slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Elpriset skenar – närmare sex kronor i kväll

Publicerad: 14 oktober 2025, 13:36 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Elpriset i södra Sverige når upp till 5,70 kronor per kWh på tisdag kväll på grund av låg vindkraft och kärnkraftsreparationer. På onsdag morgon förväntas en ny pristopp på upp till 3,50 kronor per kWh, men dygnspriset sjunker något när Ringhals 4 återgår i drift och viss vindkraft återvänder. De höga priserna påverkar främst kunder med kvartsprisavtal, medan de med rörligt månadspris påverkas mindre.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken "Elpriset skenar" och ord som "blodigt" ger dramatisk ton och betonar konsumentpåverkan. Innehållet förklarar orsaker (vindstilla, kärnkraftsreparationer) och specificerar prisnivåer, vilket stämmer med rubriken. Vinkeln är främst marknads- och väderdriven, inte politisk.

💬 Språkvinkling

Språket använder värdeladdade ord som "skenar" och "blodigt". Citatet att "fossil kraft kommer att vilja ta bra betalt" antyder vinstdrivna aktörer. I övrigt dominerar neutral, teknisk ton och sakliga prisuppgifter.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar på en analytiker från Bixia och TT-kommentar, samt Nord Pool-siffror. Röster från Svenska kraftnät, elnätsbolag, industrikunder, konsumenter eller politiskt ansvariga saknas. Perspektivet blir ensidigt marknadsanalytiskt, utan direkt motröster eller förklaringar från producenter och myndigheter.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om flaskhalsar mellan norr/söder, export/importflöden och hur tyska priser överförs via kopplade elmarknader. Ingen uppgift om hur många som har kvartspris och praktiska råd för att undvika toppar. Avsaknad av myndighets- eller regeringskommentarer om åtgärder, samt läget i vattenmagasin och planering av kärnkraftsunderhåll.

✅ Slutsats

Texten har främst en teknokratisk, marknadsorienterad förklaring (vind, kärnkraftsunderhåll, prisområden) och undviker politiska skuldfrågor. Källurvalet är snävt (en analytiker, TT och prisdata) och ger en saklig, opolitisk ram, trots vissa dramatiska ordval. Därför dominerar en mittenprägel med begränsad ideologisk vinkling.

10% Vänster · 75% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken "Elpriset skenar" ramar in nyheten dramatiskt och antyder kris; artikeln levererar främst tekniska förklaringar men fortsätter pris-fokus snarare än bredare energisystem-diskussion.

💬 Språkvinkling

Ord som "skenar", "blodigt" och "dyrt" ger alarmistisk ton; i övrigt neutral faktarapportering med korta citat från analytiker.

⚖️ Källbalans

Endast en elhandelsanalytiker (Bixia) och TT-data citeras; inga röster från konsumentorganisationer, myndigheter eller politiker som kunde bredda perspektivet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte statliga stöd, långsiktiga energipolitiska beslut eller sociala konsekvenser för hushåll och företag, vilket begränsar kontexten.

✅ Slutsats

Rapporteringen är huvudsakligen teknokratisk: fokus på prisdata, väder och produktionskapacitet utan tydliga ideologiska vinklar. Avsaknaden av politiska eller sociala perspektiv ger ett mittfåre-intryck, men lätt alarmistiskt språk och antydd kritik mot väderberoende produktion drar svagt åt höger. Sammantaget dominerar en centristisk, sak- och marknadsorienterad ram.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen använder starka ord som "skenar" och "blodigt" vilket förstärker dramatiken kring elpriset. Fokus ligger på prisökningarnas omfattning snarare än bakomliggande orsaker eller lösningar.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt laddat med ord som "skenar" och "blodigt", vilket kan förstärka känslan av kris. Tonen är dock huvudsakligen beskrivande och förklarande.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar en analytiker från elhandelsbolaget Bixia och hänvisar till TT, men saknar röster från elkunder, politiker eller myndigheter. Perspektivet är främst tekniskt och marknadsorienterat.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från hushåll eller företag som påverkas, samt politiska eller samhälleliga analyser av situationen. Ingen diskussion om möjliga åtgärder eller långsiktiga lösningar nämns.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt teknokratiskt och marknadsorienterat fokus utan att ta ställning för statliga eller marknadsliberala lösningar. Den undviker politiska dimensioner och presenterar situationen som ett tekniskt faktum, vilket är typiskt för en centristisk, status quo-inriktad rapportering.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Artikeln betonar hur stillastående vindkraft och avställd kärnkraft driver upp elpriset, vilket understryker behovet av stabil baskraft – en kärnpoäng i Moderaternas energipolitik om ny kärnkraft och robust elnät. Inga negativa värderingar riktas mot kärnkraft, snarare lyfts dess bortfall som problem. Det stärker indirekt M:s argumentation.

Sverigedemokraterna

SD driver tesen att Sverige blivit för beroende av väderberoende el och utländska priser. Artikeln illustrerar just detta: vindstilla i Tyskland smittar av sig på Sydsverige och kärnkrafts­stopp ger skyhöga priser. Därigenom får partiets krav på mer inhemsk, planerbar produktion och lägre importberoende implicit stöd.

Kristdemokraterna

KD driver tydligt på för mer kärnkraft som bot mot prischocker. Artikeln pekar på att 2,5 reaktorer är nedstängda och att priset skjuter i höjden – ett budskap som harmonierar med KD:s argument om behovet av fler och drift­säkra reaktorer. Ingen kritik riktas mot kärnkraft, vilket gör framställningen gynnsam.

Liberalerna

Liberalerna betonar starkt behov av planerbar elproduktion, inklusive utbyggd kärnkraft, för att säkra låga priser och integration. Artikeln illustrerar hur frånkopplad kärnkraft och svag vind leder till prisspikar och importberoende, vilket indirekt legitimerar L:s politik utan att ifrågasätta dess premisser.

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Centerpartiet profilerar sig som förnybarhetsmotor och vill bygga mer vind- och solkraft. Texten kopplar höga priser direkt till bristande vind och framstår därmed som ett exempel på förnybar volatilitetsproblem, utan att lyfta lösningar som lagring eller flexibilitet. Det riskerar att undergräva partiets förnybara narrativ.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till kärnkraft och vill satsa på offentligstyrd, förnybar energi. Artikeln ger intrycket av att både vindkraftens svaghet och kärnkrafts­bortfall leder till dyr el, utan att kritisera marknaden eller förorda offentlig expansion. Den stärker inte deras kärnkrafts­kritik och saknar klass- eller välfärdsperspektiv, vilket gör tonen ogynnsam.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill ersätta kärnkraft med förnybart och framhålla vindkraftens styrkor. Här framstår vindstilla som huvudorsak till dyr el och kärnkrafts­frånvaro som förvärrande, utan diskussion om förnybara lösningar eller lagring. Den implicita slutsatsen blir att förnybart är opålitligt och att kärnkraft behövs, vilket strider mot MP:s narrativ.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten är huvudsakligen beskrivande: den redovisar prisnivåer och tekniska orsaker (vindstilla, kärnkraftsrevisioner) utan att lägga värderingar eller politiska slutsatser. Den nämner varken skattepolitik, statlig styrning eller långsiktiga energibeslut som tydligt kopplar till Socialdemokraternas linje. Därför varken gynnar eller kritiserar framställningen partiets ståndpunkter.