slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Elever skippar dusch efter idrotten: ”Arbetsmiljöproblem”

Publicerad: 7 november 2025, 05:46 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

På Johan Skytteskolan i Älvsjö duschar majoriteten av eleverna inte efter idrottslektionerna, vilket upplevs som ett arbetsmiljöproblem av både lärare och elever. Forskaren Lisa Svärling bekräftar att färre elever duschar efter idrotten och menar att detta kan påverka elevernas prestation. Problemet med bristande hygien och dålig lukt har blivit mer uppmärksammat i samhällsdebatten.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in fenomenet som ett "arbetsmiljöproblem", vilket ger en problemfokuserad och normbevarande ton. Texten följer upp med konsekvenser för undervisning och prestation men saknar data över tid, vilket förstärker ett anekdotiskt problemnarrativ.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande sakligt men använder laddade formuleringar som "arbetsmiljöproblem" och "luktar för mycket svett". Värderingar förmedlas främst via citat; redaktionen tar inte stark ställning.

⚖️ Källbalans

Rösterna domineras av idrottslärare, en elev och en idrottsvetenskaplig forskare. Frånvarande är elevhälsa, skolledning/Skolverket, föräldrar, integritets- och jämställdhetsperspektiv samt elever som motsätter sig duschkrav. Källbalansen blir därför begränsad och lutar mot skolprofessionens perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln diskuterar inte orsaker som integritet i omklädningsrum, mobilkameror, kroppsideal, könsidentitet, religiösa skäl eller tids/utrymmesbrist. Det saknas statistik, jämförelser mellan skolor/regioner och eventuella policyalternativ eller förebyggande åtgärder. Även arbetsmiljöregler och elevrättsliga aspekter uteblir.

✅ Slutsats

Inslaget är teknokratiskt och normativt om hygien utan tydlig politisering, med fokus på undervisning, prestation och arbetsmiljö. Källor och problemformulering utgår från skolans profession och en forskare, vilket signalerar mittenorienterad status quo-ram snarare än fördelnings- eller kulturkrigsargument. Avsaknaden av sociala orsaksperspektiv (jämlikhet, integritet) drar ned vänsterinslag, medan frånvaron av moraliserande individuellt ansvar eller disciplinära lösningar begränsar högervinkeln.

15% Vänster · 65% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in fenomenet som ett “arbetsmiljöproblem” vilket betonar negativ konsekvens och problematiserar snarare än att neutralt beskriva beteendet.

💬 Språkvinkling

Ord som “bekymmersamt”, “problematisk” och “arbetsmiljöproblem” laddar texten med ett oroande tonläge som kan förstärka intrycket av kris.

⚖️ Källbalans

Endast lärare, en elev och en idrottsforskare citeras; inga röster från elever som avstår dusch, föräldrar eller elevhälsa ger sin syn.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar statistik över tid, orsaksanalys kring integritetsfrågor, kropps­ideal eller kultur, samt eventuella lösningar från skolledning eller politiskt håll.

✅ Slutsats

Framställningen är sakligt betonad och teknokratisk: hygien presenteras som ett praktiskt arbetsmiljöproblem utan större sociopolitiska dimensioner. Balans saknas men vinkeln favoriserar varken statlig reglering (L) eller individansvar/disciplin (R) tydligt, vilket ger en övervikt mot ett neutralt, centerskaligt tilltal.

20% Vänster · 50% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram duschvägran som ett arbetsmiljöproblem, vilket sätter fokus på konsekvenser för andra snarare än individuella orsaker eller samhällstrender.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och beskrivande, men ordval som "arbetsmiljöproblem" och "bekymmersamt" förstärker problemramen.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar lärare, elever och en forskare men saknar elevperspektiv från dem som aktivt väljer att inte duscha samt föräldrar eller skolledning utöver idrottslärare.

🔎 Utelämnanden

Ingen fördjupning kring orsaker till duschvägran, som kroppsideal, integritet eller kulturella/religiösa skäl. Inga lösningsförslag eller bredare samhällsdiskussion.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och probleminriktad vinkel där fokus ligger på arbetsmiljö och prestation, snarare än på djupare sociala eller ideologiska orsaker. Balansen mellan röster och avsaknaden av politisk eller värderingsdriven analys placerar den i mitten. Varken vänster- eller högerperspektiv dominerar.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna betonar ordning, disciplin och tydliga regler i skolan. Reportaget beskriver bristande duschning som ett växande arbetsmiljöproblem och antyder behov av skärpta krav. Den problemformuleringen stöttar Moderaternas narrativ om att skolan behöver starkare ledarskap och regler för att fungera.

Sverigedemokraterna

SD lyfter ofta disciplin, normer och ’samhällsupplösning’ i skoldebatten. Genom att framställa utebliven dusch som ett konkret exempel på bristande ansvar och ordning legitimerar artikeln inskärpta regler, ett synsätt som harmonierar med SD:s krav på hårdare tag och traditionella värderingar i skolan.

Kristdemokraterna

KD driver frågor om gemensamma värderingar, respekt och ordning i skolan. Artikeln lyfter hygienbrist som ett arbetsmiljöproblem och antyder behov av tydligare regler, vilket passar KD:s retorik om stärkta normer och ansvar. Därmed ligger framställningen i linje med partiets profil.

Liberalerna

Liberalerna prioriterar kunskapsskola, ordning och konsekvens. Reportaget visar hur bristande duschning stör lektioner och sänker prestation, vilket bekräftar L:s argument om tydliga regler och värdegemenskap. Tonen ger därmed stöd till Liberalernas skolpolitiska problemformulering.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet betonar elevers integritet, motverkar kroppshets och vill se strukturella lösningar som större omklädningsrum och resurser. Reportaget lägger ansvaret på eleverna och framhåller lukt och prestation utan socioekonomisk analys. Det perspektivet kolliderar med V:s elev- och jämlikhetsinriktade skolpolitik.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln fokuserar på praktisk hygien och arbetsmiljö utan att beröra jämlikhet, resurser eller offentligt huvudansvar i skolan – frågor som S brukar lyfta. Den vare sig kritiserar eller hyllar välfärds- och finansieringslinjen. Därför blir effekten varken stödjande eller motstridig gentemot Socialdemokraternas skolpolitik.

Centerpartiet

Centerpartiets skolperspektiv kretsar kring kunskap, decentralisering och likvärdighet snarare än disciplinära detaljfrågor. Artikeln behandlar en hygienfråga utan att koppla till C:s profilområden. Därmed saknas tydlig konflikt eller draghjälp för partiets linje, vilket ger ett neutralt utfall.

Miljöpartiet

Miljöpartiet fokuserar i skolpolitiken på elevhälsa, social inkludering och hållbar utveckling. Artikeln behandlar hygien mest som disciplin- och ordningsfråga, utan koppling till hälsa, miljö eller jämlikhet. Den stöder därför varken eller utmanar MP:s centrala linjer och blir neutral.