SCB: Inflationstakten enligt KPIF ökar till 2,9 procent i juni

Publicerad: 7 juli 2025, 08:02 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Inflationstakten enligt KPIF-måttet ökade till 2,9 procent i juni 2025, vilket är en uppgång med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad, enligt preliminära siffror från SCB. Detta var högre än analytikernas förväntningar på 2,5 procent. Det rena inflationsmåttet, KPI, låg på 0,8 procent i juni, en ökning med 0,5 procentenheter från maj.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att KPIF ’ökar’ och lyfter att siffran avviker uppåt, vilket ramar in nyheten som ett problem i relation till inflationsmålet.

💬 Språkvinkling

Uttrycket ’betydligt större än väntat’ ger dramatisk ton, men texten är annars torr och statistikfokuserad utan värdeladdade ord om orsaker eller skuld.

⚖️ Källbalans

SCB presenteras som enda namngivna källa och hänvisning görs till opreciserade ’analytiker’; Riksbanken, hushåll, företag eller politiker tillfrågas inte.

🔎 Utelämnanden

Inga förklaringar till varför priserna stiger, vilka varor som driver ökningen eller hur detta påverkar hushåll och penningpolitik; möjliga åtgärder diskuteras inte.

✅ Slutsats

Artikeln redogör teknokratiskt för statistik utan att förespråka politiska lösningar, vilket gynnar en status quo-orienterad mittposition. Den ger varken vänsterkritik om ojämlikhet eller högerkrav på marknadsåtgärder, utan håller sig till neutral faktarapportering. Därför bedöms den vara mest centerlutande.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på den oväntade ökningen av inflationen, vilket kan skapa en dramatisk inramning. Vinkeln är dock huvudsakligen informativ och saklig utan tydlig värdering.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och tekniskt, utan laddade ord eller värderande adjektiv. Fakta presenteras utan dramatik eller känslomässiga uttryck.

⚖️ Källbalans

Endast SCB och anonyma analytiker omnämns. Inga röster från hushåll, företag, politiker eller fackliga företrädare inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer om konsekvenser för hushåll, företag eller samhällsekonomi. Ingen politisk eller social kontext ges kring inflationens påverkan.

✅ Slutsats

Artikeln är teknokratisk och saklig, med fokus på statistik och experter snarare än politiska eller ideologiska perspektiv. Avsaknaden av värderande språk och breda samhällsröster tyder på en tydlig centerinriktning enligt svensk skala, där status quo och neutral rapportering dominerar.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten redovisar endast SCB-siffror om KPIF-inflationen och nämner vare sig fördelningspolitik, löner eller regeringens ansvar. Inga värderande omdömen ges om hur inflationen bör hanteras eller vilka grupper som drabbas. Därmed varken stöds eller ifrågasätts Socialdemokraternas fokus på rättvis finanspolitik och trygghet. Nyhetsnotisen är därför i huvudsak neutral gentemot partiets linje.

Moderaterna

Artikeln presenterar fakta utan att koppla den högre inflationen till regeringens politik eller behov av skattesänkningar och åtstramningar som Moderaterna driver. Värderande ord som ‘kris’ eller ‘misslyckande’ saknas, och inga experter läggs till som kritiserar eller stödjer partiets ekonomiska linje. Därför ger texten varken med- eller motvind åt Moderaternas profil och är neutral.

Sverigedemokraterna

SD:s retorik om ‘dyrtider’ och kritik mot etablissemanget berörs inte. Texten räknar bara upp siffror utan att koppla inflationen till migrationskostnader, välfärdsprioritering eller suveränitetsdiskussioner som partiet ofta lyfter. Avsaknaden av politisk vinkling gör artikeln neutral gentemot Sverigedemokraternas perspektiv.

Centerpartiet

Centerpartiets betoning på småföretag, grön skatteväxling och decentralisering berörs inte. Artikeln refererar kort till Riksbankens mål men diskuterar inte penningpolitikens koppling till investeringar eller landsbygdens förutsättningar. Då ingen av Centerpartiets kärnfrågor lyfts fram eller ifrågasätts blir helhetsintrycket neutralt.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets kritik av kapitalistisk prissättning och krav på starkare offentliga åtgärder för konsumentpriser nämns inte. Artikeln gör inga sociala eller klassrelaterade analyser av inflationens konsekvenser. Eftersom texten varken stöder eller kritiserar partiets systemkritik är den neutral i förhållande till Vänsterpartiet.

Kristdemokraterna

KD:s profilfrågor om vård, familj och trygghet eller deras balanskrav i ekonomin tas inte upp. Rapporten innehåller inga värdeord om politiskt ansvar eller moraliska implikationer av högre inflation. Därmed påverkas partiets position vare sig positivt eller negativt, och artikeln framstår som neutral gentemot Kristdemokraterna.

Liberalerna

Liberalerna vill koppla inflation till behovet av strukturella reformer och utbildning, men artikeln går inte in på politiska lösningar eller reformlinjer. Den rapporterar endast Riksbankens mål och utfallet. Frånvaro av ideologiska vinklar gör behandlingen neutral för Liberalernas del.

Miljöpartiet

Miljöpartiets fokus på grön omställning och social rättvisa relateras inte till inflationen i texten. Ingen koppling görs mellan prisnivåer och fossila subventioner eller klimatpolitik. De sakliga uppgifterna om KPIF påverkar därför inte partiets kärnberättelse, vilket ger ett neutralt förhållande.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935