slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Få lantbrukare klimatanpassar: ”Mäktar inte med investeringarna”

Publicerad: 20 augusti 2025, 05:44 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Många lantbrukare, inklusive Henrik Carlsson, har inte råd att investera i klimatanpassningsåtgärder som bevattning och dränering, trots att dessa skulle kunna öka skördarna avsevärt. Regeringen har höjt stödbeloppen för att uppmuntra fler att göra dessa investeringar, men faktorer som arrenderad mark gör det osäkert vem som ska stå för kostnaderna. Lantbrukarnas riksförbund varnar för att det nästan inte sker någon klimatanpassning alls, vilket kan påverka Sveriges livsmedelsförsörjning negativt.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar brist på klimatanpassning till lantbrukarnas begränsade ekonomi och ramar in frågan som ett samhällsproblem för livsmedelsförsörjningen. Fokus på hinder och behov av åtgärder kan styra mot offentliga lösningar, medan alternativa angreppssätt eller marknadslösningar knappt antyds.

💬 Språkvinkling

Ordval som "mäktar inte", "drastisk", "extremtorrt" och "över 200 år" förstärker problemallvaret. Tonen är alarmerande men saklig, utan nedsättande omdömen.

⚖️ Källbalans

Röster från en enskild lantbrukare, LRF:s hållbarhetsexpert och landsbygdsministern dominerar. Frånvarande är oberoende forskare, opposition och kritiker av ökade stöd samt markägare/arrendatorer. Perspektivet blir intresse- och myndighetscentrerat.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar data om exakta stödnivåer, hur mycket de höjts och faktisk efterfrågan. Regulatoriska hinder som tillstånd, vattenrätt och miljöbalken berörs inte, inte heller regionala skillnader, alternativa finansieringar eller potentiella miljökonflikter med dammar.

✅ Slutsats

Helheten präglas av en teknokratisk problem–lösning-ram: expertröst och minister beskriver hinder och justering av stöd, utan ideologisk konflikt. Tyngdpunkten ligger på praktiska åtgärder för livsmedelssäkerhet, vilket ligger nära ett mittenperspektiv. Samtidigt antyds ett behov av mer statligt stöd, vilket ger en svag vänsterdragning men inte dominerande.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar brist på klimatanpassning direkt till lantbrukarnas ekonomiska oförmåga och antyder att investeringar krävs, vilket ramar in frågan som ett finansieringsproblem snarare än ett val.

💬 Språkvinkling

Starka ord som ”måste”, ”nästan inte alls” och ”mäktar inte med” ger en dramatisk ton och förstärker budskapet om akut behov av åtgärder.

⚖️ Källbalans

Artikeln låter en lantbrukare, LRF-expert och landsbygdsminister (KD) dominera; inga ekonomer, oppositionspolitiker eller marknadsförespråkare får bemöta stödlinjen.

🔎 Utelämnanden

EU-bidrag, privata försäkrings- eller lånemodeller och eventuell kritik mot ökade statliga stöd nämns inte; inga skattebetalare- eller miljöorganisationer hörs.

✅ Slutsats

Artikeln presenterar klimatanpassning som nödvändig och pekar på statliga stöd som lösning utan att pröva alternativa synsätt. Den enkelsidiga problemformuleringen och avsaknaden av kritiska röster ger en övervikt åt vänster, även om centrelement finns genom saklig ministerintervju.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på lantbrukarnas oförmåga att klimatanpassa, med betoning på ekonomiska hinder snarare än individuellt ansvar. Framing betonar behovet av åtgärder och samhällsstöd.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men förstärker utmaningarna med ord som "mäktar inte med" och "nästan inte pågår någon klimatanpassning alls". Citat lyfter fram svårigheter snarare än möjligheter.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter röster från en lantbrukare, LRF:s hållbarhetsexpert och landsbygdsministern. Perspektiv från markägare, miljöorganisationer eller ekonomiska analytiker saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas diskussion om marknadslösningar, privata investeringar eller alternativa finansieringsmodeller. Ingen analys av effekter på konkurrenskraft eller internationella jämförelser.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan att lyfta strukturella hinder (vänster) och statliga stödåtgärder (center), samtidigt som den undviker att lägga skuld på individen (höger). Fokus ligger på behovet av statliga insatser men även på teknokratiska lösningar och status quo. Därför dominerar en centerorienterad lutning.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framhåller att lantbruket inte själv kan bära kostnaden för klimatanpassning och efterlyser högre offentliga stöd. Det ligger nära Socialdemokraternas syn på statliga investeringar för samhällsnytta och klimat. Genom att visa att nuvarande åtgärder är otillräckliga antyds behovet av en mer aktiv stat, vilket stärker S-linjen. Tonen är sympatisk mot arbetande lantbrukare och betonar trygg livsmedelsförsörjning – klassiskt socialdemokratiska teman.

Centerpartiet

Centerpartiet förenar starkt klimatfokus med lantbrukets villkor. Artikeln framhåller exakt detta: klimatförändringar hotar åkrar, investeringar behövs och stöden räcker inte. Det bekräftar C:s budskap om att staten måste underlätta gröna jordbruksinvesteringar och säkra svensk matproduktion, vilket gör framställningen gynnsam för partiet.

Vänsterpartiet

Reportaget visar hur privata vinstkrav och arrendeordningar hindrar samhällsnödvändiga klimatinvesteringar, och efterlyser större offentliga satsningar – en berättelse som harmonierar med Vänsterpartiets krav på starkare statlig roll och klimatinvesteringar. Kritiken mot marknadens oförmåga att leverera trygg livsmedelsförsörjning ligger nära V:s systemkritik.

Kristdemokraterna

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) får uttala sig om höjda stöd, vilket ger partiet handlingskraft i en fråga som passar KD:s ansvarstänk och fokus på trygg försörjning. Artikeln är inte kritisk mot ministern utan beskriver stödhöjningen som ett steg i rätt riktning, vilket ger ett positivt sken över KD.

Miljöpartiet

Artikeln framhäver akuta klimatkonsekvenser och bristande politiska åtgärder, vilket speglar Miljöpartiets narrativ om att omställningen går för långsamt. Fokus på långsiktiga klimatinvesteringar och samhällsnytta bekräftar MP:s linje om större statlig roll och gröna satsningar, och tonen understryker behovet av mer ambitiös klimatpolitik.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna betonar marknadslösningar och återhållsamhet med subventioner, men artikeln vinklar problemet som ett misslyckande för den nuvarande, borgerliga regeringen att finansiera klimatanpassning. Fokus ligger på behovet av ökade statliga stöd och svag lönsamhet för jordbruket, vilket ifrågasätter Moderaternas prioritering av företagsdriven utveckling och begränsad statlig inblandning.

Neutral för

Sverigedemokraterna

Texten lyfter svensk självförsörjningsgrad – en fråga SD gärna driver – men gör det genom en klimatriskram som partiet brukar tona ned. Den efterlyser ökade klimatstöd snarare än minskad byråkrati eller nationell protektionism. Därmed varken stöds eller kritiseras SD:s kärnlinjer tydligt, vilket ger ett neutralt helhetsintryck.

Liberalerna

Liberalerna har starkt skol- och integrationsfokus och en mer marknadsorienterad klimatpolitik. Artikeln berör dem indirekt: den tar upp klimat och statliga stöd men utan att koppla till Liberalernas profilfrågor som kunskapsskola, EU-lösningar eller liberal arbetslinje. Därför framstår vinklingen som neutral gentemot partiet.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935