slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Går det att känna vilken jordgubbe som är svensk?

Publicerad: 19 juni 2025, 13:36 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SVT genomförde ett blindtest för att undersöka om det går att känna skillnad på smaken mellan svenska och belgiska jordgubbar. Testet gjordes inför midsommar, då svenska jordgubbar kan bli dyra på grund av en kall vår. Panelen smakade på jordgubbar från båda länderna, köpta från samma butik vid samma tillfälle.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral men artikeln betonar starkt svenska jordgubbars betydelse för midsommarfirande, vilket kan antyda en subtil nationalistisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Användningen av uttrycket "högst ovetenskapligt blindtest" ger en lättsam och informell ton, utan tydlig politisk laddning.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast SLU:s varning om höga priser på svenska jordgubbar, men saknar röster från odlare eller konsumenter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte miljöaspekter, arbetsvillkor eller ekonomiska konsekvenser av importerade jordgubbar jämfört med svenska.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och lättsam, utan tydlig ideologisk vinkling. Den undviker politiskt laddade frågor och fokuserar på konsumentupplevelsen, vilket pekar mot en centerorienterad, status quo-inriktad hållning.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och fokuserar på en lättsam fråga kring svenskhet och smak, utan värdeladdad vinkling eller politisk underton.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan emotiva ord eller laddade uttryck. Tonen är lättsam och informativ.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar SLU om prisvarning men inkluderar inga röster från odlare, konsumenter eller handlare. Perspektiv från utländska producenter saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om varför priset är högt, exempelvis produktionskostnader eller importregler. Ingen diskussion om miljö- eller arbetsvillkor för svenska vs. utländska jordgubbar.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och fokuserar på konsumentperspektivet utan att ta ställning i politiska frågor. Den presenterar fakta kring pris och ursprung men undviker ideologiska vinklar. Avsaknaden av djupare analys eller värderande språk ger ett tydligt centerperspektiv.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter svenskhet som intresseväckare och antyder att ursprung är viktigt, men undviker värdeladdade omdömen och politiska kopplingar.

💬 Språkvinkling

Lättsam och neutral ton; uttryck som "självklar del" och "varnar" ger mild känsloförstärkning utan ideologisk laddning.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på SLU som enda expertkälla och ett internt smaktest; inga odlare, handlare eller konsumentrepresentanter hörs.

🔎 Utelämnanden

Ingen kontext om miljöpåverkan, arbetsvillkor eller handelspolitik som kan påverka pris och ursprungsdiskussion saknas.

✅ Slutsats

Inslaget är främst konsumentjournalistik utan djup ideologisk dimension. Det anknyter lätt till svensk nationalism men presenterar inga politiska lösningar eller konflikter, och balanserar därför nära mitten med svag lutning mot status quo-perspektiv.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Reportaget betonar svenska jordgubbar som en kulturell höjdpunkt vid midsommar och kontrasterar dem mot utländska bär. Fokus på ursprung, tradition och nationell särart harmonierar med SD:s kulturellt nationalkonservativa retorik. Avsaknaden av kritik mot protektionism gör helhetsintrycket positivt för partiet.

Centerpartiet

Centerpartiet lyfter ofta svensk livsmedelsproduktion och lantbrukets villkor. Artikeln ger uppmärksamhet åt svenska odlare och nämner prisutmaningar efter en kall vår, vilket indirekt legitimerar behovet av stöd till inhemskt jordbruk. Därmed ligger vinkeln i linje med C:s agrara profil.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln är ett lättsamt konsumentinslag utan politiska förslag och tar varken upp välfärd, arbetsmarknad eller jämlikhetsfrågor som Socialdemokraterna profilerar sig på. Varken offentlig styrning eller social rättvisa diskuteras. Därmed påverkas inte partiets linjer positivt eller negativt.

Moderaterna

Texten nämner pris och tillgång men ger ingen värdering av marknad, skatt eller konkurrens. Det saknas koppling till M:s arbetslinje eller krav på reformer. Därför är framställningen varken stödjande eller kritisk mot Moderaternas politik.

Vänsterpartiet

Texten diskuterar inte klass, ojämlikhet eller företagsvinster, och saknar krav på offentliga åtgärder eller reglering. Därför påverkar den varken positivt eller negativt Vänsterpartiets socialistiska och jämlikhetsfokuserade agenda.

Kristdemokraterna

Även om midsommartradition och familjegemenskap är centrala i KD:s retorik, håller artikeln sig till en smaktest utan värderingar om familjepolitik eller etik. Den stärker inte partiets politiska förslag men undergräver dem inte heller.

Liberalerna

Inga resonemang förs om frihandel, EU eller marknadsregler som är kärnfrågor för Liberalerna. Reportaget beskriver bara pris och ursprung utan normativt ställningstagande. Det innebär att förhållandet till partiets politik förblir neutralt.

Miljöpartiet

Miljöpartiet gynnas ofta av fokus på lokal, klimatsmart mat, men artikeln nämner inte miljö- eller transportaspekter utan enbart smak och pris. Därför ges ingen tydlig grön ram som skulle stärka partiets klimatprofil, vilket gör vinkeln neutral.