slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Drönare i Danmark och Norge – det här vet vi

Publicerad: 23 september 2025, 09:29 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Drönare observerades vid flygplatserna Kastrup i Danmark och Gardermoen i Norge, vilket orsakade stora störningar och ledde till att tusentals passagerare drabbades av förseningar. Dansk polis misstänker att en kapabel aktör ligger bakom händelsen, men det är oklart vem som ansvarar för drönarna. I Oslo greps två utländska medborgare efter att drönare flugit inom en förbjuden zon, men det är ännu oklart om händelserna i Danmark och Norge har ett samband.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och lägesbeskrivande. Inramningen betonar säkerhetshot och störningar vid Kastrup/Oslo, med starkt anslag via statsministerns formulering om den allvarligaste attacken, men balanseras av polisens försiktighet om ingen direkt fara. Rubrik och innehåll matchar.

💬 Språkvinkling

Tonläge sakligt med myndighetsjargong. Ord som allvarligaste attacken, kapabel aktör och oklokt att utesluta förstärker allvaret, men mildras av att polisen uppger att drönarna aldrig utgjorde direkt fara.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av danska myndigheter (polis, PET omnämns) och statsministern; Zelenskyj refereras kort. Avsaknad av rysk officiell kommentar, oberoende säkerhetsexperter, flygplats/bolag och drabbade passagerare. Få norska röster trots händelser i Oslo.

🔎 Utelämnanden

Ingen kontext om tidigare nordiska drönarhändelser, anti-drönarförmåga eller rättsliga ramar för nedskjutning. Inga kommentarer från ryska företrädare eller NATO. Begränsad info från norska myndigheter, flygplatsen och passagerare. Sambandet mellan Danmark och Norge problematiseras sparsamt.

✅ Slutsats

Täckningen är främst teknokratisk och myndighetscentrerad, vilket pekar mot center: fokus på vad vi vet, försiktiga formuleringar och få spekulationer. Samtidigt lyfts säkerhetshot, okända drönare och utländska misstänkta, vilket ger en svag högerskugga via betoning på ordning och nationell säkerhet. Sammantaget dominerar mitten.

10% Vänster · 65% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Neutral rubrik men brödtexten vinklar händelsen som ett dramatiskt säkerhetshot snarare än som en oklar incident, vilket förstärker hotbildsramen.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "allvarligaste attacken", "kapabel aktör" och "risk att människor kunde skadas" förstärker dramatiken och antyder aggressionsmotiv utan bevis.

⚖️ Källbalans

Endast danska polisen, statsministern och Zelenskyj citeras; inga experter, oberoende analytiker eller ryska källor får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om tidigare drönarincidenter, internationell rätt eller tekniska begränsningar; saknar rysk respons och alternativa förklaringar till drönarnas ursprung.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar teknokratiskt på säkerhetshotet utan politisk analys, lutar varken mot statlig expansionskritik eller marknadslösningar och ger plats åt officiella myndighetskällor. Frånvaron av ideologiskt laddade teman ger en huvudsakligen mittenorienterad vinkling, även om vissa högerkodade säkerhetstermer förekommer.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, fokuserar på vad som är känt kring drönarincidenterna utan att spekulera eller använda laddade ord. Innehållet matchar rubrikens sakliga ton.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och neutralt. Citat från polis och myndigheter återges utan värdeladdning. Ingen dramatisk eller känslomässig ton används.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst danska myndigheter och polis samt statsministern. Ukrainas president nämns kort, men inga andra internationella eller oberoende experter ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Det saknas djupare analys om möjliga motiv, tekniska detaljer om drönarna och alternativa förklaringar till händelsen. Ingen kommentar från ryska företrädare eller oberoende säkerhetsexperter.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och fokuserar på myndigheternas information utan att ta ställning eller spekulera. Den undviker politisering och håller sig till fakta, vilket speglar en teknokratisk och neutral mittfåra. Bristen på alternativa röster eller analys förstärker det centerorienterade, status quo-inriktade perspektivet.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar vikten av civil och militär säkerhet, beskriver en potentiell rysk provokation och framhåller statliga myndigheters samordnade insatser. Detta ligger nära Socialdemokraternas program om stärkt försvar efter Nato-inträdet och ökad beredskap mot yttre hot. Inga kritiska toner mot offentliga ingripanden eller polisens försiktighet framförs. Sammantaget stödjer texten partiets linje om behovet av robust säkerhetspolitik.

Moderaterna

Moderaterna profilerar sig starkt på säkerhet, Nato och skärpta åtgärder mot yttre hot. Artikeln understryker en allvarlig attack mot kritisk infrastruktur och lyfter möjlig rysk inblandning, vilket stärker M:s argument för högre försvarsutgifter och bättre luftförsvar. Tonen är alarmistisk men faktabaserad, utan kritik mot hårdare säkerhetspolitik, vilket harmonierar med partiets prioriteringar.

Sverigedemokraterna

SD betonar nationell trygghet, Nato och hotbilder från Ryssland. Rapporteringen om omfattande drönaraktivitet och statsministerns tal om den "allvarligaste attacken" legitimerar partiets krav på krafttag mot yttre aktörer. Frånvaron av relativiserande resonemang eller fredsretorik gör texten förenlig med SD:s säkerhets- och försvarsnarrativ.

Kristdemokraterna

KD förespråkar starkare försvar, fler polisresurser och hög krisberedskap. Artikeln illustrerar brister i skyddet av kritisk infrastruktur och behovet av samordnad insats, vilket stöder KD:s argument för ökad beredskap och robusta motåtgärder. Avsaknaden av kritik mot myndigheternas säkerhetsfokus gör texten positiv för partiets profil.

Liberalerna

Liberalerna driver en tydlig linje om starkt försvar, Nato, motstånd mot rysk aggression och skydd av demokratin. Artikeln framhäver osäkerhet om rysk inblandning men lämnar dörren öppen, vilket stärker L:s retorik om att hoten är reella och kräver robust respons. Ingen kritik riktas mot hårdare säkerhetspolitik, vilket gör framställningen gynnsam.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt både mot Nato-upprustning och alarmistisk säkerhetspolitik. Texten beskriver drönarincidenten som ett allvarligt angrepp och citerar Zelenskyjs misstanke om rysk kränkning utan motvikt, vilket kan normalisera ökade försvarssatsningar och konfrontativ hållning som V ofta ifrågasätter. Därmed utmanar artikeln partiets mer nedrustningsorienterade perspektiv.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet stöttar Nato och stärkt samarbete mot säkerhetshot, men partiets profilfrågor är miljö, decentralisering och företagande – aspekter som inte berörs här. Artikeln är saklig, utan kritik mot internationellt samarbete eller försvaret, men ger heller ingen miljö- eller landsbygdsvinkel som skulle gynna C specifikt. Därför blir påverkan på partiets agenda marginell.

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar klimat, fredligt samarbete och reducerad militarisering. Texten fokuserar helt på säkerhetshotet och nämner möjlig rysk provokation utan miljö- eller fredsperspektiv. Den driver inte aktivt en upprustningsagenda men skapar heller inget utrymme för MP:s centrala frågor. Därför blir relationen varken särskilt stödjande eller kritisk.