slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Så mycket dyrare blir midsommarbordet i år

Publicerad: 13 juni 2025, 09:56 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har ökat med 5,2 procent från maj förra året till maj i år, vilket påverkar kostnaden för midsommarbordet. Produkter som smör, hårdost, grädde och gräddfil har blivit mellan 8 och 22 procent dyrare, medan kaffepriset har stigit med 39 procent jämfört med förra året. Samtidigt har sillpriserna sjunkit med 10 till 15 procent inför midsommar, och även gravad och rökt lax samt färska bär är något billigare än tidigare.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på prisökningar och antyder en negativ ekonomisk påverkan, trots att artikeln även nämner flera produkter som blivit billigare.

💬 Språkvinkling

Uttryck som "svida lite extra i plånboken" och "kaffe blir det i år 39 procent dyrare" förstärker känslan av ekonomisk belastning.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på statistik från SCB och saknar kommentarer från konsumenter, handlare eller ekonomiska experter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte orsakerna bakom prisökningarna eller jämförelser med tidigare års prisutveckling över längre tid.

✅ Slutsats

Artikeln har en övervägande teknokratisk och neutral framställning med fokus på statistik och prisförändringar. Den undviker djupare politiska eller ideologiska analyser, vilket är typiskt för en centerorienterad rapportering.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ökade kostnader för midsommarbordet, vilket kan förstärka en negativ känsla kring prisökningar.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder neutrala och faktabaserade uttryck, med fokus på statistik och prisförändringar.

⚖️ Källbalans

Endast SCB och deras statistiker Carl Mårtensson citeras, vilket ger en begränsad perspektivbredd.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte orsakerna till prisökningarna eller hur de påverkar olika samhällsgrupper.

✅ Slutsats

Artikeln har en balanserad och faktabaserad ton med fokus på statistik från SCB. Den undviker politiska vinklar och ger en neutral bild av prisförändringar, vilket placerar den i mitten av det ideologiska spektrumet. Bristen på djupare analys av orsaker och effekter kan dock ses som en svaghet.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ökade kostnader, vilket kan förstärka en negativ känsla kring prisutvecklingen. Artikeln balanserar dock detta med exempel på både prisökningar och prissänkningar.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan värdeladdade ord. Citat från SCB-statistiker används för att förklara prisförändringar.

⚖️ Källbalans

Endast SCB och deras statistiker citeras, inga röster från konsumenter, handlare eller intresseorganisationer. Perspektivet är främst statistiskt och faktabaserat.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte orsaker till prisförändringarna, påverkan på olika hushåll eller eventuella politiska åtgärder. Ingen diskussion om bredare ekonomiska konsekvenser.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral ansats, med fokus på statistik och saklig information utan politisk vinkling. Det saknas både systemkritik och marknadsliberala förklaringar, vilket placerar den i mitten av den svenska ideologiska skalan. Dominansen av faktabaserad rapportering och frånvaro av värderande språk ger ett tydligt centerperspektiv.

15% Vänster · 80% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar prisökningar på midsommarbordet och ramar in inflationen som ett direkt konsumentproblem, utan att antyda orsaker eller politiska dimensioner.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som "kan svida lite extra" och fokus på procenttal skapar viss dramatik men hålls överlag sakliga.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på SCB och en SCB-statistiker; inga handlare, konsumenter eller politiker hörs, vilket ger ett ensidigt myndighetsperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen diskussion om löneutveckling, drivkrafter bakom prisökningen eller politiska åtgärder; internationella jämförelser saknas.

✅ Slutsats

Nyheten presenterar statistiska fakta utan värderande analys, lutar varken mot statliga lösningar eller marknadsfokus och undviker politiskt skuldbeläggande. Den teknokratiska, nyhetsbyrå-liknande tonen samt reliance på en myndighetskälla ger ett svagt status quo-fokus som motsvarar ett centristiskt förhållningssätt.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten redovisar SCB-statistik om livsmedelspriser utan att diskutera löner, bidrag, skatter eller statliga åtgärder. Den varken hyllar eller kritiserar Socialdemokraternas förslag om förbättrad köpkraft eller höjd barnbidragslinje. Fokus ligger enbart på konsumtionsfakta, vilket gör att partiets perspektiv varken stärks eller ifrågasätts.

Moderaterna

Artikeln beskriver dyrt midsommarfirande men kopplar inte prisökningen till skattesänkningar, arbetslinjen eller andra moderata lösningar. Ingen kritik riktas mot regeringens ekonomiska politik, och inga marknadsliberala recept lyfts fram. Därmed är framställningen varken positiv eller negativ för Moderaterna.

Sverigedemokraterna

Prishöjningar på maten kan passa SD:s narrativ om pressad vardagsekonomi, men artikeln nämner inga orsaker som invandring, EU eller stora systemfel. Den presenterar neutrala data utan att ge SD möjlighet att framhäva sin kultur- eller välfärdsprioritering. Resultatet blir ett neutralt läge gentemot partiet.

Centerpartiet

Centerpartiets fokus på landsbygds- och jordbruksfrågor berörs indirekt via pris på mejeri och potatis, men texten analyserar inte producentled, konkurrens eller gröna skatteväxlingar. Eftersom den enbart återger konsumentpriser utan politisk vinkling påverkas inte partiets position vare sig positivt eller negativt.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet brukar kritisera höga livsmedelspriser och driva krav om starkare välfärd, men artikeln avstår från systemkritik eller krav på statliga ingrepp. Genom sin tekniska och avpolitiserade ton gynnar den inte partiets jämlikhetsnarrativ men motverkar det inte heller. Därmed neutral för Vänsterpartiet.

Kristdemokraterna

KD lyfter ofta familjeekonomi och matpriser, men texten kopplar inte dyrt midsommarbord till familjepolitiska lösningar eller värdefrågor. Den visar bara prisnivåer och några rabatter på sill. Artikeln bekräftar inga KD-teser och angriper inte heller partiets politik, så dess påverkan är neutral.

Liberalerna

Liberalerna driver arbetslinje och utbildning snarare än specifika livsmedelspriser. Artikeln presenterar torr statistik utan att diskutera integration, skola eller skatter. Ingen koppling görs till Liberalernas förslag om att stärka hushållens köpkraft genom arbete, vilket ger ett neutralt förhållande.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill se hållbar matproduktion, men artikeln tar inte upp klimat, ekologiska lösningar eller fossilberoende i jordbruket. Den redovisar prisdata utan miljö- eller hållbarhetsvinkel. Därför påverkas partiets profil varken gynnsamt eller negativt – utfallet är neutralt.