Krig och klimat avgörande för ungas vilja att skaffa barn

Publicerad: 1 juli 2025, 20:02 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Det svenska barnafödandet har nått en historiskt låg nivå, och regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka orsakerna. Unga människor pekar på omvärldskonflikter och klimatförändringar som avgörande faktorer för deras beslut att inte skaffa barn. Ekonomisk osäkerhet och brist på framtidstro nämns också som hinder för att bilda familj.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på krig och klimat som avgörande faktorer, vilket sätter en värdeladdad ram kring globala och miljömässiga hot snarare än individuella eller ekonomiska skäl.

💬 Språkvinkling

Språket använder ord som 'oro', 'osäkerhet' och 'framtidstro', vilket förstärker känslan av hot och osäkerhet. Citat betonar negativa framtidsutsikter.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter endast unga kvinnors perspektiv och deras oro, utan att inkludera experter, politiker eller alternativa synsätt kring barnafödande.

🔎 Utelämnanden

Ekonomiska, kulturella och politiska faktorer samt eventuella positiva motiv för barnafödande nämns knappt. Ingen analys av statistik eller jämförelse med andra länder ges.

✅ Slutsats

Artikeln betonar strukturella och globala problem som klimat och krig, vilket är typiskt för en vänsterorienterad ram. Individuella och traditionella perspektiv på barnafödande får lite utrymme, och statliga lösningar antyds genom krav på politisk framtidstro. Detta sammantaget ger en tydlig vänsterdominans i vinklingen.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver krig och klimat som avgörande, vilket leder läsaren mot strukturella problem snarare än individuella val; artikel och rubrik harmonierar, men ramen är redan satt.

💬 Språkvinkling

Emotionella citat om oro och framtidsskräck, t.ex. “jag vill inte skaffa barn om det brinner”; neutral beskrivning av staten, inga ord som lyfter individuellt ansvar eller traditionella värden.

⚖️ Källbalans

Endast två unga kvinnors röster, SCB-statistik och hänvisning till regeringens utredning; saknar forskare, politiker, konservativa eller religiösa perspektiv som framhåller familjebildning positivt.

🔎 Utelämnanden

Utelämnar demografers analyser, ekonomiska/hyresdata, manliga röster, konservativa aktörer, internationella jämförelser och befintliga familjepolitiska insatser.

✅ Slutsats

Artikeln tolkar sjunkande barnafödande genom klimathot, krig och ekonomisk otrygghet, vilket pekar mot strukturella lösningar och politiskt ansvar. Frånvaro av perspektiv som betonar tradition, religion eller marknad placerar vinkeln svagt till vänster men nära mitten.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln lyfter ungas oro för krig, klimat och ekonomi som skäl till sjunkande barnafödande och efterlyser trygghet och framtidstro – frågor som Socialdemokraterna gör till kärnan i sin politik om stark välfärd, klimatinvesteringar och säkerhet. Ingen kritik riktas mot partiets linje om offentligt ansvar. Samtidigt presenteras statlig utredning som lösning, vilket harmonierar med S-syn på aktiv stat.

Centerpartiet

Att klimatförändringar och ekonomisk otrygghet gör unga tveksamma att skaffa barn ligger nära Centerpartiets ekoliberala narrativ om behovet av grön omställning och bättre förutsättningar för bostad och jobb. Artikeln efterfrågar framtidstro och politiska lösningar, vilket harmonierar med C:s budskap om gröna investeringar och stärkt hushållsekonomi.

Vänsterpartiet

Texten ger röst åt unga som upplever ekonomisk otrygghet, dyrt boende och klimatkris – klassiska teman i Vänsterpartiets systemkritik mot kapitalism och marknadsstyrning. Framingen att politiker måste skapa trygghet och framtidstro bekräftar V:s argument för större offentliga satsningar och social jämlikhet.

Miljöpartiet

Artikeln lyfter klimatångest som ett huvudskäl till minskat barnafödande och efterfrågar starkare politiska åtgärder för framtidstro – exakt den berättelse Miljöpartiet driver om att klimatkrisen hotar livsval och kräver ambitiös grön politik. Det stärker MP:s grundnarrativ och legitimerar deras prioritering av klimatet.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna leder den nuvarande regeringen men artikeln förmedlar en bild av unga som saknar ekonomisk trygghet och bostäder samt oroas över klimatet – områden där M brukar tona ned klimathotet och förespråka marknadslösningar. Framingen antyder att politiken inte levererar tillräcklig framtidstro, vilket indirekt undergräver M:s berättelse om arbetslinje och ekonomiskt ansvar.

Sverigedemokraterna

SD driver en uttalat pronatalistisk linje med fokus på kultur och minskad invandring, samtidigt som de nedprioriterar klimatfrågan. Artikeln förklarar däremot barnafallet nästan uteslutande med klimat- och krigsoro samt karriärval och saknar helt SD:s favoritperspektiv om kultur eller migration. Därmed motsäger framställningen SD:s problembeskrivning och agendaprioritering.

Neutral för

Kristdemokraterna

KD betonar traditionellt familjens värde och vill öka barnafödandet, men artikeln fokuserar på klimat- och ekonomioro snarare än familjepolitik eller värderingsfrågor. Den varken kritiserar eller stödjer KD:s lösningar, utan håller sig till ett problem de också lyfter utan att värdera deras angreppssätt.

Liberalerna

Liberalerna pratar om att unga måste känna trygghet och hopp samt värnar klimatpolitik, men artikeln nämner inte skol- eller integrationsfrågor som är deras kärnprofil. Klimat- och ekonomioro är visserligen teman partiet hanterar, men texten kopplar dem inte till liberal reformagenda, vilket ger en jämnt balanserad men inte tydligt stödd linje.