slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Här fångas misstänkta tjuvarna på film – men polisen lägger ner

Publicerad: 5 november 2025, 06:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Trots att ICA-handlaren Robert Larsson i Stenungsund fångar misstänkta tjuvar på film, läggs åtta av tio polisanmälningar ner. Många handlare har tappat tron på rättsväsendet och anmäler inte stölder, vilket resulterar i att en stor del av butiksstölderna inte klaras upp. Polisen menar att beviskraven har ökat och att det kan vara svårt att bevisa brott om övervakningsfilmerna inte tydligt visar stölden.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer "fångas på film" mot "polisen lägger ner" och signalerar myndighetssvek. Ingressen kopplar dubblerad budget till sämre uppklaring, vilket förstärker kritiken mot polisen. Brödtexten nyanserar delvis genom att lyfta beviskrav och svårigheter i att styrka brott med övervakningsfilm.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "maktlös" och kontraster som "men polisen lägger ner" förstärker frustration. Samtidigt är polisens citat sakliga om beviskrav, vilket mildrar dramatiken.

⚖️ Källbalans

Röster: två handlare, Svensk Handel och en erfaren förundersökningsledare. Saknas: Åklagarmyndigheten, polisledning, misstänktas perspektiv, oberoende forskare och sociala aktörer. Tyngdpunkten ligger på drabbade handlare och kritik mot rättskedjan.

🔎 Utelämnanden

Långsiktiga trender och internationella jämförelser saknas. Ingen kommentar från Åklagarmyndigheten eller polisledning om resurser, prioriteringar och beviskrav. Sociala orsaker, preventiva åtgärder och butikers säkerhetspraxis behandlas kort, och den utlovade "kontroversiella metoden" förklaras inte.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på brottslighet, bristande myndighetseffektivitet och handlares frustration, vilket i svensk kontext lutar åt höger. Rösterna kommer främst från näringsidkare och bransch, med begränsad belysning av strukturella orsaker eller sociala lösningar. Polisens förklaring om beviskrav ger viss balans, men huvudramen är kritik mot rättsväsendet.

20% Vänster · 35% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar tydligt ihop ökade polismedel med färre uppklarade brott och framställer polisen som ineffektiv; texten följer samma vinkel med fokus på butiksägarnas frustration.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som ”maktlös”, ”tappar tron på rättsväsendet” och retoriska frågor ger dramatik och förstärker bilden av ett misslyckande.

⚖️ Källbalans

Artikeln låter två handlare och Svensk Handel dominera, medan endast en polisröst hörs; inga åklagare, forskare eller brottsofferrepresentanter får ge sin syn.

🔎 Utelämnanden

Saknar data om åklagarnas resurser, rättsliga beviskrav, socio­ekonomiska orsaker till stölder samt eventuella framgångsexempel; oklar vad den ”kontroversiella metoden” innebär.

✅ Slutsats

Reportaget betonar brottslighet och statlig ineffektivitet, ger stort utrymme åt näringsidkare och branschorganisation som vill se hårdare tag, medan förklaringar från rättsväsendets sida är korta. Avsaknaden av perspektiv på sociala orsaker eller stärkta statliga resurser placerar helheten närmare en högerkontext.

20% Vänster · 35% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på polisens nedläggning av ärenden trots filmbevis, vilket kan förstärka en känsla av rättslöshet och ineffektivitet. Framing betonar brottsoffrens frustration och rättsväsendets brister.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men förstärker handlarnas maktlöshet och frustration. Citat från handlaren uttrycker besvikelse över polisens agerande. Polisen ges möjlighet att förklara men tonvikten ligger på misslyckanden.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst handlare och deras intresseorganisation, samt polisens perspektiv. Brottslingars eller rättsväsendets bredare syn saknas. Fokus ligger på näringsidkarnas erfarenheter.

🔎 Utelämnanden

Det saknas statistik om långsiktiga trender, alternativa förklaringar till brottsutvecklingen och röster från rättsväsendet utöver polisen. Ingen diskussion om sociala orsaker till stölder eller möjliga lösningar utöver polisinsats.

✅ Slutsats

Artikeln betonar brottslighet, handlarnas utsatthet och polisens oförmåga, vilket är typiska teman för en högertolkning. Fokus ligger på individuellt ansvar och kritik mot statens effektivitet snarare än strukturella orsaker eller omfördelning. Därför dominerar en högerlutning i framställningen.

10% Vänster · 35% Center · 55% Höger

Dominant vinkling: Höger

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar att polisens resurser ökat kraftigt men att brotten ändå inte klaras upp, vilket stärker Socialdemokraternas budskap om att mer polisiär närvaro och effektivare organisation krävs. Butiksägarnas frustration pekar på behov av ett tryggare samhälle – en kärnfråga i partiets senaste program. Kritiken riktas mot polisens arbetssätt, inte mot höga anslag, och passar därmed deras linje om d'krafttag mot kriminalitetd'.

Moderaterna

Moderaterna profilerar sig på hårdare straff, fler poliser och resultatfokus. Artikeln framhåller att dubblerad budget inte lett till fler uppklarade brott och beskriver handlare som tappat tilliten. Det bekräftar Moderaternas narrativ om att rättsväsendet behöver reformeras och skärpas, snarare än att resurserna bara öses på. Ingen tydlig skuldbeläggning av den sittande regeringen gör vinkeln användbar för M.

Sverigedemokraterna

Texten förstärker SD:s återkommande bild av ett svagt rättsväsende där brottslighet lämnas ostraffad och vanliga svenskar drabbas. Frustrationen hos småföretagare och den låga uppklaringsgraden ger bränsle åt partiets krav på tuffare tag, hårdare bevisregler och ökat polis­ansvar. Artikeln underminerar tilliten till nuvarande ordning och ger därmed stöd åt SD:s repressiva agenda.

Centerpartiet

Centerpartiet värnar småföretag och vill se ett rättsväsende som skyddar handlare på landsbygd och i mindre städer. Reportaget om ICA- och kioskägare som mister varor och förtroende illustrerar just de problem partiet lyfter. Kritiken mot ineffektiv polis matchar C:s krav på bättre lokalt samarbete och trygghetsåtgärder för företagare, vilket gör framställningen gynnsam.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna driver hård ordnings- och trygghetslinje samt vill korta handläggningstider. Berättelsen om nedlagda utredningar och handlare som ger upp belyser exakt den brist på trygghet partiet varnar för. Texten kan användas för att motivera KD:s krav på fler poliser på plats, stramare bevisregler och snabbare rättsprocesser, vilket gör den gynnsam.

Liberalerna

Liberalerna lyfter brottsbekämpning, klan/gäng-kriminalitet och högre krav på rättsväsendet. Artikeln visar hur ökade resurser ändå inte ger uppklarade brott, vilket stöder deras argument om att systemet måste reformeras och beviskraven moderniseras. Handlarnas minskade tillit till polisen understryker Liberalernas tema om behovet av tydliga konsekvenser för brott.

Neutral för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet kritiserar ofta ökade polisbudgetar och vill hellre angripa sociala orsaker. Artikeln visar visserligen att större anslag inte gett resultat, vilket bekräftar deras skepsis, men fokus ligger på beviskrav och behov av mer effektiv polis snarare än på sociala reformer. Därför blir helhetsvinkeln varken tydligt stödjande eller direkt ifrågasättande för V.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar förebyggande insatser och sociala åtgärder framför hårdare repression. Reportaget fokuserar däremot på polisens ineffektivitet och handlarnas krav på skärpt brottsbekämpning, utan att beröra sociala orsaker eller gröna lösningar. Därmed påverkar artikeln inte tydligt MP:s kärnfrågor och förblir i stort sett neutral gentemot partiets perspektiv.