Experten: Så dåligt är det att kissa i havet

Publicerad: 13 juli 2025, 06:51 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Biologen Anna Björn från Skansens Östersjöcentrum uppmanar människor att sluta kissa i havet eftersom det kan bidra till lokal övergödning och störa ekosystemet, särskilt genom att göda fintrådiga alger. Hon föreslår att man istället kissar på land där näringen kan gynna växtligheten. Trots att urin inte är den största källan till övergödning i Östersjön, anser hon att alla kan ta ansvar och bidra till att minska problemet.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att det är ”så dåligt” att kissa i havet, vilket ger en negativ, moraliserande ram. Brödtexten följer samma ensidiga vinkel utan att nyansera problemets storlek.

💬 Språkvinkling

Ord som ”dåligt”, ”stor påverkan” och uppmaningen att ”alla borde ta ansvar” skapar ett värdeladdat, skuldbeläggande tonläge snarare än strikt neutralt språk.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger uteslutande på en expert från Skansens Östersjöcentrum; inga andra forskare, badgäster eller myndigheter tillfrågas, vilket ger ett ensidigt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknar data om urinets faktiska andel av övergödningen, jämförelser med större utsläppskällor samt röster som relativiserar åtgärdens klimatnytta.

✅ Slutsats

Fokus ligger på individuell miljöhänsyn utan systemkritik eller krav på stora statliga ingrepp, vilket ger ett teknokratiskt, mittenorienterat intryck. Frånvaron av debatt eller politisk konflikt förstärker centrets dominans snarare än tydlig vänster- eller högerlutning.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på expertens negativa syn och framhäver potentiella miljöproblem, vilket ger en normativ ram snarare än en neutral faktapresentation.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men förstärker ansvarskänsla med uppmaningar som "alla borde sluta" och "alla kan ta ansvar". Klimatpåverkan lyfts även om den beskrivs som lokal.

⚖️ Källbalans

Endast en expert, Anna Björn, intervjuas och citeras. Andra perspektiv, exempelvis från badgäster, båtägare eller forskare med annan syn, saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte omfattningen av problemet i jämförelse med andra miljöhot, eller om det finns forskning som motsäger expertens bedömning. Inga röster från allmänheten eller andra experter inkluderas.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig vänsterlutning genom att betona kollektivt ansvar och individens roll i miljöfrågor, samt genom att lyfta fram statliga regleringar (förbud mot båttoaletter). Perspektivet är normativt och förespråkar förändrat beteende för ökad jämlikhet gentemot miljön. Andra röster och marknadslösningar saknas.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

Centerpartiet betonar både lokala miljöåtgärder och ett helhetsgrepp kring övergödning från jordbruk. Artikeln knyter exakt an till deras profil: Östersjön, kretslopp och individens möjlighet att bidra. Den nämner även jordbrukets roll, vilket matchar partiets vilja att hantera lantbrukets utsläpp på ett konstruktivt sätt. Helhetsintrycket stödjer därmed Centerpartiets gröna och decentraliserade miljöansats.

Miljöpartiet

Artikeln fokuserar helt på miljö och klimat, lyfter vetenskapliga argument och uppmanar till konkreta förändringar i vardagen för att minska övergödning. Detta går hand i hand med Miljöpartiets grundidé om att varje insats räknas och att både individ och samhälle ska ta ansvar för ekosystemen, särskilt Östersjöns känsliga miljö.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln ger en miljöexpert stort utrymme och betonar nya vardagsregler för att skydda Östersjön. Detta slags symboliska miljöåtgärder brukar SD kritisera som "klimatmoralisering" och överdriven detaljstyrning. Fokus på individens fel i stället för större samhällsproblem kan uppfattas som pekpinne-journalistik som SD ofta motsätter sig, vilket gör framställningen ideologiskt ogynnsam för partiet.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter ett konkret miljöproblem och uppmanar till individuellt ansvar men nämner också att jordbruket är en större orsak. Den linje stämmer delvis med Socialdemokraternas syn på att både systemiska och individuella åtgärder krävs, men saknar diskussion om politiska styrmedel eller offentliga investeringar som partiet gärna framhåller. Därmed varken gynnas eller kritiseras Socialdemokraternas profil tydligt.

Moderaterna

Texten fokuserar på personligt ansvar och praktiska lösningar utan krav på nya skatter eller omfattande statlig reglering. Det passar Moderaternas värdering om individens ansvar, men artikeln driver ingen marknadsliberal eller konkurrenskraftsinriktad vinkling. Saknaden av ekonomiska och företagspolitiska perspektiv gör effekten för partiet marginell.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill se systemförändringar och offentliga investeringar för miljön, medan artikeln främst lyfter individuella beteenden. Den nämner visserligen jordbruk och avverkning men utan att kritisera kapitalintressen eller kräva offentlig reglering. Därför ger texten varken stöd för eller direkt kritik mot Vänsterpartiets mer strukturella miljöpolitik.

Kristdemokraterna

KD talar om "förvaltarskap" och personligt ansvar för skapelsen, vilket harmonierar med artikelns budskap om att varje individ bör ta små miljöinitiativ. Samtidigt saknas koppling till familje- eller vårdfrågor som partiet profilerar sig på. Resultatet blir ett neutralt förhållande utan tydlig politisk vinst eller förlust.

Liberalerna

Liberalerna förespråkar individens ansvar och evidensbaserad politik; artikeln lutar åt samma håll genom att citera expertis och rekommendera personlig handling. Dock saknas koppling till skol- och integrationsfrågor eller EU-politik som är centrala för L, vilket gör att textens inriktning inte tydligt gynnar partiets kärnprofil.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935