slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

AP-fonder har miljarder i bolag som anklagas för brott i Gaza

Publicerad: 24 augusti 2025, 05:50 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sjunde AP-fonden och andra AP-fonder har investerat miljarder i företag som anklagas av FN för att bryta mot mänskliga rättigheter i Gaza. Trots uppmaningar från FN att inte sälja krigsmateriel till Israel, har fonderna fortsatt sina investeringar i företag som Rolls Royce och Palantir. AP-fonderna efterfrågar mer verifierbar information innan de överväger att förändra sina innehav.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar AP-fondernas innehav till anklagelser om brott i Gaza och etablerar en moralisk skuldram via FN som källa. Den fokuserar på miljardbelopp och antyder bristande efterlevnad av etiska riktlinjer. Kroppen följer samma kritiska vinkel.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord och citat som anklagas, folkrättsbrott och tjänar pengar på övergrepp förstärker klander. Motrösten är teknokratisk och försiktig, vilket ger obalanserad tonalitet.

⚖️ Källbalans

Källor: FN:s människorättschef, Fair Finance Guide, AP7:s hållbarhetsansvariga, jämförelse med norska Storebrand. Företagen Palantir och Rolls-Royce saknas trots att de sökts. Israeliska myndigheter, oberoende folkrättsexperter, samt pensionssparares perspektiv saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redogör inte för AP-fondernas legala uppdrag om avkastning kontra etik, kriterierna i AP-fondernas exkluderingsprocess eller detaljerna i FN:s bevisunderlag. Avsaknad av företagens sakliga bemötanden, israeliskt perspektiv och oberoende juridisk granskning försvagar helhetsbilden.

✅ Slutsats

Fokus ligger på mänskliga rättigheter, FN-uppmaningar och kritik mot företagsvinster kopplade till Gaza, vilket är typiskt för vänsterinramning. Motrösten från AP7 ges, men presenteras främst som försiktighet och beviskrav snarare än alternativ värdegrund. Avsaknad av företagens och israeliska myndigheters bemötanden samt begränsad juridisk kontext förstärker den kritiska, normativt drivna vinkeln.

58% Vänster · 32% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar AP-fondernas investeringar direkt till påstådda ”brott i Gaza” och ramar in storyn som ett moraliskt problem; texten bekräftar denna vinkel utan att pröva andra tolkningsramar.

💬 Språkvinkling

Ord som ”brott”, ”övergrepp” och ”anmärkningsvärt” ger starkt emotiv laddning; neutrala eller positiva termer för investeringarnas syfte eller lagliga ram saknas.

⚖️ Källbalans

Citat från FN, Fair Finance Guide och AP7 ger främst kritikernas perspektiv; de utpekade företagen, israeliska företrädare och oberoende folkrättsexperter saknas trots notering om försök till kontakt.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om AP-fondernas lagstadgade avkastningskrav eller tidigare etikbeslut, inget detaljerat bevisläge från FN-rapporten, samt ingen kommentar från Palantir, Rolls-Royce eller israelisk källa.

✅ Slutsats

Artikeln framhäver människoretts- och omfördelningsperspektiv samt ställer krav på statligt etiskt agerande, vilket ligger nära vänsterreferensramen. Brist på företagsekonomiska, säkerhetspolitiska eller marknadsliberala argument gör högerinflytandet svagt. AP7:s korta försvar ger viss balans men helhetsvikten lutar tydligt åt vänster.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på AP-fondernas investeringar i bolag som anklagas för brott i Gaza, vilket sätter en kritisk ram kring svenska pensionspengar och deras koppling till konflikten.

💬 Språkvinkling

Språket är delvis laddat, särskilt genom citat som "tjänar pengar på övergrepp" och "anmärkningsvärt". Tonen är kritisk mot AP-fondernas agerande.

⚖️ Källbalans

Artikeln ger utrymme åt FN, Fair finance guide och AP-fondernas hållbarhetsansvariga. Företagen Palantir och Rolls Royce saknas dock som röster, trots att de kontaktats.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella motargument från företagen eller andra experter som kan nyansera anklagelserna. Det saknas även en bredare diskussion om pensionsfonders investeringsdilemman.

✅ Slutsats

Artikeln betonar kritik mot AP-fondernas investeringar och lyfter fram FN:s och civilsamhällets syn på mänskliga rättigheter, vilket är typiskt för en vänsterorienterad ram. Företagens perspektiv och bredare ekonomiska överväganden ges mindre utrymme. Sammantaget dominerar ett vänsterperspektiv, även om viss balans ges genom AP-fondernas egna kommentarer.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter FN-kritik, folkrätt och krav på att statliga AP-fonder tar socialt ansvar, vilket harmonierar med Socialdemokraternas betoning på solidaritet, offentlig kontroll och en feministisk utrikespolitik som ska värna mänskliga rättigheter. Framställningen problematiserar vinstintressen när de kolliderar med etik – ett återkommande S-tema. Tonen uppmanar till politisk styrning snarare än marknadens fria spel, vilket gynnar partiets perspektiv.

Vänsterpartiet

Texten kritiserar kapitalets vinst på krig och kräver etiska placeringar, vilket speglar Vänsterpartiets krav på offentligt ägande utan vinstintresse, anti-militarism och stöd för Palestina. Användningen av ord som "tjänar pengar på övergrepp" och åberopandet av FN stärker V:s narrativ om att kapitalismen prioriterar profit över mänskliga rättigheter.

Miljöpartiet

MP kräver att offentliga pengar placeras hållbart och är ofta först att kräva stopp för vapenexport till Israel. Artikelns kritiska ton mot AP-fondernas innehav, referenser till FN och behovet av etisk granskning ligger helt i linje med partiets grön-solidariska världsbild och stärker argument för skarpare regelverk.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Reportaget fokuserar på moralisk kritik mot stora bolag och antyder behov av statliga ingrepp i AP-fondernas placeringar. Detta krockar med Moderaternas marknadsliberala syn på företagsfrihet och mer prosaiska inställning till handel och försvarsindustri. Den negativa belysningen av vapenexport till Israel går dessutom emot M:s traditionellt Israel-vänliga och säkerhetspolitiskt pragmatiska linje.

Sverigedemokraterna

SD är starkt Israel-vänligt och skeptiskt till FN:s kritik. Artikeln accepterar FN:s anklagelser, talar om "övergrepp" och antyder att svenska pengar bör dras bort från försvarsleverantörer till Israel. Denna vinkling står i skarp kontrast till SD:s nationalism, stöd för militär upprustning och positiva hållning till Israel.

Kristdemokraterna

KD har traditionellt en Israel-vänlig utrikesprofil och betonar företags frihet under ansvar. Artikelns entydiga fokus på FN:s kritik mot Israel och moraliskt ifrågasättande av AP-fondernas investeringar sätter försvarsindustrin i dålig dager och efterlyser statlig intervention, något som går på tvärs mot KD:s försvars- och näringslivsvänliga linje.

Liberalerna

Liberalerna är pro-Israel och försvarar ofta västlig försvars- och tekniksamverkan. Artikeln problematiserar svenska investeringar i bolag som Rolls-Royce och Palantir och bygger sin kritik på FN-rapporter, vilket underminerar Liberalernas säkerhetspolitiska och marknadsorienterade argument. Fokus på avkastning kontra etik ställer dessutom krav på statlig reglering som partiet ogärna förespråkar.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar mänskliga rättigheter och gröna investeringar men värnar också frihandel och företagsamhet. Artikeln kritiserar AP-fondernas innehav ur ett etiskt perspektiv, vilket ligger nära partiets hållbarhetsprofil, men saknar den marknadsliberala balans Centerpartiet betonar. Resultatet blir en i huvudsak saklig redovisning utan tydlig draghjälp eller attack mot centerns linje.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935