slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

SVT:s granskning – riktad sänkning av matmoms kan spara 21 miljarder

Publicerad: 19 september 2025, 05:57 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Regeringen planerar att sänka matmomsen med 37 miljarder kronor, men SVT:s granskning visar att riktade momssänkningar på basvaror eller exkludering av onyttigheter kan spara upp till 21 miljarder kronor. Kritiker menar att riktade stöd till låginkomsthushåll skulle vara mer effektivt för att stimulera ekonomin. Momssänkningen är planerad att träda i kraft den 1 april 2026, men vissa ekonomer anser att stimulans behövs tidigare.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att en riktad momssänkning kan spara 21 miljarder och sätter regeringens beslut som dyrt/ineffektivt i kontrast. Framing fokuserar på effektivitet och besparingar snarare än mål med en bred sänkning, vilket styr läsaren mot riktade alternativ.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck förekommer främst i citat: "trubbigt instrument", "dålig tajming", "skadar ekonomin". Stora tal och jämförelsen "13 000 polisårslöner" förstärker ekonomisk dramatik utan öppet normativt språk i reportertexten.

⚖️ Källbalans

Två nationalekonomer (Waldenström, Calmfors) dominerar, samt SVT:s egna beräkningar på SCB-data. Avsaknad av röst från regeringen, Finansdepartementet, handlare/livsmedelsbranschen, konsument- och låginkomstrepresentanter eller förespråkare av bred momssänkning ger snäv expertvinkel.

🔎 Utelämnanden

Ingen genomgång av bevis för prispåslag/pass‑through, administrativa kostnader och EU‑rättsliga ramar för differentierad moms. Regeringens motiv och eventuella fördelningsmål saknas, liksom risker med att definiera "onyttigheter" och erfarenheter av tidigare momssänkningar (t.ex. restaurangmomsen).

✅ Slutsats

Artikeln prioriterar teknokratisk effektivitet, kostnadsjämförelser och riktade insatser framför breda skattesänkningar, vilket pekar mot en centristisk bias. Samtidigt lyfts både omfördelande åtgärder (barnbidrag, stöd till låginkomsttagare) och marknadsvänliga idéer (sänkt statlig inkomstskatt), vilket balanserar vänster/höger. Frånvaron av politiska röster och fokus på experter förstärker en mittposition.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att riktad sänkning kan "spara 21 miljarder", vilket ramar in regeringens åtgärd som dyr och ineffektiv redan innan läsaren tagit del av detaljer; fokus flyttas från hjälp till hushåll till statens förlust.

💬 Språkvinkling

Ekonomen kallar instrumentet "trubbigt" och tajmingen "dålig"; orden "dyr", "ineffektiv", "skadar ekonomin" färgar texten negativt om förslaget och ger en kritisk ton snarare än neutralt beskrivande.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på två nationalekonomer som kritiserar beslutet. Regeringen eller förespråkare för bred momssänkning hörs inte, och inga röster från låginkomsthushåll eller dagligvaruhandeln inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Saknas är regeringens motivering, beräkningar på hur lägre priser kan dämpa inflationen eller stärka konsumtionen, samt perspektiv från barnfamiljer, fackförbund och butikskedjor som påverkas direkt.

✅ Slutsats

Granskningen lägger vikten på kostnadseffektivitet och tekniska jämförelser snarare än ideologiska värderingar. Fokus på expertutlåtanden, avsaknad av politiska motpoler och betonandet av "riktade insatser" ger ett lösningsorienterat, pragmatiskt mittfälts-perspektiv. Därmed dominerar ett centristiskt anslag, även om både vänster- och högertips (barnbidrag respektive statlig skatt) nämns.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på möjliga besparingar med riktad momssänkning, vilket antyder att nuvarande förslag är ineffektivt. Framing betonar ekonomiska argument och alternativa lösningar snarare än regeringens motiv.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och teknokratiskt, med termer som "trubbigt instrument" och "träffsäkert instrument". Kritiska citat om åtgärdens effektivitet dominerar, medan positiva aspekter tonas ned.

⚖️ Källbalans

Endast nationalekonomer citeras, båda med kritiska eller alternativa perspektiv. Regeringens företrädare eller andra politiska röster saknas, liksom röster från hushåll eller intresseorganisationer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte regeringens argument för momssänkningen eller eventuella sociala motiv. Inga röster från låginkomsttagare, livsmedelsbranschen eller oppositionen ges utrymme.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt teknokratiskt och pragmatiskt fokus, där experter analyserar effektivitet snarare än politiska värderingar. Kritiken mot regeringens förslag ges stort utrymme, men utan att driva tydligt vänster- eller högerperspektiv. Detta placerar inslaget i huvudsak i den politiska mitten.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framhäver att en bred momssänkning är dyr och ineffektiv och pekar i stället på barnbidrag och andra riktade åtgärder, vilket ligger nära Socialdemokraternas linje om att stöd ska ges via välfärdssystemet snarare än generella skattesänkningar. Kritiken mot att höginkomsttagare gynnas mest passar partiets jämlikhetsretorik. Därför speglar granskningen Socialdemokraternas perspektiv positivt.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet motsätter sig breda skattesänkningar som anses gynna höginkomsttagare och förespråkar i stället offentliga välfärdssatsningar. Artikeln lyfter just dessa kritiska argument, betonar orättvis fördelning och hänvisar till barnbidrag som bättre verktyg. Granskningen harmonierar med Vänsterpartiets syn och ger en fördelaktig inramning.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill styra skatter mot hållbara och hälsosamma konsumtionsmönster. Artikeln problematiserar bred momssänkning, diskuterar att exkludera ”onyttigheter” och framhåller basvaror – ett resonemang som går i linje med MP:s idé om miljö- och hälsostyrande skatter. Kritiken mot ineffektivitet och bristande träffsäkerhet speglar partiets argumentation.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna ingår i regeringens skattepolitik och har generellt försvarat breda skattesänkningar. Artikeln presenterar experter som kallar reformen dyr, dåligt tajmad och ineffektiv, vilket undergräver regeringens trovärdighet. Även om den nämner sänkt statlig inkomstskatt – något M gillar – är helhetsvinkeln att den beslutade momssänkningen är fel verktyg, vilket ger en övervägande negativ inramning för Moderaterna.

Sverigedemokraterna

SD har länge drivit idén om lägre matmoms som folkligt stöd till hushållen. Artikeln ifrågasätter just denna åtgärds träffsäkerhet och framhåller i stället mer riktade eller hälsobetonade undantag. Genom att beskriva reformen som dyr, ineffektiv och gynnande höginkomsttagare hamnar granskningen i konflikt med SD:s profilering.

Kristdemokraterna

KD är en del av regeringsunderlaget som beslutat om momssänkningen och brukar framhålla familjers ekonomi. Artikeln antyder att åtgärden är kostsam, felriktad och dåligt tajmad, vilket indirekt kritiserar KD:s regeringspolitik. Den stärker argumenten för alternativ stödform snarare än den valda linjen, och är därför ogynnsam för partiet.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet föredrar skattesänkningar på arbete och klimatstyrande skatter snarare än bred konsumtionsmoms. Artikeln kritiserar den allmänna momssänkningen men berör inte Centerpartiets hjärtefrågor som landsbygd, småföretag eller grön skatteväxling. Därmed varken främjar eller skadar framställningen partiets position tydligt.

Liberalerna

Liberalerna betonar träffsäkra reformer och har internt varit ljumma till breda momssänkningar. Artikeln stödjer riktade åtgärder och nämner alternativ som lägre statlig inkomstskatt, vilket kan tilltala partiet. Samtidigt kritiseras regeringens beslut som Liberalerna står bakom. Sammantaget blir vinklingen blandad och hamnar nära neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935