Forskaren: ”Sverige kan ha svårt att nå klimatmålen”

Publicerad: 2 juli 2025, 22:48 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

EU har föreslagit att minska utsläppen av växthusgaser med 90 procent till 2040, vilket kan bli en utmaning för Sverige enligt forskaren Maria Jernnäs. För att nå målen krävs en snabb utbyggnad av förnybar energi, energieffektivisering, koldioxidinfångning och stärkt kolsänka. Motstånd mot att höja klimatambitionerna finns i vissa EU-länder, särskilt i Polen och Tjeckien.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på svårigheterna för Sverige att nå klimatmålen, vilket sätter fokus på utmaningar snarare än möjligheter eller kritik mot målen i sig.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, med fokus på fakta och forskarens bedömning. Värdeladdade ord undviks och tonläget är informativt.

⚖️ Källbalans

Endast en forskare från ett svenskt universitet citeras. Ingen politisk eller näringslivsröst ges utrymme, och motståndare till klimatmålen får endast indirekt omnämnande.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte svenska politiska partiers ståndpunkter, näringslivets perspektiv eller möjliga ekonomiska konsekvenser för Sverige. Kritik mot målen eller alternativa lösningar saknas.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt sakligt och teknokratiskt fokus, med betoning på utmaningar och behov av statliga insatser men utan att ta ställning för eller emot klimatmålen. Frånvaro av politiska och marknadsliberala röster samt fokus på forskarens analys ger ett svagt center-vänsterperspektiv, men helheten lutar mest mot center på grund av den neutrala och balanserade framställningen.

45% Vänster · 50% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter forskarens varning om att Sverige kan misslyckas och sätter ett problemfokuserat ramverk utan motröst.

💬 Språkvinkling

Värdeord som "ambitiösa", "behöver" och "storskalig" signalerar att högre klimatmål är önskvärda, men texten är i övrigt nykter.

⚖️ Källbalans

Endast en klimatforskare och EU-kommissionens analys hörs; inga röster från regering, opposition, näringsliv eller skeptiska experter.

🔎 Utelämnanden

Kostnader, tekniska hinder, svenska politiska konflikter och alternativa synsätt på klimatpolitiken nämns inte.

✅ Slutsats

Artikeln bygger på expertuttalanden och EU-ramverk och presenterar fakta som ett tekniskt problem, vilket är typiskt för en mittenorienterad, teknokratisk ansats. Bristen på kostnads- och marknadsresonemang ger viss dragning åt vänster, men helheten förblir huvudsakligen saklig och opartisk. Därför klassas inslaget som mestadels center med svag vänsterlutning.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln bejakar EU-kommissionens mycket höga klimatmål och pekar på behov av stora investeringar i förnybar energi, energieffektivisering och koldioxidinfångning – åtgärder som ligger nära Socialdemokraternas idé om statlig investeringsbank och grön industripakt. Den kritiska tonen riktas inte mot partiets förda politik utan mer mot Sveriges allmänna utmaning, vilket ger dem utrymme att framstå som lösningsorienterade. Sammantaget harmonierar framställningen med partiets klimatambition och industrifokuserade gröna omställning.

Centerpartiet

Centerpartiet driver höga klimatambitioner inom EU och vill satsa på förnybar energi och gröna investeringar. Artikeln lyfter just dessa lösningar och legitimerar EU:s skärpta mål. Tonen bekräftar partiets budskap om att Sverige måste göra mer, vilket ger dem argumentationsstöd och positiv exponering.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet förespråkar offensiva utsläppsminskningar och stora offentliga investeringar i grön teknik. Artikeln presenterar EU:s hårda 2040-mål som nödvändiga och betonar behovet av omfattande statliga satsningar på förnybar energi och kolsänkor, vilket ligger nära partiets program. Därmed förstärks partiets klimatnarrativ på ett positivt sätt.

Liberalerna

Liberalerna förespråkar stark EU-samverkan och höga klimatmål. Artikeln legitimerar kommissionens 90-procentsförslag och framhäver behovet av tekniska satsningar och energieffektivisering, vilket överensstämmer med partiets EU-positiva och teknikoptimistiska klimatprofil. Kritiken mot Sveriges låga takt ger partiet chans att pressa regeringen utan att deras egna ståndpunkter ifrågasätts.

Miljöpartiet

Miljöpartiet är den tydligaste förespråkaren för radikala utsläppsminskningar och snabb utbyggnad av förnybart. Artikeln speglar exakt detta narrativ, beskriver 90-procentsmålet som genomförbart men kräver kraftfulla gröna investeringar. Inga motargument om kostnader eller kärnkraft presenteras, vilket gynnar MP:s klimatretorik.

Ofördelaktig för

Moderaterna

M-ledda regeringen ansvarar nu för klimatarbetet. Artikeln betonar att Sverige riskerar att missa EU:s 90-procentsmål och nämner endast förnybart, energieffektivisering och CCS, men inte kärnkraft – Moderaternas huvudlösning. Detta lägger indirekt skuld på nuvarande regeringslinje och undergräver partiets kärnkraftsprofil, vilket skapar ett ifrågasättande av partiets förmåga att leverera klimatresultat.

Sverigedemokraterna

SD är skeptiskt mot vad de ser som överdriven EU-reglering och höga klimatkrav. Artikeln framställer EU:s 2040-mål som legitima och nödvändiga, utan att problematisera kostnader eller nationellt självbestämmande. Detta perspektiv krockar med SD:s klimat- och EU-skepticism och ställer partiets linje i ett negativt sken.

Neutral för

Kristdemokraterna

KD stödjer fossilfri el och klimatmål men vill se kärnkraft som central lösning. Artikeln fokuserar på förnybart, effektivisering och koldioxidinfångning utan att nämna kärnkraft, men den kritiserar inte heller dessa alternativ. Resultatet är varken tydligt fördelaktigt eller skadligt för KD:s linje.