slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

L vill terrorklassa kvinnohat: ”Jämställdheten är under attack”

Publicerad: 26 maj 2025, 09:41 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Liberalerna föreslår att 'våldsbejakande kvinnohat' ska terrorklassas och pekas ut som en extremistmiljö i Sverige. Jämställdhetsministern Nina Larsson betonar att kvinnohatet är ett växande problem som hotar jämställdheten och att det finns exempel på våldsdåd med extremistiskt kvinnohat som grund i andra länder. Förslaget syftar till att ge bättre underlag och mer träffsäkra åtgärder mot detta samhällsproblem.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram Liberalernas perspektiv med ett starkt värdeladdat uttryck ("Jämställdheten är under attack"), vilket förstärker allvaret och kan påverka läsarens uppfattning om frågan. Artikeln fokuserar tydligt på partiets förslag utan att problematisera eller nyansera rubrikens dramatiska formulering.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder starka uttryck som "våldsbejakande kvinnohat", "extremistmiljö" och "attack", vilket förstärker allvaret och känslan av akut hot.

⚖️ Källbalans

Endast Liberalernas jämställdhetsminister Nina Larsson citeras utförligt. Perspektiv från andra partier, experter eller kritiska röster saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kritiska perspektiv på förslagets konsekvenser, juridiska aspekter eller alternativa lösningar. Ingen expert eller motståndare till förslaget kommer till tals.

✅ Slutsats

Artikeln domineras av vänsterorienterade perspektiv genom stark betoning på ojämlikhet och behov av statliga åtgärder mot kvinnohat. Frånvaro av kritiska röster och alternativa lösningar förstärker det vänsterlutande intrycket.

65% Vänster · 25% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in kvinnohat som terrorfråga och citerar alarmistiskt att jämställdheten är "under attack"; ingen antydan om alternativ synvinkel.

💬 Språkvinkling

Termer som ”våldsbejakande”, ”under attack” och ”stort samhällsproblem” förstärker en hotbild; neutrala eller ifrågasättande ordval saknas.

⚖️ Källbalans

Endast jämställdhetsministern (L) hörs; inga kritiker, forskare, juridiska experter eller andra partier får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln ger inga svenska statistikexempel, nämner inte yttrandefrihetsrisker eller reaktioner från övriga Tidöpartier, polis eller civilsamhälle.

✅ Slutsats

Texten presenterar problemet genom en jämställdhetslinsa och förespråkar statlig terrorklassning utan motröster. Det känslomättade språket och fokus på strukturell orättvisa ger en vänsterprägel, även om förslaget kommer från ett mittenparti.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar på Liberalernas förslag och använder värdeladdade uttryck som 'jämställdheten är under attack', vilket ramar in frågan som akut och allvarlig.

💬 Språkvinkling

Språket är engagerat med ord som 'under attack', 'våldsbejakande extremism' och 'växande problem', vilket förstärker allvaret och angelägenheten i Liberalernas perspektiv.

⚖️ Källbalans

Endast Liberalernas jämställdhetsminister citeras och får utveckla sitt resonemang. Andra partiers eller kritiska röster saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte några invändningar mot förslaget, möjliga rättssäkerhetsproblem eller alternativa synsätt från andra partier eller experter.

✅ Slutsats

Artikeln lyfter ojämlikhet och förespråkar statliga lösningar, vilket är typiskt för vänsterorienterad rapportering. Endast Liberalernas perspektiv får utrymme, utan kritiska eller alternativa röster. Detta ger en tydlig slagsida åt vänster enligt den svenska ideologiska referensramen.

60% Vänster · 35% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

V driver en uttalad feministisk och antirasistisk kamp mot patriarkala strukturer. Artikeln beskriver kvinnohat som ett strukturellt, extremistiskt samhällsproblem som kräver statlig intervention – en problemformulering som ligger nära V:s egen. Att förslaget kommer från L ändrar inte att berättelsen legitimerar V:s världssyn, vilket gör framställningen gynnsam för partiet.

Liberalerna

Artikeln ger Nina Larsson (L) stort utrymme, lyfter partiets initiativ och återger argumentationen utan kritik eller motröst. Perspektivet att jämställdheten är "under attack" understryker Liberalernas profilfråga om värdegemenskap och kamp mot extremism. Täckningen förstärker därmed L:s image som handlingskraftiga försvarare av kvinnors rättigheter.

Miljöpartiet

MP förespråkar feministisk politik och ser patriarkalt våld som ett strukturellt hot. Artikelns beskrivning av kvinnohat som extremistisk vålds­ideologi legitimerar MP:s analys av könsmakt och behovet av kraftfulla åtgärder. Trots att MP inte nämns, stödjer ramen deras världsbild och är därför gynnsam för partiet.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln kopplar antifeminism till extremistisk terror och lyfter ett förslag om hårdare statlig kontroll mot kvinnohat. Det ligger långt från SD:s kulturkonservativa kritik av vad de kallar "radikal feminism" och från deras fokus på andra hotbilder. Framställningen riskerar att placera SD-nära opinioner i samma fack som extremism, vilket gör tonen ogynnsam för partiet.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver kvinnohat som ett samhällshot och förespråkar statliga åtgärder, något som stämmer väl med S egen feministiska agenda. Men hela initiativet presenteras som Liberalernas förslag och Socialdemokraterna omnämns inte. Därmed ges varken stöd eller kritik mot S linje. Rapporteringen påverkar därför inte S ställning nämnvärt.

Moderaterna

M förespråkar skärpt lagstiftning mot extremism men har inte drivit just en terrorklassning av kvinnohat. Artikeln tar ingen ställning för eller emot Moderaternas politik och nämner dem inte. Därför varken stärks eller försvagas deras perspektiv; bevakningen är i praktiken neutral för M.

Centerpartiet

C har en liberalfeministisk profil och skulle sannolikt sympatisera med en hårdare linje mot våldsbejakande kvinnohat. Samtidigt nämns partiet inte och får ingen framträdande roll i artikeln. Rapporteringen gynnar alltså inte eller skadar C direkt, varför utfallet blir neutralt.

Kristdemokraterna

KD betonar trygghet och lag & ordning men har en mer traditionell syn på könsroller jämfört med förslaget om att terrorklassa kvinnohat. Artikeln ger inget direkt angrepp på KD och nämner dem inte, så deras position påverkas varken positivt eller negativt. Sammantaget neutral effekt.