slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Allt fler känner sig undersysselsatta

Publicerad: 19 augusti 2025, 20:17 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning har antalet undersysselsatta i Sverige ökat kraftigt, med 407 000 personer som nu vill arbeta mer än de gör. Detta beror främst på det försämrade arbetsmarknadsläget och lågkonjunkturen, vilket gör det svårt för deltidsanställda att få heltidsjobb. Elsa Grahn, en av de undersysselsatta, har två deltidsjobb men når ändå inte upp till heltid och har svårt att få ekonomin att gå runt.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken "Allt fler känner sig undersysselsatta" gör fenomenet subjektivt trots att SCB-måttet är statistiskt, vilket kan skapa en liten rubrik/kropp-diskrepans. Inramningen betonar individers ekonomiska press och deltidsproblem, med lågkonjunktur som övergripande förklaring.

💬 Språkvinkling

Reportaget är språkligt neutralt; känsloladdning uppstår främst i intervjucitat ("välja bort lite sömn", "måste ju få in pengarna"). Expertdelen är saklig och torr. Inga värderande ord från reportern.

⚖️ Källbalans

Källor: SCB:s data, en enskild deltidsarbetande och Svenskt Näringslivs chefsekonom. Saknas: facklig företrädare på förbundsnivå, branschens arbetsgivare, regering/Arbetsförmedlingen och oberoende forskare/SCB-kommentar. Arbetsgivarpartens expert får definiera orsaker och lösning utan tydlig motröst.

🔎 Utelämnanden

Definitionen av "undersysselsatt" enligt SCB förtydligas inte. Saknas är bransch-, köns- och åldersdata, historik och internationell jämförelse. Politiska och avtalsrelaterade faktorer som deltidsnormer, schemaläggning, bemanningspraxis och möjliga åtgärder (t.ex. heltid som norm, arbetsrätt, AF-insatser) berörs inte.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på statistik och ett teknokratiskt makroperspektiv (tillväxt, arbetade timmar) via Svenskt Näringsliv, utan politiska förslag eller konfliktlinjer, vilket lutar mot mitten. Samtidigt finns empatiskt fokus på deltidsproblematik och önskan om heltid (vänsterkodad), men utan systemkritik. Begränsat fokus på individuellt ansvar eller marknadslösningar ger låg högerlutning.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in undersysselsättning som ett snabbt växande samhällsproblem och fokuserar på individers ofrivilliga deltider. Genom att betona ökningen sedan 2018 och bristen på heltider skapas ett problemorienterat perspektiv snarare än ett neutralt marknads­perspektiv.

💬 Språkvinkling

Personliga citat om att "välja bort sömn" och "kunna leva" ger stark empati med arbetaren, medan arbetsgivar- och myndighetssidan beskrivs med mer neutrala ord utan känslo­markörer.

⚖️ Källbalans

Källor: SCB-statistik, en undersysselsatt arbetare och Svenskt Näringslivs chefsekonom. Arbetsgivares svar, politiska beslutsfattare och bredare fackliga röster saknas, vilket ger övervikt åt arbetstagar­perspektivet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inga regeringsåtgärder, kollektivavtalsfrågor eller branschspecifika orsaker. Inga kritiska röster som ser deltid som frivilligt val eller marknadens anpassning presenteras.

✅ Slutsats

Genom att framhäva individers ekonomiska utsatthet och beskriva undersysselsättning som ett strukturellt problem prioriteras jämlikhets- och heltidsfrågan, vilket ger vänsterbetoning. Även om Svenskt Näringsliv intervjuas, används deras röst för att understryka samhällsproblemet snarare än marknadslösningar. Frånvaron av politiker eller arbetsgivare som försvarar deltider förstärker lutningen.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på ökningen av undersysselsatta och deras upplevelser, vilket ramar in frågan som ett växande samhällsproblem snarare än en individuell fråga.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men betonar individens svårigheter och önskan om bättre villkor, med citat som uttrycker frustration över deltidsarbete och ekonomisk press.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter både den undersysselsatta individens och Svenskt Näringslivs chefsekonomens perspektiv, men saknar röster från arbetsgivare inom offentlig sektor eller politiska beslutsfattare.

🔎 Utelämnanden

Det saknas analys av politiska åtgärder, arbetsmarknadslagstiftning eller alternativa lösningar. Ingen diskussion om individuella val eller marknadens roll i deltidsanställningar.

✅ Slutsats

Artikeln betonar strukturella problem och individers svårigheter, vilket ligger nära en vänsterorienterad ram. Samtidigt ges utrymme åt ett näringslivsperspektiv, vilket balanserar något mot mitten. Bristen på fokus på individuellt ansvar eller marknadslösningar gör att vänsterperspektivet dominerar, även om inslaget är relativt balanserat.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Reportaget beskriver det växande antalet undersysselsatta, lyfter en fackligt aktiv deltidsanställd och efterlyser heltid som norm. Perspektivet att brist på riktiga heltidsjobb hotar både individers ekonomi och samhällsekonomisk tillväxt ligger nära Socialdemokraternas krav på fler trygga arbeten och starkare facklig ställning. Därmed förstärker artikeln partiets narrativ om behovet av politiska insatser för anständiga löner och arbetstider.

Vänsterpartiet

Fokus på ökande prekariat, deltidsfällor och en fackligt engagerad arbetare stämmer väl med Vänsterpartiets kritik av otrygga anställningar och krav på heltid som norm. Tonen problematiserar arbetsgivares makt och betonar social rättvisa, vilket legitimerar Vänsterpartiets agenda om starkare arbetsrätt och jämnare löner. Därmed är framställningen tydligt gynnsam för partiet.

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Reportaget lyfter behovet av heltidsnorm och framställer arbetsgivarens begränsade timmar som problem. Detta utmanar Centerpartiets betoning på flexibilitet, deltid och företagens frihet att själva sätta villkor. Framingen lutar mot fackliga krav och statlig styrning snarare än marknadslösningar, vilket gör bevakningen ogynnsam för Centerpartiet.

Neutral för

Moderaterna

Artikeln erkänner att fler arbetade timmar krävs för tillväxt och citerar Svenskt Näringsliv – ett budskap som klingar väl med Moderaternas arbetslinje. Samtidigt framhävs deltidsanställdas kamp för heltid och önskan om branschnormer, vilket antyder behov av reglering snarare än flexibilitet. Helhetsintrycket varken gynnar eller skadar Moderaterna tydligt.

Sverigedemokraterna

Texten handlar uteslutande om arbetsmarknad och undersysselsättning utan koppling till invandring, kultur eller prioriterad välfärd för medborgare. Den kritik som riktas mot deltidsanställningar berör inte SD:s kärnfrågor. Varken språkbruk eller källor ställer partiets linje i positivt eller negativt ljus, vilket ger ett neutralt utfall.

Kristdemokraterna

KD prioriterar familjers ekonomi och trygghet men har ingen tydlig profil i arbetsmarknadsfrågor som deltid kontra heltid. Artikeln beskriver problemet sakligt utan att föreslå åtgärder som direkt strider mot eller stödjer KD:s politik. Därför påverkas partiet varken positivt eller negativt.

Liberalerna

Texten belyser vikten av fler arbetade timmar, något som harmonierar med Liberalernas arbetslinje. Men betoningen på facklig organisering och heltidsnorm kan antyda mer statlig eller kollektiv reglering än partiet brukar förespråka. Sammantaget blir resultatet balanserat och neutralt.

Miljöpartiet

Artikeln speglar sociala orättvisor och behov av trygga inkomster, vilket passar MP:s rättviseretorik. Samtidigt berör den inte klimat, miljö eller arbetstidsförkortning där partiet vill sticka ut. Avsaknaden av dessa perspektiv gör att texten varken stärker eller försvagar partiets profil.