slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Forskare om omdebatterade reglerna: ”Läkare kan känna sig tvingade”

Publicerad: 6 maj 2025, 18:59 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Transportstyrelsens användning av PEth-prov för att dra in körkort har kritiserats, då två provresultat över 0,3 likställs med en missbruksdiagnos. En studie från Linköpings universitet visar att läkare upplever svårigheter med dessa regler och känner sig ibland tvingade att rapportera, trots osäkerhet om det finns hinder för körkortsinnehav. Transportstyrelsen medger att nuvarande regler är otydliga och behöver en tydligare koppling till trafiksäkerhetsrisker.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram forskarens kritik och antyder att läkare kan känna sig pressade av reglerna, vilket sätter fokus på potentiella problem snarare än myndighetens motiv.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men ger utrymme åt kritiska röster, exempelvis genom citat om att läkare kan känna sig "tvingade" och att reglerna är "otidsenliga och otydliga".

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst fram forskare och läkares kritik samt Transportstyrelsens egna självkritiska uttalanden. Röster från exempelvis trafiksäkerhetsorganisationer eller drabbade trafikanter saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte argument för de nuvarande reglerna ur ett trafiksäkerhetsperspektiv eller eventuella positiva effekter av PEth-prover för allmänheten.

✅ Slutsats

Artikeln problematiserar myndighetsregler och lyfter fram experters och läkares perspektiv, men undviker starka ideologiska ställningstaganden. Den balanserar kritik mot systemet med myndighetens egna kommentarer, utan att tydligt favorisera statlig intervention eller marknadslösningar. Därför dominerar ett centerperspektiv.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter konflikt och tvångskänsla hos läkare, vilket sätter en kritisk ram redan före fakta; kroppen fortsätter samma vinkel utan motargument.

💬 Språkvinkling

Ord som "väckt kritik", "problem", "negativt", "otidsenliga" förstärker en negativ ton mot reglerna; ingen motsvarande positiv värdering förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast forskare, några läkare och Transportstyrelsen citeras; inga trafiksäkerhetsorganisationer, patient- eller anhörigperspektiv eller politiker som försvarar strikta regler hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte forskning om PEth-värdens samband med olyckor, statistisk bakgrund om alkoholrelaterade trafikolyckor eller röster som vill behålla hårda krav för trafiksäkerheten.

✅ Slutsats

Inslaget problematiserar reglernas rättssäkerhet och betonar behovet av tydligare, mer proportionerliga riktlinjer – ett typiskt pragmatiskt, teknokratiskt förhållningssätt som kännetecknar centrum. Det kritiserar staten men utifrån effektivitet snarare än ideologisk frihet, vilket placerar det närmare mitten än tydlig höger- eller vänsterretorik.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Texten framställer reglerna som överdrivet rigida och betonar individens rättssäkerhet samt behovet av evidensbaserad prövning. Denna kritik mot statlig detaljstyrning och ineffektiv byråkrati harmonierar med Moderaternas linje om mindre ingripande stat och tydligare proportion mellan risk och åtgärd. Därför är framställningen gynnsam för M.

Centerpartiet

Artikeln kritiserar centraliserad, otydlig regelstyrning och efterlyser mer flexibel, evidensbaserad bedömning – ett synsätt som passar C:s decentralistiska och individfokuserade linje. Den lyfter också rättssäkerhet, vilket Centerpartiet ofta kopplar till behovet av tydliga men smidiga regler. Sammantaget gynnar framställningen C:s argumentation.

Liberalerna

Liberalerna lyfter individens rättssäkerhet och evidensbaserad politik. Artikeln framhäver att nuvarande regler är otydliga, kan kränka rättssäkerheten och saknar vetenskapligt stöd, vilket direkt speglar L:s krav på tydliga, proportionerliga lagar. Därför framstår texten som positiv gentemot Liberalernas ståndpunkter.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

SD prioriterar hårda tag för att skydda allmänheten och stödjer ofta restriktioner som indraget körkort vid alkoholproblem. Artikeln problematiserar just sådana strikta åtgärder, ifrågasätter nyttan för trafiksäkerheten och lyfter risker för ojämna beslut. Detta underminerar den tuffa kontrollpolitik SD brukar förespråka.

Kristdemokraterna

KD betonar ansvar och trygghet på vägarna och brukar stödja stränga alkohol-relaterade trafikregler. Texten fokuserar på hur nuvarande praxis kan vara för sträng och rättsosäker samt sakna trafiksäkerhetseffekt. Den undergräver därmed de argument KD ofta använder för tuffare kontroll, vilket gör vinklingen ogynnsam.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter bristande rättssäkerhet och evidens för Transportstyrelsens praxis men tar inte ställning mot statlig reglering i sig. Kritiken riktas mot detaljerna, inte mot myndighetsansvaret. Det går i linje med S-kravet på fungerande, rättvisa offentliga system men kan också tolkas som kritik mot aktuell reglering under tidigare S-ledd byråkrati. Nettot blir därmed neutralt.

Vänsterpartiet

V vill ha stark offentlig kontroll men också rättssäkra och jämlika processer. Artikeln kritiserar bristande rättssäkerhet men ifrågasätter inte principen om statligt ansvar för trafiksäkerhet. Den ligger därför varken i klar konflikt eller i tydlig harmoni med Vänsterpartiets grundlinje.

Miljöpartiet

MP har ingen stark profil i körkorts- och alkoholregler men förespråkar evidensbaserade åtgärder samt folkhälsa. Artikeln både problematiserar rättssäkerhet och betonar helhetssyn på alkoholberoende, vilket MP kan sympatisera med, utan att kritisera myndighetsansvar för säkerhet. Resultatet blir en neutral relation.