slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Expert om överbelastningsattacker mot SVT – Ryssland kan ligga bakom

Publicerad: 12 juni 2025, 19:15 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SVT har den senaste veckan utsatts för överbelastningsattacker som påverkat deras sändningar och webbplats. Experter, inklusive Marcus Murray, misstänker att aktörer i Ryssland kan ligga bakom, men det är svårt att fastställa på grund av internets anonymitet. Attackerna är kostsamma och kan tyda på en organiserad form av attack, men det är osäkert om den exakta källan någonsin kommer att bli känd.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder tydligt att Ryssland kan ligga bakom attackerna, trots att artikeln även nämner andra möjliga aktörer.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder uttryck som "mycket tyder på" och "vem som kan tjäna på" vilket förstärker misstankar mot Ryssland.

⚖️ Källbalans

Experter från cybersäkerhetsbranschen och Internetstiftelsen citeras, men inga ryska eller oberoende internationella röster inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar perspektiv från Ryssland eller neutrala internationella cybersäkerhetsexperter som kunde nyansera bilden ytterligare.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig teknokratisk och status quo-orienterad vinkel, med fokus på expertutlåtanden snarare än politiska aspekter. Perspektiv från andra sidan eller neutrala internationella röster saknas, vilket stärker en centerpräglad balans snarare än en tydlig ideologisk lutning åt vänster eller höger.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att Ryssland kan ligga bakom attackerna, vilket kan skapa en viss förväntning hos läsaren. Artikeln balanserar dock detta med att betona osäkerheten kring gärningspersonens identitet.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt. Citat från experter används för att belysa osäkerheten och komplexiteten i situationen.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar två experter inom cybersäkerhet och en minister, vilket ger en bred perspektiv. Ingen röst från Ryssland eller annan potentiell gärningsman inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte andra möjliga internationella aktörer eller alternativa motiv bakom attackerna, vilket kunde ha gett en bredare kontext.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot en centristisk position genom att balansera olika perspektiv och undvika att dra förhastade slutsatser om gärningspersonen. Den ger en teknokratisk analys av situationen och betonar osäkerheten, vilket är typiskt för en centristisk hållning.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram misstankar om ryskt ansvar och sätter därmed en geopolitisk ram, även om artikeln senare nyanserar bilden. Fokus på Ryssland kan förstärka en viss vinkling mot yttre hot.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt, men vissa formuleringar som "mycket tyder på" och "stor kapacitet" om Ryssland kan förstärka misstankar utan bevis.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar två cybersäkerhetsexperter och en minister, men saknar röster från exempelvis ryska företrädare eller oberoende internationella experter.

🔎 Utelämnanden

Det saknas bredare kontext om andra möjliga motiv eller aktörer, samt om liknande attacker i andra länder. Ingen kommentar från ryska myndigheter eller internationella cybersäkerhetsorgan.

✅ Slutsats

Artikeln håller en balanserad och försiktig ton, med fokus på experters och myndigheters bedömningar utan att dra långtgående slutsatser. Framing och språk undviker politisering och betonar osäkerhet, vilket är typiskt för en centristisk, teknokratisk ansats. Bristen på alternativa röster och kontext ger dock viss status quo-prägel.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram Ryssland som trolig förövare trots att texten betonar osäker attribution; ger ett tydligt yttre hot-fokus redan före bevis redovisas.

💬 Språkvinkling

Ord som "mycket tyder på", "stor kapacitet" och "hybrid organisation" förstärker hotbilden; spekulativt men utan starka värdeord eller känslomässig laddning.

⚖️ Källbalans

Endast två cybersäkerhetsexperter och en svensk minister får uttala sig; inga myndigheter, tekniska motparter eller ryska röster för att bemöta misstankarna.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar konkret teknisk bevisning, kommentarer från Säpo eller CERT-SE, samt ryskt gensvar; ingen bredare kontext om tidigare felaktiga attributioner av DDoS-attacker.

✅ Slutsats

Försättet är försiktigt faktabaserat men låter experter spekulera om en yttre fiende utan motpart, vilket ger ett säkerhetsramverk snarare än ideologiskt angrepp. Inga tydliga vänster- eller högerargument om statlig expansion respektive individuell frihet förs fram. Ton och källval landar i en relativt etablerad, teknokratisk mittposition.

25% Vänster · 50% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Texten citerar försvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) och bekräftar Moderaternas narrativ om organiserade ryska attacker och behov av starkt cyberförsvar. Ingen motröst eller kritik presenteras. Det ger legitimitet åt partiets profil kring säkerhet, lag och ordning.

Kristdemokraterna

KD driver linjen om trygghet och starkt samhällsskydd. Genom att betona organiserade ryska cyberattacker och behovet av robust försvar stöder artikeln den kristdemokratiska berättelsen om förstärkt beredskap, utan att ifrågasätta den.

Liberalerna

Liberalerna framhåller kampen mot auktoritära hot och behovet av digitalt försvar. Artikeln visar just ett ryskt cyberhot och citerar en borgerlig minister, vilket bekräftar Liberalernas säkerhetspolitiska linje utan motsägande röster och framstår därför som gynnsam.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Artikeln presenterar ett hot- och försvarsperspektiv där Ryssland pekas ut och statlig beredskap betonas, utan att diskutera diplomati eller fredslösningar. Detta motsvarar inte Vänsterpartiets antimilitaristiska ton och kritiska hållning till eskalerande säkerhetspolitik, vilket gör framställningen ogynnsam för partiet.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter ryska cyberhot och behovet av robust försvar, vilket ligger nära Socialdemokraternas säkerhetslinje efter Nato-inträdet. Samtidigt syns ingen S-företrädare; fokus ligger på experter och en moderat minister. Tonen är saklig utan beröm eller kritik av socialdemokratisk politik, vilket gör effekten neutral.

Sverigedemokraterna

Reportaget understryker ett yttre hot från Ryssland och vikten av nationell säkerhet, något SD ofta framhåller. Partiet nämns dock inte och artikeln berör inte migration, kultur eller andra kärnfrågor. Sammantaget varken stärks eller försvagas SD:s positioner.

Centerpartiet

Cybersäkerhet och ryskt hot berör visserligen Centerpartiets stöd för stärkt EU-samarbete kring säkerhet, men ingen centerpartistisk vinkel eller fråga om klimat, företagande eller decentralisering tas upp. Därmed lämnar artikeln partiets profil opåverkad.

Miljöpartiet

Texten handlar enbart om cybersäkerhet och nämner varken klimat, miljö eller social rättvisa, som är Miljöpartiets kärnfrågor. Partiet motsätter sig inte ökat cyberskydd, men får heller ingen profilförstärkning. Resultatet är en neutral påverkan.