slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Gissléns kritik mot Folkhälsomyndighetens halsflusspolicy: ”Hur många fler behöver dö?”

Publicerad: 20 augusti 2025, 22:41 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén kritiserar Folkhälsomyndigheten för att ha avpublicerat rekommendationer om mer generös provtagning för halsfluss, vilket han menar kan leda till ökad smittspridning och allvarliga konsekvenser. Folkhälsomyndigheten hänvisar till Läkemedelsverket för behandlingsrekommendationer, medan Läkemedelsverket betonar vikten av samarbete mellan myndigheterna.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingresserna lyfter Gissléns dramatiska formulering "Hur många fler behöver dö?" och ord som "attackerar", vilket ramar in FHM som defensiv. Tyngdpunkten blir konflikt och skuld snarare än nyanserad myndighetsprocess.

💬 Språkvinkling

Språket använder starka uttryck via citat: "attackerar", "maktkamp", "reformeras i grunden". Detta laddar konflikten emotionellt. Redaktionen mildrar något med sakliga svar från FHM/LV, men tonvikten förblir dramatisk.

⚖️ Källbalans

Artikeln domineras av Gissléns anklagelser och motiv. FHM ges endast ett kort mejlsvar och LV ett generellt samarbetsbudskap. Fristående infektionsläkare, primärvård, patientsidan eller experter på antibiotikaresistens saknas, liksom politiskt ansvar eller oberoende granskning av påståendena.

🔎 Utelämnanden

Saknar genomgång av evidens för bredare provtagning kontra risk för överbehandling och resistens. FHM:s sakliga skäl till avpublicering, data om testers träffsäkerhet, internationella riktlinjer samt tidsserier för invasiva streptokockfall utelämnas. Även resurs- och kostnadseffekter berörs inte.

✅ Slutsats

Helheten präglas av en teknokratisk ram: fokus på myndighetsrekommendationer, process och samordning, med båda myndigheternas korta bemötanden. Tyngdpunkten ligger dock på en enskild experts kritik, vilket ger viss slagsida men utan tydlig vänster–högerdimension. Därför bedöms lutningen som Center med svag dragning mot mer aktiv folkhälsostyrning.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en dramatisk retorisk fråga och framställer FHM som potentiellt livsfarlig, vilket sätter en konfliktfokuserad ram där Gisslén får tolkningsföreträde.

💬 Språkvinkling

Ord som ”attackerar”, ”hård kritik” och citatet ”Hur många fler behöver dö?” laddar texten känslomässigt och förstärker en negativ bild av myndigheten.

⚖️ Källbalans

Gisslén ges stort utrymme med flera citat; FHM svarar endast via kort mejl och Läkemedelsverket får en kort kommentar. Andra medicinska experter eller kritiska röster mot Gisslén saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte risker med överanvändning av antibiotika, tidigare motiv för FHM:s neddragning eller internationella riktlinjer, vilket begränsar kontexten kring beslutet.

✅ Slutsats

Fokus ligger på myndigheters interna processer och behovet av bättre samordning, snarare än på ideologiska frågor om skattepolitik eller jämlikhet. Kritiken mot FHM presenteras som teknokratisk effektivisering, vilket passar en mittenram. Samtidigt ges viss tonvikt åt folkhälsoskydd och statligt ansvar, vilket motiverar en mindre vänsterandel.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar starkt på Gissléns kritik och använder ett dramatiskt citat som antyder allvarliga konsekvenser, vilket kan förstärka konflikten mellan individer och myndighet.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt laddat, särskilt genom citat som 'Hur många fler behöver dö?' och 'hård kritik', vilket förstärker allvaret och dramatiken i konflikten.

⚖️ Källbalans

Artikeln ger stort utrymme åt Gissléns kritik men inkluderar även korta svar från Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket. Dock saknas andra medicinska experter eller patientröster.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupad kontext om varför FHM ändrade rekommendationerna samt statistik kring faktiska dödsfall eller sjukdomsfall. Andra experters synpunkter på frågan saknas.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan att lyfta fram kritik mot myndigheter och att återge myndigheternas svar, men undviker att ta tydlig ställning för statlig expansion eller traditionella värden. Fokus ligger på process och samarbete snarare än ideologiska lösningar, vilket ger en tydlig centerprägel.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna driver linjen om effektivare myndigheter och ökad resultat­styrning. Artikeln lyfter en tidigare topp­experts hårda kritik mot Folkhälso­myndigheten och efterfrågar omfattande reformer – exakt den typ av berättelse som stöder M:s krav på skärpt ansvar, ledarskap och kontroll. Tonen bekräftar bilden av ineffektiv byråkrati som behöver omprövas.

Sverigedemokraterna

SD är ofta skeptiska till ”myndighetssverige” och betonar behovet av att rensa ut interna maktspel. Artikeln framställer FHM som handlingsförlamad och livsfarligt trög, vilket stärker SD:s narrativ om eliters inkompetens och brist på folkligt ansvarstagande. Kritiken om att människor riskerar dö stödjer SD:s krav på kraftfull politisk intervention.

Kristdemokraterna

KD prioriterar vård, patienttrygghet och korta vårdköer. Artikeln beskriver hur utebliven provtagning kan kosta liv och kräver grundlig reform av FHM – ett resonemang som ligger nära KD:s kritik mot ineffektiva vårdstrukturer och krav på nationellt ansvar. Därmed underbygger texten partiets agenda och är gynnsam.

Liberalerna

Liberalerna betonar evidensbaserad politik och skarpa krav på myndigheter som inte lever upp till sitt uppdrag. Genom att lyfta en medicinsk expert som hävdar att byråkratin ignorerat fakta, bekräftar artikeln L:s budskap om att staten måste lyssna på vetenskap och snabbt korrigera fel. Vinkeln är därför positiv för partiet.

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ifrågasätter en central statlig myndighet och antyder bristande intern demokrati samt expertinflytande. Det skapar misstro mot offentlig styrning, vilket går på tvärs mot Socialdemokraternas budskap om starka, välfungerande myndigheter under demokratisk kontroll. Fokus på ”grundläggande reform” kan uppfattas som kritik av den modell partiet historiskt försvarat. Därmed är vinklingen övervägande ogynnsam för S.

Miljöpartiet

MP driver en restriktiv antibiotikapolitik av miljö- och resistensskäl. Artikeln förespråkar mer generös provtagning och antyder att begränsad antibiotikaförskrivning kan leda till dödsfall, vilket ifrågasätter försiktighets­principen. Dessutom kritiseras samverkansprocesser snarare än att uppmuntras. Sammantaget är vinklingen motsägande MP:s profil och därmed ogynnsam.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet vill decentralisera makt och säkra evidensbaserade beslut, men har ingen tydlig konfliktlinje kring FHM. Artikeln väcker frågor om expertinflytande och samverkan mellan myndigheter, vilket kan passa C:s värderingar, men den betonar inte landsbygd, småföretag eller klimataspekter. Sammantaget varken stärks eller försvagas partiets profil.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet försvarar stark offentlig sektor men kräver också transparens och att experter får inflytande. Artikeln kritiserar en myndighet för att köra över medicinska experter, något som kan tilltala V:s krav på demokratisering av offentlig verksamhet. Samtidigt skapar den misstro mot själva institutionen. Effekten blir ambivalent, alltså neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935