slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Bildt föreslår ny underrättelsemyndighet

Publicerad: 13 juni 2025, 11:26 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Carl Bildt föreslår i en utredning att en civil underrättelsemyndighet inrättas under regeringen, som ett komplement till Säkerhetspolisen och Must. Förslaget är en del av en översyn av den svenska underrättelseverksamheten, som överlämnades till försvarsminister Pål Jonson. Utredningen tillsattes av regeringen hösten 2023 på grund av det försämrade omvärlds- och säkerhetsläget.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och saklig, utan värdeladdade ord eller vinklingar. Den speglar korrekt innehållet i artikeln.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt utan tydligt värdeladdade ord eller uttryck. Citaten från Bildt är balanserade och sakliga.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast Carl Bildt och nämner försvarsminister Pål Jonson. Perspektiv från opposition eller oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kritiska röster eller alternativa perspektiv på förslaget, exempelvis integritets- eller demokratiaspekter.

✅ Slutsats

Artikeln är övervägande neutral och teknokratisk med fokus på institutionella förändringar och säkerhetsläget. Den undviker politiska konflikter och ideologiska perspektiv, vilket placerar den tydligt i mitten. Bristen på kritiska röster och alternativa perspektiv stärker den teknokratiska mittpositionen.

10% Vänster · 60% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Bildts förslag om en ny myndighet, vilket kan ge intryck av en lösning på ett akut problem. Det finns ingen direkt koppling till politiska eller ideologiska aspekter.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt. Det finns inga värdeladdade ord eller uttryck som kan indikera en viss bias.

⚖️ Källbalans

Endast Carl Bildt och försvarsminister Pål Jonson nämns, vilket ger en ensidig bild från regeringens perspektiv. Andra politiska röster eller experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte några kritiska röster eller alternativa perspektiv på förslaget. Det saknas även historisk kontext om tidigare underrättelsereformer.

✅ Slutsats

Artikeln är mestadels centrerad eftersom den presenterar en teknokratisk lösning utan att ta ställning för eller emot. Den saknar kritiska röster och politiska dimensioner, vilket kan indikera en status quo-orientering. Trots att förslaget kommer från en högerpolitiker, är framställningen neutral och saklig.

20% Vänster · 50% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, fokuserar på förslaget utan värderande språk. Ingen tydlig vinkling eller överdriven dramatik i presentationen.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger Bildts citat utan laddade ord. Ingen användning av starka adjektiv eller verb som förstärker någon sida.

⚖️ Källbalans

Endast Carl Bildt och försvarsminister Pål Jonson (båda M) nämns. Inga kritiska röster, oppositionen eller experter utanför regeringen får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från oppositionen, experter på underrättelseverksamhet eller organisationer som kan ha invändningar mot förslaget. Ingen diskussion om möjliga risker eller kritik.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och återger regeringens förslag utan att ta ställning. Fokus ligger på myndighetsprocessen och tekniska detaljer, utan att lyfta fram ideologiska konflikter eller kritik. Detta ger ett tydligt centerperspektiv med tonvikt på status quo och teknokratisk rapportering.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och faktabaserad men styr vinkeln mot Bildts initiativ och säkerhetsbehovet, inte mot eventuella integritetsfrågor eller kritik, vilket ger en säkerhetscentrerad inramning.

💬 Språkvinkling

Ord som ”skarpare hotbild” och ”försämrat säkerhetsläge” skapar en känsla av brådska och förstärker hot-narrativet utan att använda öppet värdeladdade omdömen om motparter.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast Carl Bildt och försvarsminister Pål Jonson, alltså regeringsanknutna röster; inga oppositionella, experter eller civilsamhällesorganisationer får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Integritet, kostnader, tillsynsmekanismer och eventuella kritiska röster utelämnas, liksom jämförelser med hur andra länder löst civilt underrättelsearbete efter kalla kriget.

✅ Slutsats

Genom att fokusera på hotbilden och regeringsföreträdare samt avstå från integritets- eller oppositionsperspektiv, prioriteras en ordnings- och säkerhetsram som ofta kopplas till högern. Frånvaron av kritiska röster och betoningen på utökat statligt säkerhetsmaskineri ger artikeln en övervikt åt höger, även om språkbruket i sig förblir relativt sakligt.

20% Vänster · 35% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Artikeln lyfter Carl Bildts (M) utredning och försvarsminister Pål Jonsons (M) mottagande utan kritiska motröster. Hotbilden beskrivs som ”alldeles uppenbart” skarpare, vilket legitimerar Moderaternas hårda säkerhetsprofil och stärker bilden av partiet som handlingskraftigt i försvarsfrågor.

Sverigedemokraterna

SD driver en linje om kraftigt skärpt säkerhets- och underrättelsekapacitet. Artikeln förmedlar behovet av ökad underrättelseförmåga utan att ifrågasätta integritetsrisker, vilket harmonierar med SD:s retorik om hotbild och behov av nya myndighetsverktyg.

Kristdemokraterna

KD vill se stärkt säkerhet och fler resurser till underrättelsetjänster. Artikeln skildrar förslaget som motiverat av en bredare hotbild och möts inte av kritik, vilket överensstämmer med KD:s trygga-samhället-retorik och därmed ger en fördelaktig inramning.

Liberalerna

Liberalerna prioriterar starkt försvar och underrättelse­arbete för att skydda demokratin. Genom att framställa myndigheten som rationellt svar på ett ”försämrat omvärldsläge” stödjer artikeln implicit Liberalernas linje utan att lyfta integritetsinvändningar.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till militarisering och efterlyser insyn i säkerhetsorgan. Texten presenterar en utökad underrättelse­apparat som självklar åtgärd mot hot och saknar kritiska röster om demokratiska risker. Det marginaliserar partiets skepticism och därmed missgynnar deras perspektiv.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten beskriver förslaget om en ny civil underrättelsemyndighet sakligt och utan värderingar. Socialdemokraterna har sedan Natointrädet betonat stärkt försvar, men artikeln kopplar inte frågan till deras politik eller lyfter eventuell opposition. Därmed varken stöds eller kritiseras partiets linje tydligt.

Centerpartiet

Centerpartiet stödjer i regel ett starkt totalförsvar men betonar samtidigt makt­balans och integritet. Artikeln återger förslaget neutralt, utan att beröra decentraliserings- eller integritetsaspekter, vilket gör att den varken gynnar eller skadar partiets position.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar både säkerhet och skydd av medborgerliga rättigheter. Artikeln är saklig men tar inte upp miljö- eller integritetsdimensioner och utelämnar kritiska röster. Därför påverkar den inte direkt partiets agenda vare sig positivt eller negativt.