slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Angreppen mot infrastruktur ökar: ”Följer ett mönster”

Publicerad: 6 juni 2025, 20:52 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Angreppen mot samhällsviktig infrastruktur ökar, och Säkerhetspolisen pekar ut Ryssland som en huvudaktör bakom sabotage i Europa. Ett 30-tal sabotage mot telekommunikationsmaster längs E22:an har skett, och både främmande makt och aktivister är möjliga ansvariga. Antalet anmälningar om brott mot samhällsviktig verksamhet har ökat nationellt under 2024 jämfört med 2023.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver tydligt ökande hot mot infrastruktur och antyder ett mönster, vilket kan skapa oro. Artikeln speglar rubriken väl genom att fokusera på ökande hotbild och sabotage, men är något spekulativ kring framtida utveckling.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder laddade uttryck som "allt pekar mot att kan bli ännu värre" vilket förstärker hotbilden och kan skapa oro.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst Säkerhetspolisen och polisen, men saknar röster från oberoende säkerhetsexperter eller civilsamhället som kunde ge bredare perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte alternativa förklaringar eller tidigare historiska jämförelser för sabotage mot infrastruktur, vilket hade kunnat ge en mer balanserad kontext.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och säkerhetsfokuserad inramning som undviker ideologiska perspektiv. Den lutar mot mitten genom att främst lyfta myndigheters perspektiv och undvika politiska eller strukturella analyser av orsakerna bakom sabotagen.

20% Vänster · 55% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken förstärker hotbilden med ord som ”ökar” och citatet ”Följer ett mönster”, vilket väcker alarmism utan att direkt belägga omfattningen.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som ”allt pekar mot” och ”klart är” ger säkerhet där osäkerhet råder; laddade ord som ”sabotage” och ”angrepp” återkommer frekvent.

⚖️ Källbalans

Endast svenska myndigheter (Säpo, polis) citeras; inga oberoende forskare, teleoperatörer, civilsamhälle eller ryska företrädare ges plats.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inga exakta siffror eller jämförelser över tid, inga motbilder om möjlig överrapportering och inget ryskt svar eller expertanalys om alternativa förklaringar.

✅ Slutsats

Vinkeln utgår från myndigheters perspektiv och larmar om hotet utan politisk värdering, vilket passar ett teknokratiskt, status quo-orienterat förhållningssätt. Avsaknad av ideologiskt färgad kritik eller tydligt skuldbeläggande ger störst tyngd åt ett centriskt snarare än vänster- eller högerriktat tilltal.

28% Vänster · 44% Center · 28% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på ökningen av angrepp och antyder ett växande hot, vilket sätter en dramatisk och oroande ton. Framing betonar hotbild och samhällsfara snarare än bakomliggande orsaker eller proportioner.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som "allt pekar mot att det kan bli ännu värre" och "följer ett mönster" vilket förstärker känslan av oro. Säkerhetspolisen citeras utan motvikt.

⚖️ Källbalans

Endast myndigheter och säkerhetspolisen får komma till tals; inga oberoende experter, forskare eller alternativa röster hörs. Perspektivet är ensidigt säkerhetsfokuserat.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga samhälleliga, tekniska eller politiska orsaker till angreppen, och saknar analys av proportioner eller jämförelser med tidigare år. Inga röster från civilsamhället eller drabbade inkluderas.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig myndighets- och säkerhetsram, med fokus på fakta och ökad hotbild utan att dra politiska slutsatser eller förespråka lösningar. Frånvaron av ideologiska vinklar och betoning på status quo och teknokratisk information placerar den tydligt i mitten. Varken vänster- eller högervärderingar dominerar rapporteringen.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framhäver ökat sabotage mot kritisk infrastruktur och lyfter Säpos bild av Ryssland som huvudaktör. Detta stöder Socialdemokraternas nyligen betonade linje om stärkt försvarsförmåga efter Nato-inträdet och vikten av nationell säkerhet. Även betoningen på att hotet är systemiskt snarare än enskilda personer ligger nära partiets retorik om statligt ansvar. Inga formuleringar undergräver partiets övriga profil, vilket gör tonen övervägande gynnsam.

Moderaterna

Moderaterna fokuserar på hårdare säkerhets- och försvarspolitik samt rysk hotbild. Artikeln bekräftar just detta narrativ: fler angrepp mot infrastruktur, tydlig pekning på Ryssland och behovet av robust motåtgärder. Inga förminskande ordval eller alternativa förklaringar som relativiserar hotet förekommer, vilket ger en bild som underbygger M:s politik. Vinklingen stärker alltså partiets kris- och trygghetsretorik.

Kristdemokraterna

KD betonar trygghet, fler poliser och starkare totalförsvar. Artikeln beskriver exakt den typ av växande säkerhetshot som partiet lyfter fram och pekar dessutom ut Ryssland som huvudfiende, vilket samsvarar med KD:s utrikes- och försvarspolitiska hållning. Tonen är orosdriven och legitimerar hårdare åtgärder, vilket ligger nära KD:s politiska förslag. Därmed blir vinklingen gynnsam.

Liberalerna

Liberalerna driver på för ett starkt försvar, tydlig Ryss-kritik och bekämpning av extremism som hotar samhällsviktig service. Artikelns fokus på sabotage mot infrastruktur och Säpos utpekande av Ryssland bekräftar Liberalernas världsbild och stärker argumenten för ökade säkerhetsåtgärder. Språket är sakligt men alarmistiskt nog för att stödja partiets agenda, vilket gör framställningen positiv för L.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD prioriterar visserligen stark säkerhet men har ofta riktat fokus mot invandring och inre hot snarare än rysk aggression. Artikeln lägger hela tonvikten på Ryssland som främmande sabotageaktör och nämner inga kulturella eller migrationsrelaterade risker. Detta skiftar hotbilden från SD:s kärnfrågor och kan tolkas som att deras vanliga problembeskrivning är ofullständig. Därmed harmonierar texten dåligt med partiets huvudnarrativ.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är skeptiskt till militarisering och vill betona fredlig utrikespolitik. Artikeln förstärker en hotdiskurs där Ryssland pekas ut som sabotageaktör och infrastrukturen framställs som akut sårbar, något som ofta används för att motivera ökade försvarsanslag. Den saknar freds- eller diplomatifokus och därmed marginaliseras V:s perspektiv. Resultatet är en framställning som går på tvärs mot partiets prioriteringar.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet stöder ett starkt försvar och EU-samarbete men har sitt främsta fokus på klimat och decentralisering. Artikeln beskriver ökad hotbild mot infrastruktur och rysk inblandning utan att dra slutsatser om politiska åtgärder. Den varken förstärker partiets profilfrågor (klimat, landsbygd, småföretag) eller går emot dem, men ligger inte i konflikt med dess säkerhetslinje heller. Därför blir helhetsintrycket neutralt.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar klimat, human säkerhet och fredlig konfliktlösning. Artikeln lyfter ett växande säkerhetshot men undviker att kräva militär upprustning eller kärnkrafts-/energifrågor. Den bekräftar visserligen ett ryskt hot som MP inte förnekar, men den saknar koppling till partiets huvudfrågor och nämner inget om diplomati eller civil beredskap i klimatets skugga. Därför blir effekten varken tydligt positiv eller negativ.