slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Lågt förtroende för klimatpolitik

Publicerad: 10 november 2025, 08:49 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En opinionsundersökning visar att två tredjedelar av svenskarna har lågt förtroende för att svenska politiker kommer att genomföra tillräckliga åtgärder för att uppnå målen i Parisavtalet. Undersökningen genomfördes inför klimattoppmötet COP30 i Brasilien.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar misstro mot klimatpolitiken och sätter en negativ ram. Texten knyter detta till COP30 och tolkar siffrorna som ett generellt ”underbetyg åt politikerna”. Viss mismatch: mätningen gäller tilltron till politikers förmåga att nå Parismålen, inte klimatpolitikens innehåll.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som ”lågt förtroende”, ”underbetyg åt politikerna” och ”oerhört svår utmaning” förstärker dramatiken. Tonen är kritisk mot politiker i allmänhet utan nyansering.

⚖️ Källbalans

Källor är en SVT-beställd opinionsmätning och SVT:s egen analytiker. Inga röster från regering, opposition, forskare, näringsliv eller civilsamhälle. Avsaknad av metoduppgifter försvårar bedömning.

🔎 Utelämnanden

Saknar metodik, urval, storlek, mätperiod och felmarginal. Ingen respons från ansvariga politiker eller partier, inga jämförelser över tid eller mellan grupper. Ingen kontext om utsläppstrender, nuvarande styrmedel eller internationell position.

✅ Slutsats

Inslaget återger en opinionssiffra och låter främst SVT:s egen analytiker sätta tolkningen, vilket ger ett teknokratiskt, övergripande fokus. Avsaknaden av politiska motröster och policykontext ger ett svagt vänsterdrag genom implicit krav på mer åtgärder. Helheten lutar ändå mot mitten genom neutral nyhetsram och begränsad normativitet.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar misslyckande – fokus på ”lågt förtroende” ger inramningen att politiken inte räcker till för Parisavtalet.

💬 Språkvinkling

Ord som ”lågt”, ”underbetyg” och ”oerhört svår utmaning” skapar en starkt negativ värdeladdning om politikernas insatser.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på SVT-beställd opinionsmätning och kommentar från SVT:s egen analytiker; inga politiker, forskare eller kritiska röster hörs.

🔎 Utelämnanden

Metoddata, historiska jämförelser, alternativa lösningar eller politiska perspektiv från höger och mitten saknas helt.

✅ Slutsats

Genom att lyfta fram bristande klimatpolitik och antyda behov av kraftigare statliga åtgärder, utan marknadslösningar eller individuellt ansvar, harmonierar artikeln med en vänsterorienterad referensram. Den begränsade källmångfalden förstärker denna lutning.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på det låga förtroendet för klimatpolitiken, vilket sätter politikerna i negativ dager snarare än att belysa sakfrågan eller möjliga lösningar.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men uttrycket "undebetyg åt politikerna" förstärker en kritisk ton mot politiker snarare än mot sakfrågan.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen inrikespolitiska kommentator citeras; inga röster från politiker, experter eller medborgare ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från politiker, miljöorganisationer eller forskare som kunde nyansera bilden och ge förslag på lösningar eller förklara orsaker till förtroendebristen.

✅ Slutsats

Artikeln har en övervägande centristisk lutning då den presenterar opinionssiffror och kritik mot politiker utan att ta tydlig ställning för statliga lösningar eller marknadslösningar. Bristen på alternativa röster och fokus på förtroende snarare än ideologiska förslag placerar artikeln nära mitten, med viss lutning åt vänster genom indirekt kritik mot makthavare.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

Artikeln understryker behovet av kraftigare klimatåtgärder och visar att väljare saknar förtroende för nuvarande politik. Detta bekräftar Centerpartiets budskap om att grön omställning och ambitiösa mål måste prioriteras, vilket ger partiet argumentativ medvind.

Vänsterpartiet

När artikeln slår fast att politiken inte lever upp till Paris­avtalet bekräftas Vänsterpartiets återkommande kritik mot ”för svag klimatpolitik från makthavarna”. Den ger partiet legitimitet att kräva kraftigt ökade investeringar och mer radikal omställning.

Miljöpartiet

Artikeln pekar på bred skepsis mot politikens klimatambitioner, vilket stödjer Miljöpartiets centrala budskap om att andra partier inte gör nog. Den stärker partiets position som den tydligaste förespråkaren för långtgående klimatåtgärder.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Som ledande regeringsparti får Moderaterna indirekt skulden när två tredjedelar saknar förtroende för politikernas klimatförmåga. Artikeln framhäver ett ”underbetyg åt politikerna”, vilket landar hårdast på det parti som just nu har statsministerposten och stått för en mindre ambitiös klimatlinje.

Sverigedemokraterna

SD driver en mer skeptisk och långsammare klimatpolitik än Paris­avtalets ambitioner. När artikeln betonar att allmänheten misstror politikernas vilja att göra "tillräckligt" signalerar den att nuvarande, mer återhållsamma linje är otillräcklig – något som undergräver SD:s narrativ.

Kristdemokraterna

KD ingår i regeringsunderlaget som kritiseras implicit för bristande klimatkraft. Lågt förtroende för politiker att nå Paris­målen spär på misstro mot partiets mer försiktiga linje kring utsläppsminskningar och kärnkrafts-fokuserade strategi.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln kritiserar politikens oförmåga att nå Paris­målen utan att peka ut enskilda partier. Det ger Socialdemokraterna både möjlighet att hävda att dagens högerregering misslyckas och en påminnelse om att även de tidigare inte övertygat väljarna. Ur partiets perspektiv är budskapet varken tydligt stödjande eller direkt attackerande.

Liberalerna

Som regeringens mest klimatinriktade parti kan Liberalerna använda undersökningen för att pressa koalitionen till skarpare åtgärder. Samtidigt drabbar det generella underbetyget även dem eftersom de är medansvariga. Resultatet blir en ambivalent, snarare än entydigt positiv eller negativ, effekt.