slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Bedragare använder AI–Tegnell i falsk reklam

Publicerad: 5 juli 2025, 21:38 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Bedragare sprider AI-genererade filmer med Anders Tegnell på sociala medier för att sälja falska produkter och kapa bankkonton, vilket har lett till en varning från Folkhälsomyndigheten. Tegnell uppmanar allmänheten att inte lita på dessa fejkade klipp, som också kan innebära hälsorisker genom felaktig behandling av symtom. Även andra kända läkare har drabbats av liknande bedrägerier, och polisen har tagit emot flera anmälningar om dessa falska annonser.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter bedrägeriet i centrum men framhäver även Tegnell som dragplåster; neutral men förstärker tilliten till myndigheter som informationsbärare.

💬 Språkvinkling

Visst känsloladdat språk i citat: "det värsta" och "guld och gröna skogar", men reporterns egna formuleringar är neutrala och sakliga.

⚖️ Källbalans

Endast myndighetskällor: Folkhälsomyndigheten, polis och Tegnell själv. Inga röster från drabbade, Meta/Facebook eller oberoende teknikexperter.

🔎 Utelämnanden

Saknar diskussion om plattformsansvar, lagstiftning mot deepfakes och konkreta råd om konsumentskydd; inga siffror på skadans omfattning.

✅ Slutsats

Artikeln litar på statliga experter och polis, men undviker politiska ställningstaganden och håller neutral ton. Fokuset på konsumentskydd och fakta utan systemkritik placerar den i mitten, med en lätt vänsterlutning genom betoning på myndighetslösningar.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på bedragare och AI, vilket sätter en allvarlig och varnande ton. Inramningen är saklig och varnar för risker snarare än att sensationalisera. Ingen tydlig vinkling mot någon ideologisk riktning.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, med viss betoning på allvaret i citat som 'det värsta är att de lurar personer som uppenbarligen är mycket utsatta'. Ingen överdriven dramatik eller värdeladdade ord.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter röster från Anders Tegnell, Folkhälsomyndigheten och polisen. Inga röster från teknikexperter, sociala medieplattformar eller drabbade individer finns med.

🔎 Utelämnanden

Det saknas perspektiv från sociala medieföretag om deras ansvar, samt från drabbade personer. Ingen diskussion om möjliga tekniska eller samhälleliga lösningar mot deep fakes.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och fokuserar på myndighetsinformation och risker, utan att driva någon tydlig politisk agenda. Betoningen ligger på brottsförebyggande och konsumentskydd, vilket är typiskt för en centerposition. Varken statlig intervention eller marknadslösningar framhävs särskilt, och politiska konfliktytor undviks.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter hur utsatta – äldre och sjuka – luras av bedragare och betonar Folkhälsomyndighetens ansvar att varna allmänheten. Fokus på myndighets­skydd, konsumentskydd och att staten ska agera ligger nära Socialdemokraternas idé om ett starkt samhälle som skyddar de svagaste. Tonen legitimerar offentliga ingripanden och stärker förtroendet för offentliga institutioner, vilket gynnar partiets världsbild.

Moderaterna

Moderaterna betonar lag och ordning samt digital säkerhet. Artikeln framhäver polisens arbete mot bedrägerier och problem med deepfakes utan att kräva långtgående reglering som kunde begränsa marknaden. Den varnar samtidigt allmänheten att ta eget ansvar vid nätköp, vilket harmonierar med M:s "frihet under ansvar". Därmed är tonen övervägande gynnsam för Moderaternas perspektiv.

Vänsterpartiet

Artikeln framhåller hur kommersiella bedragare utnyttjar tekniken för att lura redan utsatta grupper. Den understryker behovet av samhälleliga insatser och myndighetskontroll, vilket ligger nära Vänsterpartiets kritik mot vinstjakt och försvar av svaga grupper. Fokus på kollektivt skydd framför marknadens frihet speglar V:s grundsyn och ger därför en gynnsam inramning.

Kristdemokraterna

KD lyfter ofta skyddet av äldre och sjuka samt behovet av trygghet och etik i digitala miljöer. Artikeln beskriver hur just dessa grupper exploateras och betonar moralisk oro, myndighetsvarningar och polisarbete. Den understryker därmed KD:s värde av människovärde och ansvar, vilket gör framställningen positiv för partiets profil.

Liberalerna

Liberalerna vill bekämpa digitala bedrägerier och stärka medborgarnas kritiska medie- och teknikkompetens. Texten belyser deepfake-problematiken, behovet av källkritik och individuellt ansvar, samtidigt som den lyfter statens roll att skydda demokratin. Detta matchar L:s agenda om både frihet och ansvar i digitala frågor, vilket gör inramningen fördelaktig.

Neutral för

Sverigedemokraterna

Texten betonar behovet av hårdare tag mot brott men litar också starkt på Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell – institutioner och personer som SD-väljare inte alltid har högst förtroende för. Samtidigt saknas invandrings- eller kulturvinkel. Sammantaget stödjer artikeln varken tydligt eller motsätter sig SD:s kärnfrågor, vilket ger ett neutralt förhållande.

Centerpartiet

Centerpartiet driver liberal digitalisering och skydd för konsumenter men är skeptiskt till överreglering. Artikeln varnar för deepfakes och välkomnar myndighetsinformation men föreslår inga långtgående nya regler. Budskapet ligger därför mellan partiets frihets- och skyddslinje och kan inte sägas särskilt gynna eller skada C – resultatet blir neutralt.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar klimat och social rättvisa; digitala bedrägerier är inte central konfliktfråga för partiet. Visserligen talar artikeln om att skydda utsatta, vilket harmonierar med MP:s solidaritetsprincip, men inget klimat- eller miljöperspektiv berörs. Därför blir relationen varken tydligt positiv eller negativ utan huvudsakligen neutral.