Experten: Det är gemensamt för de som straffas på Trumps lista

Publicerad: 1 augusti 2025, 18:01 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Donald Trump har infört nya tullar mot omvärlden efter en 90-dagars paus, med syfte att skapa balans i handeln med USA. EU har fått generella tullar på 15 procent, medan Schweiz och flera fattiga länder har drabbats av högre tullar, vilket enligt experter kan ses som en skatt på fattigdom. Trumps tullpolitik anses vara ett tecken på en ny global ekonomisk ordning, där frihandelsfientlig politik blir allt vanligare.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder ordet "straffas" som moralisk markering och framhäver expertutlåtande snarare än sakbeskrivning, vilket sätter en negativ ram kring Trumps tullar redan innan innehållet lästs.

💬 Språkvinkling

Ord som "skatt på fattigdom", "frihandelsfientlig politik" och "oförutsägbarheten gör alla till förlorare" laddar texten emotionellt och ger tullpolitiken en negativ värdering utan neutrala motvikter.

⚖️ Källbalans

Två svenska ekonomer citeras, båda kritiska till tullarna; ingen talesperson från Trumps läger, USA:s handelsdepartement eller forskare som stödjer protektionism hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Trumps argument om jobbskydd, siffror för handelsunderskott eller analyser som pekar på möjliga inhemska vinster; inga röster från drabbade amerikanska branscher eller regeringen finns med.

✅ Slutsats

Genom negativ värdering av tullarna, fokus på fattiga länder som offer och avsaknad av röster som försvarar protektionism lutar framställningen åt vänster. Även om frihandel är en liberal fråga speglas den här som jämlikhetsdriven kritik mot hierarkisk maktutövning, vilket ger en vänsterdominans trots inslag av saklig ekonomi-analys.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver experternas analys och antyder att Trumps tullpolitik är del av ett större mönster, vilket kan tona ned Trumps individuella ansvar och istället rama in det som en global trend.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men vissa citat, som 'skatt på fattigdom', laddar negativt mot Trumps politik. Tonen är saklig men vissa formuleringar kan uppfattas som kritiska mot tullarna.

⚖️ Källbalans

Endast svenska nationalekonomer och en bankekonom citeras; inga amerikanska företrädare, Trumpanhängare eller kritiker till frihandel får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar röster som försvarar tullarna eller lyfter fram potentiella fördelar för amerikanska arbetare och industri. Ingen kommentar från amerikanska myndigheter eller Trump själv.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten genom att använda experter och ekonomer som huvudsakliga källor och undviker starka politiska ställningstaganden. Viss vänsterlutning märks i kritiken mot tullarna och betoningen på effekter för fattiga länder, men avsaknaden av tydliga motröster och fokus på ekonomisk analys placerar helheten i centerfältet.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar att Trumps tullar hotar frihandel, skadar fattiga länder och skapar otrygghet i världsekonomin. Detta harmonierar med Socialdemokraternas stöd för öppen handel kombinerad med solidaritet mot låginkomstländer. Kritiken mot protektionism och talet om "skatt på fattigdom" legitimerar partiets linje om rättvis men fri handel. Därmed framstår texten som övervägande positiv för S.

Moderaterna

Moderaterna försvarar frihandel och varnar för tullar som hot mot tillväxt. Artikeln beskriver Trumps tullpolitik som oförutsägbar och skadlig för alla, en analys som direkt stärker M:s frihandelsprofil. Fokus på negativa effekter för företag och global ekonomi ligger helt i linje med Moderaternas varningar mot protektionism.

Centerpartiet

Centerpartiet är starkt frihandelsvänligt och ser export som tillväxtmotor. Artikeln lyfter frihandelns fördelar och beskriver tullar som ett hot mot global ekonomi, vilket stöder C:s kärnargument. Kritiken mot protektionism förstärker partiets egen retorik om behovet av öppna marknader.

Kristdemokraterna

KD stödjer global frihandel och varnar för tullar som hotar välstånd. Artikelns beskrivning av Trumps tullar som "skatt på fattigdom" och som risk för hela handelssystemet legitimerar KD:s linje. Avsaknaden av strukturell kritik mot frihandel gör perspektivet gynnsamt för partiet.

Liberalerna

Liberalerna driver en uttalat frihandelsvänlig politik och ser öppen global handel som grund för välstånd. Artikeln kritiserar Trump för protektionism och understryker de negativa konsekvenserna av tullar, vilket direkt stärker Liberalernas argument. Den positiva synen på frihandel och varningen för handelshinder gynnar därmed partiets narrativ.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD förespråkar möjlighet till tullar och nationellt betingad handelspolitik. Artikeln framställer skyddstullar som "frihandelsfientliga", oförutsägbara och särskilt skadliga för fattiga länder, vilket indirekt kritiserar den protektionistiska inställningen. Tonen undergräver alltså legitimiteten i SD:s mer nationalistiska handelsperspektiv.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är skeptiskt till dagens fria handelsordning och vill ha större demokratisk kontroll över handel. Artikeln sörjer att världen rör sig bort från 90-talets frihandelsideal och fördömer handelshinder, vilket kolliderar med V:s kritik av just den modellen. Därmed framstår textens perspektiv som ideologiskt avvikande och snarare negativt för partiet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet accepterar handelshinder när de motiveras av klimat- och miljöskäl. Artikeln nämner EU:s klimatrelaterade handelshinder i samma andetag som Trumps tullar och kallar båda "frihandelsfientliga", vilket ger en negativ laddning åt MP:s strategi. Helhetsramen framställer handelshinder som problematiska snarare än nödvändiga, och ligger därmed i konflikt med partiets syn.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935