Här är de populäraste utbildningarna hösten 2025

Publicerad: 10 juli 2025, 17:05 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Jurist, ekonom och läkare är de mest populära utbildningarna hösten 2025, trots att arbetsmarknaden efterfrågar fler inom STEM-yrken och yrkesutbildningar. Svenskt Näringsliv påpekar att det finns en mismatch mellan utbildning och arbetsmarknadens behov, vilket leder till svårigheter för både arbetsgivare och nyutexaminerade. Regeringen har tillsatt en utredning för att se över resursfördelningen på högskolenivå för att bättre matcha utbildningarna med arbetsmarknadens krav.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken signalerar en neutral topplista, men artikeln skiftar snabbt fokus till arbetsmarknadens behov och problem med "felutbildning", vilket ramar berättelsen som ett kompetensförsörjningsproblem snarare än ett studentintresse.

💬 Språkvinkling

Ord som "felutbildar", "matchningsproblematik" och "näst sämsta siffrorna" ger ett problemorienterat och bekymrat tonläge som förstärker Svenskt Näringslivs kritik.

⚖️ Källbalans

Svenskt Näringsliv dominerar citat och statistik; regeringen nämns kort. Avsaknad av röster från fack, studentorganisationer, universitet eller oberoende forskare ger ensidig källa.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar alternativ statistik från Arbetsförmedlingen eller UKÄ, samt perspektiv om utbildningens bredare samhällsnytta eller studenters arbetsmarknadsutfall på längre sikt.

✅ Slutsats

Artikelns fokus på arbetsgivarnas perspektiv, matchning och effektivitet, samt ensidig användning av Svenskt Näringslivs data, ger en marknadsorienterad vinkling. Frånvaron av fackliga eller akademiska motröster minskar balans och drar helheten något högerut, även om tonen är relativt saklig.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men artikeln fokuserar snabbt på arbetsmarknadens behov snarare än studenternas intressen. Framing skiftar från studenternas val till arbetsgivares perspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men använder uttryck som 'vi felutbildar' och 'matchningsproblematik', vilket förstärker arbetsgivarens synsätt och antyder ett problem med nuvarande system.

⚖️ Källbalans

Endast Svenskt Näringsliv och deras policyexpert citeras direkt. Inga röster från studenter, universitet, fackförbund eller alternativa arbetsmarknadsbedömare hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar studentperspektiv, universitetsföreträdare och alternativa synsätt på utbildningens syfte. Ingen diskussion om varför studenter väljer som de gör eller om bredare samhällsnytta.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig arbetsmarknads- och systemfokus, med betoning på matchning mellan utbildning och arbetsgivares behov, vilket ligger nära en centerposition. Bristen på student- och universitetsröster samt avsaknaden av ideologiskt laddade argument gör att inslaget undviker tydlig vänster- eller högerlutning, men lutar mot teknokratisk och pragmatisk mittenanalys.

10% Vänster · 55% Center · 35% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Artikeln lyfter arbetsgivarperspektivet, talar om "felutbildning" och efterfrågar fler STEM- och yrkesexamina – en kärnfråga i Moderaternas arbetslinje. Svenskt Näringsliv, en närstående aktör, ges stort utrymme och kritiserar dagens utbildningssystem som för studentstyrt. Detta bekräftar M:s bild av behovet av marknadsanpassning, effektivitet och företagstillväxt. Tonen är alltså klart gynnsam.

Sverigedemokraterna

SD betonar ofta yrkesutbildningar, praktiska kompetenser och kritik mot akademisk överproduktion. Artikeln understryker att arbetsmarknaden saknar rätt kompetens och att humaniora ger sämre jobbchanser, vilket stämmer med SD:s retorik om "felutbildning" och behov av matchning. Perspektivet gynnar därför partiets krav på mer styrning mot efterfrågade yrken.

Centerpartiet

Centerpartiet vill stärka matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad, särskilt inom teknik och landsbygdsyrken som skogsmästare och lantmästare. Artikeln gör exakt detta till sitt huvudtema och lyfter även bristyrken på landsbygden. Fokus på företagens kompetensbehov och resursfördelningsreform ligger väl i linje med C:s marknads- och regionala profil.

Kristdemokraterna

KD vill stärka yrkes- och bristutbildningar för att öka trygghet och arbetslinje. Artikeln lyfter samma diagnos – att Sverige "felutbildar" – och efterfrågar strukturer som väger in arbetsmarknadens behov. Tonen, som främst speglar näringslivets krav på konkret kompetens, harmonierar därför med KD:s betoning på praktik, ansvar och matchning.

Liberalerna

Liberalerna prioriterar en kunskapsskola som levererar kompetenser som arbetsmarknaden behöver, särskilt inom naturvetenskap och teknik. Artikeln framhäver exakt denna bristsituation och ger Svenskt Näringsliv stort utrymme att efterlysa STEM-utbildningar. Den problematiserar också ett alltför studentstyrt system, vilket passar L:s krav på tydligare krav och resultatstyrning.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Texten utgår nästan helt från arbetsgivarnas perspektiv och värderar utbildningar efter ekonomisk avkastning, medan humaniora framställs som problematisk. Detta går rakt emot Vänsterpartiets idé om bildning som samhällsnytta bortom marknaden och om offentlig sektor snarare än näringsliv som styrande kraft. Artikelns vinkling underminerar alltså partiets utbildnings- och jämlikhetsargument.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten välkomnar ett statligt initiativ för att se över resurserna i högskolan, något som harmonierar med S idé om samhällsplanering. Samtidigt dominerar Svenskt Näringslivs röst och fokus ligger på företagens kompetensbehov snarare än jämlikhets- eller breddmålen som Socialdemokraterna brukar betona. Humaniora framställs som mindre värd, vilket krockar med S ambition om bred bildning. Sammantaget får partiet varken tydlig draghjälp eller kritik.

Miljöpartiet

MP vill visserligen se gröna framtidsutbildningar och bättre matchning, men också värna bredd, kultur och studenternas fria val. Artikeln förringar humaniora och drivs av arbetsgivarperspektiv utan klimat- eller hållbarhetsvinkel. Den träffar därför varken en central grön konfliktlinje eller riktar stark kritik mot MP:s hjärtefrågor, vilket ger ett neutral läge.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935