slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Därför är namn- och bildpublicering inte självklart

Publicerad: 30 december 2025, 20:06 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Två allvarliga våldsdåd har inträffat i Sverige, där en 55-årig kvinna i Boden och en 25-årig kvinna i Rönninge har mördats. SVT Nyheter diskuterar utmaningarna med namn- och bildpublicering av offer och misstänkta gärningsmän, där varje fall bedöms unikt och hänsyn tas till de inblandade och deras familjer. Medieetiken ställs mot allmänhetens förväntan på information, och besluten kan ändras när nya fakta framkommer.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken utlovar en förklaring till restriktiv namn- och bildpublicering, och texten levererar en försvarande genomgång av SVT:s praxis. Inledningen med 'julledigt Sverige skakas' och detaljer om 'bestialiska' dåd dramatiserar ramen och kan öka känsloläget trots att huvudbudskapet är etiskt och försiktigt.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som 'skakas', 'bestialiska', 'bragts om livet' och polisens 'vansinnesdåd' förstärker dramatiken. Tonen är samtidigt lågmält normativ och förklarande, med fokus på hänsyn och försiktighet.

⚖️ Källbalans

Perspektivet är nästan uteslutande SVT:s egen redaktionella röst, med en indirekt hänvisning till Norrlandspolisen. Avsaknad av externa röster som medieetiker, kritiker, anhöriga eller andra medier gör att resonemanget saknar prövning mot alternativa synsätt.

🔎 Utelämnanden

Saknar referenser till de pressetiska reglerna, Medieombudsmannen/Pressens Opinionsnämnd och tydliga publiceringströsklar. Argument för namnpublicering vid grova brott, empirisk forskning om skada/nytta samt exempel där SVT faktiskt namngett personer saknas. Den politiserade debatten om 'mörkläggning' och förtroendeberäkningar berörs inte.

✅ Slutsats

Texten domineras av en teknokratisk, processinriktad förklaring som försvarar status quo i publiceringspraxis. Den undviker politiska dimensioner kring brott, migration eller straff och betonar hänsyn och proportionalitet snarare än ideologiska lösningar. Det ger en tydlig mittenprägel snarare än vänster- eller högerlutning.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar försiktighet och problematiserar publicering; inramningen skiftar fokus från brotten till medieetik och förklarar varför SVT är restriktivt.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som ”bestialiska”, ”vansinnesdåd” och ”oskyldiga” förstärker tragedin men åtföljs av ett inkluderande ”vi” som betonar SVT:s omtanke.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-redaktionen och Norrlandspolisen citeras; inga medieetiker, jurister, anhöriga eller kritiker som kan ifrågasätta restriktiv publicering får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte pressfrihetsargument, allmänhetens rätt till insyn eller hur andra länder hanterar namnpublicering; saknar även risker med felidentifiering och eventuell maktobalans när medier mörkar information.

✅ Slutsats

Texten är teknokratisk och fokuserar på balans mellan integritet och information utan att koppla frågan till större samhällskonflikter. Den undviker ideologiska ställningstaganden och försöker förklara processer snarare än driva politisk linje, vilket placerar den i ett tydligt mittenperspektiv.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på komplexiteten i namn- och bildpublicering snarare än på brotten i sig, vilket ger en reflekterande och försiktig inramning. Artikeln undviker sensationsvinkling och betonar etiska överväganden.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, med vissa emotionella ord som "bestialiska" och "vansinnesdåd" men dessa attribueras till polisen. Texten undviker att förstärka känslor kring gärningsmännen eller offren.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på SVT:s egna redaktionella överväganden och refererar till polisen. Röster från anhöriga, allmänheten eller andra medieaktörer saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas perspektiv från brottsofferorganisationer, juridiska experter och kritiker av nuvarande publiceringspraxis. Ingen diskussion om eventuella samhällskonsekvenser av restriktiv publicering.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt balanserande och reflekterande ton, där olika etiska hänsyn vägs mot varandra utan att ta ställning för mer transparens eller hårdare restriktioner. Fokus ligger på process och avvägningar snarare än ideologiska värden, vilket ger ett centristiskt intryck. Varken traditionella eller progressiva lösningar framhålls.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter public service-ansvar, hänsyn till brottsoffer och familjer samt krav på verifierade fakta innan publicering. Den värderar trygghet och socialt ansvar högre än sensationsjournalistik, vilket harmonierar med Socialdemokraternas syn på en ansvarsfull offentlig sektor. Balansen mellan allmänintresse och integritet speglar partiets princip om solidaritet och samhällsgemenskap. Därför upplevs framställningen som positivt samstämmig.

Centerpartiet

Centerpartiet värnar personlig integritet och balanserad informations­spridning. Artikeln betonar fall-för-fall-bedömningar, hänsyn till drabbade och motstånd mot ryktesspridning, vilket ligger nära partiets liberala syn på digital ansvarstagande. Självreglerande medier som avstår från onödig exponering stämmer väl med C:s världsbild, varför tonen upplevs som gynnsam.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet motsätter sig sensationsjournalistik och vill skydda utsatta grupper. Artikelns kritik av klickjakt, fokus på empati med brottsoffer och krav på verifierade fakta sammanfaller med partiets betoning på människovärde före kommersiell logik. Att SVT markerar avstånd till kvällstidningarnas offensiva publicering stödjer V:s medie- och välfärdsperspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lyfter integritet, antirasism och ansvarigt informationsflöde. Artikeln legitimerar att undvika namn/publicitet för att skydda anhöriga och motverka nät­hat, samt varnar för oseriösa forum – ett synsätt som ligger nära MP:s kritik av klickkultur och desinformation. Därmed speglar framställningen partiets värderingar på ett positivt sätt.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD anklagar ofta etablerade medier för att "mörka" identiteter och bakgrund vid grova brott. Artikeln försvarar just denna återhållsamhet och betonar att namn- och bildpublicering sällan sker hos SVT. Den prioriterar integritet framför offentlig exponering, vilket går på tvärs med SD:s krav på full transparens och hård retorik. Texten undergräver därmed SD:s mediekritiska narrativ.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna vill ha hårdare tag mot brott och ofta mer öppenhet om gärningspersoner, men artikeln diskuterar främst etiska avvägningar utan att politisera frågan. Den underkänner inte transparens men framhåller integritet, samtidigt som den inte angriper Moderaternas politik. Resultatet varken stärker eller försvagar partiets linje, vilket gör relationen neutral.

Kristdemokraterna

KD framhåller både brottsoffers värdighet och behovet av öppenhet för trygghet. Artikeln lyfter starkt skydd för anhörigas integritet, vilket passar KD:s omsorgsretorik, men berör inte de tydliga transparenskrav partiet också driver. Därmed ger texten varken påtaglig fördel eller nackdel för KD.

Liberalerna

Liberalerna förespråkar yttrandefrihet och självreglerande, öppna medier men vill ofta se större transparens vid grova brott. Artikeln beskriver pressetiska avvägningar utan att efterlysa lagstiftning och därmed respekterar medie­autonomi, men den landar i begränsad öppenhet. Helheten ligger mitt emellan Liberalernas krav på ansvar och insyn, vilket gör vinkeln neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935