slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Kritiken mot regeringen: Jordbrukets utsläpp minskar inte

Publicerad: 14 oktober 2025, 09:16 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Riksrevisionen kritiserar regeringen för att sakna en plan för att minska jordbrukets utsläpp, som knappt minskat de senaste 15 åren. De föreslår att regeringen slutar ge skattelättnader på diesel och överväger subventionering av fodertillskott för att minska metanutsläpp från djur. Regeringen har ännu inte redovisat en strategi för hur jordbruket ska bidra till Sveriges klimatmål.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken vinklar mot regeringskritik och kopplar utebliven utsläppsminskning till regeringens ansvar. Framing betonar brist på plan och kritik mot dieselsubventioner, med Riksrevisionen som auktoritet. Brödtexten följer denna vinkel och driver mot ökad statlig styrning.

💬 Språkvinkling

Ordval som "saknar plan", "kritiseras" och uppmaningar att "sluta subventionera" ger normativ ton. I övrigt sakligt, med klimatmålen som självklar utgångspunkt.

⚖️ Källbalans

Rösterna domineras helt av Riksrevisionen (Mia Bivered). Regeringens replik, lantbrukares och branschorganisationers perspektiv samt oberoende forskare saknas. Resultatet blir ensidig problemformulering utan motargument eller konsekvensbeskrivningar.

🔎 Utelämnanden

Avsaknad av regeringskommentar, motiv till dieselnedsättningen (konkurrenskraft, livsmedelstrygghet) och möjliga konsekvenser för priser, lönsamhet och landsbygdsjobb. Begränsad EU-kontext (CAP, ESR) och tidslinjer för redan beslutade åtgärder. Praktiska hinder kring fodertillsats (kostnad, tillgänglighet, implementering) nämns knappt.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på statligt ansvar och åtgärder: avskaffa fossila subventioner och införa riktade stöd, vilket harmonierar med en vänsterorienterad problemlösning. Sourcing är ensidigt från Riksrevisionen och saknar regeringen samt berörda lantbrukare, vilket förstärker vinkeln. Den teknokratiska tonen drar mot mitten, men den politiska slutsatsriktningen är tydligt stat–interventionsinriktad.

50% Vänster · 40% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver kritik mot regeringen och ramar in frågan som ett misslyckande i klimatpolitiken, vilket styr läsaren mot ett problemfokus på statlig passivitet.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som "saknar plan", "motverkar omställningen" och "ganska enkel åtgärd" ger ett normativt tryck för snabb statlig handling och framställer alternativen som självklara.

⚖️ Källbalans

Endast Riksrevisionen och projektledaren Mia Bivered hörs; regeringen, lantbruksnäringen eller oberoende forskare ges ingen röst, vilket skapar ensidig perspektivbild.

🔎 Utelämnanden

Regeringens svar, böndernas ekonomiska realiteter och potentiella effekter på livsmedelspriser och konkurrenskraft utelämnas, liksom eventuella motargument mot slopad dieselsubvention.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på att staten bör ändra skatter och subventioner för att nå klimatmålen och ger endast utrymme åt kritiska röster mot regeringen. Avsaknaden av perspektiv från lantbrukare och regeringen förstärker ett klimatpolitiskt ramverk som ligger närmare vänsterideologins syn på aktiv statlig styrning. Därför bedöms vinkeln huvudsakligen vara vänsterorienterad.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på kritik mot regeringen och bristande klimatåtgärder inom jordbruket, vilket sätter en problemorienterad ram utifrån klimatmålens perspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men betonar negativa aspekter, som "motverkar omställningen" och "det blir fel incitament". Regeringens agerande beskrivs som otillräckligt.

⚖️ Källbalans

Endast Riksrevisionen och dess projektledare citeras, samt deras kritik. Regeringens eller jordbrukets egna röster saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte regeringens motiv eller eventuella motargument, och belyser inte lantbrukarnas perspektiv på kostnader eller konkurrenskraft.

✅ Slutsats

Artikeln lägger tonvikten på klimatkritik och statliga lösningar, samt lyfter fram behovet av minskade utsläpp och subventioner för omställning. Regeringens och lantbrukarnas perspektiv saknas, vilket ger en tydlig slagsida mot vänster enligt svensk ideologisk referensram. Fokus ligger på jämlikhet, statlig styrning och klimatåtgärder snarare än marknadslösningar eller traditionella värden.

60% Vänster · 35% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln framställer regeringen som handlingsförlamad i klimatfrågan och kritiserar fossila subventioner. Den linjen ligger nära Socialdemokraternas krav på styrning, planering och minskade utsläpp samt deras oppositionsroll mot den nuvarande regeringen. Fokus på statliga incitament och kostnadseffektiva åtgärder speglar partiets idé om aktiv klimatpolitik kombinerad med konkurrenskraft.

Centerpartiet

Centerpartiet vill kombinera konkurrenskraftigt jordbruk med grön skatteväxling och utsläppsminskningar. Artikeln lyfter behovet av att avskaffa fossila subventioner och subventionera klimat­effektiva fodertillskott – precis den typ av teknikneutral omställning C brukar efterfråga. Kritiken mot regeringen ger dessutom partiet oppositionsutrymme.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill avskaffa fossila subventioner och kräver stark statlig klimatstyrning. Artikeln kritiserar dieselrabatter och pekar på behovet av offentligt finansierade åtgärder som fodertillsatser. Den problemformuleringen ligger nära V:s systemkritik och krav på aktiv statlig insats för att nå klimatmålen.

Miljöpartiet

Miljöpartiet driver hårdast krav på att ta bort fossila subventioner och införa snabba utsläpps­minskningar i jordbruket. Reportaget förstärker deras narrativ genom att visa att sådana åtgärder är kostnadseffektiva och att regeringen saknar plan. Tonen ligger helt i linje med MP:s kritik och klimatfokus.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna leder den kritiserade regeringen och har försvarat dieselskatte­reduktionen för lantbruket. Artikeln betonar brist på plan, ineffektivitet och felaktiga incitament, vilket undergräver M:s argument om balans mellan konkurrenskraft och klimat. Tonen gör att partiets politik framstår som otillräcklig och kortsiktig.

Sverigedemokraterna

SD stöder jordbrukets dieselrabatt och är skeptiskt till ökad klimatreglering. Artikeln lyfter just rabatten som ett miljöproblem och argumenterar för hårdare styrmedel, vilket står i skarp kontrast till SD:s prioritering av lantbrukets kostnader och fossil energi. Framställningen gör partiets linje indirekt ansvarig för uteblivna utsläppsminskningar.

Kristdemokraterna

KD sitter i regeringen och betonar lantbrukets konkurrenskraft samt skattesänkningar på drivmedel. Genom att framhäva dieselrabatten som klimatskadlig och regeringen som planlös framstår KD:s linje som ett hinder för utsläppsminskningar. Artikeln underminerar därmed partiets profil gentemot landsbygden.

Neutral för

Liberalerna

Liberalerna ingår i regeringen men profilerar sig som ett klimatambitiöst parti som vill avskaffa fossila subventioner. Artikeln stöder deras klimatretorik men angriper den regering de medverkar i, vilket ger ett blandat utslag: sakfrågorna stödjer L, ansvarsskrivningen skadar. Resultatet blir en övergripande neutral effekt.