Elförbrukningen i Sverige fortsätter att minska

Publicerad: 31 december 2025, 07:26 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Elförbrukningen i Sverige har minskat trots ökad elektrifiering, och elpriserna i norra Sverige nådde rekordlåga nivåer på grund av välfyllda vattenmagasin och begränsad överföringskapacitet. Totalt sjönk elproduktionen något medan importen av el var rekordlåg, med en minskning av elförbrukningen med en procent jämfört med föregående år. Kärnkraften hade ett sämre år på grund av nedstängningen av Oskarshamnsverket, medan solkraften satte nya rekord.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen betonar att elförbrukningen minskar trots "allt tal om elektrifieringen", vilket antyder skepticism mot den politiska elektrifieringsagendan och sätter en problemformulerande ram.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt men ordet "tvingades" ger prisökningen i söder en värdeladdad, negativ ton.

⚖️ Källbalans

Endast branschorganisationen Energiföretagen citeras, vilket ger en industrivinkel. Konsumenter, myndigheter eller oberoende energiforskare får ingen röst.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte politiska beslut om nätutbyggnad, skatter eller kärnkraftsstrategi som kan förklara kapacitetsbristen. Den redovisar inte hur minskad förbrukning relaterar till industrins elektrifieringsplaner eller klimatmål.

✅ Slutsats

Texten är främst teknokratisk och faktabaserad utan tydlig värdering av statliga åtgärder, vilket ger ett mittfårefokus. Små språkval och inramningen ifrågasätter elektrifieringsmålen men utan att driva varken marknadsliberal eller omfördelande linje. Sammantaget lutar den därför svagt mot ett centerperspektiv.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på minskad elförbrukning trots elektrifiering, vilket kan rama in utvecklingen som oväntad eller problematisk. Ingen tydlig värdering, men viss betoning på avvikelse från förväntad trend.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan starkt laddade ord. Citat från analytiker är sakligt återgivna och inga känslomässiga uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast branschorganisationens analytiker och statistik används som källa. Röster från konsumenter, politiker eller oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka konsekvenser minskad elförbrukning har för klimatomställning, industri eller hushåll. Politiska reaktioner och möjliga orsaker till minskningen utelämnas.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral ton, med fokus på statistik och branschdata snarare än politiska eller ideologiska vinklar. Avsaknaden av politiska perspektiv och betoning på sakförhållanden placerar den främst i mitten, även om vissa samhällseffekter och röster saknas.

28% Vänster · 62% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

Centerpartiet lyfter vatten- och solkraftens betydelse samt behovet av smarta nät. Artikeln framhåller rekord för sol, hög vattenkraft och pekar på att överföringskapacitet bromsar marknaden – ett resonemang som passar C:s förnybarhets- och nätagenda. Frånvaro av kärnkraftsvurmande ton gör texten relativt gynnsam för partiets narrativ.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till kärnkraft och förespråkar satsningar på förnybart. Artikeln visar hur kärnkraften levererade sämre samtidigt som vatten- och solkraft stod för positiva rekord, vilket förstärker V:s argument om att förnybara källor kan bära större del av elbehovet. Därför faller framställningen partiets energisyn till godo.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar förnybart och kritiserar kärnkraftens sårbarhet. Texten lyfter vatten- och solkraftsframgångar samt berättar att kärnkraften gick ner på grund av långvarigt stopp, vilket indirekt stärker MP:s argument om att förnybara källor är både nödvändiga och mer pålitliga. Därmed är framställningen gynnsam för partiets energilinje.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten redovisar faktauppgifter om lägre elanvändning, prisskillnader och kraftslagens utveckling utan att peka ut politiska orsaker eller lösningar. Den bekräftar problem med flaskhalsar i stamnätet, något S brukar vilja åtgärda med statliga investeringar, men tar inte ställning för sådan politik. Därför varken stöttar eller ifrågasätter artikeln tydligt Socialdemokraternas linjer.

Moderaterna

Artikeln beskriver sjunkande elförbrukning, stora regionala prisskillnader och minskad kärnkraftsproduktion utan att värdera dem. Moderaternas krav på ny kärnkraft och förstärkt överföringskapacitet kan anas som underliggande lösning, men inget i texten kopplar explicit till den politiken. Därför blir helhetsintrycket neutral gentemot M.

Sverigedemokraterna

SD driver ofta budskap om energisjälvförsörjning och ny kärnkraft samt kritiserar prisskillnader mellan norr och söder. Artikeln tar upp samma fenomen men utan skuldläggning eller politisk tolkning. Den kan visserligen användas som faktaunderlag av SD, men texten ger ingen värderande vinkling som direkt gynnar eller missgynnar partiet.

Kristdemokraterna

KD driver ny kärnkraft och bättre elnät. Artikeln pekar på kärnkraftsnedgång och nätflaskhalsar, men presenterar dem utan värdering. Det kan tolkas som underlag för KD:s lösningar, men eftersom texten varken kritiserar eller rekommenderar sådan politik är vinkeln totalt sett neutral gentemot partiet.

Liberalerna

Liberalerna vill stärka elnätet och bygga ny kärnkraft men också stödja solkraft. Artikeln redovisar fakta som både bekräftar behovet av nätförstärkning och visar solkrafts framgång, men ger inga politiska slutsatser. Följaktligen gynnar eller missgynnar den inte L särskilt, utan framstår som neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935