Därför är risken stor att bilderna kan ha läckt till främmande makt

Publicerad: 9 maj 2025, 21:24 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Känsliga bilder som fällde Sveriges nya nationella säkerhetsrådgivare kan ha hamnat i händerna på främmande makter som Kina eller Ryssland. Dessa länder investerar i att samla in information om framtida makthavare genom att följa deras aktiviteter på sociala medier. Det finns en stor risk att främmande makt har tillgång till samma bilder som Regeringskansliet och svenska mediehus nyligen mottagit.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver risken för att bilderna kan ha läckt till främmande makt, vilket sätter fokus på hot utifrån snarare än på inrikespolitiska eller personliga aspekter. Framingen är säkerhetsorienterad och antyder yttre hot.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan starkt laddade ord. Termer som "känsliga bilder" och "främmande makt" används konsekvent, vilket förstärker säkerhetsramen men utan överdriven dramatik.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på generella beskrivningar och expertis om underrättelsearbete, men citerar inga specifika röster eller motparter. Perspektiv från den utpekade personen eller oberoende säkerhetsexperter saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om hur vanligt sådana läckor är, vilka konsekvenser de haft tidigare, samt kommentarer från berörda parter eller experter utanför säkerhetsområdet.

✅ Slutsats

Analysen visar en tydlig fokus på säkerhetsrisker och hot från främmande makt, utan att ta tydlig ställning för statlig intervention eller traditionella värden. Framing och språk är teknokratiska och sakliga, vilket placerar artikeln i mitten av det ideologiska spektrumet med en svag lutning mot center.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att ”risken är stor” och pekar direkt ut Kina och Ryssland som mottagare, vilket ger en alarmistisk säkerhetsram utan belägg för sannolikheten.

💬 Språkvinkling

Begrepp som ”känsliga bilder”, ”främmande makt” och ”rising stars” laddar texten med dramatik och spekulation kring ett diffust hot.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till generella underrättelsestrategier men citerar varken namngivna experter, den berörda rådgivaren eller företrädare för de anklagade länderna.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring ges till hur läckan uppstod, vilka bevis som stöder spridningen eller vilka rättsliga konsekvenser som kan följa; tekniska och integritetsaspekter uteblir.

✅ Slutsats

Fokus ligger på nationell säkerhet och externa hot, vilket speglar ett etablerat mittperspektiv som delas av många partier. Frånvaro av både jämlikhetskritik (vänster) och marknadsliberalt resonemang (höger) placerar artikeln nära mitten, om än med en lätt säkerhetsbetonad ton som attraherar viss högerpublik.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten pekar på ett allvarligt säkerhetshaveri hos den nytillsatta nationella säkerhetsrådgivaren, ett utnämningsområde som ligger på den M-ledda regeringens bord. Genom att problematisera regeringens bakgrundskontroller och peka ut risken för påverkan från Ryssland och Kina förstärks Socialdemokraternas återkommande kritik mot regeringens kompetens i säkerhetsfrågor. Artikeln ger oppositionen argument för hårdare offentlig kontroll och tydligare rutiner. Inga formuleringar ifrågasätter socialdemokratisk politik, vilket gör helhetsintrycket gynnsamt.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Den nationella säkerhetsrådgivaren är direkt kopplad till statsministerns kansli. När artikeln lyfter upp risken att känsliga bilder kan ha läckt till Ryssland eller Kina impliceras att Moderaternas regering brustit i bakgrundskontroll och krishantering. Tonen är varnings- och ifrågasättande, och därmed skadar den partiets trovärdighet i kärnfrågorna säkerhet och ordning.

Neutral för

Sverigedemokraterna

SD brukar varna för utländsk infiltration och kräver stramare säkerhetsrutiner, vilket harmonierar med artikelns fokus. Samtidigt riktas kritiken mot den regering SD stödjer, utan att nämna partiet. Artikeln stärker deras retorik om hot från Ryssland och Kina men antyder också brister i det blåbruna regeringsunderlaget. Effekten blir varken tydligt positiv eller negativ.

Centerpartiet

Centerpartiet betonar robust säkerhet och motståndskraft mot auktoritära stater, något som artikeln också framhåller. Samtidigt nämns inga centerpolitiska förslag och skulden läggs inte direkt på partiet. Därmed påverkas varken deras profil som EU-positiv säkerhetsförespråkare eller deras oppositionsroll i någon större riktning.

Vänsterpartiet

Även om artikeln indirekt problematiserar den sittande högerregeringen, tar den ingen ideologisk ställning kring militära satsningar, Nato eller offentlig kontroll av säkerhetsapparaten. Vänsterpartiets bredare kritik mot militarism och kapitalistisk makt nämns inte. Därför blir texten varken en tydlig tillgång eller belastning för partiet.

Kristdemokraterna

KD sitter i regeringen och lyfter ofta vikten av stark säkerhet och etiskt ledarskap. Artikeln belyser ett möjligt misslyckande inom regeringskretsen men nämner inte KD:s roller eller värderingar. Den både stärker partiets argument för hög moral i tjänst och riskerar skuldbeläggning via regeringskollektivet, vilket jämnar ut effekten.

Liberalerna

Liberalerna driver en hård linje mot rysk och kinesisk påverkan och kan använda artikeln som stöd för skarpare kontroll. Samtidigt sitter de i samma regering som nu hamnar i dålig dager, vilket kan skada deras trovärdighet som säkerhetskramare. Detta dubbla förhållande ger en sammantaget neutral påverkan.

Miljöpartiet

Miljöpartiet fokuserar i första hand på klimat och human säkerhet, inte på militär eller underrättelseteknik. Artikeln berör utrikes påverkan men utan miljö- eller rättighetsperspektiv som MP brukar betona. Den gynnar inte deras profil men angriper heller inte deras politik, vilket gör effekten neutral.