Försvarsministerns stabschef hörd i Landerholm-utredning

Publicerad: 25 juni 2025, 17:15 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Åklagaren har hört flera tunga tjänstemän, inklusive Petra Lärke, tidigare stabschef hos försvarsministern, i utredningen kring den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm. Utredningen fokuserar på hanteringen av bortglömda sekretessbelagda dokument, och åklagaren har även kompletterat med skriftlig bevisning. Rättegången mot Landerholm, som åtalas för vårdslöshet med hemlig uppgift, är planerad att hållas i augusti.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, fokuserar på att stabschefen hörts i utredningen. Ingen värdeladdad vinkling eller överdriven dramatik i rubriken.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med fokus på fakta och citat från åklagare och advokat. Inga emotiva eller värderande ord används, och citaten är återgivna utan tolkning.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger främst myndighetskällor: åklagare, protokoll, och advokat. Ingen politisk opposition eller oberoende expert får komma till tals, men båda sidor i processen (åklagare och försvar) nämns.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från politiska företrädare, oppositionen och oberoende experter om fallets betydelse eller eventuella politiska konsekvenser. Ingen analys av systembrister eller säkerhetsrutiner ges.

✅ Slutsats

Artikeln är tydligt saklig och undviker politiska vinklar, med fokus på myndighetsprocessen och rättsliga fakta. Ingen ideologisk ram prioriteras, och rapporteringen är teknokratisk och neutral. Avsaknaden av politiska röster eller värderande språk gör att centerram dominerar.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig, men genom att lyfta fram att det är försvarsministerns stabschef som hörts betonas regeringskopplingen och förstärker intrycket av allvar, vilket kan förstärka negativ vinkling mot regeringen.

💬 Språkvinkling

Ord som ”gå till botten”, ”fallet växer” och detaljer om ”olåst utrymme” ger dramatisk ton och antyder vårdslöshet, men inga kraftigt värdeladdade ord används.

⚖️ Källbalans

Åklagaren refereras utförligt och tidigare citat återges. Försvaret får bara en kort kommentar och regeringens kommunikationskanaler eller oberoende experter saknas, vilket ger övervikt åt åklagarsidan.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte vilka konsekvenser åtalet kan få för säkerhetspolitiken eller regeringen, och ger ingen bakgrund till Landerholms tidigare meriter eller eventuella försvarsargument kring säkerhetsklassningen.

✅ Slutsats

Granskningen visar ett neutralt språk men en tydlig process- och faktarapportering utan större ideologiskt raster. Tyngdpunkten ligger på juridiska procedurer och saklig redogörelse snarare än fördelningspolitik eller värderingsfrågor, vilket lutar mot ett teknokratiskt, mittenorienterat perspektiv. Därför klassas inslaget som främst Center.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln belyser brister och eventuella lagbrott inom den M-ledda regeringen utan att framföra motargument från ansvariga. Socialdemokraterna har återkommande kritiserat regeringens hantering av säkerhet och kompetens. När texten lyfter fram åklagarens bevisning och risk för rättegång stärker den indirekt S linje om att regeringen missköter centrala statsfunktioner. Framingen gynnar därmed oppositionens narrativa om behov av mer professionellt styre.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet framhåller ofta eliters ansvarslöshet och behovet av stark offentlig kontroll. Artikeln visar hur en hög tjänsteman i den borgerliga regeringen slarvat med hemlig information och nu möter åtal, vilket stöder V:s budskap om att makthavare måste ställas till svars. Frånvaron av bortförklaringar gör framställningen fördelaktig för Vänsterpartiet.

Miljöpartiet

Som oppositionsparti har Miljöpartiet kritiserat regeringens brist på transparens och ansvar. Artikeln framhäver just sådana brister hos högsta regeringsnivån, vilket ger MP ammunition utan att utmana deras egna kärnfrågor. Även om säkerhet inte är deras huvudområde framstår bevakningen som lätt gynnsam för partiet.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Misskötseln tillskrivs personer direkt knutna till Moderaternas försvars- och säkerhetsledning. Artikeln återger åklagarens kritik utförligt men saknar moderata försvar eller förklaringar, vilket förstärker intrycket av inkompetens. Tonen är saklig men fokuserad på felsteg och rättsprocess, något som undergräver partiets trovärdighet i en kärnfråga. Därför framstår rapporteringen som klart ogynnsam för Moderaterna.

Kristdemokraterna

KD delar regeringsansvar med Moderaterna och lyfter ofta vikten av trygghet och ordning. När säkerhetsbrister hos regeringens toppar exponeras utan KD-perspektiv riskerar även partiets trovärdighet att urholkas. Artikeln ger alltså ett indirekt negativt genomslag för Kristdemokraterna.

Liberalerna

Liberalerna profilerar sig på rättsstat och kompetent styrning men ingår i samma regeringsunderlag som de kritiserade tjänstemännen. Frånvaron av liberala röster gör att skandalen reflekterar på hela regeringen och försvagar L:s narrativ om ansvarsfull säkerhetspolitik. Därmed blir artikeln ogynnsam för Liberalerna.

Neutral för

Sverigedemokraterna

Texten behandlar rättsprocess och krav på ansvar, vilket ligger nära SD:s hårda linje om lag och ordning, men partiet nämns inte. Samtidigt drabbas regeringssidan som SD stödjer, utan att SD hålls ansvarigt. Ingen tydlig positiv eller negativ koppling uppstår, vilket gör inramningen i praktiken neutral för Sverigedemokraterna.

Centerpartiet

Reportaget är sakligt och kretsar kring säkerhetsläckor i regeringskansliet – frågor som inte direkt överlappar Centerpartiets profil om klimat, landsbygd och decentralisering. Partiet får varken kritik eller stöd, och inga centerpartistiska perspektiv inkluderas. Därmed blir artikeln i stort sett neutral ur Centerpartiets synvinkel.