slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Digitala nationella provet testades igen – ”Kaos”

Publicerad: 7 november 2025, 07:56 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Det digitala nationella provet i Sverige, som tidigare ställts in på grund av tekniska problem, testades igen men mötte återigen problem när sjätteklassare inte kunde logga in på plattformen. Skolverket bekräftar problemen och planerar att utvärdera situationen inför framtida prov. Lärarna uttrycker frustration över de fortsatta tekniska problemen och resursslöseriet.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder "Kaos" och kopplar till tidigare "haveri", vilket förstärker en kritisk ram om statligt misslyckande. Texten utvecklar problemen och kostnaderna i detalj, vilket matchar rubriken men tonvikten ligger på negativa utfall; Skolverkets förklaring presenteras kort.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "kaos", "haveri", "katastrof" och "skattepengar i sjön" dominerar via citat och sätter en alarmistisk ton. Myndighetens formuleringar är neutrala och nedtonade.

⚖️ Källbalans

Källorna är anonyma lärare, ett äldre fackligt citat och skriftliga svar från Skolverket. Perspektiv från leverantören, oberoende IT-experter, elever/föräldrar och data om omfattningen saknas, vilket ger en skev bild mot misslyckande utan bred evidens.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar siffror på hur många skolor/elever som drabbades, regional spridning och vad som faktiskt orsakade inloggningsproblemen. Ingen röst från systemleverantören, kommuner där testet fungerade, upphandlings- och ansvarsfrågor eller tidsplanens milstolpar inför 2026 redovisas.

✅ Slutsats

Genom att väga lärar- och fackkritik mot ett kort myndighetssvar hålls en huvudsakligen saklig, teknokratisk ton. Samtidigt förstärker rubrik och språk ett narrativ om statligt slöseri och haveri, vilket ger en svag högervridning. Avsaknad av lösningsförslag eller ideologiska anspråk pekar ändå mot mitten.

20% Vänster · 50% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrik och ingress lyfter orden ”Kaos” och ”haveri”, vilket ramar in händelsen som ett förnyat misslyckande snarare än ett tekniskt test med risker.

💬 Språkvinkling

Laddade uttryck som ”kaos”, ”katastrof” och ”skattepengar i sjön” förstärker indignation och antyder slöseri.

⚖️ Källbalans

Lärare får stort utrymme för kritik; Skolverket tillåts en kort skriftlig kommentar. Ingen röst från departement, leverantör eller elever.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte tekniska orsaker, saknar kostnads- och nyttokontekst, samt uteblir respons från utbildningsdepartement och systemleverantör.

✅ Slutsats

Genom att betona skatteslöseri och offentlig oförmåga, utan att utveckla myndighetens motiv eller tänkbara samhällsnytta, formar artikeln en berättelse om ineffektiv stat. Narrativet ligger närmare traditionell borgerlig kritik av stora statliga projekt än en vänsterdiskussion om jämlikhet eller resurstilldelning. Därför bedöms en svag högervinkel dominera.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen betonar misslyckande och kaos kring det digitala nationella provet. Fokus ligger på problemen snarare än eventuella positiva aspekter eller lösningar, vilket kan förstärka en negativ bild av myndighetens insats.

💬 Språkvinkling

Språket är laddat med ord som "kaos", "katastrof" och "skattepengar i sjön". Citat från lärare förstärker den negativa tonen och signalerar frustration och missnöje.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från lärare och fackliga företrädare som är kritiska. Skolverket får kort kommentera, men deras perspektiv ges mindre utrymme. Ingen elev eller oberoende expert intervjuas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas röster från elever, föräldrar och externa IT-experter. Artikeln nämner inte eventuella fördelar med digitalisering eller Skolverkets långsiktiga strategi.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig problemfokuserad vinkel men undviker ideologisk laddning. Kritiken riktas mot myndighetens genomförande snarare än mot digitalisering eller statlig styrning i sig. Balansen mellan tekniska problem och myndighetsansvar ger en centristisk, snarare än vänster- eller högerpräglad, framställning.

15% Vänster · 60% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD argumenterar ofta för att etablissemanget missköter skattepengar och att byråkratin är ineffektiv. Artikeln lyfter just dessa poänger: ”kaos”, ”skattepengar i sjön” och lärarnas uppgivenhet. Den bekräftar därmed SD:s narrativ om statlig inkompetens och behov av hårdare uppföljning, vilket gör rapporteringen gynnsam ur deras perspektiv.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet kritiserar New Public Management och menar att dyra teknikprojekt ofta sker på bekostnad av personalens arbetsmiljö. Artikelns fokus på stressade lärare, bortkastade 700 miljoner och byråkratisk ineffektivitet bekräftar denna kritik. Den framhäver arbetstagarnas perspektiv och ifrågasätter kostnadsjakt, vilket harmonierar med V:s retorik.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna sitter i regering och betonar effektiv statsförvaltning och digitalisering. Artikeln framställer provsatsningen som återkommande ”kaos” och ett dyrt haveri, vilket undergräver bilden av en kompetent borgerlig styrning. Fokus på ”skattepengar i sjön” skadar Moderaternas trovärdighet i ekonomiskt ansvar och resultatinriktad reformpolitik.

Kristdemokraterna

KD sitter i samma regeringsunderlag som ansvarar för skolan och lyfter vikten av trygghet, ordning och fungerande klassrum. Artikeln beskriver fortsatta tekniska problem, stress och merarbete för rektorer, vilket antyder bristande politiskt ledarskap i ett kärnområde där KD vill framstå som lösningsorienterade. Därmed blir framställningen negativ för partiet.

Liberalerna

Skolan är Liberalernas paradgren och de vill se en modern, effektiv kunskapsskola. Artikeln porträtterar det digitala provsystemet som ett haveri som skadat undervisningen och slösat med resurser. Detta underminerar Liberalernas trovärdighet i att leverera teknisk modernisering av skolan, vilket ger en ogynnsam vinkling.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln kritiserar Skolverkets hantering av de digitala proven och betonar slöseri med skattemedel, men pekar inte ut ansvariga politiker. Socialdemokraterna har inte profilerat sig starkt i frågan om digitala nationella prov och omnämns inte. Därför varken bekräftas eller motsägs partiets linjer om offentlig styrning och välfungerande välfärd. Tonen är snarare systemkritisk generellt än riktad mot deras politik.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar digitalisering men även ordning i statsfinanserna och bättre service lokalt. Artikeln visar misslyckad teknik men utan att diskutera alternativ som marknads- eller decentraliserade lösningar som C brukar driva. Rapporteringen varken stödjer eller direkt motsätter deras politik, vilket ger ett neutralt förhållande.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver främst klimat-, miljö- och välfärdsfrågor; deras skolpolitik fokuserar mindre på digital provteknik. Artikeln berör varken grön omställning, jämlik skola eller decentralisering av makt som är centralt för MP. Rapporteringen har ingen tydlig koppling till partiets profilfrågor och förblir därmed neutral.