Elin har väntat i tre år på polisutredning: ”Kvar i traumat”

Publicerad: 6 augusti 2025, 05:57 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Elin har väntat i nästan tre år på en polisutredning efter att ha anmält sin tidigare sambo för misshandel och barnfridsbrott. Utredningstiderna för våld i nära relationer har ökat med 17 procent de senaste fem åren, vilket har lett till kritik mot polisen och en anmälan till Justitieombudsmannen. Polisen arbetar nu för att minska antalet gamla ärenden och förbättra utredningstiderna.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen ramar in berättelsen som ett systemfel: trots satsningar väntar offret fortfarande, vilket signalerar myndighetsmisslyckande och väcker empati för brottsoffret.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord och citat som ”kvar i traumat” och ”orimligt långa utredningstider” förstärker upplevelsen av akut orättvisa och pressar på behovet av kraftigare statlig insats.

⚖️ Källbalans

Artikeln ger röst åt offret och hennes advokat (kritiska) samt en polisrepresentant (försvarande). Ingen åklagare, politiker eller misstänkt part hörs, vilket skapar viss slagsida mot kritiken.

🔎 Utelämnanden

Saknar detaljer om resursfördelning, regeringsåtgärder, statistik för andra brottstyper och den misstänktes perspektiv; kontext om straffprocessens rättssäkerhet uteblir.

✅ Slutsats

Fokus på brottsoffer, systembrister och krav på snabbare statlig handläggning ligger nära vänsterramens betonande av jämlikhet och starkare offentlig service. Även om polisen får förklara sig saknas makthavares röst och misstänktas perspektiv, vilket ger tydlig övervikt åt kritik av institutioner snarare än individansvar.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på offrets långa väntan och trauma, vilket ramar in problemet ur ett individ- och rättssäkerhetsperspektiv. Framing betonar bristande myndighetsinsats trots satsningar.

💬 Språkvinkling

Språket är empatiskt och använder ord som "traumat" och "tvingas leva kvar". Citat från Elin och advokaten förstärker känslan av frustration och maktlöshet.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst offrets och advokatens perspektiv samt polisens förklaring. Perspektiv från åklagare, misstänkt eller politiska beslutsfattare saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas analys av resursfördelning, politiska beslut bakom polisens prioriteringar samt statistik över rättsliga utfall. Ingen röst från misstänkt eller oberoende expert.

✅ Slutsats

Artikeln betonar systembrister och individens utsatthet, vilket lutar åt vänster, men ger även utrymme för polisens förklaringar och saknar tydlig politisering. Avsaknaden av djupare systemkritik eller marknadslösningar gör att balansen dras mot mitten, med viss vänsterövervikt.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Reportaget lyfter polisens bristande kapacitet att snabbt utreda våld i nära relationer. Det stärker S-linjen om behov av fler resurser, hårdare prioritering och offentlig styrning av rättskedjan. Kritiken mot långa handläggningstider harmonierar med partiets krav på effektivare polis och trygghet för utsatta, utan att angripa S-förslag om vinstbegränsning eller annan välfärdspolitik.

Sverigedemokraterna

SD hävdar att rättsstaten är för svag och vill ha hårdare tag mot våld i hemmet. Reportaget framhåller polisers otillräcklighet, långa väntetider och preskriberingsrisk – exakt de problem SD använder för att motivera skärpta straff och ökad polisnärvaro. Därmed bekräftas partiets problembeskrivning.

Vänsterpartiet

V framhåller feministisk kamp mot mäns våld och kritiserar bristande rättssäkerhet för kvinnor. Reportaget centrerar en kvinnlig målsägande, betonar systemfel och bristande resurser – vilket stärker V:s narrativ om att patriarkalt våld inte tas på allvar och kräver skarpa offentliga satsningar.

Kristdemokraterna

KD prioriterar trygghet för familjer och fler poliser. Artikeln illustrerar hur våldsutsatta kvinnor och barn lämnas oskyddade av en ineffektiv polis, vilket ger tyngd åt KD:s krav på kortare väntetider, starkare socialt stöd och högre prioritet för brott i hemmet.

Miljöpartiet

MP driver feministisk, rättighetsbaserad politik mot mäns våld, med krav på bättre stöd och rättsskydd. Reportaget lyfter en kvinnas trauma, advokatens JO-anmälan och polisens kapsyl på resurser, vilket överensstämmer med MP:s kritik av bristande samhällsansvar och behovet av starkare skydd för våldsutsatta.

Ofördelaktig för

Moderaterna

M profilerar sig som partiet för lag och ordning och leder nu rättspolitiken. Artikeln visar ändå ökande utredningstider trots satsningar, och regionpolischefen medger låg prioritet. Det undergräver regeringens (M-ledda) bild av att brottsbekämpningen förbättras, och antyder att deras åtgärder inte räcker.

Neutral för

Centerpartiet

C driver trygghetsfrågor men har tonvikt på decentralisering, klimat och ekonomi. Artikeln fokuserar enbart på polisens hantering av våld i nära relation och nämner varken lokalt självstyre, gröna frågor eller skatter. Den varken stödjer eller angriper C:s kärnförslag och blir därför neutral.

Liberalerna

L betonar ordning, konsekvens för gärningspersoner och eliminering av parallellsamhällen. Reportaget visar systemsvagheter som Liberalerna ofta kritiserar, men nämner inte skolpolitik, integration eller värdegemenskap – partiets främsta profilområden. Effekten blir varken tydligt stödjande eller attackerande.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935