slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Kan ”Rolexdiplomati” sänka Trump-tullarna för Schweiz?

Publicerad: 26 september 2025, 13:17 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA har infört 39-procentiga tullar på schweiziska varor, vilket särskilt påverkar landets klockindustri. Schweiz försöker nu påverka USA:s beslut genom diplomatiska insatser, inklusive att bjuda in Donald Trump till Rolex VIP-loge. Tullarna har lett till höjda priser på klockor i USA och påverkar särskilt mindre klockmärken negativt.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att charma Trump ("Rolexdiplomati") för att sänka tullar, vilket ger en personcentrerad och lätt sensationalistisk ram. Texten stödjer detta med VIP-loge och golf, men fokuserar i huvudsak på företagens kostnader och oro.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck: "Rolexdiplomati", "snittar och bubbel" samt citat om att få Trump att "se mäktig ut". Tonen blir lätt ironisk och antyder att beslut kan påverkas genom smicker.

⚖️ Källbalans

Citerade röster är nästan uteslutande schweiziska näringslivsföreträdare och en handlare; regeringen nämns via kritik och Rolex kommenterar inte. Inga amerikanska tjänstemän, fack, konsumenter eller oberoende ekonomer inkluderas, vilket ger ett exportörsdrivet perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknas: USA:s motiv och underlag för tullarna, tänkta effekter på amerikanska jobb/producenter och konsumentpriser, samt oberoende analys av handelsbalans och WTO/EU-kontext. Konkreta effektsiffror för klockexporten och alternativa politiska svar uteblir.

✅ Slutsats

Fokus ligger på företagens kostnader och frihandel med negativ inramning av protektionistiska tullar, utan röster som försvarar dem. Det gynnar ett marknadsliberalt, högerorienterat perspektiv i svensk kontext. Den ironiska tonen mot Trump finns, men policyramen är främst pro-marknad.

15% Vänster · 35% Center · 50% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter en lättsam ram (“Rolexdiplomati”) som antyder att lösningen handlar om att smickra Trump snarare än saklig handelspolitik, vilket förminskar komplexiteten och ger en vinkel där Schweiz ses som oskyldigt drabbat.

💬 Språkvinkling

Orden ”förödmjukelse”, ”tuffast”, ”charma” och skildringen av Trumps VIP-loger ger en färgad, smått sarkastisk ton som kan förstärka intrycket av orimlig och personfixerad amerikansk tullpolitik.

⚖️ Källbalans

Endast schweiziska företags- och branschföreträdare får uttala sig; inga röster från USA:s regering, amerikanska producenter eller oberoende handelsexperter, vilket ger ett ensidigt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte Trumps motivering till tullarna, eventuell nytta för amerikansk industri, WTO-regler eller historik kring bilaterala handelstvister, vilket hade satt åtgärden i bredare sammanhang.

✅ Slutsats

Genom att framställa tullar som godtyckliga statliga ingrepp som skadar företagen och betona frihandelns fördelar, samtidigt som staten kritiseras, speglar artikeln en marknadsliberal, företagsvänlig syn. Frånvaron av sociala eller jämlikhetsorienterade perspektiv förstärker en högerslutning.

25% Vänster · 30% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på charmoffensiv och informell diplomati snarare än de ekonomiska eller politiska aspekterna av tullarna. Framingen är lättsam och betonar personliga relationer snarare än strukturella frågor.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men ibland lätt skämtsamt, exempelvis genom uttryck som "Rolex-diplomati" och beskrivningar av VIP-mingel. Citat från aktörer är sakliga men vissa ordval, som "förödmjukelse", förstärker känsloladdningen.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från schweizisk näringsliv och klockindustri, samt återger kritik mot både USA och Schweiz regering. Amerikanska perspektiv eller konsumentröster saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas analys av USA:s motiv för tullarna och inga amerikanska företrädare eller experter får komma till tals. Konsekvenser för amerikanska konsumenter eller bredare handelsrelationer diskuteras inte.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral ton, med fokus på ekonomiska konsekvenser och aktörernas reaktioner snarare än ideologiska frågor. Den undviker att ta ställning för eller emot statliga eller marknadslösningar och ger ingen djupare analys av maktstrukturer. Därför dominerar ett centerperspektiv.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ger en kritisk bild av Trumps ensidiga tullar och beskriver hur ett exportberoende land blir drabbat. Den betonar behovet av stabila, förutsägbara handelsvillkor och visar att protektionism skapar osäkerhet för arbetstillfällen och investeringar – ett resonemang som ligger nära Socialdemokraternas linje om fri, men reglerad och rättvis handel. Därmed upplevs framställningen som stödjande snarare än ifrågasättande.

Moderaterna

Moderaternas frihandelsvänliga hållning bekräftas av artikelns negativa ton mot tullarna: 39-procentspåslaget framställs som orimligt och skadligt för företag och konsumenter. Texten problematiserar inte konkurrensfrågor eller klimat, utan fokuserar på hur protektionism hämmar handel – ett narrativ som direkt underbygger Moderaternas argument för öppna marknader.

Centerpartiet

Centerpartiet driver stark frihandel. Artikeln belyser hur protektionistiska tullar slår mot små och stora företag, vilket stämmer med C:s budskap om att handelshinder skadar entreprenörer och konsumenter. Därmed förstärker texten partiets argument mot tullar och för öppen marknadsekonomi.

Kristdemokraterna

KD förespråkar frihandel och ser export som grund för välstånd. Artikelns fokus på hur tullar drabbar företag, särskilt mindre varumärken, harmonierar med KD:s betoning på trygghet för entreprenörer och jobb. Kritiken mot Trumps åtgärder stöder partiets linje om behovet av stabila, rättvisa handelsregler.

Liberalerna

Liberalerna är starkt pro-frihandel och EU-orienterade. Texten beskriver protektionistiska tullar som ett problem och visar hur ekonomi och konsumenter påverkas negativt. Den understryker därmed Liberalernas budskap om att öppen handel och regelbaserat samarbete är avgörande för välstånd och demokrati.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD är mer positiva till selektiv protektionism och ser nationens handelsöverskott som legitim orsak till tullar. Artikeln framställer Trumps tullar som oberättigade och beskriver Schweiz som ett oskyldigt offer, vilket går emot SD:s retorik om att länder måste kunna skydda egna intressen. Dessutom skildras "rolexdiplomatin" kritiskt, snarare än som ett rationellt maktmedel.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är skeptiskt till frihandelsdogmer och ser ofta tullar som möjliga verktyg för att skydda jobb och miljö. Artikeln framställer i stället tullarna som oförsvarliga och lyxvaruindustrin som ett offer, utan att problematisera sociala klyftor eller klimat. Perspektivet sympatise­rar med multinationella bolag snarare än arbetare eller konsumenter, vilket krockar med V:s världsbild.

Neutral för

Miljöpartiet

Miljöpartiet kritiserar både protektionism och frihandel som saknar hållbarhetskrav. Artikeln tar inte upp miljö- eller klimatdimensionen alls utan fokuserar på lyxkonsumtion och diplomatiskt spel. Därför varken stödjer eller motsätter den MP:s kärnfrågor, vilket ger en huvudsakligen neutral relation till partiets perspektiv.