perspektiv på amerikansk unilateralism, typiskt för en svag vänsterprägel i svensk kontext.

46% Vänster · 40% Center · 14% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar Trumps ”Kuba-hot” och lyfter den ryska domen ”oacceptabelt”, vilket inramar USA:s agerande som felaktigt utan att ange motiv eller amerikansk syn.

💬 Språkvinkling

Ord som ”hotat”, ”strafftullar” och ”ekonomiskt strypa” förstärker en negativ bild av USA; ryska citat med stark värdeladdning återges utförligt utan neutraliserande formuleringar.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på ett skriftligt uttalande från ryska UD; amerikanska företrädare, kubanska röster eller oberoende experter saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om USA:s skäl till sanktioner, Kubas inblandning i Venezuela eller hur FN och andra stater ställer sig; inga fakta om tidigare sanktioners effekter.

✅ Slutsats

Genom att lyfta rysk kritik och använda negativt laddat språk om USA utan att ge amerikansk eller oberoende replik lutar artikeln mot ett vänsterperspektiv som problematiserar maktanvändning och betonar suveränitet. Frånvaron av motvikt gör vänsterlutningen dominerande, även om en viss saklig nyhetsupprapning ger inslag av centrum.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på rysk kritik mot Trumps Kuba-politik och använder ordet 'oacceptabelt', vilket ger en negativ inramning av USA:s agerande. Artikeln betonar konflikten snarare än att neutralt presentera båda sidors synpunkter.

💬 Språkvinkling

Språket återger ryska uttalanden med starka ordval som 'fördömer starkt', 'olagliga', 'ekonomiskt strypa' och 'radikal', vilket förstärker kritiken mot USA utan att väga upp med motsvarande amerikanska perspektiv.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar huvudsakligen ryska källor och återger deras kritik i detalj, medan amerikanska röster eller försvar av Trumps politik saknas. Kubanska röster eller oberoende experter förekommer inte.

🔎 Utelämnanden

Det saknas bakgrund om varför USA inför sanktioner mot Kuba, samt eventuella argument från amerikanskt håll. Kubas eller oberoende bedömares syn på situationen nämns inte.

✅ Slutsats

Artikeln ger mest utrymme åt kritik mot USA:s agerande och återger ryska uttalanden som betonar orättvisa och internationell rätt, vilket ligger nära en vänsterorienterad referensram. Amerikanska perspektiv och försvar av sanktionerna saknas, vilket förstärker den vänsterlutande vinkeln.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Gränsövergången i Rafah ska öppnas – palestinier kan lämna Gaza

Publicerad: 1 februari 2026, 05:52

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Gränsövergången i Rafah mellan Gaza och Egypten planeras att öppnas för första gången sedan maj 2024, vilket möjliggör för palestinier att lämna Gaza. Öppningen är en del av den andra fasen i vapenvilan mellan Israel och Hamas, och kommer att övervakas av Israel, Egypten och EU-personal. Endast människor, inte varor, kommer att få passera, och det är oklart hur många som kommer att få lämna och komma in per dag.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att Rafah ska öppnas och att palestinier kan lämna Gaza, vilket ramar in nyheten som ett humanitärt genombrott. Kroppen följer samma vinkel med fokus på evakueringar och behov. Lite utrymme ges åt motiv eller krav från Israel eller Egypten.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt; värdeladdning sker främst via citerade ord som "akut behov" och "dramatisk". Benämningen "terrororganisationen Hamas" är faktabaserad men stark.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar tungt på Unicef (Jonathan Crickx) och uppgifter från AP samt Gazas Hamaskontrollerade hälsodepartement via AP. Avsaknad av direkta röster från israeliska eller egyptiska myndigheter och från oberoende medicinska eller akademiska källor. Palestinska civila röster återges indirekt.

🔎 Utelämnanden

Saknar förklaring till varför övergången varit stängd sedan maj och vilka säkerhets- eller förhandlingsvillkor som styr öppningen. Inga uppgifter om andra gränser eller hur hjälpflöden påverkas. Oklart vilka kriterier som avgör vilka som får passera.

✅ Slutsats

Saklig, faktatung rapportering med fokus på process och praktiska detaljer tyder på en teknokratisk, mittenorienterad ansats. Humanitär betoning och Unicef-centrering ger en svag vänstervridning, men frånvaron av politiska värderingar och konfliktretorik gör helheten mest centristisk.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter palestiniers chans att lämna Gaza och ramar in nyheten främst som ett humanitärt genombrott, medan Israels motiv endast nämns kortfattat som del av vapenvilan.

💬 Språkvinkling

Uttryck som "akut behov", "dramatisk" och fokus på barn och sjukvård ger en empatisk ton; negativa eller emotiva termer om Israels perspektiv saknas.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar Unicef, AP och Gazas Hamaskontrollerade hälsodepartement; inga israeliska, egyptiska eller oberoende säkerhetsexperter hörs, vilket gör perspektivet ensidigt humanitärt.

🔎 Utelämnanden

Israels säkerhetsskäl, tidigare attacker via Rafah, gisslanfrågan och egyptisk oro för massflykt nämns inte; historik om gränsens stängning och varuflödet saknas.

✅ Slutsats

Texten fokuserar på humanitära behov och kritik mot begränsningen av hjälp, med UNICEF som huvudkälla, vilket följer en vänsterinramning om ojämlikhet och statligt/humanitärt ansvar. Avsaknaden av israeliska eller säkerhetsorienterade röster reducerar högersidan. Viss faktarapportering från AP ger mitteninslag, men den dominerande vinkeln är fortfarande vänster.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på möjligheten för palestinier att lämna Gaza, vilket sätter humanitära aspekter i centrum. Framing betonar lättnad och öppning snarare än säkerhet eller politiska risker.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder positiva ord om öppningen ("viktigt steg", "hjälp"). Citat från Unicef förstärker humanitära behov och känslor kring situationen.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst Unicef och Gazas hälsodepartement, båda med fokus på humanitära behov. Israels och Egyptens perspektiv återges endast indirekt via AP, inga israeliska eller egyptiska talespersoner citeras direkt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Israels eller Egyptens motiv för öppningen eller eventuella säkerhetsbedömningar. Inga röster från israeliska myndigheter, egyptiska företrädare eller oberoende säkerhetsexperter tas upp.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt humanitärt fokus, lyfter fram behovet av hjälp och citerar främst aktörer som betonar ojämlikhet och lidande. Perspektiv från staternas säkerhetsbedömningar eller marknadslösningar saknas, vilket ger en övervikt åt vänster enligt den svenska ideologiska referensramen.

60% Vänster · 35% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

1 februari: Nattens nyheter

Publicerad: 1 februari 2026, 05:51

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Gränsövergången i Rafah i Gaza planeras öppna under söndagen för första gången sedan maj 2024, vilket gör det möjligt för palestinier att lämna området. Under Melodifestivalens deltävling i Linköping uteblev Greczulas flygnummer på grund av en teknisk miss, men det bedömdes inte påverka framträdandet tillräckligt för ett omspel. USA:s president Donald Trump meddelade att samtal med Kubas regering har inletts, men detaljerna kring dessa samtal är ännu oklara.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Uppräkning av händelser utan tydlig vinkling: Rafahövergången öppnas, en Mello-miss och att Trump inleder samtal med Kuba. Rubriker och brödtext är korta och neutrala. Nyhetsurvalet balanserar utrikes- och inrikesnotiser, men utan förklarande kontext.

💬 Språkvinkling

Formuleringarna är mest neutrala och administrativa. Starkare ord som skarpa uttalanden och tillfångatagandet förekommer, men är attribuerade och inte förstärkta av redaktionen. Inga värdeladdade adjektiv eller moraliska omdömen.

⚖️ Källbalans

Källor är främst officiella: en projektledare och Trumps egen utsaga. Rafah-uppgiften saknar avsändare. Röster från berörda parter som palestinier, egyptiska eller israeliska myndigheter, Kuba eller oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Rafahnotisen saknar vem som öppnar, villkor för utresa, humanitär bakgrund och säkerhetsläge. Melodifestivalnotisen saknar artistens eller publikens reaktion och konsekvenser. Kubanotisen saknar mål, innehåll och tidplan för samtalen samt Kubas respons och expertkontext.

✅ Slutsats

Dominansen är center: sakligt, kortfattat och teknokratiskt med låg laddning och fokus på fakta utan tolkning. Relians på officiella uttalanden och frånvaro av ideologisk inramning eller konfliktperspektiv pekar mot mitten. Möjlig center-bias märks genom neutralitet som döljer politiska dimensioner och saknar motröster.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Sammanfattande rubrik utan värdeladdning; Rafahformuleringen vinklar lätt humanitärt men utan kritik av någon part, vilket ger en svag vänstertouch men övergripande neutral ton.

💬 Språkvinkling

Språkbruket är återhållsamt; ord som "skarpa uttalanden" och "fastnat" är beskrivande snarare än emotiva, vilket ger låg språklig bias.

⚖️ Källbalans

Källor: Melodifestivalens projektledare och citat från Trump; inga israeliska, palestinska eller kubanska röster, vilket ger ensidig officiell vinkel.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund om varför Rafah varit stängd, humanitär situation, israelisk roll eller kubanska reaktioner på USA-samtalen.

✅ Slutsats

Ton och faktaförmedling är huvudsakligen saklig men källurvalet är smalt och ger ett byråkratiskt, teknokratiskt perspektiv som undviker politisk konflikt. Svag humanitär betoning i Rafah-texten drar något åt vänster, men helheten lutar mest mot en försiktig mittlinje utan tydlig värdering.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är neutrala och informativa utan värdeladdad vinkling. De speglar kortfattat nyhetshändelserna utan att prioritera någon särskild ideologisk ram eller skapa dramatik.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återhållsamt, utan laddade ord eller känslomässiga uttryck. Citat används endast för att återge fakta eller förklaringar.

⚖️ Källbalans

Källor utgörs av officiella uttalanden och SVT:s egna rapportering. Inga tydliga röster från berörda parter, experter eller oppositionella perspektiv inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln ger ingen djupare kontext kring Rafahövergångens humanitära betydelse eller politiska bakgrund. Inga palestinska eller israeliska röster hörs, och Trumps Kubasamtal saknar analys.

✅ Slutsats

Nyhetsrapporteringen är återhållsam och teknokratisk, med fokus på saklig återgivning utan att lyfta fram ideologiska konflikter eller värderingar. Avsaknaden av djupare analys och partiska röster ger ett tydligt centerperspektiv, där status quo och neutralitet prioriteras framför ideologisk vinkling.

33% Vänster · 60% Center · 7% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

”Svår balansakt för Venezuelas Delcy Rodríguez”

Publicerad: 31 januari 2026, 22:49

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Interimspresidenten Delcy Rodríguez i Venezuela har meddelat en generell amnesti för politiska fångar och planerar att stänga det ökända fängelset El Helicoide. Detta har väckt förväntningar om förändringar i landet, men Rodríguez står inför en svår balansgång mellan att tillfredsställa både Washington och sitt eget socialistparti. Samtidigt överraskade Donald Trump genom att göra upp med det styrande socialistpartiet, vilket har skapat en oväntad politisk utveckling.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Centerpartiet

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen ramar in som en dramatisk 'vår' och en personlig balansakt för Rodríguez. Frågeformulering och spekulation om kinesisk modell ger en hoppfull men hypotetisk ton. Vinkeln fokuserar på USAs roll och Trumps uppgörelse.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som 'svek', 'kanonbåtar redo' och 'ökända fängelset' förstärker känslor. Smeknamnet 'Delciaoping' trivialiserar. Tonen pendlar mellan förväntan och hot, vilket kan styra läsarens tolkning.

⚖️ Källbalans

Texten saknar tydliga källor och citat; påståenden presenteras som fakta. Inga röster från oppositionen, regimen, USA, oberoende experter eller människorättsorganisationer hörs. Perspektivet blir därmed reporterdrivet och obalanserat.

🔎 Utelämnanden

Saknas: verifiering av amnesti, antal politiska fångar och bedömningar från HRW/Amnesty/OAS. Konstitutionell kontext (Maduro, maktbalans, militärens roll) och tidslinje klargörs inte. Regionala och europeiska perspektiv, sanktionernas effekter och venezolaners vardag lämnas utanför.

✅ Slutsats

Språket lutar mot kritik av USA/Trump och mildare gestaltning av PSUV som reformvilligt, med hoppfull inramning om 'vår' och amnesti. Avsaknaden av oppositions- och människorättsröster minimerar regimens systemiska övergrepp, vilket gynnar en vänsterlutning. Viss centerprägel finns genom fokus på marknadsreformer, men helheten lutar vänster.

50% Vänster · 30% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en "svår balansakt" och frågar om en "venezolansk vår", vilket ramar in processen som hoppfull och progressiv snarare än konfliktfylld.

💬 Språkvinkling

Ord som "svek", "kanonbåtar", "slå till igen" och "ökända fängelset" laddar texten negativt mot USA och högern, medan Rodríguez ges mer nyanserad ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på reporteranalys utan direkta citat; inga röster från PSUV-ledningen, oppositionen, USA eller oberoende experter får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om sanktioner, ekonomisk kollaps eller korruption; saknar kritik av PSUV från människorättsorganisationer och detaljer om USA:s motiv.

✅ Slutsats

Berättelsen betonar Trumps "svek" och USA:s hotfulla närvaro samt lyfter amnesti och mänskliga rättigheter, vilket ger ett vänsterinriktat, anti-imperialistiskt raster. Bristen på marknadsliberala perspektiv eller försvar av traditionella institutioner förskjuter tyngdpunkten mot vänster, även om viss centrering finns i talet om ekonomiska reformer.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen framställer Delcy Rodríguez som en balanserande aktör mellan olika krafter, vilket kan tona ned konflikter och förenkla komplexiteten. Fokus ligger på möjlig förändring och amnesti, vilket ger en hoppfull inramning.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men använder uttryck som "svår balansakt" och "signal om ny epok" vilket kan skapa en känsla av optimism. Värdeladdade ord som "ökända fängelset" och "symbol för förföljelser" förstärker bilden av tidigare orättvisor.

⚖️ Källbalans

Artikeln refererar till både oppositionen och det styrande socialistpartiet, men ger mest utrymme åt Rodríguez och hennes möjliga vägval. Röster från vanliga venezolaner eller oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring oppositionens reaktioner och eventuella risker med den föreslagna amnestin. Ingen analys av möjliga negativa konsekvenser för rättssäkerhet eller demokrati ges.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan att lyfta fram statliga reformer och behovet av stabilitet, utan att tydligt favorisera vare sig vänster- eller högerperspektiv. Fokus ligger på pragmatism och kompromisser snarare än ideologiska ställningstaganden. Detta ger en tydlig centerprägel enligt svensk politisk skala.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Facit efter tre år med Tidöpartierna: Utsläppen har ökat

Publicerad: 31 januari 2026, 22:16

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under Tidöpartiernas första tre år har utsläppen från Sveriges ekonomi ökat med 3,1 procent jämfört med när regeringen tillträdde, enligt SCB:s siffror för de tre första kvartalen 2025. Trots en minskning av utsläppen med 2,8 procent under 2025 jämfört med året innan, är utsläppen fortfarande högre än 2022. En viktig faktor till ökningen är sänkningen av reduktionsplikten och skatten på bensin och diesel under 2024.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter en utvärderande ram ("Facit efter tre år") och kopplar ökade utsläpp till Tidöpartierna. Den prioriterar nettouppgång sedan 2022 medan årets minskning tonas ned. Framing antyder kausalitet till sänkt reduktionsplikt och skatter.

💬 Språkvinkling

Orden "facit", "viktig förklaring" och "dock väldigt ovanligt" förstärker ansvar och avvikelse. I övrigt övervägande neutral myndighetston med balanserande ministerncitat.

⚖️ Källbalans

Källor: SCB-statistiker och klimatministern. Naturvårdsverket nämns men citeras inte. Frånvaro av oberoende forskare, opposition, bransch/transportsektor och miljöorganisationer begränsar perspektivbredden.

🔎 Utelämnanden

Saknar sektorsbidrag och jämförelse med Naturvårdsverkets målrelevanta 2025-data samt revisionsosäkerhet. Ekonomiska cykler, väder och EU ETS/utlandsutsläpp nämns men analyseras inte. Konsekvenser och motiv för sänkt reduktionsplikt kontra pris/konkurrenskraft och andra klimatåtgärder belyses bristfälligt.

✅ Slutsats

Artikeln lutar svagt åt vänster genom att rama in regeringsperioden som ett facit med ökade utsläpp och koppla detta till sänkt reduktionsplikt och drivmedelsskatter. Fokus ligger på miljöutfall och implicit kritik av avreglerande beslut, medan årets minskning får mindre tyngd. Regeringens svar och metodförklaring ger viss balans, men frånvaron av oberoende experter och alternativa förklaringar förstärker den övergripande vinkeln.

52% Vänster · 38% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter omedelbart ett betyg – ”Facit” – och pekar ut ökade utsläpp som ett resultat av Tidöpartiernas tre första år, trots att texten senare lyfter en färsk minskning. Vinkeln placerar ansvaret på regeringen.

💬 Språkvinkling

Ord som ”facit”, ”ökningen” och fokus på ”ovanligt” ger en negativ klang kring regeringen, medan ministerns citat framstår som försvar. Tonen är annars relativt saklig utan stark värdeladdning.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på SCB-data och innehåller röster från en SCB-statistiker samt klimatministern. Opposition, klimatforskare eller miljöorganisationer saknas, liksom bränsle- eller näringslivsperspektiv som kunde nyansera effekterna av beslutet.

🔎 Utelämnanden

Texten nämner inte hur utsläppstrenden såg ut under tidigare regeringar, EU-handelns påverkan eller internationella faktorer som energipriser. Eventuella modellskillnader mot Naturvårdsverkets officiella siffror förtydligas inte fullt ut.

✅ Slutsats

Genom rubriken och inledningen inramas utsläppsökningen som ett tydligt misslyckande för den blå-gula regeringen, vilket ligger nära ett vänsterperspektiv som betonar klimat- och omfördelningspolitik. Även om ministern får ordet saknas motröster från höger eller industri, vilket ger ett sammanlagt vänsterlutande helhetsintryck trots relativt saklig ton.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver ökade utsläpp under Tidöpartiernas styre, vilket sätter fokus på en negativ utveckling kopplad till regeringen. Detta kan uppfattas som en kritisk vinkling mot nuvarande regering.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt och faktabaserat, men ordval som 'ökade utsläpp' och att det är 'väldigt ovanligt' kan förstärka en negativ bild av regeringens politik.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar SCB och klimatministern, men saknar röster från oppositionen, miljöorganisationer eller oberoende experter som kunde ge ytterligare perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring regeringens motiv eller eventuella positiva effekter av politiken, samt kommentarer från kritiker eller miljöexperter utanför regeringen.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen faktabaserad och ger utrymme åt regeringens förklaring, men rubriken och urvalet av fakta kan uppfattas som kritiska mot regeringen. Brist på alternativa röster och viss fokusering på utsläppsökningen ger en lätt lutning åt vänster, men helheten är nära mitten tack vare neutral ton och teknisk förklaring.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Domare: ICE får fortsätta arbeta i Minnesota

Publicerad: 31 januari 2026, 19:55

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En federal domare i Minnesota har beslutat att migrationspolisen ICE och federala gränspoliser får fortsätta arbeta i delstaten under den pågående juridiska processen. Detta beslut kommer efter att Minnesota stämt USA:s federala regering i ett försök att stoppa federala agenter i delstaten.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att ICE får fortsätta, vilket ramar in beslutet som bekräftelse av status quo. Den signalerar ett processuellt mellanläge men lyfter inte att beslutet är interimistiskt eller vad motargumenten består av.

💬 Språkvinkling

Sakligt tonläge med juridiskt fokus. Formuleringar som "går på regeringens linje" och "försök att stoppa federala agenter" kan upplevas värdeladdade och ge legitimitet åt federala insatser.

⚖️ Källbalans

Källor är domstolen och Minnesotas justitieminister. Avsaknad av citat från DHS/ICE, migranters rättsorganisationer, lokala myndigheter och oberoende juridiska experter. Perspektiven blir begränsade till två officiella parter.

🔎 Utelämnanden

Ingen beskrivning av stämningens rättsliga grund, tidigare liknande fall eller möjliga konsekvenser för lokala samhällen. Saknar data om ICE:s verksamhet i Minnesota och svar från DHS/ICE. Kontext om delstat–federal maktdelning utelämnas.

✅ Slutsats

Texten fokuserar teknokratiskt på det juridiska förloppet och refererar kort till båda sidor utan att granska sakskälen. Rubriken betonar kontinuitet för federala myndigheter, vilket lutar mot status quo snarare än ideologisk argumentation. Sammantaget signalerar det en centristisk, byråkratisk inramning snarare än tydlig vänster- eller högervinkling.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är konstaterande och återspeglar domslutet, men fokus på att ICE "får fortsätta" antyder att stopp vore det egentliga normalläget, vilket kan ge en lätt kritisk vinkling mot myndigheten.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt; ord som "försök att stoppa" ger viss dramatik men inga starkt laddade adjektiv eller moraliska omdömen förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast Minnesotas justitieminister och domarens skrivning refereras; DHS, ICE eller migranter citeras inte, vilket ger asymmetrisk källtäckning.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund om klagomål mot ICE, statistik över ingripanden, federal motivering samt röster från berörda migranter eller lokala invånare.

✅ Slutsats

Det sakliga, korta upplägget och frånvaron av värderande språk placerar artikeln nära mitten. Eftersom endast delstatens kritik redovisas utan federal replik finns en svag lutning vänsterut, men helheten domineras av neutral redogörelse snarare än ideologisk vinkling.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men fokuserar på att ICE får fortsätta sitt arbete, vilket kan förstärka myndighetsperspektivet.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt utan värdeladdade ord; inga känslomässiga uttryck eller starka adjektiv används.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger båda sidors argument men citerar främst myndighetspersoner och domaren; röster från migranter eller civilsamhälle saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om varför Minnesota vill stoppa ICE, samt vilka konsekvenser ICE:s närvaro har för invånare och migranter.

✅ Slutsats

Analysen visar en tydlig balans mellan myndigheternas och delstatens perspektiv, men artikeln undviker djupare politiska eller ideologiska dimensioner. Fokus ligger på den juridiska processen och återger båda sidor utan att ta ställning. Avsaknaden av röster från drabbade grupper och begränsad kontext ger ett teknokratiskt, centrerat intryck.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Oppositionen i exil: Så vill de leda Ryssland efter Putin

Publicerad: 31 januari 2026, 18:23

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Europarådets parlamentariska församling har skapat en plattform för dialog för att ena ryska oppositionsrörelser i exil, med syfte att främja fred i Ukraina och demokratiska förändringar i Ryssland. Plattformen inkluderar kända namn som Michail Chodorkovskij och Nadezjda Tolokonnikova, men har mött både hyllningar och kritik. En tredjedel av de utvalda representerar nationella minoriteter och urfolk, och initiativet syftar till att stärka det ryska civilsamhället trots riskerna för deltagarna.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att exiloppositionen är redo att "leda Ryssland efter Putin", vilket överdriver deras faktiska inflytande. Brödtexten medger att plattformen saknar reell makt och är splittrad, vilket skapar viss rubrik–text-diskrepans. Framing fokuserar på europeisk samordning av oppositionen.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord förekommer främst i citat: "imperialistiskt krig", "kolonialism", "hierarkier och orättvisor", samt "riskerar livstid". Reportaget i övrigt använder huvudsakligen neutralt, konstaterande språk.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av exiloppositionen; en aktivist får stort utrymme. Europarådets kriterier återges utan intervju med ansvarig. Ryska myndigheter, Kremlvänliga röster, oberoende forskare och ryska inrikesopinioner saknas, vilket ger snäv perspektivbredd.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte hur urvalsprocessen gått till, vilka konkreta mandat plattformen har eller detaljer i den riktade kritiken. Den redovisar inte mätdata om rysk opinion eller alternativa bedömningar av exiloppositionens genomslag. Risker och splittring nämns men problematiseras begränsat.

✅ Slutsats

Genom att lyfta kolonialism, minoriteters representation och maktens orättvisor samt skildra exiloppositionen sympatiskt lutar inslaget vänster enligt våra definitioner. Brist på röster från ryska myndigheter eller konservativa bedömare förstärker ensidigheten. Samtidigt är berättarstilen relativt saklig och institutionellt inriktad, vilket ger viss centerbalans.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken skapar en framtidsinriktad, hoppfull bild om tiden ”efter Putin” och antyder att exiloppositionen redan är legitim ledare, vilket ger dem mer tyngd än de faktiskt har.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”imperialistiskt krig”, ”kolonialism”, ”orättvisor” och ”riskerar livstid” förstärker ett negativt narrativ om Kreml och ett moraliskt upphöjt om oppositionen.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på citat från exilaktivister och Europarådet; inga röster från ryska myndigheter eller neutrala forskare hörs, vilket ger ensidig källa.

🔎 Utelämnanden

Saknar rysk statsreaktion, expertbedömning av plattformens faktiska inflytande och bredare rysk opinion om exiloppositionen, vilket kunnat sätta in händelsen i kontext.

✅ Slutsats

Fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och internationell institution ger viss vänsterprägel, men texten är främst faktabaserad utan tydligt politiserat policyinnehåll. Avsaknad av motpart ger ingen högerram, men ett allmänt väst-etablerat status quo-perspektiv präglar rapporteringen. Därför väger den mittenorienterade, teknokratiska tonen tyngst.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på oppositionens möjligheter efter Putin och antyder en framtid bortom nuvarande regim, vilket kan tolkas som normativt. Framing betonar exiloppositionens roll och legitimitet snarare än regimens perspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder värdeladdade ord som "orättvisor", "imperialistiskt krig" och "kolonialism" via citat. Artikeln undviker hårda omdömen i reporterdelarna.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från exiloppositionen och aktivister, särskilt minoritetsrepresentanter. Ryska statens eller Putins perspektiv saknas helt, liksom röster från vanliga ryssar.

🔎 Utelämnanden

Det saknas analys av varför oppositionen är splittrad, samt av ryska folkets syn på exilrörelserna. Ingen expertkommentar kring plattformens verkliga inflytande ges.

✅ Slutsats

Artikeln betonar orättvisor, hierarkier och minoriteters rättigheter, samt ger stort utrymme åt oppositionella och decentralisering. Statens och traditionella institutioners perspektiv saknas, vilket ger en tydlig vänsterlutning enligt svensk ideologisk referensram.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▶ Filtrera artiklar (6572 artiklar: 1775 vänster 4309 center 488 höger )

Rubriker

Kategorier

Dominant vinkling

Modellkonsensus

Trump: Stämmer Harvard på en miljard dollar

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Ofördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

”Bonusprinsens” missbruk känt sedan länge – tidning anklagar polisen för särbehandling

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Ofördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

3 februari: Nattens nyheter

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Ofördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

Stickade bröst ger kvinnor värdigheten tillbaka efter bröstcancer

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling