slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Här tar viceamiralen fel på Hesa Fredriks signaler

Publicerad: 24 oktober 2025, 03:27 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En undersökning visar att endast 19 procent av svenskarna känner igen Hesa Fredriks signal för flyglarm, vilket innebär att man ska uppsöka närmaste skyddsrum. Försvarsmaktens viceamiral Ewa Skoog Haslum var en av dem som inte kände igen signalen under en intervju i programmet Skavlan och Sverige. Endast 32 procent av svenskarna har ett beredskapslager enligt myndigheternas råd.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på viceamiralen som tar fel, vilket ger en skambetonad och personifierad vinkel. Brödtexten breddar till att många svenskar inte kan signalerna, men ingången styr uppmärksamheten mot individ snarare än sakfrågan.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord via citatet "jättepinsamt" och rubrikens fokus på fel. I övrigt övervägande neutral ton med procentsiffror och sakliga uppgifter.

⚖️ Källbalans

Källor är en Norstat-undersökning och viceamiralens uttalande i ett tv-program. Avsaknad av MSB, SOS Alarm eller oberoende experter minskar perspektivbredden. Inga röster från allmänheten och ingen metodredovisning för undersökningen.

🔎 Utelämnanden

Metod, urval och felmarginal för Norstat saknas. Ingen tydlig genomgång av signalerna, praktiska råd eller myndighetsvägledning för att stärka beredskap. Ingen kontext om orsaker, kostnader, historiska trender eller internationella jämförelser.

✅ Slutsats

Artikeln är främst faktabetonad och teknokratisk utan policykrav eller ideologisk konflikt, vilket placerar den i mitten. Den betonar individers kunskap och beredskap, vilket ger en svag högertoning, men detta balanseras av en lugnande myndighetsröst och frånvaro av politiska förslag.

15% Vänster · 60% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på att viceamiralen gör fel och ger inslaget en lätt klickbetonad, personorienterad vinkel snarare än saklig information om civilberedskap.

💬 Språkvinkling

Ord som "jättepinsamt", "bara" och "endast" förstärker dramatik och brist, vilket skapar en alarmistisk ton snarare än neutral upplysning.

⚖️ Källbalans

Endast Norstats undersökning och viceamiralens kommentar citeras; inga experter från MSB, forskare eller civila röster ger alternativ förklaring eller perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inte undersökningens urval, metod eller felmarginal och nämner inte tidigare kampanjer eller myndigheters arbete för att öka kunskapen om signalerna.

✅ Slutsats

Inslaget handlar om civilberedskap utan uttalad höger-vänsterdimension, men tonen blir teknokratisk och status quo-orienterad: man konstaterar bristande kunskap utan att efterlysa större statliga satsningar eller kritisera myndigheter. Detta ger ett övervägande mittenperspektiv.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på viceamiralen som tar fel, vilket kan framstå som överraskande eller kritiskt, men artikeln i övrigt är informativ och saklig kring allmänhetens kunskap om Hesa Fredrik.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, med undantag för citatet 'Det är jättepinsamt', vilket ger en lätt självironisk ton men inte driver någon politisk agenda.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på en opinionsundersökning och citat från viceamiralen. Andra perspektiv, exempelvis från MSB eller allmänheten, saknas men är inte avgörande för ämnet.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte vilka åtgärder som planeras för att öka kunskapen eller om det finns kritik mot myndigheternas informationsinsatser.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen faktabaserad och undviker politiska vinklar. Den belyser ett samhällsproblem utan att föreslå statliga lösningar eller skuldbelägga individer, och håller sig till ett neutralt, informativt tonläge. Detta ger en tydlig centerposition enligt den svenska skalan.

0% Vänster · 95% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna betonar bristande civilförsvar och behov av tydligare information till befolkningen. Artikeln understryker just dessa brister samt visar att till och med hög militär saknar kunskap, vilket stärker M:s argument för skarpare beredskap och reformer. Tonen ger alltså ammunition till deras trygghets- och försvarspolitiska profil.

Sverigedemokraterna

SD driver en linje om att Sverige är oförberett och behöver kraftig upprustning av civil och militär säkerhet. Att artikeln lyfter dålig kunskap om flyglarm och kritiserar en viceamiral passar in i SD:s berättelse om ett svagt etablissemang. Den stödjer därmed partiets krav på ökad beredskap och folkbildning.

Kristdemokraterna

KD lyfter ofta trygghet och civil beredskap som politisk profil. När artikeln avslöjar omfattande okunskap om larm och låter en viceamiral framstå som oförberedd bekräftas deras narrativ om behovet av stärkt folkberedskap och tydligare samhällsinformation, vilket gynnar partiets agenda.

Liberalerna

Liberalerna driver hård linje om nationell säkerhet och att staten ska skydda medborgarna genom tydlig information och utbildning. Artikeln visar bristande kunskap i befolkningen och inom försvaret, vilket legitimerar Liberalernas krav på ökad folkbildning och robust försvar. Därigenom blir vinkeln gynnsam.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver allmänhetens begränsade beredskap och låter en hög militär göra bort sig, men utan att lägga politiskt skuld eller ifrågasätta statens försvarssatsningar. Den konstaterande tonen ger varken beröm eller kritik mot den socialdemokratiska linjen om ökad säkerhet efter Nato-inträdet. Därför påverkas läsaren varken för eller emot partiets ståndpunkter.

Centerpartiet

Centerpartiet nämner försvar men har starkare profil på ekonomi, klimat och decentralisering. Artikeln fokuserar snävt på okunskap om Hesa Fredrik utan att kopplas till partiets kärnfrågor. Därför varken stöder eller skadar den partiets politik.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till militarisering men förordar civil krisberedskap. Artikeln handlar om civilförsvar snarare än upprustning och lägger ingen värdering på ökade militära medel. Den träffar därmed inte V:s centrala konfliktytor och blir i praktiken neutral.

Miljöpartiet

Miljöpartiets huvudfokus ligger på klimat och social rättvisa, och de har en mer skeptisk hållning till militär upprustning. Artikeln rör civilförsvar men utan klimat- eller fredspolitiskt perspektiv och angriper inte deras profil. Effekten blir därför neutral.