slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Efter Knutby-avslöjandet: Advokat kräver ny rättegång

Publicerad: 26 november 2025, 06:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Advokaten Johan Eriksson vill ha en ny rättegång i Knutby-fallet efter Aftonbladets granskning som ifrågasätter bevisningen mot Sara Svensson, som dömdes för mordet på Helge Fossmos fru 2004. Kammaråklagare Elin Blank har meddelat att hon ska gå igenom utredningsmaterialet på nytt. Eriksson anser att det finns goda möjligheter att få domen omprövad och har lämnat in en ansökan om resning till domstolen.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar Aftonbladets avslöjande direkt till kravet på resning och signalerar att den tidigare domen kan vara felaktig. Framingen driver händelseutveckling: avslöjandet → advokat kräver ny rättegång. Kroppen följer samma vinkel med fokus på möjliga rättsmissar.

💬 Språkvinkling

Starka värdeord förekommer i citerad form: ”helt orimligt”, ”obegripligt”, och grovt språk från Leif GW. SVT:s egen berättarröst är återhållsam och refererande.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på Aftonbladets granskning och citerar framför allt försvarsadvokaten samt kriminologen Leif GW Persson. Åklagaren nämns men ges inte en tydlig motröst eller längre citat. Polis/forensiker, domstolens perspektiv och brottsoffrens anhöriga saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar detaljer om den tekniska bevisningen som påstås vara ny, metodgranskning och oberoende expertis. Ingen redogörelse för resningspraxis eller domskäl i tidigare instanser. Avsaknad av svar från polisen, Rättsmedicinalverket och eventuella företrädare för de drabbade.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på process, expertkommentarer och institutionella aktörer snarare än ideologiska konfliktlinjer. Artikeln återger uppgifter och initierar en teknokratisk prövning (åklagarens genomgång, möjlig resning) utan att förespråka politiska lösningar. De laddade citaten skapar dramatik men riktar sig mot utredningskvalitet, inte en vänster–högerfråga.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Aftonbladets ”avslöjande” och att advokaten ”kräver” ny rättegång, vilket dramatiserar fallet och antyder att domen redan är ifrågasatt innan läsaren tagit del av detaljerna.

💬 Språkvinkling

Starka citat som ”fullkomligt jävla häpnadsväckande” och ”helt orimligt” ger en upprörd ton som stöder tesen om felaktig dom utan motsvarande motröster.

⚖️ Källbalans

Källor: Aftonbladet, advokat Johan Eriksson, Leif GW Persson. Åklagare nämns kort men citeras inte; polis, domstol och offrets anhöriga saknas, vilket gör perspektivet ensidigt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inte den ursprungliga bevisningen, åklagarens försvar eller kommentarer från domstolen. Ingen oberoende juridisk expert eller offrets familj ger sina synpunkter.

✅ Slutsats

Texten behandlar ett rättsfall utan tydliga vänster- eller högerfrågor och lutar därför mot en neutral, mer teknokratisk mittenposition. Den kritiserar myndighetsarbete men utan ideologisk ram om ojämlikhet eller traditionella värden. Helhetsintrycket är Center trots något sensationalistiskt språk.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på advokatens krav på ny rättegång efter ett medieavslöjande, vilket sätter rättssäkerhet och potentiella rättsövergrepp i centrum. Framing betonar frågetecken kring tidigare domslut snarare än skuldfrågan.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men återger starka citat som 'fullkomligt jävla häpnadsväckande' och 'helt orimligt', vilket förstärker känslan av allvarliga brister i rättsprocessen.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst advokatens och kriminologens kritik samt åklagarens reaktion. Röster från domstol, tidigare utredare eller brottsoffer saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från domstolen, tidigare utredare och eventuella anhöriga till offret. Ingen motröst till advokatens och kriminologens kritik presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på rättssäkerhet och möjligheten till omprövning, vilket är en teknokratisk och processinriktad vinkel snarare än ideologiskt laddad. Det finns visst fokus på kritik mot systemet (lätt vänster), men balansen mellan rättsstatens principer och saklig rapportering dominerar. Högerperspektiv saknas nästan helt.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet kritiserar ofta maktmissbruk och kräver rättssäkerhet för utsatta. Artikeln exponerar hur en individ kan ha dömts felaktigt på grund av systemfel och hyllar granskande journalistik – teman som harmonierar med V:s kritik av rättsväsendets brister. Fokus på att skydda den svaga parten gör textens vinkling klart gynnsam för partiets perspektiv.

Miljöpartiet

Miljöpartiet framhåller mänskliga rättigheter och rättssäkerhet samt pressens roll som maktgranskare. Artikeln avslöjar allvarliga fel i ett rättsfall och lyfter fram behovet av resning – ett narrativ som förstärker MP:s betoning på individens skydd mot systemfel. Avslöjandets ton ger stöd åt partiets värdering om transparens och rättvisa.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD bygger sin retorik på stark tilltro till hårda straff och ett resolut rättsväsende. Artikeln framhäver allvarliga fel i en mord­utredning och öppnar för omprövning, vilket ifrågasätter myndigheternas trovärdighet och kan uppfattas som kritik mot den stränga linje SD förespråkar. Perspektivet skiftar fokus från straff till rättssäkerhet, vilket ligger i konflikt med partiets huvudnarrativ.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln belyser brister i ett uppmärksammat mordfall och betonar behovet av rättssäkerhet och korrekt brotts­utredning. Socialdemokraterna driver både strängare straff och en rättssäker process; texten passar in i den senare men driver ingen politisk linje. Den kritiserar inte regering eller lagstiftning direkt, utan fokuserar på enskilda misstag. Därmed blir effekten varken tydligt stödjande eller ifrågasättande.

Moderaterna

Moderaterna vill ha ett effektivt rättsväsen med färre misstag men betonar tuffare tag. Artikeln kritiserar polis- och åklagarinsatser men föreslår ingen mjukare kriminalpolitik. Den kan läsas som motiv för bättre resurser och kompetens, något M redan kräver, men den undergräver samtidigt förtroendet för rättsstaten som partiet försvarar. Sammantaget landar intrycket i en neutral relation.

Centerpartiet

Centerpartiet värnar rättsstat, transparens och pressens granskande roll. Artikeln lyfter just dessa aspekter men utan att koppla dem till decentralisering eller andra C-profilfrågor. Den stärker inte direkt partiets politiska förslag, men motsäger dem inte heller. Därmed blir helheten neutral i förhållande till C:s agenda.

Kristdemokraterna

KD betonar både trygghet och människovärde. Artikeln ifrågasätter ett domslut och försvarar individens rättssäkerhet, vilket stämmer med KD:s människosyn, men den tar inte upp familjeperspektiv, vård eller moralfrågor som är centrala för partiet. Därför blir kopplingen varken positiv eller negativ, utan neutral.

Liberalerna

Liberalerna förenar hårdare brottsbekämpning med stark rättssäkerhet och pressfrihet. Artikeln illustrerar behovet av oberoende granskning och rättslig resning, något som harmonierar med partiets rättsstatsprofil men den driver ingen skol- eller integrationspolitik. Den neutrala, sakliga tonen ger därför ett balanserat intryck utan tydlig partiskhet.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935