slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Utredarna larmade om Foxtrot – gänget ansågs inte farligt nog

Publicerad: 19 juni 2025, 06:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Enligt en kartläggning av Uppdrag granskning har över 30 mord kopplats till gängkonflikter relaterade till Foxtrot, varav minst 16 av offren är utomstående. Trots tidiga varningar från poliser om gängets farlighet bedömdes Foxtrot och dess ledare Rawa Majid som inte tillräckligt farliga, vilket ledde till begränsade resurser för att hantera dem. Konflikterna eskalerade, och i september 2023 splittrades Foxtrot efter interna anklagelser om mord, vilket resulterade i ytterligare dödsfall.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att polisens varningar ignorerades, vilket skapar en kritisk ram mot polisledningens prioriteringar och beslut.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder laddade ord som "larmade", "tragiska" och "likgiltighet", vilket förstärker en känsla av misslyckande från polisens sida.

⚖️ Källbalans

Artikeln fokuserar främst på kritiska röster från poliser som tidigt varnade, medan polisledningens perspektiv endast kortfattat nämns.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar djupare förklaringar från polisledningen om varför Foxtrot inte prioriterades högre samt bredare kontext kring polisens resursfördelning vid den tiden.

✅ Slutsats

Artikeln lutar åt mitten då den främst kritiserar polisens administrativa beslut snarare än att lyfta ideologiska frågor. Fokus ligger på teknokratiska aspekter som resursfördelning och prioriteringar snarare än systemkritik eller individansvar.

20% Vänster · 50% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver att utredare larmade om Foxtrot men att gänget inte ansågs tillräckligt farligt, vilket antyder att myndigheterna underskattade hotet. Framing fokuserar på potentiella brister i polisens prioriteringar.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men använder ord som "larmade", "mycket högt våldskapital" och "det tragiska är väl att det vi larmade för sedan hände", vilket förstärker allvaret och antyder missade möjligheter.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på polisers och utredares perspektiv samt SVT:s egen kartläggning. Röster från brottsoffer, Foxtrot eller oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas analys av bakomliggande orsaker till gängvåldet, alternativa lösningar eller kritik mot polisens arbetsvillkor. Inga politiska röster eller samhällsdebattörer ges utrymme.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig fokus på myndigheternas agerande och tekniska prioriteringar snarare än ideologiska lösningar. Den undviker politiska vinklar och ger en status quo-beskrivning, vilket ger en centristisk lutning. Viss högerbetoning finns genom fokus på brott och ordning, men vänsterperspektiv är marginella.

10% Vänster · 60% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar polisens missbedömning med ord som "larmade" och "inte farligt nog", vilket ramar in berättelsen som ett myndighetsmisslyckande snarare än en bredare samhällsfråga.

💬 Språkvinkling

Emotiva uttryck som "mycket högt våldskapital" och detaljerade exempel på oskyldiga offer förstärker dramatiken och riskerar att driva oro och straff­fokus.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på två polisutredare, en anonym gängkälla och en kort kommentar från polisledningen; saknar brottsoffer, kriminologer och politiska beslutsfattare.

🔎 Utelämnanden

Ingen diskussion om socioekonomiska orsaker, förebyggande åtgärder, resursnivåer eller politiska beslut som kan ha påverkat polisens prioriteringar.

✅ Slutsats

Genom att fokusera på våldsstatistik, myndighetsbrister och behov av hårdare insatser, utan sociala eller strukturella perspektiv, lutar artikeln något åt höger. Avsaknaden av omfördelnings- eller jämlikhetsperspektiv förstärker denna riktning även om viss neutral fakta återges.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Texten understryker att resursbrist och felprioriteringar ledde till en mordvåg, vilket stöder Moderaternas krav på tidiga offensiva insatser, fler poliser och hårdare straff. Narrativet om myndigheternas senfärdighet harmonierar med M:s kritik mot tidigare regeringars kriminalpolitik. Därmed framstår artikeln som gynnsam för Moderaternas perspektiv.

Sverigedemokraterna

Beskrivningen av ett system som ignorerade varningar och lät oskyldiga dö passar SD:s budskap om ett havererat etablissemang och behovet av nolltolerans. Reportaget betonar hårdare polisinsatser snarare än sociala orsaker, vilket ligger nära SD:s linje. Därför gynnar innehållet partiets retorik och uppfattas som positivt för dem.

Kristdemokraterna

KD betonar trygghet, fler poliser och skydd av oskyldiga. Artikeln visar hur brist på resurser bidrog till våld och hur civila drabbades, något som direkt stödjer KD:s argument om att staten måste agera kraftfullt. Framingen ligger därför nära partiets linje och gynnar dess budskap.

Liberalerna

Liberalerna driver hård linje mot gängkriminalitet och kritiserar senfärdig statlig respons. Reportagets fokus på ignorerade varningar och behovet av större polisresurser bekräftar exakt den problembild partiet målar upp. Därmed framstår artikeln som stödjande för Liberalernas agenda.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Reportaget framställer ökad polisiär offensiv som den missade lösningen och nämner inte klass, segregation eller välfärdssatsningar – frågor Vänsterpartiet sätter främst. Genom att osynliggöra strukturella orsaker och fokusera på repressiva åtgärder marginaliseras V:s perspektiv, vilket gör artikeln ogynnsam för partiet.

Neutral för

Socialdemokraterna

Reportaget kritiserar hur polisledningen 2021 underskattade Foxtrot och därmed indirekt den dåvarande S-regeringens ansvar, men bekräftar samtidigt partiets nuvarande linje om hårdare tag och fler poliser. Ingen uttalad partipolitisk skuld formuleras och inga socialdemokratiska förslag ifrågasätts. Helhetsintrycket blir att artikeln varken stöder eller motarbetar partiet tydligt.

Centerpartiet

Artikeln fokuserar nästan uteslutande på polisens operativa misslyckanden och behovet av mer resurser, utan koppling till Centerpartiets profilfrågor som decentralisering, landsbygd eller integrationsinsatser. Den varken kritiserar eller stöder C:s politik explicit och påverkar därför partiets position marginellt.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar social prevention och breda samhällsinsatser, frågor som inte berörs i reportaget. Texten handlar främst om operativa polisåtgärder utan miljö- eller rättviseperspektiv. Eftersom MP:s kärnfrågor lämnas utanför är framställningen i praktiken neutral gentemot partiet.