slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Facit efter tre år med Tidöpartierna: Utsläppen har ökat

Publicerad: 31 januari 2026, 22:16 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under Tidöpartiernas första tre år har utsläppen från Sveriges ekonomi ökat med 3,1 procent jämfört med när regeringen tillträdde, enligt SCB:s siffror för de tre första kvartalen 2025. Trots en minskning av utsläppen med 2,8 procent under 2025 jämfört med året innan, är utsläppen fortfarande högre än 2022. En viktig faktor till ökningen är sänkningen av reduktionsplikten och skatten på bensin och diesel under 2024.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter en utvärderande ram ("Facit efter tre år") och kopplar ökade utsläpp till Tidöpartierna. Den prioriterar nettouppgång sedan 2022 medan årets minskning tonas ned. Framing antyder kausalitet till sänkt reduktionsplikt och skatter.

💬 Språkvinkling

Orden "facit", "viktig förklaring" och "dock väldigt ovanligt" förstärker ansvar och avvikelse. I övrigt övervägande neutral myndighetston med balanserande ministerncitat.

⚖️ Källbalans

Källor: SCB-statistiker och klimatministern. Naturvårdsverket nämns men citeras inte. Frånvaro av oberoende forskare, opposition, bransch/transportsektor och miljöorganisationer begränsar perspektivbredden.

🔎 Utelämnanden

Saknar sektorsbidrag och jämförelse med Naturvårdsverkets målrelevanta 2025-data samt revisionsosäkerhet. Ekonomiska cykler, väder och EU ETS/utlandsutsläpp nämns men analyseras inte. Konsekvenser och motiv för sänkt reduktionsplikt kontra pris/konkurrenskraft och andra klimatåtgärder belyses bristfälligt.

✅ Slutsats

Artikeln lutar svagt åt vänster genom att rama in regeringsperioden som ett facit med ökade utsläpp och koppla detta till sänkt reduktionsplikt och drivmedelsskatter. Fokus ligger på miljöutfall och implicit kritik av avreglerande beslut, medan årets minskning får mindre tyngd. Regeringens svar och metodförklaring ger viss balans, men frånvaron av oberoende experter och alternativa förklaringar förstärker den övergripande vinkeln.

52% Vänster · 38% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter omedelbart ett betyg – ”Facit” – och pekar ut ökade utsläpp som ett resultat av Tidöpartiernas tre första år, trots att texten senare lyfter en färsk minskning. Vinkeln placerar ansvaret på regeringen.

💬 Språkvinkling

Ord som ”facit”, ”ökningen” och fokus på ”ovanligt” ger en negativ klang kring regeringen, medan ministerns citat framstår som försvar. Tonen är annars relativt saklig utan stark värdeladdning.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på SCB-data och innehåller röster från en SCB-statistiker samt klimatministern. Opposition, klimatforskare eller miljöorganisationer saknas, liksom bränsle- eller näringslivsperspektiv som kunde nyansera effekterna av beslutet.

🔎 Utelämnanden

Texten nämner inte hur utsläppstrenden såg ut under tidigare regeringar, EU-handelns påverkan eller internationella faktorer som energipriser. Eventuella modellskillnader mot Naturvårdsverkets officiella siffror förtydligas inte fullt ut.

✅ Slutsats

Genom rubriken och inledningen inramas utsläppsökningen som ett tydligt misslyckande för den blå-gula regeringen, vilket ligger nära ett vänsterperspektiv som betonar klimat- och omfördelningspolitik. Även om ministern får ordet saknas motröster från höger eller industri, vilket ger ett sammanlagt vänsterlutande helhetsintryck trots relativt saklig ton.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver ökade utsläpp under Tidöpartiernas styre, vilket sätter fokus på en negativ utveckling kopplad till regeringen. Detta kan uppfattas som en kritisk vinkling mot nuvarande regering.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt och faktabaserat, men ordval som 'ökade utsläpp' och att det är 'väldigt ovanligt' kan förstärka en negativ bild av regeringens politik.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar SCB och klimatministern, men saknar röster från oppositionen, miljöorganisationer eller oberoende experter som kunde ge ytterligare perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring regeringens motiv eller eventuella positiva effekter av politiken, samt kommentarer från kritiker eller miljöexperter utanför regeringen.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen faktabaserad och ger utrymme åt regeringens förklaring, men rubriken och urvalet av fakta kan uppfattas som kritiska mot regeringen. Brist på alternativa röster och viss fokusering på utsläppsökningen ger en lätt lutning åt vänster, men helheten är nära mitten tack vare neutral ton och teknisk förklaring.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar att utsläppen stigit under Tidöregeringen och kopplar ökningen till sänkta drivmedelsskatter och reduktionsplikt, något Socialdemokraterna ofta kritiserat. Den negativa rubriken och statistiken legitimerar S-linjen om att regeringen prioriterar fel. Genom att inte ge oppositionen kritik utan snarare implicit stöd stärks S:s narrativ om behovet av mer aktiv klimatpolitik. Därmed är framställningen gynnsam för partiets position.

Centerpartiet

Centerpartiet förordar höga klimatambitioner och har varit kritiskt mot sänkta krav på biodrivmedel. Genom att lyfta att utsläppen stigit efter regeringens lättnader stödjer artikeln C:s argumentation. Kritisk ton mot Tidöpartierna och fokus på miljö ger Centerpartiets linje legitimitet.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet driver en offensiv klimatpolitik och kritiserar marknadsorienterade lättnader för fossilbränslen. Artikeln presenterar ökade utsläpp som ett misslyckande för den borgerliga regeringen, vilket speglar V:s narrativ. Avsaknad av alternativ kritik riktad mot vänstern gör framställningen gynnsam för partiet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet varnar för slopad reduktionsplikt och lägre bensinskatt. Artikeln visar att dessa åtgärder sammanfaller med ökade utsläpp, vilket bekräftar MP:s kritik. Den problematiserande tonen mot regeringens klimatpolitik ligger helt i linje med Miljöpartiets budskap.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna bär huvudansvar för regeringens politik. Artikeln framhäver ökade utsläpp som ett direkt resultat av beslut som M drivit, särskilt skattesänkningar på bensin och diesel. Rubriken "facit" antyder misslyckande och ger begränsat utrymme för förklaringar. Detta undergräver Moderaternas trovärdighet i klimatfrågan.

Sverigedemokraterna

SD har pressat på för lägre reduktionsplikt och billigare fossila bränslen. Artikeln kopplar just dessa beslut till ökade utsläpp och framställer utvecklingen som problematisk. Därmed kritiseras indirekt SD:s linje och klimat­skepsis, vilket ger en negativ inramning för partiet.

Kristdemokraterna

KD ingår i Tidöregeringen och har ställt sig bakom sänkta drivmedelsskatter. Artikeln framhåller ökade utsläpp som ett facit för regeringen och kopplar det till dessa beslut. Detta ger en negativ bild av KD:s klimatresultat och skadar partiets ambition att framstå som ansvarstagande.

Liberalerna

Trots att klimatminister Pourmokhtari får försvara siffrorna domineras artikeln av rubrik och data som visar ökade utsläpp under Liberalernas regeringsmedverkan. Försvaret framstår som bortförklaring och balanserar inte den övergripande kritiken. Därmed hamnar L i försvarsställning och framställs negativt.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935