slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Idrottsläraren smygfilmade flickor i decennier – nytt åtal avvisas

Publicerad: 6 februari 2026, 11:21 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Idrottsläraren Ulf, som redan avtjänar ett fängelsestraff för att ha smygfilmat över 100 lågstadieflickor, fick ett nytt åtal avvisat av Södertörns tingsrätt. Åtalet gällde brott mot över 50 tidigare elever, men avvisades eftersom bevisningen redan använts i ett tidigare åtal. Tingsrätten avslog även målsägandenas skadeståndsanspråk, då smygfilmandet inte ansågs utgöra sexuella ofredanden.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar "smygfilmade flickor i decennier" och att nytt åtal avvisas, vilket kan förstärka upprördhet och antyda systemfel. Kroppen stödjer uppgifterna men lyfter också SVT:s egen granskning, vilket kan rama in fallet som ett bredare institutionsproblem.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande sakligt men inslag som "mapp efter mapp" och "nakna flickor" är starkt laddade. Rättsliga formuleringar balanserar tonen, men dramaturgin förstärks genom återblickar och självreferens till dokumentären.

⚖️ Källbalans

Källor: tingsrättens pressmeddelande och försvarsadvokaten, samt hänvisning till polisens identifieringar. Avsaknad av direkta citat från åklagare, målsägande eller oberoende rättsexperter. Detta ger tyngd åt domstolens och försvarets perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknas: åklagarens kommentar och planerade åtgärder, målsägandes reaktioner, samt skolhuvudmäns ansvar och åtgärder. Begränsad förklaring till varför smygfilmning inte bedömts som sexuellt ofredande och hur preskription påverkat åtalen. Ingen jämförelse med gällande lagändringar.

✅ Slutsats

Dominans mot mitten eftersom artikeln fokuserar på rättsprocess, bevisfrågor och formalia snarare än ideologiska tolkningar. Den lyfter systembrister (svagt vänsterdrag) men undviker politiska lösningar eller moraliserande om hårdare straff (högerdrag). Avsaknaden av partipolitiska perspektiv och tonvikten på myndighetskällor ger en teknokratisk, centristisk inramning.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver lärarens mångåriga övergrepp och att nya åtalet avvisas, vilket sätter fokus på systemfel och dramatik. Innehållet följer denna ram utan avvikelse eller motvikt.

💬 Språkvinkling

Termer som "smygfilmade", "mapp efter mapp" och "nakna flickor" är starkt laddade men beskriver faktiska fynd; tonläget är i övrigt återhållsamt och juridiskt.

⚖️ Källbalans

Endast domstolens ordförande och den åtalades advokat citeras. Åklagare, offer, barnrättsorganisationer och skolhuvudmän saknas, vilket ger snävt juridiskt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Ingen röst från drabbade, åklagare eller experter om preskription och lagbrottens samhällskonsekvenser. Avsaknad av diskussion om skolans eller kommunens ansvar och framtida skyddsåtgärder.

✅ Slutsats

Bevakningen är huvudsakligen faktabaserad och teknokratisk utan uttalade politiska vinklar, vilket placerar den i ett mittenläge. Språk och källval saknar ideologiska ställningstaganden, men viss betoning på systembrister ger en mindre vänsterslantning, medan brottsfokus kan tilltala höger. Sammantaget dominerar en neutral, centrerad ansats.

15% Vänster · 60% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på lärarens brott och att nytt åtal avvisats. Framing betonar systemets oförmåga att stoppa honom tidigare, vilket antyder kritik mot myndigheter och rättsväsende.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men använder ord som "smygfilmade", "ertappades" och "bristerna i systemet" som förstärker allvaret och antyder systemkritik.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar domstolen och lärarens advokat, men saknar röster från drabbade, deras anhöriga eller ansvariga myndigheter. Åklagarens röst återges indirekt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från målsägande, skolledning och myndigheter om hur larmen hanterats. Ingen diskussion om eventuella åtgärder för att förhindra liknande fall.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig men betonar systembrister och myndigheters ansvar, vilket lutar svagt åt vänster. Samtidigt ges även domstolens och advokatens perspektiv utrymme, vilket balanserar rapporteringen. Avsaknaden av drabbades röster och konkreta lösningsförslag gör att artikeln placerar sig närmast mitten, med viss systemkritik.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Texten skildrar hur rättssystemet misslyckats skydda barn mot en sexualförbrytare och antyder behov av skarpare lagar och bättre myndighetskontroll. Det harmonierar med Socialdemokraternas linje om hårdare straff, ökad polisnärvaro och preventiva åtgärder i skolan. Ingen kritik riktas mot strängare kriminalpolitik eller offentligt ansvar, vilket gör vinkeln positiv för partiets position.

Moderaterna

Moderaternas prioritering av tuffare straff och ett mer effektivt rättsväsende stöds av artikeln som lyfter fram systemfel, preskription och uteblivet skadestånd. Berättelsen ger intryck av att lagstiftningen är för svag och att offer inte får upprättelse – ett centralt M-argument. Vinklingen gynnar därmed partiets ordnings- och trygghetsagenda.

Sverigedemokraterna

SD kräver nolltolerans mot sexualbrott och kraftiga straff. Artikeln framhåller hur en lärare kunnat begå brott mot flickor under lång tid och hur domstolen avvisar nya åtal och skadestånd, vilket bekräftar SD:s budskap om ett alltför slappt rättssystem. Framingen stödjer därmed partiets krav på skärpta lagar och bättre skydd för barn.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet driver en feministisk politik som betonar skydd mot sexuellt våld och starkare stöd till brottsoffer. Artikeln lyfter flickors utsatthet och systemfel som förhindrar upprättelse, vilket sammanfaller med partiets kritik mot strukturella brister och behov av bättre välfärds- och rättsstöd. Ingen ton mot deras krav på starkare offentlig kontroll framkommer.

Kristdemokraterna

KD betonar barns och familjers trygghet samt skärpta straff för sexualbrott. Att en lärare kunnat kränka flickor i åratal och att skadestånd avslås illustrerar just de systembrister KD vill åtgärda. Artikeln stärker partiets narrativ om behov av tydligare ansvar, hårdare straff och bättre barnskydd.

Liberalerna

Liberalerna lyfter skola, rättsstat och brottsbekämpning – särskilt skydd för barn i utbildningsmiljö. Reportaget visar hur en idrottslärare kunnat filma elever trots återkommande larm och hur domstolen nekar skadestånd, vilket stöder L:s krav på striktare regler, förstärkt tillsyn och tydliga konsekvenser. Framingen ligger därför i linje med partiets agenda.

Miljöpartiet

Trots att MP främst profilerar sig på klimatet har partiet en stark feministisk och barnrättsinriktad linje. Artikeln framställer flickor som offer och kritiserar ett system som inte tar sexualbrott tillräckligt allvarligt, vilket stärker MP:s argument för strukturella reformer, ökat stöd till offer och jämställdhetsperspektiv i rättsväsendet.

Neutral för

Centerpartiet

Centerpartiet har inte kriminalpolitik som profilfråga, även om partiet förespråkar rättssäkerhet och trygghet. Artikeln belyser rättssystemets brister men tar inte upp frågor om decentralisering, företagsklimat eller grön politik som är C:s kärna. Därför påverkar texten varken positivt eller negativt partiets huvudlinjer.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935