slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Efter kritiken – peth-test för körkort kan slopas

Publicerad: 27 oktober 2025, 10:09 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Transportstyrelsen föreslår att peth-tester inte längre ska användas som grund för att återkalla körkort, efter kritik mot nuvarande regler. Förslaget innebär att endast diagnosen alkoholberoende ska kunna leda till indraget körkort, i linje med EU:s körkortsdirektiv. Regeländringen ska nu ut på remiss och kan träda i kraft den 15 januari 2026.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar kritiken och att peth-test kan slopas, vilket ramar in förändringen som ett svar på opinion. Ingen tydlig säkerhetsvinkel eller motargument i rubrik/ingress; fokus på EU-anpassning och misstro mot testet.

💬 Språkvinkling

Orden "omstridda", "i blåsväder" och "starka reaktioner" är värdeladdade. Tonen i övrigt är myndighets- och processinriktad, med teknokratisk framställning.

⚖️ Källbalans

Endast Transportstyrelsen (via TT) citeras. Kritiker, drabbade förare, läkare, trafiksäkerhetsforskare eller nykterhetsorganisationer saknas. Ingen oberoende expertkommentar eller politisk reaktion.

🔎 Utelämnanden

Saknar data om trafiksäkerhet kopplad till alkohol och eventuella risker med mildare diagnoser. Inga uppgifter om PEth-testens tillförlitlighet, rättsfall eller internationell praxis i detalj. Avsaknad av konsekvensanalys och synpunkter från vården, polis eller patientorganisationer.

✅ Slutsats

Center dominerar eftersom artikeln är teknokratisk och regelverksorienterad, med fokus på EU-anpassning, remissprocess och myndighetscitat. Den undviker politiska konfliktlinjer och ideologiska värderingar och presenterar förändringen som en saklig justering. Frånvaron av alternativa röster och konsekvensanalys förstärker en processbetonad mittfårerapportering.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar beslutet direkt till kritiken och antyder att testerna kan slopas, vilket ger en problemdriven vinkel men stämmer i stort med artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Ord som "omstridda", "blåsväder" och "starka reaktioner" ger dramatik, annars saklig myndighetsterminologi.

⚖️ Källbalans

Endast Transportstyrelsens företrädare citeras; kritiker, trafiksäkerhetsorganisationer eller drabbade förare hörs inte.

🔎 Utelämnanden

Saknar siffror om olycksstatistik kopplad till alkohol, kostnader för testerna och EU-jämförelsens detaljer samt kritikers argument för fortsatt peth-krav.

✅ Slutsats

Artikeln har en teknokratisk ansats: fokus på regelprocess, EU-harmonisering och experters bedömning utan ideologisk konflikt. Avsaknad av politiska aktörer eller värderingsdrivna perspektiv ger ett mittenpräglat, myndighetscentrerat tonläge snarare än tydlig vänster- eller högervinkling.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på kritiken mot peth-testerna och antyder en förändring till följd av detta, vilket kan rama in frågan som ett svar på opinion snarare än sakliga överväganden.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, med få värdeladdade ord. Citat från myndighetspersoner används för att förklara förslaget utan starka känslouttryck.

⚖️ Källbalans

Endast Transportstyrelsens perspektiv och dess företrädare får komma till tals. Kritiker eller drabbade individer citeras inte, trots att deras reaktioner nämns.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar röster från personer som fått körkort indragna, oberoende experter och eventuella motargument till förslaget. Konsekvenser för trafiksäkerheten diskuteras inte.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och myndighetsfokuserad vinkel, där förändringen presenteras som en justering mot EU-standard och vetenskaplig grund snarare än politisk. Avsaknaden av starka ideologiska inslag och fokus på regelbalans placerar artikeln i mitten av den svenska politiska skalan.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

C gillar EU-harmonisering, evidensbaserad reglering och mindre byråkratiska hinder för individ och företag. Artikeln framhåller just vetenskaplig genomgång och anpassning till EU-direktiv som lösning på ett upplevt överreglerat system. Det stärker Centerpartiets frihets- och decentraliseringsnarrativ och framstår därmed som positivt.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till överdriven kontroll av individen utan tydlig samhällsnytta och kräver evidens. Artikeln lyfter att peth-tester saknar klar koppling till trafikrisk och beskriver kritiken mot integritetsintrång. Det stöder V:s linje om att staten ska agera proportionerligt och vetenskapligt snarare än moraliserande, vilket ger en gynnsam inramning.

Miljöpartiet

MP värnar integritet och vetenskapsbaserad politik samt är generellt EU-vänligt. Artikeln framställer peth-testerna som ett överdrivet ingrepp som nu mildras med stöd av forskning och EU-regler, vilket ligger i linje med MP:s syn på proportionerlig reglering och internationell samordning. Därmed ges en positiv inramning för partiets perspektiv.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna brukar prioritera ordning, trafiksäkerhet och individens ansvar. Artikeln legitimerar en uppluckring av kontrollinstrumenten och sätter Sverige i linje med EU snarare än att behålla hårdare nationella krav. Den betonar avsaknad av tydlig risk med "mildare diagnoser" och saknar argument om trygghet, vilket underminerar den hårdare linje M ofta förespråkar.

Sverigedemokraterna

SD betonar strikt lag och ordning samt skeptisk hållning till att anpassa nationella regler efter EU. Artikeln framställer EU-harmonisering som positiv och minskar hårda kontroller, vilket går emot SD:s preferens för strängare nationella regler. Ingen kritisk röst mot EU-anpassningen eller minskad säkerhetsmarginal lyfts, vilket gör vinklingen ogynnsam för SD.

Kristdemokraterna

KD prioriterar trafiksäkerhet, ansvar och tydliga regler för att skydda liv. Genom att tona ned riskerna med alkoholrelaterad problematik och avskaffa ett kontrollverktyg framstår artikeln som mjukare än KD:s vanligen restriktiva hållning. Den positiva vinklingen kring regel­släppning och EU-anpassning kolliderar med KD:s omsorgsdrivna krav på hög säkerhetsnivå.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver en myndighetsjustering som ska harmonisera reglerna med EU och baseras på vetenskaplig evidens, utan att lyfta fördelnings- eller trygghetsaspekter som S ofta driver. Tonen är saklig, framhåller lyhördhet för kritik men problematiserar inte arbetsmiljö, ojämlikhet eller folkhälsa. Därmed varken stärks eller ifrågasätts socialdemokratisk politik på ett tydligt sätt.

Liberalerna

Liberalerna förenar EU-positiv hållning med krav på tydlig konsekvens vid brott. Artikeln betonar EU-harmonisering och evidens, något L uppskattar, men diskuterar samtidigt indragning av ett verktyg för att säkerställa nykterhet i trafik, vilket kan upplevas som svagare kontroll. Båda sidor av Liberalernas profil berörs, vilket ger en balanserad, neutral effekt.