slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Hon bojkottar klädkedjan – 30 år efter kontroversiella reklamen

Publicerad: 2 februari 2026, 21:22 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Stockholms Centerkvinnor uppmanade till bojkott av H&M efter en kontroversiell underklädesreklam med Anna Nicole Smith 1993, som de ansåg hade pornografiska inslag. Trots kritiken ökade H&Ms försäljning, och företagets vd Stefan Persson tackade i en intervju Centerkvinnorna för den uppmärksamhet debatten gav. Cecilia Önfelt, tidigare ordförande för Centerkvinnorna i Stockholm, har sedan dess bojkottat H&M.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en bojkott 30 år senare och kallar reklamen ”kontroversiell”, vilket ramar in berättelsen som moralisk kritik. Texten öppnar med citatet om ”porrbranschen”. Kroppen ger även utrymme åt marknadschefen och Stefan Persson, men problematiseringen av objektifiering dominerar.

💬 Språkvinkling

Emotiva citat används: ”klivit rakt in i porrbranschen”, ”det tog hus i helvete”, ”oerhört förvånande”. Reportertexten är relativt neutral och refererande, men citaten skapar dramatik.

⚖️ Källbalans

Tre röster: Centerkvinnornas dåvarande ordförande (kritik), H&M:s tidigare marknadschef (strategi) och citat av vd Stefan Persson (försvar). Avsaknad av oberoende experter, konsumentröster och samtida svar från H&M gör perspektiven något snäva.

🔎 Utelämnanden

Nulägeskontext saknas: H&M:s nuvarande reklampolicy, eventuella förändringar efter kritiken och reaktioner från Reklamombudsmannen. Inga data om trafikolyckor eller försäljningssiffror utöver anekdoter. Fler perspektiv från feministisk forskning eller reklambranschen kunde bredda bilden.

✅ Slutsats

Helhetsintrycket är relativt balanserat: historik, kritik och företagets röst presenteras. Vinkeln betonar dock objektifieringskritik och ett moraliskt ramverk, vilket lutar svagt vänster i svensk skala. Avsaknad av bredare marknadsliberala argument eller individansvarsramar gör mittenpositionen dominerande men med en lätt vänsterkant.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter bojkotten som ett personligt ställningstagande 30 år senare och placerar fokus på kritiken mot H&M snarare än företagets argument.

💬 Språkvinkling

Starka citat som ”hus i helvete” och ”klivit rakt in i porrbranschen” driver dramatik, men reporterns egen ton är beskriven och saklig.

⚖️ Källbalans

Artikeln ger röster från Centerkvinnorna, tidigare marknadschef och vd Stefan Persson; båda sidor – kritiker och företag – får komma till tals men inga externa experter eller nuvarande H&M-representanter hörs.

🔎 Utelämnanden

Saknar nutida H&M-kommentar, research om försäljningsdata, och feministiska eller reklamhistoriska experter som kunde sätta debatten i bredare kontext.

✅ Slutsats

Reportaget ger både kritiken om kvinnobild och företags sida utrymme, vilket tyder på saklig balans. Fokus på Centerkvinnornas bojkott och företagens försäljningslogik placerar texten nära en mittenposition med något progressiv slagsida genom feministisk problematisering men utan tydlig vänsteraktivism.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på bojkott och kontrovers, vilket sätter kritiken mot H&M i centrum snarare än företagets perspektiv. Framing betonar den moraliska konflikten kring reklamen.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men använder uttryck som "klivit rakt in i porrbranschen" och "det tog ju hus i helvete" för att förstärka dramatiken och konfliktens allvar.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter både kritiker (Centerkvinnorna) och H&M:s företrädare, men ger mer utrymme åt kritiken och bojkottens motiv än åt företagets försvar eller marknadsstrategiska resonemang.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte andra samhällsgruppers reaktioner, kundernas syn eller bredare diskussion om reklamens roll i samhället. Ekonomiska konsekvenser för H&M diskuteras endast ytligt.

✅ Slutsats

Artikeln balanserar mellan att lyfta fram kritik mot objektifiering (vänster) och Centerkvinnornas roll (center), men ger också viss plats åt företagets perspektiv. Den dominerande lutningen är center, då Centerkvinnornas synsätt och handlingar står i fokus och artikeln undviker tydlig ideologisk polarisering.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter kritik mot kommersiell sexualisering av kvinnor och ger utrymme åt ett feministiskt perspektiv. Det går i linje med Socialdemokraternas fokus på jämställdhet och motstånd mot exploatering för vinst. Ingen röst försvarar reklamens objektifiering, vilket förstärker bilden att kritiken var berättigad. Därmed bekräftas partiets världssyn om behovet av regler och ansvar i näringslivet.

Centerpartiet

Reportaget framhäver Centerkvinnorna som initiativtagare till bojkotten och ger deras argument mot sexistisk reklam stort utrymme. Centerpartiet får därmed en positiv exponering som värderingsdrivet och tidigt feministiskt, utan kritiska invändningar. Detta speglar partiets egen bild av liberal feminism och stärker deras profil.

Vänsterpartiet

Artikeln betonar hur kommersiella vinstintressen använde kvinnors kroppar och hur aktivister reagerade. Den problematiserar kapitalets makt över kvinnors representation, ett klassiskt V-narrativ. Avsaknaden av motröster som försvarar företaget gör att vinkeln harmonierar väl med Vänsterpartiets feministiska och antikapitalistiska hållning.

Kristdemokraterna

KD:s värdekonservativa syn på värdighet och skydd av familjers och kvinnors integritet får indirekt stöd. Artikeln visar kritiken mot sexualiserad reklam som hot mot samhällsgemenskap och trafiksäkerhet, utan att försvara den liberala marknadslogiken. Detta ligger nära KD:s betoning på etiska ramar för näringslivet.

Miljöpartiet

Miljöpartiets feministiska och antikonsumtionella hållning stöds när artikeln visar hur reklamens objektifiering möter civil societys motreaktion. Fokus på värderingsstyrd kritik och brist på miljö, men starkt könsmakts-perspektiv, gör framställningen sympatiskt för MP:s breda sociala hållbarhetsagenda.

Neutral för

Moderaterna

Texten beskriver både företagsfrihet och kritik mot sexistisk marknadsföring utan att ta tydlig ställning mot näringslivets agerande. Moderaternas betoning på företagande balanseras därmed mot partiets bredare jämlikhetsbudskap, och inget av dem angrips eller lyfts fram. Resultatet blir en relativt neutral behandling ur M-perspektiv.

Sverigedemokraterna

SD:s profilfrågor om migration, kulturkanon och nationell identitet nämns inte. Även om partiet värnar traditionella värderingar som kan ogilla sexualiserad reklam, gör artikeln ingen koppling till kulturkrig eller nationalistisk retorik. Därför påverkas inte SD:s linje tydligt åt något håll.

Liberalerna

Liberalerna förenar marknadsekonomi med jämställdhet. Texten kritiserar sexistisk reklam men visar också hur företaget fritt nyttjar sin marknadsfrihet och tjänar pengar. Båda principerna presenteras utan tydlig värdering, vilket leder till ett neutralt nettointryck för L.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935