slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

De dog ensamma – hemtjänsten missade trygghetslarmen

Publicerad: 2 november 2025, 07:03 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En genomgång av lex Sarah-anmälningar från 2024 visar att 12 personer dog på grund av brister i hemtjänsten, varav fem efter att trygghetslarm inte hanterades korrekt. SVT har också identifierat 43 fall där brister i larmhanteringen lett till allvarliga konsekvenser. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anser att dessa fall kan vara toppen av ett isberg och pekar på möjliga underrapporteringar av liknande incidenter.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar de mest dramatiska fallen, med formuleringen dog ensamma, och sätter en stark problemram. Texten stöder detta med exempel och siffror om larmmissar, men den bredare kontexten om hur vanligt detta är i relation till all hemtjänst berörs knappt.

💬 Språkvinkling

Värdeladdat språk som dog ensamma, glömdes bort och toppen av ett isberg. Återkommande uttryck för oro och skuld, exempelvis det här får inte ske. Tonen är alarmerande och fokuserar på brister och underfinansiering.

⚖️ Källbalans

Källor: IVO-tjänsteman och forskare i socialt arbete. Röster från kommuner, privata utförare, fack eller regeringen saknas, liksom anhöriga eller omsorgstagare. Perspektivet lutar mot tillsyn och akademi, med begränsat utrymme för ansvariga huvudmäns bemötande.

🔎 Utelämnanden

Saknar baslinjer: hur många hemtjänstbrukare och larm totalt, samt andelen som fungerar. Ingen jämförelse mellan kommunala och privata utförare eller regionala skillnader. Inga svar från SKR, kommuner, minister eller arbetsgivare om orsaker och åtgärder. Begränsad metodredovisning för urval och exkluderade fall.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på strukturella brister, underfinansiering, personalbrist och politisk prioritering; problemen framställs som systemfel där huvudmän och stat behöver agera. Motbilder från arbetsgivare, kommuner eller regering saknas, liksom data om basnivåer och andelar fungerande larm. Myndighets- och forskningsperspektiv ger en teknokratisk ton mot mitten, men övervikten i problemformulering och lösningsram pekar åt vänster.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in dödsfallen som konsekvens av hemtjänstens brister och signalerar skuldbeläggning; kroppen fortsätter samma problemfokuserade vinkel utan motbilder.

💬 Språkvinkling

Texten använder ord som "dog ensamma", "bekymrande", "toppen av ett isberg" och "fara illa", vilket väcker stark känslomässig respons och understryker allvaret.

⚖️ Källbalans

Endast IVO-tjänsteman och forskare citeras, båda kritiska; inga kommentarer från kommuner, privata utförare, fack, regering eller anhöriga, vilket ger ensidigt problemperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar statistik över hur ofta larm fungerar, kostnadsramar och exempel på välfungerande enheter; inga politiska motförslag eller förklaring till om fallen rör privata eller kommunala utförare.

✅ Slutsats

Rapporten fokuserar på misslyckanden i offentlig omsorg, framhåller underfinansiering och behov av politisk prioritering, och citerar enbart källor som efterfrågar mer resurser. Frånvaro av marknadslösningar, individuellt ansvar eller kommunernas försvar ger berättelsen en tydlig vänstertilt. Dock används myndighet och forskning som källor, vilket ger viss teknokratisk balans.

58% Vänster · 27% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på dödsfall och hemtjänstens misslyckanden, vilket sätter ett starkt negativt ljus på verksamheten och antyder systemfel snarare än enskilda misstag.

💬 Språkvinkling

Språket är känsloladdat med uttryck som "de dog ensamma" och "bekymrande utfall". Citat och beskrivningar betonar allvarliga brister och lidande.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från IVO och en forskare, båda kritiska till nuvarande system. Perspektiv från ansvariga politiker, privata utförare eller fackliga företrädare saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från kommuner, hemtjänstpersonal eller politiker om åtgärder, resursfördelning eller alternativa lösningar. Ingen diskussion om privata kontra offentliga utförare eller strukturella reformer.

✅ Slutsats

Artikeln betonar systembrister, underfinansiering och personalbrist inom hemtjänsten samt efterlyser politisk prioritering, vilket ligger nära en vänsterorienterad referensram. Kritiken riktas mot bristande resurser och statens ansvar, medan marknadslösningar eller individens ansvar inte lyfts. Perspektiv från höger saknas nästan helt.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter systemiska brister i äldreomsorgen och kopplar dem till underfinansiering och personalpress. Den implicita slutsatsen är att det behövs mer resurser och starkare offentlig styrning – exakt det som Socialdemokraterna driver med krav på vinstbegränsningar och satsningar på välfärd. Tonen är kritisk mot dagens organisering snarare än mot personalen, vilket stödjer partiets narrativ om att marknadslogik skadar omsorgen.

Vänsterpartiet

Reportaget framhäver hur marknads- och resursbrister leder till livsfara för äldre, vilket passar väl in i Vänsterpartiets kritik mot vinststyrd välfärd och krav på offentligt ansvar. Språket om "underfinansiering, personalbrist och tidspress" speglar partiets egna argument för mer resurser, kortare arbetstid och stopp för privatiseringar.

Kristdemokraterna

KD profilerar sig starkt på äldreomsorg och vill ge staten större ansvar samt införa garantier för trygghet. Artikeln visar konkreta misslyckanden i hemtjänsten och betonar att äldre inte prioriteras politiskt, vilket direkt stödjer KD:s budskap om behovet av nationellt grepp och tydliga vårdgarantier.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna förespråkar valfrihet, effektivitet och ofta privata utförare i hemtjänsten. Artikeln framställer brister som följd av resursbrist och arbetsvillkor, vilket antyder att nuvarande effektiviserings- och privatiseringslinjer inte fungerar. Därmed undergrävs Moderaternas berättelse om att kvalitet kan säkras genom marknad och skattesänkningar.

Neutral för

Sverigedemokraterna

Texten kritiserar äldreomsorgens brister men nämner inte migration, kultur eller prioritering av svenskar – centrala SD-perspektiv. Den kan användas för att stödja partiets krav på bättre äldreomsorg, men ger inga nationalistiska vinklar eller kopplingar till invandringskostnader. Därför blir den varken tydligt stödjande eller ifrågasättande.

Centerpartiet

Centerpartiet vill ha decentraliserad, företagsvänlig välfärd men också god kvalitet. Artikeln pekar på underbemanning och svaga rutiner utan att explicit kritisera privat utförande eller landsbygdsaspekter. Den problematiserar dock resursbrist, vilket kan tolkas som argument för mer statliga pengar snarare än skattesänkningar, men kopplingen görs inte tydligt. Resultatet blir en huvudsakligen neutral effekt.

Liberalerna

Liberalerna betonar kvalitet och ansvar i välfärden men har också ett frihets- och valfrihetsperspektiv. Artikeln kritiserar misslyckanden i hemtjänsten men nämner inte skolor, integration eller liberal systemreform. Den kan användas som argument för skärpt tillsyn men pekar inte ut lösningar som tydligt krokar i Liberalernas profil, vilket ger en neutral balans.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill ha en stark, solidarisk välfärd men är främst känt för klimatprofilen. Artikeln problematiserar äldreomsorgens resursbrist, något MP också kritiserar, men den saknar miljö- eller hållbarhetsvinkel. Därmed får partiet inget direkt stöd eller motstånd; påverkan är i huvudsak neutral.