slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Hundratusentals svenskar hos Kronofogden – få får skuldsanering

Publicerad: 20 januari 2026, 03:24 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Antalet svenskar med skulder hos Kronofogden ökar, men få ansöker om skuldsanering och ännu färre beviljas. Regeringen har tillsatt en utredning för att ta fram förslag för att minska överskuldsättningen, som ska presenteras senast den 10 juni. Nationalekonomen Paula Roth menar att systemet behöver förändras för att fler ska ansöka och för att göra skuldsaneringen lättare att genomföra.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar omfattningen av skuldsättning och att få får skuldsanering, vilket implicerar ett bristfälligt system. Texten förstärker detta genom fokus på att ansökningar är få och beviljanden låga samt möjliga regeländringar. Alternativa ramar som individuellt ansvarstagande eller moral hazard syns knappt.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som 'för svårt att få hjälp', 'siffrorna går åt fel håll' och 'inte ett dåligt beteende' skapar empati för skuldsatta. Begränsad problematisering av risker eller motargument.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar en nationalekonom (Paula Roth) och hänvisar till Kronofogdens statistik samt regeringens utredning. Röster från kreditgivare, Kronofogden i intervjuform, skuldsatta personer och politiska motröster som vill skärpa snarare än lätta regler saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar tidsserier över beviljanden, ålders-/inkomstfördelning, internationella jämförelser och konsekvenser för kreditmarknad, räntor och kostnader. Begränsad genomgång av nuvarande regelverk, tidigare reformer och alternativa åtgärder som förebyggande rådgivning eller ekonomiskt ansvarstagande.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på att fler bör få skuldsanering och att processen ska förenklas, med livskriser snarare än individuellt ansvar som förklaring. Staten och regeländringar lyfts som lösningar, medan kreditgivares och restriktiva perspektiv är svagt representerade. Sammantaget ger det en mild vänsterlutning trots sakliga siffror och hänvisning till en statlig utredning.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter stora skuldsiffror och att få beviljas skuldsanering, vilket inramar frågan som ett samhällsproblem där stödet brister. Texten bekräftar denna problemram utan motvikter.

💬 Språkvinkling

Negativa uttryck som ”fortsätter att växa” och ”går åt fel håll” ger kriskänsla. Citat betonar att det är ”för svårt för unga” och att skuld inte beror på ”dåligt beteende”.

⚖️ Källbalans

Källorna är Kronofogdens statistik och forskaren Paula Roth, båda för lättare skuldsanering. Kreditbolag, borgerliga politiker eller skattebetalare intervjuas inte, vilket begränsar perspektivmångfalden.

🔎 Utelämnanden

Saknar diskussion om statliga kostnader, moral hazard, alternativ som privatekonomisk rådgivning eller återfallsstatistik. Kritiska röster mot att förenkla skuldsanering och konsekvenser för kreditmarknaden uteblir.

✅ Slutsats

Artikeln problematiserar skuldsättning och pekar på behov av statlig lättnad utan att ge plats åt argument om eget ansvar eller risker med mer reglering. Den ensidiga källa- och ram­sättningen placerar vinkeln närmare vänster än center, även om tonen är saklig.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på det växande antalet skuldsatta och att få får skuldsanering, vilket sätter problemets omfattning i centrum och antyder ett systemfel.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men betonar svårigheter för unga och att orsakerna till skulder ofta är livskriser, inte personligt ansvar.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst forskaren Paula Roths perspektiv och Kronofogdens statistik, men saknar röster från exempelvis kreditgivare eller politiker med andra lösningar.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från personer som fått avslag på skuldsanering, kreditbolag eller de som menar att nuvarande regler är nödvändiga för att undvika missbruk.

✅ Slutsats

Artikeln betonar strukturella problem och lyfter fram behovet av förändring för att fler ska kunna få skuldsanering, vilket ligger nära en vänsterideologisk ram. Individens ansvar tonas ned till förmån för systemkritik och förslag om statlig intervention. Röster som försvarar nuvarande regler eller betonar personligt ansvar saknas.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln betonar strukturella orsaker som skilsmässa, arbetslöshet och sjukdom och efterlyser ett mer tillgängligt skuldsaneringssystem. Det ligger nära Socialdemokraternas idé om ett starkt socialt skyddsnät och rättvis omfördelning för dem som oförskyllt hamnar i kris. Tonen skuldbelägger inte individen utan betonar statligt ansvar och regeländring, vilket harmonierar med partiets välfärds- och trygghetslinje.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet driver ett starkt välfärds- och jämlikhetsperspektiv samt vill avlasta människor från marknadens negativa effekter. Artikeln framhåller överskuldsättning som ett samhällsproblem och kräver enklare skuldsanering, samtidigt som den avdramatiserar moralisk skuld hos individen. Detta stödjer V:s narrativ om strukturell orättvisa och behovet av offentliga lösningar.

Miljöpartiet

Miljöpartiet kopplar social rättvisa till ekonomisk politik och vill stärka skyddsnäten. Texten problematiserar överskuldsättning som en följd av livskriser och föreslår reformer som gör skuldsanering mer tillgänglig, samtidigt som den avvisar moraliserande. Detta ligger nära MP:s syn på strukturella lösningar och solidaritet, vilket ger ett positivt gensvar.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna betonar egenansvar och arbetslinje, medan artikeln fokuserar på att förenkla skuldsanering och nedtonar personligt ansvar. Risken för systemmissbruk avfärdas och statlig intervention framhålls som lösning, vilket kan uppfattas som kritik mot M:s mer restriktiva syn på bidrags- och skuldlättnader.

Liberalerna

Liberalerna vill kombinera individansvar med socialt skydd men är vaksamma mot system som urholkar incitament. Artikeln tonar ned risk för missbruk och betonar behovet av enklare skuldsanering genom statliga åtgärder, vilket kan uppfattas som mindre förenligt med L:s kravliberala hållning och mer generösa än partiet önskar.

Neutral för

Sverigedemokraterna

SD värnar social trygghet för "svenska medborgare" men är samtidigt skeptiska till system som kan utnyttjas. Artikeln efterfrågar lättare skuldsanering men menar att missbruk är litet; invandrings- eller kulturperspektiv saknas helt. Därmed varken stöds eller kritiseras SD:s kärnfrågor, och effekten blir neutral.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar både ekonomiskt ansvar och socialt skydd, dock med marknadslösningar och decentralisering. Artikeln lyfter statliga regeländringar för skuldsanering utan att diskutera företagsklimat eller lokalt ansvar. Budskapet berör därför inte direkt partiets profil och ger ingen tydlig värdering, vilket gör vinklingen neutral.

Kristdemokraterna

KD betonar familjekriser och socialt ansvar men även personligt ansvarstagande. Artikeln lyfter skilsmässa och sjukdom som skuldfällor, vilket passar KD:s familjefokus, men framhåller också statlig reform snarare än civilsamhällets roll. Sammantaget ger texten inga klara plus eller minus för KD, vilket gör intrycket neutralt.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935