slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Elin amputerades efter sepsis: ”Mer testning för streptokocker behövs”

Publicerad: 20 augusti 2025, 22:38 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén kritiserar Folkhälsomyndighetens strikta rekommendationer för provtagning av streptokocker vid halsfluss. Influencern Elin Rantatalo, som amputerades efter en allvarlig streptokockinfektion, instämmer i kritiken och betonar vikten av ökad provtagning och antibiotikabehandling för att förebygga allvarliga fall. Folkhälsomyndigheten har valt att inte kommentera kritiken.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken bygger på ett starkt personfall och budskapet ”Mer testning behövs”, vilket ramar in Folkhälsomyndigheten som för restriktiv. Artikeln följer den vinkeln genom att betona risker och kritik snarare än skäl bakom riktlinjerna.

💬 Språkvinkling

Emotivt språk: ”skarp kritik”, ”antibiotikan räddar liv”, ”människor dör”, samt dramatiska beskrivningar av amputering och dödshot. Det förstärker riskramen och pressar på för mer testning/behandling.

⚖️ Källbalans

Källor är en tidigare statsepidemiolog och en drabbad patient; Folkhälsomyndigheten avböjer. Inga oberoende experter som försvarar nuvarande praxis eller resistensperspektivet hörs. Hänvisning till oenighet inom läkarkåren konkretiseras inte.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar data om incidens av svår streptokocksjukdom, testernas träffsäkerhet och Centor/McIsaac-kriterier. Argumenten för restriktiv antibiotikaanvändning, resistensrisker och vårdprogram (t.ex. Strama) redovisas inte. Myndighetens motivering till riktlinjerna saknas.

✅ Slutsats

Vinkeln gynnar en mer aktiv statlig insats (utökad testning och antibiotika) och lägger ansvar på myndigheten, utan att ge utrymme åt motargument om resistens och överbehandling. Emotivt case och expertkritik dominerar, medan myndighets- och kostnadsperspektiv saknas. Sammantaget pekar det mot en mild vänsterlutning, med vissa centerdrag via teknokratisk expertauktoritet.

48% Vänster · 37% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar Elins amputering direkt till behov av mer streptokocktestning och lyfter kritiken mot myndigheten, vilket ger en problemdramaturgi som gynnar förändringskravet. Fokus ligger på individens tragedi snarare än myndighetens motiv.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "skarp kritik", "tvingades amputera" och citat om att inte överleva förstärker dramatiken och kan styra sympatin mot de kritiska rösterna.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter en tidigare statsepidemiolog och en drabbad patient; Folkhälsomyndigheten avböjer kommentar och inga experter som försvarar nuvarande riktlinjer eller antibiotikaresistensperspektivet hörs.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om varför FHM är restriktiv, hur antibiotikaresistens vägs in, eller internationella riktlinjer. Ingen statistisk jämförelse av risk-nytta presenteras.

✅ Slutsats

Reportaget driver teknokratisk kritik mot en myndighets riktlinjer och efterfrågar en justering snarare än systemförändring, vilket placerar tyngdpunkten i ett mittenperspektiv. Samtidigt finns viss vänsterlutning genom krav på mer offentligt finansierad testning, men helheten förblir främst centristisk.

35% Vänster · 40% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ett allvarligt enskilt fall och uppmanar till mer testning, vilket sätter frågan i ett individ- och lösningsorienterat ramverk. Kritiken mot myndigheten framhävs tidigt.

💬 Språkvinkling

Språket är känslomässigt laddat med ord som "skarp kritik", "tvingades amputera" och "inte skulle överleva". Tonen förstärker allvaret och behovet av förändring.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst kritiska röster mot Folkhälsomyndigheten: en tidigare statsepidemiolog och ett drabbat patientfall. Myndigheten ges ingen röst då de avböjer kommentar.

🔎 Utelämnanden

Saknas är röster från nuvarande ansvariga på Folkhälsomyndigheten, samt experter som försvarar nuvarande riktlinjer eller varnar för ökad antibiotikaanvändning.

✅ Slutsats

Artikeln har en lösnings- och ansvarsfokuserad ton utan tydlig ideologisk slagsida, men lutar mot center genom att lyfta kritik mot myndigheter och efterfråga förbättringar inom ramen för befintlig vårdstruktur. Den undviker partipolitik och systemkritik, men ger heller inte utrymme åt konservativa eller marknadsliberala perspektiv.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna kritiserar ofta ineffektiv byråkrati och vill ge patienter snabbare, mer individ­fokuserad vård. Artikeln stödjer en sådan linje genom att belysa hur rigida FHM-regler kan leda till livshotande konsekvenser och hur mer testning kunde ha räddat liv. Kritiken mot myndigheten och betoningen på snabbare provtagning och behandling ligger nära M:s krav på resultatfokuserad, mindre regelstyrd hälso­vård.

Sverigedemokraterna

SD framhåller ofta att svenska myndigheter misslyckas skydda medborgare och kräver skarpare åtgärder i välfärden. Artikeln understryker ett konkret myndighetsmisslyckande och ett svenskt livsöde som blev onödigt hårt drabbat. Den stärker SD:s narrativ om att de etablerade institutionerna behöver styras upp för att garantera trygghet för svenskar.

Kristdemokraterna

KD prioriterar patientens trygghet, korta vårdköer och nationellt ansvar för sjukvården. Artikeln visar hur bristande riktlinjer ledde till allvarlig patientskada och lyfter behovet av snabbare diagnostik och behandling – frågor som KD ofta driver. Den kritik som riktas mot nuvarande system bekräftar partiets krav på reformerad, patientnära sjukvård.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ifrågasätter Folkhälsomyndighetens restriktiva riktlinjer, en myndighet som Socialdemokraterna brukar försvara som expertbaserad och central för den offentliga vården. Genom att framhäva en tidigare statsepidemiolog som säger att FHM brustit och lyfta ett starkt patientöde skapas ett narrativ om att staten inte gör tillräckligt. Det försvagar bilden av den offentliga styrning partiet förespråkar och antyder att mer privatorienterad eller mindre reglerad praktik vore bättre.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet försvarar starka offentliga institutioner och betonar försiktighet med antibiotika för att motverka resistens. Artikeln målar upp FHM som för restriktiv och driver tesen att generösare antibiotikabehandling behövs, utan att belysa resistens­risker. Det undergräver V:s fokus på förebyggande folkhälsa och tilltro till offentliga myndigheter.

Miljöpartiet

Miljöpartiet betonar hållbar hälso­politik och sträng antibiotika­kontroll för att bekämpa resistens. Artikeln argumenterar för ökad testning och implicit större antibiotika­förskrivning utan att nämna hållbarhetsaspekten, samtidigt som den kritiserar den restriktiva linje som MP typiskt stöder. Denna framställning står i kontrast till partiets försiktighetsprincip.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet lyfter både behovet av tillgänglig vård och vikten av ansvarsfull antibiotikaanvändning. Artikeln tar ställning för mer testning och antibiotika men utan att beröra resistensfrågan eller landsbygdsaspekten. Den ger därför varken tydlig medvind eller motvind för partiets ekoliberala vårdprofil.

Liberalerna

Liberalerna värnar evidens­baserad vård samt balans mellan individens behov och samhällsansvar, inklusive resistensfrågor. Artikeln lyfter visserligen ett patientperspektiv som kan tala till L:s fokus på individens rätt, men saknar diskussion om vetenskapligt underlag eller bredare reformer. Den ger därmed ingen tydlig skjuts åt vare sig partiets kritik mot myndigheter eller dess försvar för evidens.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935