slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Pensionsjätte lägger miljarder i kol och olja

Publicerad: 6 november 2025, 06:54 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den statliga pensionsfonden Sjunde AP-fonden har investerat över 17 miljarder kronor i 42 av världens största kol- och oljebolag, inklusive företag som svartlistats av flera banker. Fonden, som förvaltar premiepensioner för sex miljoner svenskar, har ökat sitt innehav i dessa bolag under 2025. Enligt fondens tillförordnade kommunikationschef ger investeringarna möjlighet att påverka bolagen genom ägande och röstning på bolagsstämmor.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter stora fossilinvesteringar och sätter en kritisk miljöram. Texten betonar svartlistade bolag och närhet till Amazonas, vilket antyder problem och väcker oro för förvaltningen av passiva pensionssparares pengar. Brödtexten ger en kort motivering om ägarpåverkan men övervägande fokus är kritik.

💬 Språkvinkling

Ord som pensionsjätte, svartlistats och oljejätten samt hänvisning till Amazonas ger negativ laddning. Tonen är problemfokuserad men relativt saklig. Citatet från fonden är neutralt och förklarande.

⚖️ Källbalans

Källorna är SR Ekots genomgång och ett enda svar från AP7:s kommunikationschef. Inga oberoende experter, klimatorganisationer, bankerna bakom svartlistningarna, Finansdepartementet eller Etikrådet hörs. Perspektivet blir begränsat även om fondens syn kort återges.

🔎 Utelämnanden

Saknas: andel av portföljen i fossilt, förändring över tid, lagkrav och investeringsmandat, fondens klimat- och exkluderingspolicy samt Etikrådets roll. Även skäl till bankernas svartlistningar, jämförelser med andra AP-fonder och effekter på avkastning och risk saknas.

✅ Slutsats

Artikeln framhäver fossilinnehav, svartlistningar och miljörisker, vilket ligger närmare en vänsterpräglad problemformulering om företag och klimat. Den ger AP7 en kort replik om ägarpåverkan men saknar marknads- och avkastningsperspektiv samt bredare källunderlag. Sammantaget en lätt vänstertyngd ram, om än med visst balansinslag.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar stort negativt belopp i ”kol och olja” utan att nämna avkastning eller lagstadgad förvaltning, vilket sätter en kritisk miljöram tidigt.

💬 Språkvinkling

Ord som ”svartlistats” och ”mångmiljardbelopp” förstärker problem­framställningen; värdeladdningen ligger på miljörisk snarare än ekonomisk nytta.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar mot SR Ekots granskning och citerar endast en pressperson från fonden; inga externa experter, miljöorganisationer eller sparare hörs, vilket ger begränsad mångfald.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om fondens lagkrav på breddad förvaltning, eventuell klimatstrategi, avkastningsdata samt jämförelse med andra AP-fonder; inga kritiska röster mot desinvesteringslinjen presenteras.

✅ Slutsats

Fossilkritisk inramning och negativa ordval lutar mot vänster-gröna värderingar om klimat och statligt ansvar. Även om fonden får komma till tals tillåts inga alternativa röster som försvarar marknadslogik eller avkastningsmål, vilket sammantaget ger en svag vänsterdominans.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att pensionsfonden investerar miljarder i kol och olja, vilket sätter en kritisk ram kring fossila investeringar och statligt ansvar. Framingen antyder problematik snarare än neutral information.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men ordval som "svartlistats" och "lägger miljarder" ger en negativ ton kring investeringarna. Ingen direkt laddad kritik, men fokus ligger på potentiellt kontroversiella aspekter.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på SR Ekots granskning och återger fondens egen kommentar. Perspektiv från exempelvis pensionssparare eller miljöorganisationer saknas, liksom röster som försvarar fossilinvesteringar ur ett marknadsperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Det saknas jämförelser med andra pensionsfonders investeringar, samt fördjupning kring varför vissa banker svartlistar bolagen. Ingen diskussion om möjliga ekonomiska motiv eller alternativa investeringsstrategier.

✅ Slutsats

Artikeln betonar problematiken med fossila investeringar och lyfter fram kritik genom ordval och rubrik. Perspektiv som försvarar marknadslösningar eller betonar ekonomiska motiv är frånvarande. Sammantaget ger detta en tydlig vänsterlutning enligt den svenska ideologiska referensramen.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ifrågasätter att en statlig pensionsfond stoppar miljarder i kol och olja och antyder behov av politisk styrning mot hållbara placeringar. Det bekräftar Socialdemokraternas linje om att offentligt kapital ska användas för klimat- och samhällsnytta snarare än kortsiktig vinst. Samtidigt ger citatet om "påverkan inifrån" utrymme för den aktiva ägarstrategi partiet ofta förespråkar. Sammantaget stärker texten argument för S-politik.

Centerpartiet

Centerpartiet vill snabbt styra kapital från fossilt till grön teknologi och har krävt tydliga hållbarhetskrav för statliga fonder. Artikelns avslöjande om miljardplaceringar i kol och olja ger vatten på deras kvarn och understryker behovet av hårdare regler. Tonen uppmuntrar Centerpartiets kritik mot "soffliggarfonden" och stärker deras profil som grön, företagsvänlig vakthund. Därför gynnsam för C.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet kräver att offentligt ägda bolag och fonder omedelbart lämnar fossilindustrin. Artikeln avslöjar det motsatta, vilket bekräftar partiets bild av att marknadslogiken styr över klimatet. Den kritiska inramningen legitimerar V:s krav på politisk kontroll och fossilfria placeringar. Därmed uppfattas texten som stödjande för Vänsterpartiets narrativ.

Liberalerna

Liberalerna vill vässa klimatpolitiken och har drivit krav på att AP-fonderna ska bli föregångare för hållbara investeringar. Artikelns avslöjande stämmer överens med deras kritik mot passiva fossila innehav och stärker argumenten om behovet av skarpare regelverk. Den visar också att marknaden inte på egen hand säkerställer klimatansvar, ett centralt L-resonemang. Därmed en gynnsam vinkel för L.

Miljöpartiet

Miljöpartiet har länge krävt total divestering från kol, olja och gas. Artikeln ger konkret bevis på att statligt pensionskapital fortfarande göder fossilindustrin och använder ord som "svartlistat", vilket förstärker MP:s retorik. Texten sätter press på regeringen och legitimerar MP:s krav på omedelbara åtgärder. Därför mycket välgörande för partiets agenda.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna prioriterar avkastning och marknadslogik medan klimatomställning ska ske i takt med lönsamhet. Artikeln målar upp fossila investeringar som skandalösa och antyder att staten bör ingripa, vilket går på tvärs mot M:s mer pragmatiska syn. Kritiken mot fondens marknadsval undergräver Moderaternas "hands-off"-argument och gör deras linje mindre tilltalande. Därför blir helhetsintrycket ogynnsamt för M.

Sverigedemokraterna

SD är skeptiska till hårda klimatkrav och ser fossila investeringar som möjliga så länge de gynnar svensk ekonomi. Artikeln framställer samma investeringar som problematiska och lyfter att banker redan svartlistat bolagen. Det stödjer en klimatkritik som krockar med SD:s mer tillåtande hållning och kan sätta partiet i försvarsställning. Därmed är vinkeln negativ för SD.

Neutral för

Kristdemokraterna

KD talar om förvaltarskap och fossilfri energi, men deras fokus ligger mer på kärnkraft och vård än på finansiell divestering. Artikeln kritiserar fossila placeringar men utan moralisk eller värderingsdriven kristen etik-vinkel. Den pressar inte uttryckligen frågor som är centrala för KD:s profil och ger heller inget direkt stöd. Effekten blir mest informativ, varken tydligt för eller emot partiets linje.