slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Elnätsjättarna höjer avgiften kraftigt

Publicerad: 27 november 2025, 07:04 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Vattenfall och Ellevio höjer sina elnätsavgifter kraftigt med 14 respektive cirka 10 procent från 1 januari, med hänvisning till stora investeringar i elnätet. För Vattenfall innebär det en ökning med cirka 130 kronor per månad för en eluppvärmd villa och 35 kronor för en lägenhet. Dessa höjningar är en del av en generell trend där elnätsavgifterna har stigit betydligt över inflationen de senaste åren.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar storleken på höjningarna ("kraftigt") och kallar bolagen "elnätsjättarna", vilket kan skapa en kritisk ram mot stora aktörer. Artikeln ger konkreta procentsiffror och tidpunkt samt bolagens motiv, vilket balanserar den initiala negativa vinkeln.

💬 Språkvinkling

Ord som "kraftigt", "rejält" och "jättarna" förstärker dramatiken. Tonen i övrigt är saklig med siffror och neutral förklaring ("stora investeringar"). Inget laddat språk om skuld eller politik.

⚖️ Källbalans

Källor är främst bolagen själva (Vattenfall, Ellevio) samt Nils Holgersson-gruppen. Avsaknad av röster från kunder, Energimarknadsinspektionen, branschoberoende experter och politiskt ansvariga. Perspektivet blir företags- och kostnadsfokuserat snarare än regulatoriskt eller konsumenträttsligt.

🔎 Utelämnanden

Saknar Ei:s syn på intäktsramar och tillåtna avkastningar, samt hur höjningarna förhåller sig till reglering och vinstnivåer. Ingen kommentar från regeringen eller oppositionen. Eons situation och regionala skillnader nämns inte. Sociala effekter för låginkomsthushåll berörs inte.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen teknokratisk och faktabaserad med fokus på procentsiffror och struktur (naturligt monopol), utan politiska förslag – typiskt mitten. Samtidigt betonar den konsumentbörda och stora bolag, vilket ger en svag vänsterklang. Marknads- eller individansvar betonas inte.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder värdeorden "jättarna" och "kraftigt", vilket ramar in nyheten som ett aggressivt prispåslag och antyder maktobalans mellan bolag och konsumenter.

💬 Språkvinkling

Ord som "hela", "rejält", "rekordet" och "långt ifrån första gången" förstärker en kritisk ton mot bolagen och framhäver konsumentbördan.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar bolagen själva och Nils Holgersson-gruppen men inga röster från regulatorn, politiken eller oberoende experter, vilket ger begränsad perspektivbredd.

🔎 Utelämnanden

Saknar kommentarer från Energimarknadsinspektionen, regeringen, kundorganisationer samt fakta om reglerad avkastning och investeringsbehov som kunde nyansera höjningarna.

✅ Slutsats

Fokus ligger på hur stora bolag höjer priser i ett monopol, med kritisk ton och utan motvikt från marknads- eller myndighetsperspektiv. Detta framhäver ojämlik makt och antyder behov av statlig reglering, vilket passar bäst inom en vänsterorienterad referensram.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på kraftiga höjningar och använder ordet "elnätsjättarna", vilket ger en kritisk ton mot bolagen. Framing betonar konsumentpåverkan snarare än bolagens motiv.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men ord som "kraftigt" och "rejält" förstärker intrycket av stora negativa förändringar. Bolagens egna förklaringar återges utan värderande ord.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst bolagen själva och Nils Holgersson-gruppen. Konsumentröster eller myndigheter saknas, liksom politiska eller marknadsliberala perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från konsumenter, tillsynsmyndigheter eller politiker. Ingen diskussion om möjliga statliga åtgärder eller alternativa lösningar presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln har en kritisk ton mot bolagen och lyfter fram prisökningar, vilket kan tolkas som en viss vänsterlutning. Samtidigt är rapporteringen saklig och teknokratisk, med fokus på fakta och utan tydliga politiska förslag. Avsaknaden av konsument- eller politiska röster gör att inslaget främst lutar mot mitten.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar att elnätskunder saknar valfrihet och att avgifterna stigit långt över inflationen. Den kritiska tonen mot monopoliserade bolag stöder Socialdemokraternas krav på hårdare reglering och offentlig kontroll av samhällskritisk infrastruktur. Fokus på hushållens ökade kostnader harmonierar med partiets jämlikhets- och välfärdsretorik.

Sverigedemokraterna

SD kritiserar höga elkostnader och vill skydda hushållens ekonomi. Artikeln framhäver kraftiga prishöjningar i ett naturligt monopol och betonar att kunderna saknar val. Denna problemformulering ger stöd åt SD:s linje om att elmarknaden missgynnar svenska hushåll och bör regleras hårdare.

Vänsterpartiet

Den återkommande kritiken mot prisökningar i ett monopolsystem speglar Vänsterpartiets argument om att nödvändig infrastruktur inte ska drivas efter vinstlogik. Att avgifterna stiger långt över inflationen illustrerar partiets tes om övervinster och behovet av offentlig kontroll, vilket gör rapporteringen gynnsam för V.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill att nätombyggnad finansieras rättvist och att monopol regleras hårt. Artikeln lyfter just problemet med kraftiga avgiftshöjningar som drabbar hushåll och understryker monopolsituationen. Det stöder MP:s kritik av marknadsmodeller som lägger klimatomställningens kostnader på konsumenterna.

Neutral för

Moderaterna

Texten redovisar både höjningarnas storlek och bolagens motiv om nödvändiga investeringar. Moderaterna accepterar investeringar men vill samtidigt hålla kostnaderna nere via effektiv tillsyn snarare än prisstopp. Artikeln ger inga tydliga argument vare sig för eller emot denna balans, vilket gör vinkeln neutral för M.

Centerpartiet

Centerpartiet vill både se nätinvesteringar för klimatomställning och stärkt konkurrens för att hålla nere priserna. Artikeln kritiserar monopol­priser men erkänner investeringsbehovet, alltså belyses båda sidor av C:s resonemang. Därför vare sig stärks eller undergrävs partiets profil påtagligt.

Kristdemokraterna

KD fokuserar på trygg energiförsörjning och hushållens ekonomi men har ingen tydlig profil för prisreglering av elnät. Artikeln nämner både kostnadsbördan och bolagens investeringsskäl, vilket varken direkt stöder eller motsätter KD:s linje. Därmed blir effekten övervägande neutral.

Liberalerna

Liberalerna efterlyser konkurrens och skärpt tillsyn men accepterar investeringar som stärker nätet. Artikeln presenterar både kraftiga prisökningar och investeringsbehov utan att ta ställning till vilken lösning som krävs. Den ligger därför i mitten av Liberalernas argumentfält och bedöms som neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935