slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Idrottslärarens egna ord inifrån fängelset

Publicerad: 16 oktober 2025, 06:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Idrottsläraren Ulf erkänner från fängelset att han smygfilmade sina elever i dusch- och omklädningsrum under tre decennier utan att bli upptäckt. Över en miljon filer hittades på hans hårddiskar, och cirka 300 tidigare elever har identifierats på bilderna. Trots larm sedan 2005 stoppades han inte förrän 2022 när kollegor ertappade honom på bar gärning.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken centrerar förövarens perspektiv och lovar unika uppgifter. Ingressen betonar ett långvarigt systemfel ("Hur är det möjligt?"). Fokus på exklusivitet kan flytta uppmärksamhet från de drabbade till gärningsmannen, men brödtexten motsvarar rubrikens vinkel.

💬 Språkvinkling

Språket är starkt och kriminalitetsfokuserat: "sexförbrytaren", "smygfilma", "ertappades på bar gärning". Kvantifieringar förstärker allvaret. Citat om "stor skam och ånger" kan mildra intrycket.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på den dömdes egna svar inifrån anstalt. Saknar citat från drabbade elever, vårdnadshavare, skolhuvudman, fack, polis/åklagare eller oberoende experter. Perspektivet riskerar därför att bli ensidigt.

🔎 Utelämnanden

Konkreta uppgifter om tidigare larm, skolans och huvudmannens agerande, rättsligt ansvar och tillsyn saknas. Inga röster om stöd till eleverna eller hur nya rutiner införts. Frånvaro av jämförelsetal, tillsynsstatistik och expertbedömningar minskar kontext och ansvarsfördelning.

✅ Slutsats

Artikeln är främst beskrivande och teknokratisk: den låter förövaren redogöra för hur systemet brast utan att driva en tydlig politisk lösning. Kritiken mot institutionellt misslyckande lutar svagt vänster, medan brottsfokus och individens ansvar antyder en svag högerton. Sammantaget dominerar en mittenprägel.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter exklusivitet kring förövarens röst, vilket ger en sensationsvinkel men utan tydlig politisk laddning.

💬 Språkvinkling

Ord som "smygfilma", "sexförbrytaren" och "bar gärning" förstärker dramatiken och skuldbelägger starkt individen.

⚖️ Källbalans

Endast den dömde och SVT förekommer; inga uttalanden från offer, skola, fack eller experter, vilket ger snävt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer om skolans tillsynsbrister, elevskyddsarbete och myndigheters ansvar, samt drabbades upplevelser.

✅ Slutsats

Texten fokuserar på fakta och individens erkännande utan att koppla till större politiska förklaringar eller krav på strukturella reformer. Avsaknaden av bredare samhällsanalys ger ett teknokratiskt, händelse-centrerat anslag typiskt för public-service-mittfåran, vilket motiverar Center-dominans.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på gärningsmannens egna ord och perspektiv, vilket kan ge intrycket av att hans berättelse står i centrum snarare än offrens upplevelser eller systemets brister.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men ger plats åt Ulfs egna känslor som "skam och ånger". Detaljer om brottens omfattning presenteras utan starka värdeord.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på Ulfs egna svar och perspektiv. Röster från drabbade elever, deras anhöriga eller experter på barns rättigheter saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från skolledning, myndigheter eller experter om hur övergreppen kunde pågå så länge. Offrens perspektiv och konsekvenser för dem behandlas inte.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral ton, där fokus ligger på händelseförloppet och gärningsmannens egna ord snarare än politiska eller ideologiska ramar. Avsaknaden av systemkritik eller djupare analys av maktstrukturer pekar mot en centristisk, status quo-orienterad vinkling snarare än vänster- eller högertolkning.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Reportaget problematiserar hur myndigheter och skola misslyckats att stoppa en sexförbrytare under nästan 20 år. Det understryker behovet av skärpt tillsyn och förebyggande arbete i välfärdens kärnverksamheter, något Socialdemokraterna ofta lyfter som argument för starkare offentlig kontroll och fler resurser till trygghet och polis. Tonen är kritisk mot privatiserings- och ansvarsglapp snarare än mot hårdare straff, vilket harmonierar med S-linjen om "ett välfungerande samhälle" där staten tar större ansvar.

Moderaterna

Artikeln framställer skola och rättsväsende som otillräckliga och antyder behov av tidigare ingripanden, exakt den berättelse Moderaterna använder för att motivera fler poliser, hårdare straff och tydligare ansvarsutkrävande. Genom att belysa systembrister stärks M-bilden av att dagens lagstiftning och kontroller är för svaga. Språket är sakligt men driver implicit tesen att tryggheten brustit – ett kärnargument i Moderaternas politik.

Kristdemokraterna

KD betonar familjevärden, barns skydd och fler poliser i skolan. Reportaget bekräftar en verklighet där barn lämnas oskyddade i skolans omklädningsrum och där ansvarskedjan brister. Genom att visa konsekvenserna av svag tillsyn och sent ingripande stöder texten indirekt KD:s krav på stärkt myndighetsansvar, värdegrundsarbete och trygghetsskapande åtgärder.

Liberalerna

Liberalerna framhåller skolan som sin högsta prioritet och vill bryta parallellsystem och otrygghet. Artikeln lyfter just den sortens strukturella misslyckanden där skolan inte lyckats skydda elever under lång tid. Det sätter fokus på hårdare kontroller, tydligare ansvar och elevsäkerhet – områden där L ofta kräver reformer. Framing och ton stärker därmed Liberalernas "kunskapsskola och trygghet"-agenda.

Neutral för

Sverigedemokraterna

Texten handlar om sexuella övergrepp i skolan och ett havererat kontrollsystem, men knyter inte brottet till migration, kultur eller värderingskonflikter som SD brukar fokusera på. Visserligen passar berättelsen in i SD:s narrativ om att myndigheter är svaga, men artikeln använder inte den nationalistiska eller moraliserande retorik partiet ofta företräder. Därför är vinklingen varken tydligt stödjande eller kritisk mot SD:s linje.

Centerpartiet

Centerpartiet prioriterar landsbygd, småföretag och grön tillväxt snarare än kriminalpolitik. Reportaget belyser brister i skolans trygghetssystem men tar inte ställning i frågor om decentralisering eller liberal kriminalpolitik. Det kritiserar myndighetsfel, något C ibland vill lösa genom lokal autonomi, men det kopplas inte explicit. Därmed förhåller sig texten i praktiken neutralt till Centerpartiets kärnlinjer.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet lyfter feministiskt och antirasistiskt våldsperspektiv samt kräver offentligt ansvar i välfärden. Artikeln visar en offentlig institution som misslyckats att skydda elever, vilket ligger nära V:s kritik mot bristande samhällsresurser. Samtidigt saknas tydlig klass-, vinst- eller patriarkatanalys; reportageformen är mer faktabaserad än systemkritisk. Sammantaget blir effekten varken starkt stödjande eller motsägande.

Miljöpartiet

Miljöpartiets kärnfrågor kretsar kring klimat, miljö och humanitär politik. Reportaget om en sexförbrytare i skolmiljö berör inte klimatpolitik eller den breda sociala rättviseagenda MP driver, förutom en generell omsorg om barns rättigheter som delas av alla partier. Varken språkbruk eller perspektiv pekar särskilt mot MP-krav på strukturella genderreformer eller välfärdssatsningar, vilket gör innehållet i praktiken neutralt för partiet.