slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Anna Björklund: ”Folk uppfattar barn som väldigt jobbiga”

Publicerad: 2 juli 2025, 10:56 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Sverige har tillsatt en expertgrupp för att utreda orsakerna bakom minskat barnafödande, där Anna Björklund ingår. I Finland, där födslotalen också är låga, har en liknande utredning visat att bristen på rätt partner är en vanlig anledning till barnlöshet. Digitalisering och sociala medier tros påverka relationer och mental hälsa negativt, vilket kan bidra till den minskade fruktsamheten.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att barn uppfattas som jobbiga, vilket sätter individens upplevelse i centrum snarare än strukturella eller politiska faktorer. Framingen är personlig och psykologiserande snarare än systemisk.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men vissa citat betonar individens känslor och upplevelser kring barn och relationer. Värdeladdade ord som 'väldigt jobbiga' och 'kräver närvaro' förekommer i citat.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från experter och forskare, båda kvinnor, och saknar politiska eller ekonomiska perspektiv. Inga röster från föräldrar, unga vuxna eller politiska aktörer inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Ekonomiska faktorer, bostadsmarknad och arbetsvillkor nämns inte, trots att dessa ofta diskuteras i samband med barnafödande. Ingen diskussion om statliga åtgärder eller politiska förslag.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och psykologiserande ansats, där samhällsproblem förklaras med individens val och digitalisering snarare än strukturella eller politiska faktorer. Balansen mellan olika perspektiv är begränsad, men tonen är neutral och undviker ideologiska ställningstaganden. Därför dominerar ett centerperspektiv.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter citatet ”Folk uppfattar barn som väldigt jobbiga”, vilket sätter en problemfokuserad och delvis sensationsdriven ram snarare än en strukturell eller ekonomisk infallsvinkel.

💬 Språkvinkling

Ord som ”rekordlåga”, ”oväntat stark”, ”försämrat” och ”risk” ger dramatik men texten är överlag återhållsamt nyhetsmässig utan tydliga värdeomdömen i reporter­texten.

⚖️ Källbalans

Endast två expertkällor (Björklund, Rotkirch) samt referens till regeringens utredning; inga röster från unga, barnfamiljer, ekonomer eller arbetsmarknadens parter, vilket ger snäv perspektivbredd.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner knappt bostadspriser, arbetsvillkor, föräldraförsäkring eller klimathänsyn som ofta lyfts i barnafödandedebatten, och redovisar inga alternativa politiska förslag utöver fortsatt forskning.

✅ Slutsats

Fokus ligger på expertutredning och tekniska förklaringar (digitalisering, skärmtid) snarare än politisk konflikt eller omfördelningslösningar. Avsaknaden av normativt språk om vare sig marknad eller stat samt balanserad källa-urval ger en huvudsakligen mittenorienterad framtoning.

30% Vänster · 40% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Artikeln utgår ifrån en regeringstillsatt expertgrupp – alltså den nuvarande M-ledda regeringens initiativ – och skildrar det som ett legitimt och nödvändigt försök att förstå barnafallet. Ingen kritik riktas mot åtgärden och problembeskrivningen ligger nära Moderaternas fokus på familjers vardagsekonomi och samhällsutmaningar. Det ger ett i huvudsak gynnsamt ljus.

Kristdemokraterna

KD prioriterar familj, barns värde och relationernas betydelse. Artikeln betonar hur barn upplevs som "jobbiga" när vuxna är distraherade, och lyfter behovet av närvarande föräldrar – en kärnfråga för KD. Fokus på barnafödandets nedgång som samhällsproblem ligger nära KD:s retorik, vilket ger ett gynnsamt intryck.

Ofördelaktig för

Miljöpartiet

Miljöpartiet problematiserar befolkningstillväxt snarare än ser den som politiskt mål och lyfter hållbar livsstil framför ökad nativitet. Artikeln framställer minskade födelsetal som ett oroande samhällsproblem och diskuterar hur utvecklingen kan vändas, vilket går emot MP:s vanliga fokus. Perspektivet blir därför ogynnsamt för partiet.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten beskriver minskade födelsetal och kopplar dem främst till digitalisering och relationsmönster, inte till ekonomisk trygghet eller välfärdssatsningar. Socialdemokraternas politik om höjt barnbidrag och starkare välfärd nämns inte och vare sig kritiseras eller bekräftas. Därför påverkas partiets profil varken positivt eller negativt.

Sverigedemokraterna

SD betonar svensk demografi och kultur, men artikeln förklarar lägre nativitet med internet, sociala medier och relationsproblem, inte migration eller kulturell upplösning. SD:s huvudnarrativ vare sig stöds eller ifrågasätts, vilket gör framställningen neutral för partiet.

Centerpartiet

Centerpartiet driver liberal familjepolitik och digitalisering som möjlighet. Artikeln lyfter digitalisering som problem för relationer men presenterar inga politiska lösningar som går på tvärs med C:s linje. Fokus ligger mer på samhällsbeteende än på skatte- eller landsbygdsperspektiv, vilket ger ett neutralt förhållande.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet kopplar ofta låg nativitet till otrygga arbetsvillkor och ekonomisk press. Artikeln talar istället om skärmtid och relationskvalitet och berör varken klassfrågor eller välfärdsmodell. Framingen varken stödjer eller motsätter sig V:s systemkritik, vilket gör den neutral.

Liberalerna

Liberalerna driver evidensbaserad politik och intresserar sig för digitaliseringens påverkan på ungas psykiska hälsa. Artikeln tar upp just dessa aspekter men utan att värdera politiska åtgärder som L förespråkar (t.ex. skolinsatser eller reglering av sociala medier). Därmed förblir vinklingen neutral.