slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Idrottsläraren smygfilmade Emma, 25: ”Ingen lyssnade på oss”

Publicerad: 4 juni 2025, 05:54 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En idrottslärare i 50-årsåldern har dömts till tre och ett halvt års fängelse för att ha smygfilmat över 100 lågstadieflickor i Mellansverige. Nu har ytterligare 160 före detta elever i Haninge fått brev från polisen om att de blivit smygfilmade mellan 2006 och 2013. Emma Lindholm, en av de drabbade, planerar att stämma kommunen för att de inte agerade på tidigare varningar om lärarens beteende.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på offrets känslor och kritik mot myndigheter, vilket förstärker bilden av systematiskt misslyckande och väcker starka känslor hos läsaren.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder starkt känsloladdade ord som "jättesorgligt", "otroligt arg" och "nakengympa", vilket förstärker läsarens empati med offren.

⚖️ Källbalans

Artikeln ger stort utrymme åt offrens perspektiv, men saknar kommentarer från kommunens ansvariga eller lärarens försvar, vilket skapar en ensidig bild.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från kommunens ansvariga och skolledningens perspektiv på varför inga åtgärder vidtogs tidigare.

✅ Slutsats

Artikeln betonar myndigheternas misslyckande att skydda utsatta elever och lyfter fram offrens krav på upprättelse och ansvarstagande från kommunen. Denna vinkling, med fokus på systemfel och krav på offentligt ansvar, är typisk för en vänsterorienterad ram.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver offrens upplevelse och institutionellt svek, vilket ramar in händelsen som systemfel snarare än enskilt brott.

💬 Språkvinkling

Starka ord som "smygfilmade" och "nakengympa" samt citat om ilska förstärker känslan, men kommer främst från offret själv.

⚖️ Källbalans

Offrets perspektiv och polisens brev dominerar; kommun, skolledning och lärarens försvar hörs inte.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar från Haninge kommun eller lärarens juridiska ombud, och ingen bred kontext om sexuella övergrepp i skolan ges.

✅ Slutsats

Artikeln är undersökande och kritiserar myndigheters passivitet, men utan explicit policy- eller fördelningsfokus. Fakta presenteras relativt neutralt och flera röster saknas, vilket gör att texten framstår som övervägande centristisk med lätt vänsterprägel.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på offret och bristen på ansvarstagande från vuxenvärlden, vilket ramar in händelsen som ett systemfel snarare än en enskild gärningsmans brott.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt med ord som 'otroligt arg', 'jättesorgligt' och 'ingen lyssnade på oss', vilket förstärker känslan av svek från institutioner.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst offerperspektivet och citat från drabbade elever, men saknar kommentarer från kommunen, skolledning eller andra ansvariga myndigheter.

🔎 Utelämnanden

Det saknas förklaringar eller försvar från skolledning och kommun samt en bredare diskussion om rättsliga processer eller systematiska åtgärder för att förhindra liknande fall.

✅ Slutsats

Artikeln betonar institutionellt ansvar och systembrister snarare än individuellt ansvar. Fokus ligger på offrens upplevelser och krav på upprättelse, vilket är typiskt för en vänsterorienterad ram. Avsaknaden av ansvarigas perspektiv förstärker denna lutning.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Reportaget förstärker berättelsen om att myndigheter och kommuner misslyckas med att skydda barn, och understryker behovet av hårdare straff och ökad ansvarsskyldighet – centrala punkter i Moderaternas rätts- och skolpolitik. Den negativa bilden av offentlig ineffektivitet ligger nära partiets krav på skärpt kontroll och tydliga konsekvenser.

Sverigedemokraterna

Artikeln beskriver hur etablissemanget ignorerat allvarliga övergrepp mot barn och att systemet skyddat förövaren. Det bekräftar SD:s återkommande narrativ om ett svagt och självtillräckligt etablissemang samt behovet av tuffare straff och ansvar. Därmed stödjer texten indirekt partiets lag-och-ordning-retorik.

Vänsterpartiet

Berättelsen om mäns övergrepp och kvinnors röster som ignorerats passar Vänsterpartiets feministiska och antipat­riarkala analys. Kritiken mot att vinst eller bekvämlighet satts över barns trygghet stödjer deras krav på offentlig ansvarsskyldighet och stärkt välfärdssektor med fokus på jämlikhet och säkerhet.

Kristdemokraterna

KD lyfter barnens skydd, familjers trygghet och skärpta åtgärder mot sexualbrott i skolan. Artikeln visar hur dessa värden har åsidosatts och väcker krav på ansvar från skolledning och kommun – något som väl harmonierar med Kristdemokraternas profil om barnperspektiv och hårdare åtgärder.

Liberalerna

Liberalerna prioriterar en säker kunskapsskola med stark tillsyn och tydliga konsekvenser vid övergrepp. Reportaget blottlägger bristande kontroll, visar behov av centralt ansvar och lyfter elevernas rätt till trygg skolmiljö – argument som direkt förstärker Liberalernas skola- och rättspolitiska förslag.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver en feministisk politik där barns och kvinnors trygghet står i centrum. Artikeln lyfter strukturell tystnad runt sexuella övergrepp och behovet av att lyssna på utsatta flickor, vilket stöder partiets fokus på jämställdhet, maktkritik och stärkta skyddsmekanismer.

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Centerpartiet betonar decentralisering och kommunalt självstyre. Artikeln visar i detalj hur en kommun under lång tid misslyckats att agera trots larm, vilket kan tolkas som ett argument mot att låta mer makt stanna lokalt. Därmed ifrågasätts en bärande idé i partiets program.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln kritiserar kommunens och skolledningens passivitet och lyfter behovet av bättre skydd för flickor – något som överensstämmer med S ambition om starkare offentlig styrning och feministisk trygghetspolitik. Samtidigt framstår just den offentliga sektorn som den som misslyckats, vilket kan tolkas som kritik mot den modell Socialdemokraterna ofta försvarar. Sammantaget varken främjar eller underminerar texten tydligt partiets linje.