slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Gissléns hårda ord: ”Spetskompetensen finns inte”

Publicerad: 19 augusti 2025, 10:19 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Magnus Gisslén har sagt upp sig som statsepidemiolog och riktar skarp kritik mot Folkhälsomyndigheten, där han anser att ledningen saknar medicinsk spetskompetens. Han menar att detta påverkar myndighetens förmåga att hantera smittskyddsfrågor effektivt och uttrycker oro över dess kapacitet att hantera framtida pandemier. Gisslén återgår nu till sin tidigare tjänst vid Sahlgrenska akademin.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar konflikt genom "hårda ord" och citerar "Spetskompetensen finns inte", vilket sätter en brist-ram från start. Brödtexten återger främst Gissléns kritik och placerar Folkhälsomyndighetens korta genmäle sekundärt, vilket förstärker kritikriktningen.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "hård/skarp kritik", "förlorat mitt förtroende" och "tröga processer" dominerar, mest som citat. Reportaget använder neutrala verb, men citatvalen gör tonläget konfliktbetonat.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar tungt på en källa: Gisslén, med flera direkta citat och DN Debatt som stöd. Folkhälsomyndigheten får ett kort mejl-svar; andra oberoende experter, fackliga företrädare, regeringen eller nordiska myndigheter hörs inte.

🔎 Utelämnanden

Saknas är konkret genomgång av ledningens medicinska meriter, myndighetens forskningsoutput och den juridiska förändringen av statsepidemiologens roll efter pandemin. Jämförelsen med Norden beläggs inte med externa källor och inga alternativa expertbedömningar presenteras.

✅ Slutsats

Fokus är på teknisk kompetens och myndighetsstyrning snarare än ideologiska lösningar, och båda sidor ges visst utrymme, vilket pekar mot mitten. Tyngdpunkten på en individs kritik mot en statlig myndighet ger en lätt antibyrokratisk ton, men utan marknadslösningar eller värdepolitiska inslag. Därför dominerar Center med svag högerskugga.

20% Vänster · 55% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram den mest dramatiska citatsnutten och sätter en konfliktfokuserad ram där myndigheten framstår som inkompetent, vilket kan förstärka negativ vinkel mot offentlig verksamhet.

💬 Språkvinkling

Ord som "hårda ord", "avlövats" och "skarpt kritik" ger ett konfrontativt tonläge; citaten förstärker känslan av akut brist på kompetens.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan helt på Gissléns kritik med kort mejlkommentar från Folkhälsomyndigheten. Inga externa forskare, politiker eller oberoende bedömare ges utrymme, vilket ger stort genomslag åt en röst.

🔎 Utelämnanden

Saknar fakta om myndighetens faktiska kompetensnivå, tidigare utvärderingar eller jämförelse med andra länders organisationer. Ingen politisk eller historisk kontext om rollen som statsepidemiolog eller förändringar efter pandemin.

✅ Slutsats

Fokus ligger på intern kompetens och processer snarare än ideologisk konflikt; båda sidor får komma till tals men Gissléns kritik dominerar. Kritiken av en statlig myndighet kan tolkas som svagt höger, medan kravet på stärkt expertis inom staten drar åt vänster. Sammantaget blir utfallet mest teknokratisk och balanserad utan tydlig partiskhet, vilket ger en centerdominans.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar starkt på Gissléns kritik och negativa omdömen om Folkhälsomyndigheten, vilket sätter en kritisk och konfliktorienterad ram för hela artikeln.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men återger Gissléns hårda ordval, såsom 'spetskompetensen finns inte' och 'avlövats', vilket förstärker kritiken mot myndigheten.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst Gissléns perspektiv och kritik, medan Folkhälsomyndighetens svar återges kortfattat via mejl utan djupare kommentar eller motargument. Andra röster, exempelvis oberoende experter, saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas analyser från externa experter eller jämförelser med hur andra länders myndigheter organiseras. Ingen bakgrund kring varför ledningen förändrats eller om det finns stöd för Gissléns kritik.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig fokus på en intern konflikt inom en statlig myndighet och återger kritik mot bristande expertis, men undviker att ta ställning för statlig expansion eller marknadslösningar. Den presenterar båda sidor men utan djup, vilket ger ett teknokratiskt och status quo-orienterat intryck typiskt för centerpositionen.

25% Vänster · 65% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna har länge pekat på behovet av effektivare myndigheter och högre kompetens i ledningen. Artikeln lyfter just dessa brister i Folkhälsomyndigheten och betonar tröga processer, vilket bekräftar M:s narrativ om ett statligt system som behöver reformer och resultatfokus.

Sverigedemokraterna

SD kritiserar ofta "etablissemanget" och myndigheters oförmåga att skydda medborgare. Artikeln ger en stark berättelse om inkompetens och tappat förtroende inom Folkhälsomyndigheten, vilket stödjer SD:s bild av ett svagt myndighets-Sverige som behöver krafttag och nytt ledarskap.

Kristdemokraterna

KD har profilerat sig på vård och krishantering samt kritiserat pandemiberedskapen. Artikeln understryker bristande medicinsk kompetens och långsamma processer, vilket stöder KD:s budskap om behovet av tydligt ledarskap och stärkt beredskap inom hälso- och sjukvårdsmyndigheter.

Liberalerna

Liberalerna betonar kunskapsstyrd politik och har ifrågasatt Folkhälsomyndighetens förmåga under pandemin. Rapporteringen om avsaknad av spetskompetens och forskningskoppling ger stöd åt L:s krav på evidensbaserade beslut och tydligare expertansvar i staten.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framställer Folkhälsomyndigheten som avlövade på medicinsk kompetens och oförmögen att hantera framtida pandemier. Eftersom myndighetens ledning tillsattes under socialdemokratiskt styre innebär kritiken ett implicit ifrågasättande av S-regeringens ansvar för utnämningar och styrning. Fokus på byråkratiska processer och brist på forskning undergräver Socialdemokraternas bild av en stark, kompetent offentlig förvaltning.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar decentralisering och kompetens­baserad styrning, men har inte profilerat sig hårt i pandemikritiken. Artikeln kritiserar central myndighetskompetens utan att beröra C:s kärnfrågor som klimat, landsbygd eller företagsvillkor. Varken stöd eller angrepp på partiets centrala linjer dominerar.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill se stark, forskningsbaserad offentlig sektor. Artikeln efterfrågar mer medicinsk expertis och forskning inom Folkhälsomyndigheten, vilket delvis harmonierar med V:s krav. Samtidigt läggs skulden på myndighetens ledning snarare än resursbrist eller vinstintresse, så kopplingen till V:s systemkritik är begränsad.

Miljöpartiet

Miljöpartiet har försvarat starka myndigheter men också lyft vikten av vetenskaplig grund. Artikeln kritiserar Folkhälsomyndighetens kompetens, något MP kan instämma i, men den kopplas inte till klimat, miljö eller social rättvisa som är partiets huvudfrågor. Därför blir effekten varken tydligt stödjande eller kritisk.